Tidsförskjutning

Enligt forskning från föregående delavsnitt kommer en styrelse överväga att avskeda sittande vd om företagets resultat faller utanför det förväntade och under branschens eller marknadens generella lönsamhet. För att ha möjlighet att mäta vad som orsakar ett byte behöver dessutom beaktning tas till när bytet inträffar. I vilken period riskerar en vd att bli avskedad efter att ha uppvisat ett svagt eller manipulerat resultat? I det här delavsnittet ges en presentation om forskning bakom styrelsens agerande.

Målet med Taylors (2010, s. 2051) studie är att skapa ett riktmärke för hur ofta vd-byte sker och ta fram ett mått på hur mycket värde som står på spel för aktieägarna vid skifte av vd. Studien bygger på en dynamisk modell som gör antaganden om att en styrelse är rationell och alltjämt avser att maximera värdet för aktieägarna (Taylor, 2010, s. 2056). Att maximera värdet för aktieägarna innefattar bland annat att ta beslut om den sittande vd:n är den mest lämpade för positionen och därför antar den givna modellen att styrelsen vid varje given tidpunkt beslutar om vd:n ska avskedas eller inte (Taylor, 2010, s. 2055). En av parametrarna en sittande vd utvärderas på är enligt Taylor (2010, s. 2062) dennes kvalitéer vilket kan mätas i företagets resultatutveckling. Att ta beslutet om att avskeda en sittande vd är enligt Taylor (2010, s. 2070) kostsamt både för företaget och aktieägarna och kan därmed dra ut på tiden, vilket gör att ett generellt sett dåligt resultat i en period inte per automatik leder till ett skifte av vd. Ett dåligt resultat för företaget i förhållande till branschen i period t0 kan därmed möjligen resultera i ett avsked i dels samma period, men även i någon av de efterföljande perioderna t+1…t+n

(Taylor, 2010, s. 2063). Även Jenter & Kanaan (2014, s. 14) understryker en liknande slutsats i sin studie. De finner att ett skifte av vd kan dra ut på tiden, i deras resultat upp

till två år, efter att företaget har uppvisat ett sämre resultat jämfört med marknaden (Jenter & Kanaan, 2014, s. 14).

Fisman et al. (2014, s. 320) lyfter fram att styrelsens handlingskraft att styra bolaget och därmed dess potential att avskeda en vd återfinns i hur pass rotade och befästa styrelsemedlemmarna och vd:n är i bolaget. En svag styrelse vars medlemmar utan svårigheter kan ersättas tenderar att i vissa frågor lägga för stor vikt i ägarnas åsikter (Fisman et al., 2014, s. 335). Aktieägarna kan påverka styrelsens beslut “felaktigt” i exempelvis frågan om vd-byte på grund av att: de har tillgång till mindre information än styrelsen, ofta har en kortare tidshorisont i sitt intresse, överreagerar ofta på den information de nås av samt att de kan vara partiskt påverkade (Fisman et al., 2014, s. 320). Detta grundar sig i att aktieägarna stirrar sig blinda på resultatet och inte inser att en resultatförsämring kan vara utom vd:ns kontroll (Fisman et al., 2014, s. 320). Beroende vilken vikt styrelsen lägger vid ägarnas önskan om avsked av vd:n kan detta följaktligen eventuellt leda till ett avsked av densamma, i en tidsperiod direkt i anknytning till offentliggörande av ett relativt svagt bokslut eller i någon av de närmast kommande perioderna (Fisman et al., 2014, s. 335, 327).

Kärnan i Taylor et al. (2010) studie är att ett byte av vd inte alltid grundas i rationella beslut från styrelsen. När tidpunkten för vd-bytet inte logiskt kan härledas till företagets lönsamhet försvårar det att använda just resultatet som förklarande variabel för ett vd-byte. Framförallt skapar det svårigheter att knyta ett skifte av vd till en specifik periods resultat. Fisman et al. (2014) menar vidare att relationen mellan styrelse och ägarna ytterligare är en faktor som inverkar på tidpunkten för när vd-bytet inträffar.

Tidigare forskning från Hazarika et al. (2012) samt Desai et al. (2006) bevisade att beslut om vd-byte kan grundas i användning av alltför omfattande resultatmanipulering. Därutöver visade bland andra Kaplan & Minton (2012) och Jenter & Kanaans (2014) att beslutet om vd-bytet kan baseras på företagets relativa lönsamhet. Vidare visade Taylor et al. (2010) och Fisman et al. (2014) att beslutsprocessen för vd-byte kan vara utdragen, att exempelvis relativt dålig lönsamhet i innevarande år inte leder till ett skifte av vd förrän under påföljande räkenskapsår. För att undersöka aspekten om långvarig beslutsprocess angående vd-byte upprepas hypotes 5a – 5d, men med utgångpunkt i att beslutsprocessen är utdragen ett räkenskapsår. Dessa hypoteser benämns 6a – 6d och återfinns i sin helhet i appendix 1.

3.3.4 Sammanfattning

Avsnittet har redogjort för bakgrunden och möjliga orsaker till varför ett företag byter vd. Det framgick av forskningen att resultat och lönsamhet kan vara en förklarande orsak, men att det finns svårigheter med att urskilja om det är företagets, branschens eller marknadens lönsamhet som är den avgörande faktorn för att en vd blir avskedad. Därtill visade teorierna om marknadens agerande och resultat från den tidigare forskningen att allt för aggressiv användning av resultatmanipulering riskerar leda till avsked för sittande ledning och vd.

Hypoteserna från avsnittet presenteras framöver i block som H:5 och H:6. Delhypoteserna i H:5 fokuserar på att vd-byte inträffar samma år som företagets resultat är sämre än marknadsgenomsnittet eller att utförd resultatmanipulering är betydande. I H:6 undersöks istället om bytet av vd inträffar först det påföljande räkenskapsåret. Sammanställning av samtliga hypoteser återfinns i appendix 1.

3.4 Källkritik

I valet av källor för hela kapitlet om teori och tidigare forskning har vi utgått från principerna äkthet, tidssamband, oberoende, tendensfrihet samt färskhetskrav vilka presenterades i kapitel 2. Källkritik kommer inte presenteras för respektive källmaterial utan vi fokuserar på att ta exemplifiera avsteg som bör diskuteras eller som frångår uppsatt ramverk.

Gällande tidssambandsprincipen kan möjligen Kothari et al. (2005) vara ett gränsfall som använder sig av ett datamaterial från 1962-1999. Det innebär att datamaterialet börjar i en ”närliggande period” sett till när forskningsartikeln är skriven, men sträcker sig relativt långt bakåt i tiden. Det finns givetvis en nackdel med åldern på de äldre delarna av datamaterialet men vi anser att det inte har någon större betydelse för studiens trovärdighet och användbarhet. Det grundar vi på att Kothari et al. (2005) inkluderar datamaterial från hela perioden och att redovisningsprincipen om att periodisera intäkter och kostnader alltjämt var aktuell. Kothari et al. (2005, s. 172) är därtill tydliga med att observationer vilka inte innehåller tillräckligt med information för att beräkna totala periodiseringar har exkluderats, vilket tyder på att artikeln är öppen med vilken data som använts och detta leder till att vi ser den som trovärdig.

Vid enstaka tillfällen gör studien avsteg från färskhetskravet men det är främst för att istället främja äktheten och att oberoendet säkerställs. Exempel på detta är Healy (1985) samt Watts & Zimmerman (1978) vilka är två relativt gamla studier och som det refereras till i senare forskning. Vi har valt att gå tillbaka till ursprungskällan för att undvika missförstånd eller förvanskningar vilket bidrar till äktheten och oberoendet men minskar aktualiteten. Om vi inte återgått till ursprungskällorna hade det inneburit att vi refererat sekundärt till studierna av Healy (1985) och Watts & Zimmerman (1978) vilket vi valt att undvika.