Med största sannolikhet fick vi, med hjälp av snöbollsurvalet och nyckelpersonerna, kontakt med de personer som besatt den största kunskapen och intresset om prostitution i länet. En problematik med snöbollsurvalet är att bli tipsad om personer som redan har kontakt och på så vis även kan förmodas ha liknande erfarenheter och inställningar och att materialet då
49
tenderar att inte bli tillräckligt allsidigt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015, s.41). På detta vis kan det finnas en stor risk att vi missade de personer som kanske skulle gynnats mest av denna undersökning då dessa personer sannolikt var de som undanbad sig medverkan. Många mail besvarades med att problemet “inte existerar” och det är därför vi drar denna slutsats.
Urvalsmetoden kan ha gjort att vi endast knutit kontakt med de aktörer som redan har en god kommunikation. Det studien ämnade att undersöka var att se över hur samverkan såg ut, därför var det också av relevans att få tag i personer som vanligtvis kanske utesluts ur samverkansprocessen. Detta för att få ett bredare helhetsperspektiv av samverkan. Detta var något som vi också lyckades med, då vi fick tag i en organisation som i intervjun uttryckte att de känt sig exkluderade i samverkansprocessen.
Risken finns nu, att vi fick mail-intervjuer med respondenter som hade haft mycket mer värdefull information att delge än vad som kunde framkomma i mail-intervjuerna. De tre respondenterna som hade tidsbrist fick erbjudandet att besvara frågor på mail för att vi inte skulle missa deras deltagande och även om uppfattningen är att de tog mail-intervjuerna på allra största allvar ger inte mail-intervjuer samma utrymme som online-intervjuerna.
På grund av vår välvilja att lämna aktörerna anonyma kan vi ha lyckats utvinna information som vi annars inte fått ta del av om vi inte låtit dessa vara anonyma. Vi menar på så vis att vinsten av den utvunna informationen från anonyma aktörer var viktigare än mindre utvunnen information från icke-anonyma aktörer. Däremot är detta en avvägning som varit svår i arbetets gång, och som kan ha försvårat vårt arbete i analyshänseende.
Thomsson (2010, s.95) skriver att olikheter mellan intervjuare och intervjudeltagare vad gäller könstillhörighet, utbildningsnivåer, yrkesstatus och klass bland annat är viktiga att beakta i en intervjusituation. Upplevelsen vid intervjutillfällena är att ingen av dessa aspekter varit av betydelse. Däremot kan man fundera över den sociala bakgrundens påverkan på svaren när vi som två studenter intervjuar gentemot när en större aktör intervjuar, exempelvis Länsstyrelserna. De personer vi intervjuade visade ingen nedlåtenhet mot oss för att vi som studenter inte besitter samma erfarenhet som de själva. Upplevelsen var snarare att de ville hjälpa oss i vårt arbete och sprida kunskap vidare. Det kan vara för att de själva också brann för ämnet som de tyckte att vårt arbete var extra viktigt, men med andra ord upplevdes ingen skillnad i maktbalansen, oavsett kön, ålder, eller utbildning vilket underlättade för oss i arbetet.
50
10 Slutord
Resultatet i vår studie har inte skilt sig speciellt mycket från studiens huvudsakliga tidigare forskning: Länsstyrelserna i Norrland (2017). Det har gått att uppdaga samma problematik som den rapporten visade på för tre år sedan. Det som däremot är intressant i denna studie är aktörernas samhällsbild av prostitution. Det som går att konstatera är att de aktörer vi kommit i kontakt med, varit medvetna om att kvinnor i prostitution måste betraktas som brottsoffer och bli hjälpta därefter. Det som återigen är viktigt att trycka på, är att alla aktörer ska inkluderas i detta arbete. Där ska också de aktörer som uttryckt att prostitution inte finns i länet, inkluderas. Utifrån detta är det också svårt att egentligen säga något om länets generella uppfattning av samverkan då denna studie haft så få deltagande. Länets samverkan kan utifrån denna studie anses fungerande utifrån aktörernas perspektiv. Däremot skulle aktörerna troligtvis uppfatta samverkansprocessen som bättre om det fanns gemensamma riktlinjer och handlingsplaner, vilket aktörerna fortfarande efterfrågar. Det är intressant att tänka på, att de aktörer vi nådde i vår studie, har ett intresse och vilja att arbeta med frågan, men det kan ändå brista i samverkan. Hur ska dessa aktörer nå de som inte har samma vilja och intresse men som fortfarande har ett ansvar? Det här är en fråga för fortsatt forskning på området. För framtida forskning hade det även varit intressant att få fler deltagande aktörer vilka också skulle kunna dela med sig av sin uppfattning av prostitution i länet.
51
11 Litteraturförteckning
Andrén, S. (u.å.). Polisen: Vi prioriterar inte sexköp. Sveriges Radio. Hämtad 02 april 2020, från: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7410452
Borglund, E. A. M., Öberg, L.-M., & Slumpi, T. P. (2012). Success Factors for Police Investigations in a Hybrid Environment: The Jämtland Police Authority Case. International Journal of Police Science & Management.
Brottsförebyggande rådet. (2011:18). Prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Slutredovisningen av regeringens handlingsplan. Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.65a2909f135a9f5a1cb80003950/1371914736752/2011__18 _prostitution_manniskohandel.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 2). Malmö: Liber.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red). Handbok i kvalitativa metoder (s.114-127). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2015). Att fråga folk: Intervjuer. I Ahrne, G. &
Svensson, P. (Red). Handbok i kvalitativa metoder (s.34-54). Stockholm: Liber.
Farley, M. (2004). “Bad for the body, bad for the heart”: Prostitution harms women even if legalized or decriminalized. Violence Against Women, 10(10), 1087–1125. Hämtad den 20/4 2020 från http://www.prostitutionresearch.com/FarleyVAW.pdf#?
Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda
Goffman, E. (2014). Stigma – den avvikandes roll och identitet (Fjärde upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Israel, M. & I. Hay. (2004). Research ethics for social scientists. London: Sage.
52
Jämställ. (2016). Prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
https://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2016/12/Prostitution-och-manniskohandel-for-sexuella-andamal-2016-rapport.pdf
Kvale, S., & Brinkman, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Law Library - American Law and Legal information. (u.å). Feminism: Criminological Aspects - The Critique. Hämtad 20 maj 2020, från
https://law.jrank.org/pages/1217/Feminism-Criminological-Aspects-critique.html
Lilly, R., Cullen, F., Ball, R. (2015). Criminological theory - Context and consequences.
Sjätte upplagan. SAGE: Thousand oaks California.
Länsstyrelserna i Norrland (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) (2017). Prostitutionen i norra Sverige - En kartläggning av omfattningen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland 2017. Hämtad 14 april 2020, från:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.304d30c1612954524550def/1526067884064/2017
-12-18_Prostitution%20i%20norra%20Sverige%20-%20En%20kartläggning%20av%20omfattningen%202017.pdf
Regeringen. (2010). ”Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999–2008.
Betänkande av Utredningen om utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst” Hämtad 11 maj 2020, från:
http://www.regeringen.se/contentassets/2ff955c847ed4278918f111ccca880dd/forbud-motkop-av-sexuell-tjanst-en-utvardering-1999-2008-sou-201049
Regeringen. (2016). Den svenska sexköpslagen har varit framgångsrik.
https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/den-svenska-sexkopslagen-har-varit-framgangsrik/
53
Regionfakta. (u.å). Jämtlands län - Geografi. Hämtad 15 april 2020, från:
http://www.regionfakta.com/jamtlands-lan/geografi/
Renzetti, M-C. (2013). Feminist Criminology. New York: Routhledge.
Riksdagen. (u.å). Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster. Hämtad den 16/5 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1998408-om-forbud-mot-kop-av-sexuella_sfs-1998-408
Sarnecki, J. (2014). Introduktion till kriminologi volym 1. Lund: Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi volym 2. Lund: Studentlitteratur.
Schreier, M. (2012). Qualitative content analysis in practice. London: SAGE publications Inc.
Siring, A. (2008). Sexhandel, sexköpslagstiftning och myndighetsförståelse. Ett svenskt exempel. I Holmström, C., & Skilbrei, M-L. (red.). Prostitution i Norden. Forskningsrapport.
(s.327–356). Hämtad 2020-04-08 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1405321/FULLTEXT01.pdf
Svensson, P., Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. &
Svensson, P. (Red). Handbok i kvalitativa metoder (s.17–31). Stockholm: Liber.
Talita. (u.å). Om prostitution. Hämtat 15 april 2020, från: https://talita.se/prostitution
Talita. (2019). Syns man inte, finns man inte - en inblick i den svenska porrindustrin. Hämtat 19 maj 2020, från: https://talita.se/assets/dokument/rapport_sv.pdf
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Unizon. (2015). Porr och prostitution - en rapport om utsatthet och efterfrågan.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:948415/FULLTEXT02.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
54