Metodkritik och kritik mot studien

Genom att synliggöra och lyfta fram metodkritik kan forskaren påvisa insikter samt forskningsmässig medvetenhet kring den genomförda studien. Metodkritik bidrar även med transparens och ökad trovärdighet till det arbete som har utförts. Detta menar Goldkuhl (2011) bidrar till en positiv utveckling inom forskningen eftersom man öppnar upp sin forskning för kritik och andras granskning. Genom att utsätta sin forskning för kritik av och diskussion med andra

kunniga stärks kvaliteten och forskarens egna kunskap och medvetenhet (ibid). I detta stycke lyfter vi därför fram de kritiska aspekterna kring vår forskning och öppnar lyhört upp för diskussion och att få ta del av andras tankar kring detta forskningsbidrag. På så sätt kan vi utveckla oss och förhoppningsvis bidra till andras reflektion och utveckling. Vi tar ödmjukt emot feedback och diskuterar frågor kring uppsatsen med andra som kan bidra till ytterligare kunskapsutveckling.

7.2.1 Kritik mot tolkande forskning

Som tidigare nämnts utgår den tolkande forskningen från det sociala sammanhanget genom verktyg som samtal och dialog med de personer som befinner sig i eller nära det område som studeras. Därmed speglas forskningen ur perspektivet av vad forskarna själva uppfattar och kan således inte betraktas som neutralt eller objektivt (Bryman & Bell, 2007). Forskningen påverkas därmed av faktorer som forskarnas erfarenheter, perception av verkligheten och tidigare kunskap. Kritiken kommer ofta från förespråkare av positivistisk forskning där man försökt vara objektiv och reducera brus samt framhäva statistiskt säkerställda resultat (Bryman & Bell, 2007). Det är emellertid svårt att uppnå samma djup i den kvalitativa forskningen som man får med ett tolkande synsätt jämfört med positivism (Myers, 2013; Bryman & Bell, 2007). Baserat på vårt synsätt och syftet med studien är vi övertygade om att ett tolkande synsätt är bäst tillämpligt då vi studerar ett avgränsat socialt sammanhang.

7.2.2 Kritik mot kvalitativ forskningsmetod

Kvalitativ forskning brukar erhålla kritik av kvantitativa förespråkare med argument om att forskningsresultat ofta är svåra att validera och generalisera (Bryman & Bell, 2007). I denna kritik brukar argumenten grundas på svårigheter i att generalisera resultat från studier med små stickprov (ibid). Så är fallet även med denna studie där 5 respondenter har deltagit, ett mindre antal dokument har studerats och en observation har gjorts. Därför kan resultaten inte generaliseras över populationer på samma sätt som statistiskt säkerställda resultat från den kvantitativa forskningsgenren (ibid). Emellertid, är det sällan målet med kvalitativ forskning, som istället brukar syfta till att kunna generalisera sina empiriska iakttagelser till ett kvalitetssäkrat teoretiskt bidrag.

7.2.3 Kritik mot perspektiv och förförståelse

Vårt perspektiv kan sägas ha en bias mot organisatoriska och styrningsrelaterade frågor nära förankrade till Ekonomi som ämne. Detta baseras på bådas våra studiebakgrunder som ekonomer. Senaste året har vi fått en ökad förståelse för strategifrågor och management relaterat till informatik och IT. Trots denna fördjupning som gett oss ökad förståelse och en bredd inom ämnet är vi på intet sätt några experter inom informatiken eller IT. Vi har i denna studie haft inställningen att ta oss an forskningsproblemet med öppna sinnen och ambition om att utöka vår kunskap om de saker som framstår som nya för oss. Detta har hjälpt oss att fördjupa vår förståelse för mer tekniskt orienterade

frågor. Vi anser att studiens styrka ligger i den konceptuella behandlingen av det undersökta ämnet. Dock misstänker vi att läsare som önskar mer teknisk orientering i frågan kan uppleva uppsatsens fokus och innehåll som begränsande för att uppnå fördjupning.

7.2.4 Kritik mot val av datainsamlingsteknik

Semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik innebär i huvudsak tre risker. Den första är kopplad till konsistens eftersom insamlingstekniken kräver att forskaren är tillräckligt strukturerad i sina frågeställningar till respondenterna för att kunna jämföra resultaten och få fram mönster (Myers, 2013). Vi har utgått från en intervjuguide i intervjuerna som syftat till att lyfta fram olika perspektiv på frågorna utifrån respondenternas roller och erfarenheter. Vi har dock märkt att intervjuerna vissa gånger tenderar att få en del sidospår. Med grundläggande insikt för denna risk har vi vid dessa tillfällen förhållit oss till intervjuguiden och kunnat återgå till ursprungsfrågan. Den andra risken med intervjuer, men också vid observationer, som vi märkt av är svårigheterna i att tolka respondentens svar korrekt. Det finns alltid en risk för missförståelse och tvetydighet och därför är det viktigt att få svaren bekräftade av respondenten (Bryman & Bell, 2007). För att minska denna risk har vi delgivit samtliga respondenter såväl transkriberat intervjumaterial som ett slutgiltigt utkast av uppsatsen innan publicering. Den tredje risken, vi ser är vad Myers (2013) tar upp kring hur frågor formuleras vid intervjuer. Han menar att det är en svår balans i att ställa pricksäkra frågor utan att vara ledande. Här har vi hela tiden gjort en aktiv avvägning i att lyssna in respondentens svar och ställa uppföljningsfrågor.

De dokument vi använt oss av i studien har granskats kritiskt för att säkerställa hög relevans och god kvalitet. Vi har vänt oss till förstahandskällor och stämt av ursprung för dokumenten vi har behandlat i så hög utsträckning som möjligt. Det finns dock alltid en risk för att dokument som används misstolkas då det kan krävas en vidare förståelse för dokumentens ursprungliga sammanhang och syfte. Vid osäkerhet kring tolkningen av dokument har vi använt två strategier, antingen har vi undersökt ursprung och syfte för dokumenten ytterligare och bortsett från dokument där tolkning av ursprung, innehåll och syfte inte har kunnat säkerställas tillfredsställande.

7.2.5 Kritik mot vald analysmetod

Valet av tematisk analys har varit den metod som har passat bäst in i vår arbetsprocess. Den har tillåtit oss att reducera data, och identifiera teman iterativt genom hela arbetet. Kritik som däremot kan riktas mot denna analysmetod är den iterativa arbetsprocessen där det inte framgår helt tydligt hur data har reducerats och tematiserats (Myers, 2013; Bryman & Bell, 2007). Vi har emellertid ansträngt oss för att i så hög utsträckning som möjligt hålla hög transparens och beskriva processen för att underlätta för läsaren och göra studien replikerbar.