Tidigare forskning om värdering till verkligt värde av biologiska

Förespråkare för att redovisa biologiska tillgångar till verkligt värde hävdar att det är en- klare för användarna av företagens årsredovisningar att förstå värdet av tillgångarna om till- gångarnas värde redovisas till verkligt värde. Vilket gäller särskilt då det finns en aktiv marknad för de biologiska tillgångarna. (Herbohn och Herbohn, 2006) Det blir lättare för användarna av de årsredovisningarna att förstå informationen i de sammanhang då det är svårt att ta fram det historiska anskaffningsvärdet. Till exempel är det mycket svårt att ta fram ett historiskt anskaffningsvärde för en nyfödd kalv som visar ett tillförlitligt värde (Elad, 2004). Vidare anses det vara en fördel att redovisa biologiska tillgångar till verkligt värde då det ger en mer tillförlitlig bild av tillgångarnas biologiska förändring (Herbohn och Herbohn, 2006). Att ett företags tillgångar värderas vid varje redovisningstillfälle bidrar också till att intressenter får mer relevant och aktuell information. Relevant och aktuell in- formation är särskilt viktigt för företag som innehar biologiska tillgångar, om inte biolo- giska tillgångar redovisas till verkligt värde blir det mycket svårt att fastställa företagets marknadsvärde då biologiska tillgångar är mycket föränderliga. (Barlev och Haddad, 2003) Kritiker av värdering till verkligt värde lägger ett stort fokus på att många biologiska till- gångar saknar en aktiv marknad. Avsaknad av en aktiv marknad medför stora praktiska svå- righeter vid värderingen av tillgångarna. (Herbohn och Herbohn, 2006) Biologiska till- gångar som inte finns tillgängliga på en aktiv marknad är ofta väldigt kostsamma att värdera till verkligt värde (Elad, 2004). Eftersom det är osannolikt att det skulle finnas en aktiv marknad för växande skog beräknas det verkliga värdet på skog ofta genom en nuvärdesbe- räkning av den växande skogen. Diskonteringsräntan som används vid nuvärdesberäkning- en påverkar i stor grad det verkliga värdet på tillgången som ska redovisas i företagens års- redovisningar. Diskonteringsräntan påverkar även företagens vinst då förändringarna av det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen (Herbohn, 2006). Vidare är det ett problem att subjektivitet kan påverka beräkningen av det verkliga värdet då inslag av subjektivitet på- verkar redovisningens relevans och tillförlitlighet. När subjektivitet inkluderas i redovis- ningen ökar också risken för manipulation. (Herbohn och Herbohn, 2006) När en aktiv marknad saknas har företagen ett stort utrymme att bestämma vilken värderingsmetod de tycker är lämplig (Herbohn, 2006). När marknadspriset för liknande tillgångar ska fastställas eller en nuvärdesberäkning ska genomföras blandas subjektivitet in i värderingen. Detta re- sulterar ofta i att värderingen görs på olika vis i olika företag, vilket i sin tur hämmar jäm- förbarheten och harmoniseringen av redovisningen (Elad, 2004). Ett annat problem som förknippas med värdering av biologiska tillgångar är att de ska värderas separat från den mark som de växer på (Herbohn och Herbohn, 2006).

IAS 41 har fått kritik för att standarden anses vara för akademisk och inte utformad för att användas i verkligheten när biologiska tillgångar värderas. Vilket bidrar till att information- en som redovisas blir mindre relevant och kan till och med vara missledande. En anled- ning till att IAS 41 anses vara för akademisk är att standarden bygger på antagandet att bio- logiska tillgångar kan värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt vis. (Herbohn och Herbohn, 2006) Bland annat uppmärksammar Elad (2004) att det är problematiskt att till- lämpa IAS 41 på kommersiellt skogsbruk. Ett problem är att IAS 41 inte beaktar lagstadgad återplantering, vilket är obligatoriskt för företagen. Vidare är inte IAS 41 avsedd för att till- lämpas på skog med lång rotationsperiod. (Elad, 2004)

IAS 41 ställer krav på att orealiserade vinster och förluster som uppkommer på grund av att de biologiska tillgångarnas värde ändras ska inkluderas i resultaträkningen och på så vis

Kapitel 4 – Teoretisk referensram

påverkas företagets resultat. Kravet på att orealiserade vinster och förluster ska påverka fö- retagets resultat finns det delade åsikter om. Förespråkarna menar att det visar hur företags- ledningen har hanterat de biologiska tillgångarna under rapportperioden. Kritikerna anser dock att det finns en stor osäkerhet i om de orealiserade vinsterna och förlusterna faktiskt kommer resultera i realiserade vinster och förluster. Osäkerheten gäller särskilt för biolo- giska tillgångar som har en lång livslängd, till exempel skog. Genom att inkludera oreali- serade vinster som inte kommer att realiseras på flera år skapas orealistiska förväntningar. Vidare skapas också stor variation i företagens rapporterade vinster. (Herbohn och Herbohn, 2006)

Malmqvist (2011) har uppmärksammat problemen med värdering till verkligt värde av väx- ande skog i den svenska skogsindustrin. Malmqvist (2011) framhäver svårigheten för analy- tiker att analysera standarden IAS 41, vilket beror på svårigheterna att applicera IAS 41 i verkligheten. Holmens årsredovisning för år 2010 är ett exempel. Holmen upplyser där att den växande skogen värderats upp med 1 102 miljoner SEK, varav 1 050 miljoner SEK är hänförliga till att antaganden för virkespriser i nuvärdesberäkningen har höjts med fyra procent. Holmen genomförde även en omvärdering år 2007, då värderades skogen upp med 2 100 miljoner SEK med anledning av att diskonteringsräntan samt pris- och kost- nadsantaganden i nuvärdesberäkningen ändrades. Tidpunkterna då omvärderingarna skett blir mycket intressanta om Holmens omvärderingar och andra jämförelsestörande kostna- der sedan år 2006 undersöks. Malmqvist (2011) konstaterar att år 2007 och år 2010 då stora omvärderingar gjorts på skogen har det också förekommit stora nedskrivningar och om- struktureringskostnader. Malmqvist (2011) menar därför att det tyder på att Holmen an- vänder skogen för att justera resultatet, för att täcka upp för stora kostnader skrivs värdet på skogstillgångarna upp. Tabell 4-1 visar iakttagelsen gjord av Malmqvist (2011).

Tabell 4-1 Holmen AB – omvärderingar och engångsposter (Malmqvist, 2011, s. 27)

Kapitel 4 – Teoretisk referensram

uppfattningen att investerare värdesätter en jämn ström av redovisade resultat. Minskade svängningarna mellan redovisningsperioder kan även påverka marknadsvärdet av företaget positivt (Titman och Trueman, 1988).

Ett annat problem som Malmqvist (2011) uppmärksammar är storleken på det belopp som den växande skogen värderas till. Malmqvist (2011) använder återigen Holmen som exem- pel. Holmen skrev år 2010 upp värdet på den växande skogen med fyra procent med an- ledning av förändrade virkespriser, Holmen upplyser samtidigt om att prisantagandena i nuvärdesberäkningen ändå är 10 procent lägre än det aktuella marknadspriset för virke. Malmqvist (2011 s. 27) anser att det är mycket problematiskt att:

”Tillgångarna skrivs upp, samtidigt som företagsledningen lämnar utrymme för ytterligare uppvärderingar utan att någonting egentligen behöver ha inträffat, alltså en extra reserv”.