Metodkritik 73

I den här uppsatsen har fem intervjuer och en dokumentundersökning genomförts för att insamla primärdata. De fem intervjuerna har genomförts över telefon. Jacobsen (2002) anger att det finns nackdelar med telefonintervjuer, nackdelarna är att den som intervjuar inte kan beakta respondentens reaktioner och kroppsspråk. Vidare kan det vara enklare för respondenten att undvika frågor om känsliga ämnen över telefon. Respondenternas svar hade därför möjligen blivit annorlunda om intervjuerna utförts på företagen. Däremot finns risken att oavsett intervjumetod blir respondenternas svar vinklade. Enligt Jacobsen (2002) finns ofta en risk att respondenter vinklar sina svar så de framhäver företagens ståndpunkter och inte objektiva svar. Då respondenterna i den här uppsatsen har haft chansen att efter avslutad intervju korrigera eventuella svar har några valt att göra så. Det har uppmärksammats att korrigeringarna ofta varit för att inte framhäva företagets brister. Vidare kan kritik riktas mot att inte fler oberoende parter intervjuats i uppsatsen, vilket hade genererat fler synvinklar på värdering till verkligt värde av växande skog.

Kapitel 7 - Slutsats

Dokumentundersökningen har utförts på de fyra skogsföretagens årsredovisningar. En dokumentundersökning har genomförts då det är en relativt snabb insamlingsform, dock förknippas metoden med många nackdelar. En nackdel är att dokumenten ofta innehåller mycket mer information än den information som forskaren eftersöker. (Artsberg, 2005) Ef- tersom dokumentundersökningen i den här uppsatsen genomförts på företagens årsredo- visningar har så varit fallet. Årsredovisningarna innehåller upp emot 100 sidor medan in- formation som varit relevant för uppsatsen endast diskuteras på ett fåtal sidor. Vidare måste texten i dokumenten tolkas av läsaren. Informationen presenteras även i många olika delar av årsredovisningen vilket gör det svårt att urskilja vilken information som är relevant för uppsatsens syfte. Problemet med att informationen är utspridd är även att det innebär en risk att väsentlig information har förbisetts vid dokumentundersökningen.

Referenser

Tryckta källor

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: - policy och – praxis. 2:a Uppl.. Malmö: Liber ekonomi Andersen, Ib. (1998). Den Uppenbara Verkligheten: Val av Samhällsvetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur

Andersson, G. (2008). Kalkyler som Beslutsunderlag; Kalkylering och Ekonomisk Styrning. Student- litteratur

Barlev, B. och Haddad, J. R., (2003). Fair Value Accounting and the Management of the Firm. Critical Perspectives on Accounting, Vol. 14, p 383-415

Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och Statistik. Lund: Studentlitteratur

Bengtsson, B. (2008). Redovisningens Värderelevans i Svenska Fastighetsbolag Före och Efter Infö-

randet av IAS 40. Åbo: Åbo Akademi

Bergs Timber AB, (2010). Årsredovisning 2009 – 2010. Bergvik Skog AB, (2010). Årsredovisning 2010.

Beskattning när Tillgångar Värderas till Verkligt Värde: Delbetänkande av Utredningen om Sambandet Mellan Redovisning och Beskattning. (2005). (Statens offentliga utredningar 2005:53). Stockholm: Fritze

Bohlin, Håkan (2009). “Blanda Inte Ihop Redovisning och Naturvetenskap” Balans. Nr. 10 s.42-43

Bryman, A och Bell, E. (2007). Business research methods. 2:a uppl. Oxford: Oxford University Press.

Carlsson, B. (1991). Kvalitativa Forskningsmetoder. Almqvist &Wiksell Förlag AB

Danbolt, J. och Rees, W. (2008). An Experiment in Fair Value Accounting: UK Investment Vehicles. European Accounting Review. Vol 17, No. 2 s. 271-303

Elad, C. (2004). Fair Value Accounting in the Agricultural Sector: Some Implications for International Accounting Harmonization. European Accounting Review. Vol. 13. No.4 s. 621- 641

Epstein, B. J. och Jermakowicz, E. K. (2010). Wiley IFRS 2010: Interpretation and Application

of International Financial Reporting Standards. Hoboken: NJ

Halling, P. (2009). “I Globaliseringens Tjänst” Balans. Nr. 8-9 s. 21-22

Herbohn, K. (2006). Accounting for SGARAs: A Stoctake of Accounting Practices Before Compliance With AASB 141 Agriculture. Australian Accounting Review Vol.16 No.2

Herbohn, K. och Herbohn, J. (2006). International Accounting Standard (IAS) 41: What are the Implications for Reporting Forrest Assets? Small-scale Forest Economics, Management

Holland, J. (1998). Accounting and Business Research. Private Disclosure and Finacial Repor- ting. Vol. 28. Issue. 4. s. 255-269

Holmen AB, (2010). Årsredovisning 2010.

IASB, (2010). IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. IASB, (2010). IAS 12 Inkomstskatter

IASB, (2010). IAS 41 Jord- och Skogsbruk.

Inder, K. K. och Myung-Sun, K. (2003) Relative Value Relevance of historical cost vs. Fair value: Evidence From Bank Holding Companies. Journal of Accounting and Public Policy. Vol. 22 s. 19-42

Institutionen för skogstaxering, (1991). Skogstaxering. Sveriges lantbruksuniversitet Umeå Internationell Redovisning i Svenska Företag: Betänkande av IAS-utredningen. (2003). (Sta- tens offentliga utredningar 2003:71). Stockholm: Fritze

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, Hur och Varför – Om Metodval i Företagsekonomi och andra Sam-

hällsvetenskapliga Ämnen. Lund: Studentlitteratur

Jäghagen, K. och Sandström, J. (1994). Alla Tiders Skog: Skogsskötsel för Mångfald. Skogsägar-

nasriksförbund

Kjaer, H. (2008). Verkligt Värde Fungerar inte i Konjunkturnedgång. Balans. Nr. 6-7 s. 45 Lundahl, U. Skärvad, P.H. (1999). Utredningsmetodik för Samhällsvetare och Ekonomer. 4:e uppl. Malmö: Studentlitteratur.

Malmqvist, P. (2011). Skogsbolagen gör Självmål. Balans. Nr 3. s. 27-28 Marton, J. (2008a). Värde – Vad är det Egentligen? Balans. Nr 3. s. 21 Marton, J. (2008b). Nyttan av verkligt värde i redovisningen. Balans. Nr 6-7. Precht, Elisabeth (2007). Är IFRS en Tickande Bomb? Balans Nr. 10 s. 21-24

Robson, C. (2002). Real World Research: A Resource for Social Scientists and Practitioner-researchers. 2:a uppl.. Oxford: Blackwell

Ryan, B., Scapens, R. och Theobald, M. (2002). Research Method & Methodology in Finance &

Accounting. Thomson.

Saunders, M., Lewis, P. och Thornhill, A. (2007). Research Methods for Business Students. 4:e uppl. Edinburgh: Pearson Education Limited

Schipper, K. (2007). Required Disclosures in Financial Reports, The accounting review. Vol. 82, No. 2, s. 301-326

Skogsstyrelsen. (1999). Levande Skogar. Jönköping: Skogsstyrelsen Skogsvårdslagen (SFS 1979:429). Stockholm: Landsbygdsdepartementet Smith, D. (2006). Redovisningens Språk. Studentlitteratur

Sundgren, S., Nilsson, H. och Nilsson, S. (2009). Internationell Redovisning – Teori och Praxis. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur

Sveaskog AB, (2010). Årsredovisning 2010.

Titman, S. och Trueman, B. (1988). An Explanation for Accounting Income Smoothing,

Journal of Accounting Research Vol. 26, s. 127-139

Wallin, B. (1990). Rikare Skog – 90-talets Kunskaper om Naturvård och Ekologi. Jönkö- ping: Skogsstyrelsen

Internet

Bergvik Skog, (2010). Bergvik Skog. Hämtad april, 6, 2011. Från: http://www.bergvikskog.com/default.aspx?id=3

Bergvik Skog, (2010). Legal Struktur. Hämtad april, 6, 2011. Från http://www.bergvikskog.com/templates/Page.aspx?id=322

Bergvik Skog, (2010). Korta fakta. Hämtad april, 6, 2011. Från: http://www.bergvikskog.com/templates/Page.aspx?id=292

Globalis. (2010). Sverige Statistik. Hämtad februari, 15, 2011. Från: http://www.globalis.se/Laender/Sverige/(show)/indicators

Holmen AB, (2010). Historia. Hämtad april, 4, 2011. Från: http://www.holmen.com/Global/Documents/About%20Holmen/Holmen%20400%20y ears/Historia%20i%20korthet.pdf

Holmen AB, (2010). Holmen – En Skogsindustrikoncern. Hämtad april, 4, 2011. Från: http://www.holmen.com/sv/Om-Holmen/Om-Holmen/

Holmen AB, (2010). Holmen i Korthet. Hämtad april, 4, 2011. Från: http://www.holmen.com/sv/Om-Holmen/Holmen-i-korthet/

Ontologisk. (2011). I Nationalencyklopedin. Tillgängligt 28 maj, 2011, via http://www.ne.se Skogsindustrierna (2010). Branschfakta. Hämtad feb, 2, 2011. Från:

http://www.skogsindustrierna.org/web/Branschfakta.aspx Skogssverige (2010) Skog. Hämtad februari, 10, 2011. Från: http://www.skogssverige.se/present.cfm?id=1

Stora Enso AB. (2011). Vår Organisation. Hämtad maj, 13, 2011. Från:

http://www.storaenso.com/wood-forest/stora-enso-skog/om-oss/Pages/var- organisation.aspx

Sveaskog. (2010). Om Sveaskog. Hämtad mars, 2, 2011. Från: http://www.sveaskog.se/Om-Sveaskog/

Sveaskog, (2010). Historia. Hämtad april, 5, 2011. Från:

http://sveaskog.se/Om-Sveaskog/Var-verksamhet/Historia/ Sveaskog, (2010). Skogsinnehav. Hämtad april, 5, 2011. Från: http://sveaskog.se/Om-Sveaskog/Skogsinnehav/

Sveaskog, (2010). Strategi. Hämtad april, 5, 2011. Från:

http://sveaskog.se/Om-Sveaskog/Var-verksamhet/Strategi/

Muntliga källor

Carlsson Björn, Ackkärrs Bruk Ekelund Johan, CFO, Bergs Timber Elmvret Bengt, CFO, Sveaskog Lind Gunnar, CFO, Holmen Skog Matses Per, CFO, Sveaskog

Bilaga 1 Förfrågan om deltagande i uppsatsen

Vi är två studenter som går sista året på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Vi ska denna termin skriva en D-uppsats och skulle gärna vilja skriva om hur värdering till verkligt värde går till i den svenska skogsindustrin. Vi undrar därför om vi vid något tillfälle under våren skulle kunna få genomföra en telefonintervju med någon ansvarig för dessa redovisningsfrågor hos Er. Vi är intresserade av hur ni värderar era skogstillgångar till verk- ligt värde, vilka metoder som används och antaganden som görs.

Vi vore mycket tacksamma för svar! Med vänliga hälsningar,

Emil Carlsson Hanna Hoffman