6 DISKUSSION
6.6 Metodkritik
Huvuddelen av datan i vår studie kommer från intervjuer, vilka vi valde att göra eftersom vi önskade ta reda på barns egna upplevelser av fritidshemmets lokaler. Ett sätt att komplettera vår studie skulle kunna ha varit att använda kort och/eller bilder som diskussionsunderlag vid intervjutillfällena. Ett sådant scenario kunde ha gett mer utförliga svar från barnen samtidigt som det kunde ha styrt dem bort från spontana tankar och beskrivningar, som var vad vi eftersträvade att få. Barnen intervjuades i grupper om max fyra i varje vilket emellanåt innebar att de talade i munnen på varandra och tappade fokus. Intervjuer på tumanhand eller i mindre grupper hade varit att föredra. På grund av det för årstiden rådande vädret, i det här fallet regn och kyla, är det rimligt att tänka sig att barnens svar påverkades framförallt rörande utomhusmiljön. Hade det varit soligt och varmt hade vi med stor sannolikhet fått något annorlunda svar.
Även våra observationer påverkades av rådande omständigheter, vi hade inte möjlighet att observera hur barnen använde utomhusmiljöerna då inga barn var ute. I övrigt hade barnobservationerna relativt lågt värde eftersom de endast genomfördes under kort tid och inte ger någon rättvis bild av hur det brukar se ut. Dessutom gjorde vi observationerna under december månad då öppning av julkalender och pepparkaksbak stod som schemabrytande aktiviteter, vilket ledde till att barnen ägnade sig åt sådant som de vanligtvis inte brukar. För att få en mer heltäckande bild av hur barnen brukar utnyttja fritidshemmets olika miljöer hade vi behövt vara där under längre tid och vid upprepade tillfällen.
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket. (2000). Arbetsplatsens utformning. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (AFS 2000:42)
Björklid, P. (1974-1985). Författarna och Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. (1986). Barn och byggd miljö. Edsbruk: Akademitryck Björklid,P. (2005) .Lärande och fysisk miljö- En kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm:Liber
Bredmar,A-C.(2003). Dansa på bänken eller gunga på stolen- möjligheter och
hinder för lärande i olika lärandemiljöer. Växjö: Växjö universitet.
Doverborg, E. & Pramling, I. (1991). Att förstå barns tankar. Metodik för
barnintervjuer. Solna: Almqvist & Wiksell
Flising, B. (1995) Samverkan skola- skolbarnomsorg, en utvärdering. Stockholm: Socialstyrelsen och Fritzes
Folkesson, A-M. (1995). Skolmiljön i bilder. Elever i årskurs fem beskriver sin skola
i bild. Malmö: Lärarhögskolan
Grahn, P. (1997). Ute på dagis. Alnarp: Movium
Gummesson, M. Flising, B. Wener, I-L. & Qvarsell, B. (1992). Samverkan för
utveckling. Falköping: Fritzes
Gustafsson, B. Hermerén, G & Petersson, B. (2004). Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet
Gustafsson, K. (2006). Vi och dom i skola och stadsdel-barns identitetsarbete och
sociala geografier. Uppsala:Uppsala universitet.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige (2003), årgång 8, nr 1-2.
Halldén, G. (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Harmer, S. & Wendel, A. (1992). Skolbarns omsorg. Falköping: Fritzes
Holme, I M & Solvang, B K. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Johansson, E & Pramling Samuelsson, I. (2003). Barns perspektiv och
barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i
Johansson, J-E. (1985). Från arbetsstuga till fritidshem. Socialstyrelsen: Liber allmänna förlag.
Klerfelt, A. (1999). Fritidshem och skola. Olika miljöer för lärande. Carlgren, I (red.). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, G. (1995). Skolgården: Vuxnas bilder, barnens miljö. Alnarp: SLU
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: En arena förkulturellt och socialt
meningsskapande. Karlstad : Institutionen för utbildningsvetenskap
Löfstedt, U. (1999). Spel på skilda planhalvor. Carlgren, I (red.). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin. (1993). Nationalencyklopedin, Kil-Käf, 11. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB
Persson, S. (2008). Villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och
fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet
Petersson, C. (2004) Bra för barn? : forskning om barn och byggd miljö. Växjö:
Institutionen för pedagogik, Växjö Univiversitet
Regeringen. (2003). Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s
konvention om barnets rättigheter (Skr. 2003/04:47). Stockholm
Philo, C. (2000). The corner-stones of my world. Childhood. A global journal of
child research. (3) s. 243-256.
Rholin,M. (2000). Fritidshemmets framväxt. Torstensson-Ed, T. & Johansson, I. (red.). Fritidshemmet i forskning och förändring. Kalmar: Skolverket. (Lenanders tryckeri).
Sandberg, A. (2008). Miljöer för lek, lärande & samspel. Polen: Studentlitteratur Sandberg, A & Vuorinen, T. (2008). Sandberg, A. (2008). Miljöer för lek, lärande &
samspel. Polen: Studentlitteratur
Skantze, A. (1989). Vad betyder skolhuset? Stockholm: Stockholms universitet Skolverket (1998). Integration mellan barnomsorg och skola. Beslut genomförande
och konsekvenser i tolv kommuner. Stockholm
Skolverket. (2000). Finns fritids? En utvärdering av kvaliteten i fritidshemmet. Stockholm: skolverket och Liber
Skolverket. (2007). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i Fritidshem. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2008). Beskrivande data 2008. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
skola och vuxenutbildning. Stockholm: Fritzes
Slunga, N. (2000). Arbetssugorna i norra Sverige. Uppsala: Föreningen för Svensk undervisningshistoria.
Socialstyrelsen. (SOSFS 1996:33). Socialstyrelsens allmänna råd om städning i
skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. Stockholm
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Söderlund, A. (1993). Totalintegrerad skola och fritidshem som skolmodell. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning
Thurén, T. (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Torstensson-Ed, T. & Johansson, I. (2000). Fritidshemmet i forskning och
förändring. Kalmar: Skolverket. (Lenanders tryckeri).
Unicef. (1989) FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 31.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
BILAGA 1
Intervjumall
Uppvärmning Vad heter du? Hur gammal är du?
Hur mycket är ni på fritids? Fritidshemmets utseende
Beskriv fritids, hur ser det ut? Vad finns det för olika utrymmen? Är fritids ett bra ställe att vara på?
Vad är bra, dåligt? Vad är roligt, tråkigt?
Hur ser fritidshemmet ut, är det fint eller fult? Användning av miljöerna
Vad gör man i de olika rummen? Vilket är det bästa stället?
Vart går du om du behöver vila eller ta det lugnt ett tag?
Vart går du om du vill göra något med händerna, pyssla, måla, snickra…..? Vart går du om du vill röra på dig, springa, leka……?
Finns det rum att vara för sig själv? Vad är roligast att göra på fritids?
-Var gör man det?
-Går det att göra på flera olika ställen? Förändringar
Finns det något ni saknar? Något ni skulle vilja ändra på?