Metodkritik

Urvalet i studien består av 100 stycken förvärv innan bortfall och efter bortfall bestod urvalet av 96 förvärv, vilket kan anses vara ett snävt urval för att representera hela populationen. Något som motiverar antalet valda förvärv är att tidigare forskning och studier har tagit liknande mäng data. Pangarkar och Lie (2004) undersökte 115 stycken förvärv. Tidsanseendet är också något som motiverar valet av urval, om omfattningen av studien varit större hade ett större urval varit passande. Därför anser författarna att urvalet upprätthåller studiens tillförlitlighet.

Det är viktigt att vara noggrann och eftertänksam vid val av metod, eftersom valet av metod är något som kan påverka studiens utfall. Den här studien har tillämpat den justerade marknadsmodellen där a och � sattes till noll respektive ett. Något som skulle ge studien ett mer konkret och tillförlitligt resultat är om marknadsmodellen hade tillämpats där a och � beräknas, men på grund av tidsavseende har den justerade marknadsmodellen tillämpats. Det finns även flera tidigare forskningar som menar på att den justerade marknadsmodellen inte ger en stor signifikant skillnad i resultat i jämförelse med marknadsmodellen, och att den justerade marknadsmodellen till och med rekommenderas (Campbell, Lo & MacKinlay 1997).

Studien är uppdelad baserad på de olika variablerna och de olika uppdelningarna består av olika många förvärv. Totalt 100 förvärv har undersökts där de förvärvande företagen är svenska. 50 stycken av förvärven består av svenska företag som målföretag samtidigt som de andra 50 förvärven består av utländska företag som målföretag. Att den här uppdelningen av svenska och utländska företag är jämn ger en bättre generaliserbarhet till undersökningen. Studien är också uppdelad i annonsering av förvärv som skett i högkonjunktur kontra annonsering av förvärv som skett i lågkonjunktur. Antal förvärv i högkonjunktur är 59 stycken, och antal förvärv som skett i lågkonjunktur är 37 stycken. En sådan skiljaktighet kan resultera i att signifikansen och generaliserbarheten av studien inte kan säkerställas. Om studien innehöll fler än 100 förvärv skulle också generaliserbarheten öka och ge en ökad signifikans till studien. Ännu en aspekt att ta hänsyn till är den globala finanskrisen som tog plats 2008. Undersökningens tidsram startar vid finanskrisens början och korsar då finanskrisens effekt samt återhämtningen av den. Finanskrisen kan ha en påverkan på aktiepriserna och dess effekt på eventen under perioden, vilket kan skapa problematik i om det är finanskrisens påverkan på abnormala avkastningen eller om det är eventet av förvärv som påverkat. En variabel som också kan påverka utfallet av studien är konjunkturcykeln som tillämpas då förvärvet annonserats, vilket tas upp i den här undersökningen och görs antaganden om. Hur konjunkturläget såg ut under och efter finanskrisen påverkades av effekterna av själva finanskrisen och därmed tas vissa effekter av finanskrisen tas hänsyn till.

3.8.1. Validitet

Validitet handlar om en studie mäter det som den är avsedd att mäta, det är alltså en bedömning över hur slutsatser från en undersökning hänger ihop eller inte. Validitet är en av de mest centrala forskningskriterierna och den kan delas in i inre och yttre validitet (Lundahl & Skärvad 2011). Det finns också olika typer av validitet som skiljer sig åt, begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet och ekologisk validitet. Intern och extern validitet är de vanligaste slaget av validitet. Intern validitet handlar om kausalitet, om det finns orsakssamband mellan slutsatser och antaganden. Extern validitet handlar om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras med andra studier eller situationer utöver den utförda undersökningen (Bryman & Bell, 2017).

Intern och extern validitet handlar med andra ord om tillförlitlighet och generaliserbarhet, vilket gör validitet mer essentiell inom kvantitativ forskning än kvalitativ. Vilket betyder att validitet är ett viktigt mätningsverktyg till uppsatsen. Validiteten för den här uppsatsen är relativt hög eftersom författarna inte har använt sig av intervjuer eller enkäter som forskningsmetod. Författarna har valt en insamling av data vilket ger undersökningen högre validitet än om den utförts med andra nämnda metoder. Det skulle inte vara omöjligt att genomföra en liknande studie och få motsvarande eller dylika resultat. Författarna har också använt sig av en relativt stor mängd data vilket resulterar i bättre generaliserbarhet.

3.8.2. Reliabilitet

Reliabilitet handlar precis som validitet också tills viss del om tillförlitlighet, det är ett begrepp som visar på huruvida en undersökning kan genomföras på nytt, och visa på samma resultat eller inte. Kan resultaten av undersökningen ha påverkats av slumpmässiga faktorer eller förutsättningar. Reliabilitet är också ett centralt begrepp inom kvantitativ forskning för att mäta hur stabilt ett mått är, mäter undersökningen det som den är ämnad till att mäta. Med andra ord avser reliabilitet frånvaron av slumpmässiga mätfel (Lundahl & Skärvad 2011). Det finns tre begrepp som används vid utvärderingen om ett mått är reliabelt. Dessa är stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet. Stabilitet tyder på hur pass stabilt ett mått är över tid, att måttet är så pass stabilt att resultaten, om en undersökning mäts två gånger, inte skiljer sig i någon större utsträckning. Intern reliabilitet handlar om hur väl indikatorerna som utgör en skala är pålitliga. Interbedömarreliabilitet handlar om hur en mätning ger subjektiva bedömningar (Bryman & Bell, 2017).

Författarna har genomfört en kvantitativ undersökning vilket ger precis som med validiteten en högre reliabilitet än om det skulle tillämpas en kvalitativ undersökning med exempelvis enkäter eller intervjuer. Något som också ökar reliabiliteten för den här studien är att sekundärdata använts, samt att sekundärdatan är begränsad över en viss tidsperiod och med specifika kriterier. Det är viktigt vid användning av sekundärkällor att vara kritisk och granska källorna för att se så dessa är tillförlitliga, vilket är något som lagts stor vikt vid i den här studien. Vid insamling av data har databaserna Zephyr och Orbis använts och undersökningens resultat baseras på data insamlad via dessa databaser. Förutsatt att informationen som hämtats från dessa databaser är korrekta skapar det en hög reliabilitet eftersom den informationen inte kan förändras med tiden.

Beräkningar har skett i excel och de har genomförts med automatiska beräkningar i så stor utsträckning som möjligt, detta för att minska risken för eventuella felberäkningar.

3.8.3 Bortfall

Vid insamling av data om företagen som är utvalda fanns det inte aktiedata och information om tre stycken företag som ingick i urvalet av förvärv mellan svenska företag samt ett företag som ingick i urvalet av förvärv mellan svenskt och utländskt företag. Det gör att studien inte får ett resultat med 100 företagsförvärv utan istället 96 stycken.

3.8.4 Källkritik

De vetenskapliga artiklarna som används i den här studien är skrivna av välkända författare och forskare till stor del vilket skapar en bra trovärdighet för studien. De är även hämtade från akademiska journaler inom finansområdet som granskas innan publicering vilket också skapar hög trovärdighet. Litteraturen som presenteras visar på en bredd i att det presenteras både historisk litteratur och mer modern litteratur. Det anser författarna vara en fördel eftersom det ger högre validitet och tillförlitlighet till studien. De litteraturkällor som presenteras i studien i form av böcker anser författarna är tillförlitliga eftersom all litteratur som används har publicerats av akademiska förlag.

För att utföra en eventstudie kräver det datainsamling från olika databaser och i den här studien har information samlats in från databasen Zephyr samt databasen Orbis. Zephyr är en omfattande och stor databas där det enkelt går att anpassa en sökning till det som är relevant, därför anser författarna att det är en tillförlitlig databas. Något som också talar för Zephyr är att det är en databas som används i flertal tidigare studier inom samma ämne. Orbis är också en omfattande och stor databas som sammanställt data från andra databaser bland annat Thomson Reuters Eikon som också är en välkänd databas.

Även internetkällor har använts och presenterats i studien, det är med försiktighet och noggrannhet som dessa källor valts ut. Konjunkturinstitutet (KI) har använts som en internetkälla och den anser författarna vara tillförlitligt eftersom det är en statlig myndighet som är underställd av finansdepartementet i Sverige.