Arbetsgång
Det krävs processer som bygger upp gemensamma bilder hos sakägarna av hur problemen fungerar och hänger samman med orsaker, hur olika aktiviteter påverkar varandra, som under- lag för problemlösningar och scenarion för framtiden. I själva processen ingår i en social lä- randeprocess, där gemensamma mentala bilder och förståelse utvecklas. Från sådana gemen- samma problembeskrivningar, kan framtidsriktade lösningar föreslås utifrån konsensuspro- cesser. Vi har tillämpat metoder utvecklade vid Universitetet i Lund under en längre tid inom det internationella masterprogrammet LUMES och som nu aktivt används i undervisningssi- tuationer med grupper av studenter från mycket olika kulturer och med skilda akademisk bakgrund.(Se t.ex Haraldsson 2005; Haraldsson och Sverdrup 2004)
Vi har i projektet arbetat med gruppmodellering och tillämpar systemanalys. Det är en metodik som innebär att vi fokuserar mot framtidsmål medan den historiska aspekten har mindre betydelse (Fig. 3.1). I processen ingår att gemensamt utveckla en systemkarta över problemens helhet samt att skapa största möjliga konsensus omkring kartan.
Målsättningen är att alla parter blir hörda och att alla påståenden blir utsatta för någon form av test. Vi arrangerade ett antal möten med sakägare, problemägare, intressenter och aktörer:
1. 15 juni 2009, Östersund. Workshop med intressenter och aktörer. 2. 19 augusti 2009, Östersund. Workshop med intressenter och aktörer.
3. 2 september, Östersund. Forskarmöte med föredrag av forskare från FjällMistra, Rov- djursforskningen samt forskning om nyttjande av fjällområdet. Projektgruppen och intressenter och aktörer var närvarande.
4. 3 september 2009, Östersund. Workshop med intressenter och aktörer. 5. 10 november 2009, Arbetsmöte med Samernas Riksförbund och Sametinget 6. 11 november 2009, Umeå. Workshop med intressenter och aktörer
7. 19 november 2009, Informellt arbetsmöte med Svenska Turistföreningen, Svenska Liftägare och Reselivnäringen i Stockholm
8. Under tiden: email-dialog med Nätverk Norden, Svenska Fäbodföreningen och Natur- skyddsföreningen
Arbetssättet medför många intensiva möten, vilket avspeglar intresset och engagemanget hos sakägarna. Arbetsmötena med intressenter och aktörer är det enskilt viktigaste arbetsinstrumentet där vi, eller snarare deltagarna, arbetar fram en konsensusbild av hur fjällområdet fungerar och problembeskrivningar kring detta.
• 15 juni och 19 augusti 2009, Östersund. På dessa möten kartlade vi problemlandskapet. De deltagande sakägarna beskrev sin egen roll i systemet och dessa beskrivningar synliggjorde vad som har hittills hindrat att miljömålen i fjällområdet uppnås. Samtidigt visa problemlandskapet vad som kan underlätta miljömålsarbetet. Vi försökte göra en första skiss på systemet i form av ett orsak- verkans-diagram (causal loop diagram, CLD). Mellan mötena fick deltagarna vissa konkreta arbetsuppgifter att arbeta vidare med. Vi producerade en översiktlig systemkarta, med större detaljupplösning, över ett antal delproblemområden för att öka probleminsikten, samt konstruerade en helt integrerad systemkarta för problemlandskapet (Fig. 3.3).
• Under tiden mellan arbetsmötena korresponderade en del av intressenterna och aktörerna med forskarna och en del missförstånd kunde klaras upp samtidigt som kompletterande uppgifter kunde integreras i kartorna.
• 3 september 2009, Östersund. Vi testade och sakgranskade olika varianter av systemkartan på problemlandskapet och arbetade oss fram till en gemensam problembild. Tidigare systemkartor blev korrigerade. Deltagarna konstruerade gemensamt nya systemdiagram för viktiga delsystem som inte hade kunnat produceras vid de tidigare arbetsmötena. Viktiga hinder för att nå vidare mot målet identifieras. En diskussion om framtida forskningsbehov påbörjades.
Fig. 3.1 Sakägarmötena har utvecklats efter ett genomtänkt mönster där man har blivit mer och mer konkret i förhållande till att förstå problemets omfattning, uttryck, dynamik och han- tering (från Haraldsson 2005). 1/ Definiera 2/ Tydliggör kopplingar och samband 3/ Testa och bekräfta modellen 4/ Implementera modellen Definiera problem, mål. Identifiera aktörer Utveckla den konceptuella modellen Testa, lär och revidera Dra slutsatser, modifiera och utveckla policy
• 10 november 2009, Umeå. Två av forskarna (Sverdrup och Schlyter) hade ett helt informellt möte med SSR och Sametinget i syfte att fånga upp mer information, samt för att informera sig om samernas speciella utmaningar och strategier.
• 11 november 2009. Umeå. Möte med sakägarna fokuserade mot sammanfattningar, framtidsvisioner samt en skiss på ett framtida forskningsprogram. Sakägarna fick tid till den 15 december att komma med synpunkter och tillägg.
• 19 november har vi ett improviserat möte med turistnäringen, där ytterligare samband identifieras och diskuteras.
Det är ett uttalat syfte att intressenter och aktörer skall vara direkt och kraftigt inblanda- de i processen så att denna säkerställer att viktiga aspekter kommer med och inte feltolkas och så att alla intressen bereds möjlighet till insyn och påverkan. Hela processen från teckning av systemkartor, via prioritering av viktiga aspekter till tolkningar och scenarier ingår i processen där intressenter och aktörer inbjuds att medverka. Slutsatserna i denna rapport har framkom- mit på flera sätt:
• genom analys av de systemkartor som togs fram på arbetsmötena med intressenter och aktörer och i arbetet i anslutning till detta
• genom litteraturstudier med samlande, tolkningar och analys • samtal med forskare inom relevanta områden
• improviserade möten med mindre sakägargrupper för att klargöra specifika frågor (Samernas organisationer, Turistnäringen)
• email-dialoger med Fäbodförbundet, Nätverket Norden och enskilda sakägare under projektets gång
• diskussion med Naturvårdsverket efter varje workshop för att samla, tolka och doku- mentera intrycken från sakägarmötena
• genom självständig analys av problemet av förprojektets forskare
Författarna har diskuterat slutsatserna med sakägare, intressenter och aktörer och sökt deras stöd för de tolkningar och slutsatser som dras. Författarna är emellertid ytterst ansvariga för de slutsatser som dras och de ståndpunkter som framförs. Det är vår förhoppning att vi genom denna process, på ett rättvisande sätt, lyckats få fram synsätt och ståndpunkter hos den breda gruppen av intressenter och aktörer Studien är gjord som ett underlagsmaterial till Na- turvårdsverket men Naturvårdsverket är inte bundet till rapportens innehåll.
Arbetssättet är ganska annorlunda jämfört med en enkätundersökning. Enkätsvar speg- lar endast den svarandes eget perspektiv och feedback från andra intressenter saknas. I denna process ledde mötena till att synpunkterna blev ganska nyanserade eftersom samspelet i workshopdiskussionerna skapade nya insikter. I praktiken betyder detta att deltagarna har fått sin första ståndpunkt modifierad på ett sådant sätt så att den bättre passar in i helheten.