Svaren på intervjufrågorna och därmed utformningen av dessa ger oss anledning att fundera över om arbetet med formuleringen av frågorna skulle kunna ha skett på annat sätt. Våra frågor formulerades utifrån vår egen föreställningsvärld, präglad av en lång utbildning inom specialområdet men trots det till stora delar i avsaknad av praktisk erfarenhet från fältet. Vi kan därmed ha saknat den kulturkompetens som krävs för att ställa så precisa och adekvata frågor som möjligt. Bristen på kulturkompetens skulle till en del kunna ha undvikits genom en pilotstudie utformad för att testa frågornas relevans på några utvalda företrädare inom
verksamheten. Några av de frågor vi valde upplevdes som abstrakta och svaren blev möjligen lite vid sidan av det vi avsett. De initiala svårigheterna med att få kontakt med lämpliga intervjupersoner bidrog till en viss tidsbrist med konsekvens för möjligheterna att göra en pilotstudie.
Generaliserbarheten till liknande verksamheter inom landet får betraktas vara begränsad. Den utgår ifrån ett fåtal verksamheter och ett begränsat antal intervjuer. Dessutom har studien genomförts inom ett begränsat geografiskt område med relativt homogen socioekonomisk bakgrund, vilket kan ha betydelse för resultaten. Resultaten baseras också på intervjuer av enbart kvinnlig personal, vilket skulle kunna medföra att ”kvinnliga” perspektiv kommer i förgrunden. I det sammanhanget kan det också ha betydelse att intervjuerna utfördes av två kvinnor.
Intervjuerna utfördes av praktiska skäl på intervjupersonernas arbetsplats. Kan detta ha påverkat utfallet i förhållande till om intervjuerna hade utförts på neutral mark? Det är inte troligt att denna faktor kan ha påverkat resultatet.
Som Alvesson (1999) framhåller är intervjun till sin form en social konstruktion. Den intervjuade förväntar sig ett visst beteende av intervjuaren och vice versa. Inom den ramen finns många saker som kan påverka utfallet, till exempel intervjupersonens behov av att framhålla sig själv i en god dager. Det är svårt att avgöra hur detta kan ha påverkat intervjupersonerna och därmed resultatet.
34
7 Avslutande reflektioner
Specialpedagogiken som en viktig del i arbetet för inkludering inom förskolan- bekräftas detta i de svar vi fått? Den bild vi tycker oss se ger vid handen att specialpedagogiken fortfarande är av traditionell natur, bunden till ett framförallt psykologiskt-medicinskt perspektiv. Ingen av de intervjuade gjorde en tydlig koppling till de tre grundpelarna bakom inkludering nämligen ett politiskt, filosofiskt och demokratiskt perspektiv. Som tidigare framhållits, är inkludering inom förskolan ett komplext fenomen där det är svårt att konkret ange hur man bör gå till väga. Inte desto mindre kan man med visst fog påstå att vägen till inkludering fortfarande är lång inom de förskolor vi undersökt.
35
Källförteckning
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Akalin, S. Demir, S. Sucuoglu, B. Bakkaloglu, H.,& Iscen, F. (2014). The Needs of Inclusive Preschool Teachers about Inclusive Practices. Eurasian Journal of Educational
Research. 2014,issue 54,s. 39-60
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, M. (1999). Beyond neo-positivists, romantics and localists : a reflexive approach to
interviews in organization research. Lund: Institutet för ekonomisk forskning. Lunds
universitet
Aspelin, J. (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press. Tillgänglig på Internet: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:633279/FULLTEXT01.pdf
Brante, T. (2006). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I G.Hallerstedt (red.) Diagnosens
makt. Göteborg: Daidalos
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur
Bunte, T.L., Schoemaker, K., Hessen, D.J., Van der Heijden, P.G. M., & Matthys, W. (2014). Stability and change of ODD, CD and ADHD diagnosis in referred preschool
children. Journal of abnormal child psychology. An official publication of the
international society for research in child and adolescent psychopathology.
DOI:10.1007/s10802-014-9869-6.
Börjesson, M. (1997). Om skolbarns olikheter: diskurser kring "särskilda behov" i skolan -
med historiska jämförelsepunkter. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på
36
Clough, P. & Nutbrown, C. (2004). Special educational needs and inclusion-multiple
perspectives of preschool educators in the UK. Journal of early childhood research. 2004, vol 2(2) pp 191-211.
Elzinga, E. (2006). Samproduktion av begrepp och sociala ordningar i ett forskningspolitiskt perspektiv. I G. Hallerstedt (red.) Diagnosens makt. Göteborg: Daidalos
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska
området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=800 Hämtad 150427
Kvale, S. (2008). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kärfve, E. (2006). Den mänskliga mångfalden- diagnosen som urvalsinstrument. I G.Hallerstedt (red.) Diagnosens makt. Göteborg: Daidalos
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken
[Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012. Tillgänglig på
Internet: http://hdl.handle.net/2077/30583
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. Tillgänglig
på Internet: http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/02/ hämtad 150420
Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt : om kunskap, pengar och lidande. Göteborg : Daidalos
Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur
Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? I G.Hallerstedt (red) Diagnosens makt. Göteborg: Daidalos
Koustourakis, G. & Efthymiou, A. (2014). Could kindergarten teachers' dispositions influence the inclusion of pupils with special needs in their classrooms? | In Proceedings of the 66th
OMEP World Assmbly and Conference. Cork, Irland 1-5 juli 2014. DOI:
37
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Linikko, J. (2009). "Det gäller att hitta nyckeln-": lärares syn på undervisning och dilemman
för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan. Diss. Stockholm :
Stockholms universitet, 2009
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte
anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik- Vilka är de grundläggande perspektiven?Pedagogisk
Forskning i Sverige, 2005 årgång 10 nr 2, s. 124–138. Tillgänglig på
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/nilholm2_10.pdf Hämtad 2015-07-30
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”I behov av särskilt stöd”- vad betyder det och vad
vet vi? Forskning i fokus, nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på http://www.mah.se/pages/47925/Inkludering_spec.pdf Hämtad 2015- 07-30
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Palla, L. (2009). En förskola för alla: tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Kristianstad: Kunskapsgruppen för specialpedagogik, Sektionen för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs]: om olikheter inom förskolan
som diskursiv praktik. Diss. Malmö: Lunds universitet, 2011. Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
38
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet. Tillgänglig på Internet:
http://web.archive.org/web/20070629185651/http://www.unesco- sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket (1998). Elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket
SOU (1997:108). Läs- och skrivkommitténs betänkande.
http://www.regeringen.se/contentassets/daa21865d75f46dda1feef685ebc3886/sou- 1997108a Hämtad 150803
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och
välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. [Ny utg.]
Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf hämtad 150504 Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waldenström, U. (2014). Mår barnen bra i förskolan? Stockholm: Karolinska institutet
39
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande: en
forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk
40