Metodkritik

I det här avsnittet presenteras en kritisk genomgång av de val och beslut som tagits i den empiriska undersökningen. I den empiriska processen finns genomgående risk för fel, vilket kan leda till felaktiga resultat, analys och slutsatser.

5.7.1 Datainsamling och urval

Det finns risk att inhämtat datamaterial inte stämmer överens med företagens officiella årsredovisningar. Vid manuell inhämtning av kompletterande information från årsredovisningar kan den mänskliga faktorn medgivit ytterligare risk för fel, trots noggrannhet och gemensam bearbetning

Vidare har registreringen av alla vd-byten skett fullständigt manuellt när det gäller det faktiska bytet, tidpunkten samt ålder vilket leder till att det antagligen är här den största risken för inneboende fel återfinns. Gällande det faktiska vd-bytet har dubbel kontroll utförts i och med att vi använde två olika källor. En för att kontrollera att bytet faktiskt ägt rum och en som kontroll att informationen stämmer och för att ta fram ålder och tidpunkt för bytet. Att två olika källor använts för att samla information om vd-bytet borde stärka tillförlitligheten i den delen av datamaterialet. För ålder och tidpunkt för

bytet har primärt databasen Retriver använts. När informationen saknats i databasen har vi nyttjat andra källor som exempelvis nyhetsbyråer vilka vi värderar som mindre tillförlitliga på grund av ökad subjektivitet, något som ökar risken för fel i datamaterialet. Vi har försökt kontrollera samt minimera risken för ovan nämnda fel och utgått från att databasen har korrekt information.

5.7.2 Observerade vd-byten

Gällande indelningen av rutinmässigt respektive icke rutinmässigt vd-byte återfinns vaga belägg för att indelningen är suverän. Vi valde ändå att använda denna indelning på grund av att klassificeringen som använts i tidigare forskning fått mycket kritik för sin subjektivitet. En indelning likt majoriteten av tidigare forskning, det vill säga att söka upp den underliggande faktorn genom publikationer och uttalanden, skulle vara väldigt tidskrävande och rimligtvis ändå inte ge en helt sanningsenlig indelning. Ett skäl till att se ett byte där den avgående vd:n närmar sig pensionsåldern som rutinmässigt är att både den personen samt företaget då haft tid till att planera för avgången. Om skiftet planläggs i god tid ökar rimligtvis sannolikheten för en ordnad överlämning. Det motiverar varför vi ändå valde att använda klassificeringen med avgående vd:s ålder som bas, även om den kan ses vag.

De förklarande variablerna som indikerar när ett byte av vd skett, om det ägt rum under första eller andra halvåret samt vilken ålder avgående vd var vid bytet utgår från respektive företags räkenskapsår, ej kalenderår. Hos majoriteten av observationerna sammanfaller dessa, men för 18 st. observationer har variablerna justerats med hänsyn för brutet räkenskapsår. Här finns risk för att ett byte har registrerats på fel verksamhetsår om informationen från Datastream (verksamhetsår) eller Retriver (tidpunkt för bytet och ålder) ej överensstämmer med den officiella informationen. Risken uppskattas som liten, men om felet förekommer orsakar det en liten bias i undersökningen då variabeln för vd-bytet inte kommer matchas mot de andra variablerna i rätt tidsperiod.

5.7.3 Diskretionär periodiseringsmodell

Generellt är modeller som beräknar resultatmanipulering i form av diskretionära periodiseringar utsatt för kritik, något som tas upp i förgående kapitel. Vi är medvetna om att modifierade Jonesmodellen har låg förklaringsgrad och att den inte är suverän vad gäller distinktionen mellan tvingande och frivilliga periodiseringar. Den baseras dessutom på antaganden som frekvent ifrågasatts i tidigare forskning. Trots kritiken används modellen flitigt i aktuell och publicerad forskning vilket tyder på att den är allmänt vedertagen och troligen en av de bättre modellerna att använda. Utifrån verktygen som finns tillgängliga anser vi därmed gjort rätt modellval.

5.7.4 Extremvärden

Likt klassificeringen av vd-byten i rutinmässigt eller ej innebär all justering av datamaterialet någon form av subjektiva val. Vi har strävat att utifrån vedertagna praktiska metoder återge en absolut sanning, likväl kan en del uppställda val anses oförenliga med bakomliggande metodologiska utgångspunkter. Vi ämnar vara transparanta i alla beslut och gör därför användaren av studien medveten om underliggande problematik.

En nackdel med metoden winsorize är att den oundvikligen inkluderar en form av subjektivitet. Valet innebär att vi frångår strävan om att vara objektiva i och med att vi

förändrar datamaterialet. Extremvärden har en stor påverkan när statistiska samband ska undersökas med hjälp av linjära regressioner (Greene, 2012, s. 140). Den enklaste förklaringen till extremvärdens existens är att observationerna är felaktiga men kan också grundas i andra orsaker (Greene, 2012, s. 140). Vi menar att avsteget från objektiviteten motiveras med att om vi inte gjort avvikelsen hade extremvärdena påverkat resultaten i stor utsträckning.

Resultatet av att använda winsorize på datamaterialet blir att observationer som annars hade orsakat ett brus och snedvridit de statistiska testerna istället lägger sig inom ramen för resterande värden. Metoden möjliggör användning av större andel insamlat datamaterial men orsakar samtidigt bias då den underliggande informationen blir redigerad. Då metoden är vedertagen och använts i tidigare forskning anser vi den vara legitim att använda. Alternativet hade varit att exkludera alla observationer med extremer i någon av de använda variablerna vilket hade medfört stora bortfall. Vilken metod som är överlägsen den andra är inte styrkt, istället utgår vi i den mån det är möjligt från samma tillvägagångssätt tidigare forskning använt.

5.7.5 Generaliserbarhet

En konsekvens av att vi valt utföra en totalundersökning är att resultatet inte är statistiskt generaliserbart mer än att det återspeglar populationen bestående av Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap. Urvalet kan inte sägas motsvara alla svenska företag, alla europeiska börsföretag eller liknande. Möjligen kan urvalet tolkas som en indikation på vilka tendenser som bör finnas i övriga Europa eller Norden, men det är inte möjligt att generalisera resultatet till någon annan population än den undersökta.