AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologi
Prostitutionen i Jämtlands län
En kvalitativ undersökning av samverkansprocessen inom länet
Josefin Kiuttu och Mikaela Martinsson
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen) 15 hp Kriminologi
Kandidatprogram i utredningskriminologi Examensarbete för kandidatexamen i kriminologi
Handledare: Emy Bäcklin Examinator: Sofia Wikman
Abstract
Prostitution in the county of Jämtland - A qualitative study on the collaboration process
The purpose of the study was to analyse how the collaboration process work as regards prostitution in the county of Jämtland between stakeholders (e.g. social services, police, women’s aid). The material for the study was gathered through three online-interviews and three mail interviews. The basis for the analysis of the interview material was previous
research within the framework of the subject, the theory of stigma and the feminist theories of liberal feminism and radical feminism. The results were similar to the previous research's main observation that there are no general action plans and routines to get a working collaboration. The results showed that they are still working with unofficial guidelines and action plans and that the help vulnerable women get depends on the person who encounters them. The stakeholders' general perceptions of where the problem lies is the societies view on women and prostitution and is therefore difficult to change for the stakeholders by
themselves. It also needs involvement from higher instances, for example the government.
Keywords: prostitution, collaboration, Jämtland, feminism, action plan
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur samverkansprocessen kring prostitutionen i Jämtlands län såg ut mellan berörda aktörer (t.ex. socialtjänst, polis, kvinnojour). Studiens material insamlades genom tre online-intervjuer och tre mail-intervjuer. Det som låg till grund för analysen av intervjumaterialet var tidigare forskning inom ramen för ämnet, teorin om stigma samt de feministiska teorierna liberalfeminism och radikalfeminism. Resultaten
överensstämde med den tidigare forskningens huvudsakliga iakttagande om att det saknas generella handlingsplaner och rutiner för att få en fungerande samverkan. Resultaten visar att det fortfarande arbetas med inofficiella riktlinjer och handlingsplaner och att den hjälp utsatta kvinnor får är personbundet. Aktörernas generella uppfattning om var problematiken ligger är samhällsbilden av kvinnor och prostitution och är således svårt för aktörerna att endast själva förändra. Det ligger på så vis även hos högre instanser, till exempel regeringen.
Nyckelord: prostitution, samverkan, Jämtland, feminism, handlingsplan
Förord
Vi vill rikta ett varmt och ödmjukt tack till intervjudeltagarna och dess olika aktörer. Tack vare er blev idén till vårt examensarbete möjlig och gav ett innehållsrikt resultat.
Vi vill också tacka vår handledare Emy Bäcklin för all vägledning under arbetets gång.
Denna rapport författades under en pandemi världen över med hårda restriktioner på en social distansering. Det har därför inte gått att besöka våra deltagare på deras arbetsplatser och allt arbete har skett över internet.
Vi ansvarar gemensamt för innehållet i denna studie.
Josefin Kiuttu och Mikaela Martinsson.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.1.1 Centrala begrepp ... 2
1.1.2 Jämtlands län ... 3
1.2 Syfte och frågeställningar... 3
1.3 Disposition ... 4
2 Tidigare forskning ... 5
2.1 Success factors for police investigations in a hybrid environment: The Jämtland Police Authority case - Kopplerimålet i Jämtland 2010 ... 5
2.2 Prostitutionen i Sverige - Kartläggningar... 6
2.2.1 Jämställdhetsmyndigheten ... 6
2.2.2 Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland ... 7
2.3 Prostitutionens skadeverkningar ... 9
2.3.1 “Bad for the body, Bad for the Heart” - Prostitution Harms Women Even if Legalized or Decriminalized - Melissa Farley ... 9
2.4 Kopplingen mellan pornografi och prostitution ... 11
2.4.1 Unizon - en rapport om utsatthet och efterfrågan. ... 11
2.4.2 Talita - inblick i den svenska porrindustrin ... 11
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 12
2.6 Inhämtning av tidigare forskning ... 13
3 Kriminologiska teorier ... 14
3.1 The father of criminology ... 14
3.2 Feministisk teori ... 14
3.3 Liberal feminism ... 15
3.4 Radikal feminism ... 15
3.5 Stigma... 16
3.6 Sekundär viktimisering ... 17
3.7 Hur teorierna har valts ... 17
3.8 Hur teorierna kommer att användas ... 18
4 Metod ... 20
4.1 Snöbollsurval ... 20
4.2 Intervjuer ... 20
4.3 Insamling av material genom semistrukturerade online-intervjuer ... 21
4.4 Insamling av material genom en semistrukturerad mail-intervjuer ... 21
5 Tillvägagångssätt ... 22
5.1 Tillvägagångssätt för rekrytering av intervjupersoner ... 22
5.2 Intervjuguide ... 22
5.3 Semistrukturerade online-intervjuer ... 23
5.4 Semistrukturerade mail-intervjuer... 24
5.5 Bearbetning av material - Kodningsschema... 24
6 Etik ... 26
7 Studiens trovärdighet ... 29
7.1 Validitet ... 29
7.2 Reliabilitet ... 30
7.3 Generaliserbarhet ... 30
8 Resultat och analys ... 32
8.1 Tema och subkategori ... 32
8.2 Presentation av intervjupersonerna ... 32
8.3 Huvudtema: Samverkan ... 33
8.3.1 Rutiner... 33
8.3.2 Kompetensutveckling ... 34
8.4 Huvudtema: Samhällsproblem ... 36
8.4.1 Porr ... 36
8.4.2 Utsatthet ... 38
8.5 Huvudtema: Prioriteringar... 40
8.5.1 Resurser... 40
8.5.2 Diskussion ... 42
9 Diskussion ... 46
9.1 Resultat ... 46
9.1.1 Hur ser samverkan ut kring arbetet mot prostitution Jämtlands län?... 46
9.1.2 Vad är aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem? ... 47
9.1.3 Hur upplever aktörerna att arbetet mot prostitution, i jämförelse med andra brott, prioriteras och diskuteras? ... 47
9.2 Sammanfattning av resultat ... 48
9.3 Metodologisk diskussion ... 48
10 Slutord ... 50
11 Litteraturförteckning ... 51
12 Bilagor... 54
12.1 Bilaga 1 - Temabaserad intervjuguide ... 54
12.2 Bilaga 2 - Intervjufrågor via mejl ... 55
12.3 Bilaga 3 - Informationsbrev ... 56
12.4 Bilaga 4 - Zoom ... 57
1
1 Inledning
I Jämtlands län har det under 2019 inte lagförts en enda person för sexköp och detta trots att Länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten samt polisen i Jämtland har lokaliserat flertalet “lättåtkomliga” fall (Andrén, u.å.). Under ett halvt dygn har polisen nämligen fått 20–30 kontakter via telefon eller sms från personer som är villiga att köpa sex i Jämtlands län (Andrén, u.å.). Det beskrivs handla om en resursfråga att man inte
“orkat ta det hela vägen, att sätta sig och spana med en liten resurs” och på så vis inte har lyckats prioritera att lagföra sexköpare (Andrén, u.å.).
I januari 2019 var det 20 år sedan lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster infördes. I skrivande stund är det 21 år sedan och vi ställer oss frågan; vad har hänt i Jämtlands län?
År 2010 skedde det ett uppmärksammat kopplerimål med anknytning till Jämtlands län. Tack vare ett tips lyckades man lagföra 427 sexköpare samt hallicken som drev en mobil bordell där han sålde fem kvinnor i mellersta Sverige (Borglund, Öberg & Slumpi, 2012, s.87). När man prioriterade kampen mot prostitution så nådde man även framgång vilket visas genom lagföringen av sexköpare. Då uppmärksamhet lades på att ingripa och lagföra sexköpare fanns både resurser och kompetensen att göra det. Är det bristen på samverkan som gör att denna typ av arbete inte kan fortgå hos berörda myndigheter och aktörer? Ska verkligen ett tips angående en stor kopplerihärva krävas för att resurser ska finnas tillgängliga och att prostitution ska prioriteras?
Sarnecki (2015, s.79) lyfter hur den svenska lagstiftningen, lagen som kriminaliserar köp av sexuella tjänster, varit delvis omstridd. Lagen instiftades år 1999 genom en ändring i 6 kapitlet (11§) BrB, och skärptes år 2010 när maximistraffet förlängdes till ett års fängelse.
Lagstiftningen är intressant att analysera ur både ett kriminologiskt perspektiv, men framförallt ur ett historiskt och feministiskt perspektiv.
Jämtlands län är intressant och viktigt att undersöka utifrån kopplerihärvans stora mängd lagföringar 2010 och de obefintliga lagföringarna år 2019. Länsstyrelserna menar att det finns prostitution i länet och att den inte är särskilt diskret heller; polisen menar att de inte kan prioritera dessa ärenden på grund av resursbrist. Vi vill därför ta reda på hur länets samverkan
2
fungerar. Kan det vara så att om samverkan varit bättre, hade omfattningen av prostitution varit mindre?
1.1 Bakgrund
1.1.1 Centrala begrepp Prostitution
Ordet prostitution kommer från det latinska pro-stituere som betyder ”att offentligt ställa ut”, vilket antyder att någon ställs ut till allmänhetens beskådande, ungefär som en docka i ett skyltfönster (talita.se, u.å.). Talita menar att ordet beskriver ganska väl vad prostitution innebär: då det inte bara är kroppen utan även hela människovärdet som är till salu; där andra människor har, med hänvisning till att de kan betala för det, ansett sig ha rätt att behandla de prostituerade som de själva behagar. Prostitution medför en problematik på många olika plan, inte minst för individerna själva. För att hantera problematiken infördes det en sexköpslag i Sverige år 1999:
6 kap. 11 § brottsbalken - “Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell
förbindelse, döms - om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken - för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månader.” (BrB, SFS 1998:408).
Regeringen (2016) beskriver att sexköpslagen har ett jämställdhetsperspektiv; att köpa tillgång till en annan människas kropp handlar om makt, oftast mäns makt över kvinnor.
Vidare beskrivs att den svenska sexköpslagen kom till med ett tydligt fokus på efterfrågan;
där tanken bakom var att om det inte finns någon efterfrågan finns ingen prostitution. Detta kan jämställas med liberalfeminismens förståelse av lösningar på ojämlikhetsfrågor med hjälp av till exempel lagstiftning (Sarnecki, 2014, s.225), en teori som kommer presenteras närmare under avsnittet teori. En feministisk regering som tror på alla människors lika värde kan inte acceptera att prostitution förekommer (Regeringen, 2016).
Aktör
I rapporten hänvisar vi till relevanta aktörer för en samverkan mot prostitution. De aktörer som ansågs vara relevanta ur detta hänseende var alla kommuner i länet, ett mindre antal poliser, Socialtjänsten, Socialstyrelsen, Brottsofferjouren, Kvinnojouren,
Ungdomsmottagningar i länet, Länsstyrelsen samt personer inom elevhälsan i olika delar av
3
länet. Detta är de aktörer som vi valde att kontakta vilket beskrivs närmare under
tillvägagångssätt. Personerna som företräder aktörerna vid intervjutillfällena kommer bli benämnda som respondenter och/eller intervjupersoner. De som benämns nyckelpersoner är de aktörer som vi först initierade kontakt med.
1.1.2 Jämtlands län
Studien kommer att fokusera på Jämtlands län. Jämtlands län består av landskapen
Härjedalen och Jämtland samt mindre delar av Ångermanland och Hälsingland och motsvarar 12% av landets yta (Regionfakta, u.å.). Länet består av 8 kommuner vilka är: Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre samt Östersund kommun.
Figur 1. Bild över Jämtlands läns kommuner. Källa: www.regionfakta.com/jamtlands-lan
1.2 Syfte och frågeställningar
I denna rapport är huvudsyftet att, genom en kvalitativ intervjustudie, kartlägga aktörernas upplevelser av samverkan mellan myndigheter och aktörer som kan komma i kontakt med prostitution i Jämtlands län. Detta har skett genom kontakt med viktiga personer och aktörer som har kunskap om prostitution. Uppsatsens målsättning kan beskrivas med att besvara följande frågeställningar:
● Hur ser samverkan ut kring arbetet mot prostitutionen i Jämtlands län?
● Vad är aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem?
● Hur upplever aktörerna att arbetet mot prostitution, i jämförelse med andra brott, överlag prioriteras och diskuteras?
4
1.3 Disposition
Uppsatsen inleds med ett avsnitt vilket beskriver bakgrund, definitionen av prostitution och aktörer, lagstiftningen och Jämtland läns geografi. Sedan presenteras studiens syfte och tillhörande frågeställningar. Avsnittet tidigare forskning redovisas sedan vilket lyfter
relevanta kartläggningar och forskningar inom området. Avsnittet teori kommer redogöra för relevanta ideologier och teorier för att förstå samhällsbilden av prostitution. Detta följs av ett metodavsnitt vilket kort beskriver studiens metod. Därefter följer avsnittet tillvägagångssätt vilket beskriver hur studien gått tillväga. Sedan presenteras avsnittet etik. Efter etikavsnittet talar vi om studiens trovärdighet. Senare följer resultat- och analysavsnittet för att besvara rapportens frågeställningar. Rapportens sista avsnitt är diskussion som både innefattar en diskussion kring resultatet men även en metodologisk diskussion. Uppsatsen avslutas med en presentation av de använda referenserna samt bilagor.
5
2 Tidigare forskning
Under detta avsnitt presenteras tidigare forskning och studier inom ämnet prostitution.
Studierna är presenterade efter en tematisk ordning där den allra första är vald för att den har en koppling till Jämtlands län, ämnet prostitution samt samverkansprocessen i arbetet mot köp av sexuella tjänster. De två kartläggningarna som presenteras är genomförda i regionen där fokus är samverkansprocessen runt prostitution vilket är varför dessa är relevanta för denna studie. Därefter presenteras forskning som undersökt skador som prostitution kan ge.
Den sista presenterade forskningen handlar om kopplingen mellan pornografi och
prostitution, Efter varje studie kommer författarna att motivera varför studien i sig är relevant att ha med i uppsatsen. Avslutningsvis i avsnittet sammanfattas den tidigare forskningen vilket följs av en redogörelse för hur relevant forskning valts ut.
2.1 Success factors for police investigations in a hybrid environment: The Jämtland Police Authority case - Kopplerimålet i Jämtland 2010
Vid en första sökning i databasen Discovery fann vi, med hjälp av sökorden prostitution och Jämtland, en peer rewieved rapport (dvs. vetenskapligt granskad) som hette “Success factors for police investigations in a hybrid environment” av Borglund, Öberg och Slumpi (2012), som beskrev kopplerimålet i Jämtlands län. Vi markerade även rutan “fulltext” så att endast fullständiga rapporter kom upp som sökresultat.
Kopplerimålet i Jämtland anses vara relevant för denna studie då det är ett tecken på att när man prioriterade kampen mot prostitution i länet så nådde man framgång i lagföringen men det tyder även på att resurser och kompetensen vid tillfället fanns.
Den 24 juni 2010 höll polisen i Jämtland en presskonferens om en stor prostitutionsutredning som de hade rott i hamn (Borglund, Öberg & Slumpi, 2012, s.87). Mellan åren 1999 (då köp av sexuella tjänster förbjöds enligt svensk lag) och 2008 har endast 1837 män blivit anmälda i Sverige för att ha köpt sexuella tjänster, vilket är något som polismyndigheten och
åklagarmyndigheten blivit starkt kritiserad för (Borglund, Öberg & Slumpi, 2012, s.87).
Kopplerihärvan upptäcktes av en analytiker vid en regional underrättelseenhet som var
ansvarig för att skanna internet efter sidor där sexuella tjänster erbjuds mer eller mindre öppet och denne fann då ett par kvinnor som kunde misstänkas arbeta som prostituerade i mellersta
6
Sverige (Borglund, Öberg & Slumpi, 2012, s.87). Kvinnorna verkade, efter att man kartlagt deras aktiviteter på internet, flytta runt verksamheten och höll sig mestadels i mellersta Sverige. Tack vare denna kartläggning kunde man finna att en av kvinnorna bestämt en träff i Östersund och på så vis kunde man även identifiera mannen som låg bakom verksamheten och då påbörja en utredning (Borglund, Öberg & Slumpi, 2012, s.87).
Analytikern vid underrättelseenheten började arbeta tillsammans med polisen samt åklagare för att gemensamt finna så många aktiviteter på internet som möjligt med målet att samla så mycket bevis som möjligt på kopplerihärvans omfattning; vilket i sin tur ledde till gripanden och lagföringar (Borglund, Öberg & Slumpi, 2012, s.88). Tack vare denna samverkan mellan dessa tre aktörer blev det ett lyckat utfall och 427 sexköpare kunde kopplas till målet.
Vi menar att denna studie är av relevans på grund av lyckad samverkan i länet mellan tre aktörer vilket bidrog till att 427 sexköpare lagfördes. Det fanns vid tillfället både resurser och kompetens. Vår studie vill undersöka aktörernas uppfattning av resurs- och kompetensläget idag då det inte lagförts en enda sexköpare i länet under 2019.
2.2 Prostitutionen i Sverige - Kartläggningar
Brottsförebyggande rådet (Brå, 2011:18, s.127) redogör för vikten av en fungerande regional samverkan och Regeringen (2010:49, s.270) menar att prostitutionens utveckling påverkas av en mängd olika faktorer, där olika sociala hjälp- och stödinsatser till personer i prostitution nämns som viktiga. Detta menar vi kan kopplas samman med vikten av en fungerande samverkan.
För att finna relevant underlag till den genomförda studien söktes det efter tidigare
kartläggningar inom området. Två relevanta kartläggningar återfanns vilka är “Prostitution och människohandel för sexuella ändamål” som genomförts av Jämställdhetsmyndigheten i länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland samt Länsstyrelserna i dessa län som publicerat rapporten “Prostitution i Norra Sverige”.
2.2.1 Jämställdhetsmyndigheten
Jämställ (2016, s.15) drivs av Jämställdhetsmyndigheten och syftet med deras
omfattningskartläggning Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är att den ska
7
fungera som en lägesrapport och ett kunskapsunderlag för arbetet hos såväl Länsstyrelsen som andra aktörer i de berörda länen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och
Västernorrland). Jämställ (2016, s.15) menar att prostitution förekommer i Jämtland liksom andra platser i Sverige.
Jämställdhetsmyndigheten lyfter många saker som har legat till grund för vår rapport, bland annat konstaterar kartläggningen genom intervjuer med poliser att köp av sexuella tjänster inte är en brottslighet som prioriteras bland andra brott, då den är tidskrävande och kräver stora resurser för att öka antalet lagförda brott (Jämställ, 2016, s.21). Däremot har det vid tillslag gått att uppmärksamma ett stort antal sexköpare, vilket tyder på en stor efterfrågan och det är viktigt att fortsätta arbeta för att dessa brott inte ska kunna ske (Jämställ, 2016, s.21). Informationen från kartläggningen har hjälpt oss i vilka frågor vi ska ställa till berörda aktörer. Då representanter i kartläggningen tidigare beskrivit arbetet som tids- och
resurskrävande är det intressant att ställa frågor om hur detta ser ut idag utifrån våra
intervjupersoners perspektiv för att kunna besvara frågeställningen “Hur upplever aktörerna att arbetet mot prostitution, i jämförelse med andra brott, överlag prioriteras och diskuteras?”
Jämställ (2016, s.3) beskriver att Länsstyrelserna sedan 2009 har i uppdrag att stärka den regionala samverkan med syfte att motverka prostitution. Då samverkan är rapportens huvudsakliga frågeställning är det relevant att även använda sig av Länsstyrelsernas publicerade rapport.
2.2.2 Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland
Rapporten Prostitutionen i Norra Sverige återfanns genom att vi läste
Jämställdhetsmyndighetens snarlika kartläggning. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland (2017) har kartlagt prostitutionen i de norra delarna av landet samt bidragit med ett kunskapsunderlag för fortsatta undersökningar. Denna rapport kommer hädanefter refereras till som “Länsstyrelserna i Norrland” för att underlätta referering.
Länsstyrelserna i Norrlands (2017, s.7) kartläggning baseras på 509 annonser och profiler som riktats mot något av de fyra länen och i Jämtland återfanns 71 annonser på individer som vill köpa sex vid fyra olika inhämtningstillfällen av data. I deras undersökning intervjuades även fem personer, från olika län och som har olika yrken inom länsgränserna, för att få en fördjupad bild av de utsattas situation samt vad de yrkesverksamma ser för typ av behov vid
8
insatser i kampen mot prostitutionen. Dessa var Regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel i region Nord, en representant från polisen, en representant från
Socialtjänsten, en integrationsassistent från ett boende för ensamkommande barn samt en representant från en kvinno- och tjejjour (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.6).
I rapporten från Länsstyrelserna i Norrland (2017, s.8) framkommer det att stöd för de utsatta är viktigt och informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet hos myndigheterna i hur de ska kunna stötta kvinnorna. Samtliga informanter menar att det finns ett behov av att göra existerande handlingsplaner/rutiner tydligare, mer konkreta och mer samstämmiga mellan olika myndigheter och verksamheter (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.9). De kommer exempelvis med förslag på utvecklingsområden med att stärka frivilligorganisationers arbete, till exempel lokala kvinnojourer och lyfter samverkan och kompetensutveckling som något det behöver satsas ytterligare på (Länsstyrelserna i Norrland 2017, s.9, 12).
Informanterna är inne på att det saknas en fungerande samverkan och att samverkan är en framgångsfaktor som skulle underlätta arbetet avsevärt (Länsstyrelserna i Norrland 2017, s.9). Ett exempel på god samverkan är att i ett tidigt skede ge rätt stöd för utsatta och att behandla prostitution på ett liknande sätt som ärenden som rör våld i nära relation men även att polisen, inför ett tillslag, informerar andra berörda aktörer, till exempel
regionskoordinatorn och socialtjänst (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.9).
Man är också inne på att omorganisationer inom myndigheter kan försämra förutsättningarna för en god samverkan och att vid eventuella förändringar inom verksamheten ser man ett ökat behov av att fokusera på att samverkan ska fungera så att rutiner och kontakter inte förloras (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.9). Enligt informanterna är handlingsplaner och rutiner ett stort utvecklingsområde inom området prostitution och man ser ett behov av att göra befintliga handlingsplaner och rutiner tydligare och mer konkreta samt även mer
samstämmiga (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.9).
Det uppgavs att det saknas tillräckliga resurser inom området för att man ska kunna föra arbetet mot prostitution vidare men att det även saknas kompetens då många upplever att det finns en generell okunskap kring omfattningen i norra delen av landet och många är inte insatta i hur vanligt förekommande prostitution är (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.10).
9
Okunskapen som informanterna delger om otillräckliga resurser och kompetensbrist tror dessa kan ligga till grund för att prostitution inte prioriteras och att detta även spelar in på brottets låga straffvärde (Länsstyrelserna i Norrland, 2017, s.10).
Denna forskning hjälper oss i vårt mål att besvara frågeställningen om hur samverkan ser ut kring arbetet mot prostitution i Jämtlands län då vi får information om hur länets resurser, kompetens och samverkan tidigare sett ut enligt informanternas upplevelse. Med grund i detta har vi konstruerat intervjufrågor att ställa till våra respondenter kring upplevelsen av
samverkan idag för att få hjälp att besvara våra frågeställningar.
2.3 Prostitutionens skadeverkningar
Regeringen (2010:49, s.13) beskriver att prostitution medför allvarliga skador såväl för individ som för samhället. Forskning som beskriver prostitutionens skadeverkningar har ansetts vara av relevans för att få en uppfattning av vikten att bemöta de utsatta professionellt.
Vi anser att det är viktigt att ta del av skadeverkningarna för att få en uppfattning av hur individerna ska kunna hjälpas på bästa sätt. Sveriges lagstiftning mot prostitution infördes då kriminalisering enligt Regeringen (2010:49, s.13) bland annat skulle kunna få en
avskräckande effekt på presumtiva sexköpare. Kriminalisering av prostitution kommer att diskuteras utifrån Farleys (2004) tidigare forskning då denna kan anses vara relevant i analys av materialet när aktörerna beskriver sin uppfattning av samhällsbilden.
2.3.1 “Bad for the body, Bad for the Heart” - Prostitution Harms Women Even if Legalized or Decriminalized - Melissa Farley
Farley (2004) har genomfört sin forskning i Nya Zeeland, vilka har avkriminaliserat prostitution, och diskuterar effekten av legalisering och avkriminalisering av prostitution.
Vidare beskriver forskningen att prostitution kommer att vara skadligt för de som utsätts;
oavsett om prostitution ses som ett yrke eller inte, eller om man legaliserar/avkriminaliserar det eller inte. I forskningen skildras de känslomässiga-, fysiska- och sociala skadorna som prostitution ger.
Farley (2004, s.1096) beskriver att skadan som prostitutionen orsakar riskerar att bli
normaliserat för kvinnorna, exempelvis när en våldtäkt sker vid sexköpstillfället, där kvinnan
10
upplever att hon förtjänar det som sker med henne. Detta är en uppfattning många i samhället håller med om, att när en prostituerad kvinna våldtas ingår den våldtäkten i hennes jobb; hon förtjänade eller till och med bad om våldtäkt (Farley, 2004, s.1096). Männens beteende liknar rovdjurs enligt vissa samhällsforskare, där köp av prostituerade kvinnor normaliseras i
samhället (Farley, 2004, s.1089). Författaren beskriver att normaliteten speglas tillbaka i att prostitution ses som en form av arbete; det kan anses vara ett obehagligt arbete men inte annorlunda än andra typer av obehagliga jobb, till exempel fabriksarbete. Farley (2004, s.1093) belyser att avkriminalisering inte gjorde att sjukvårdspersonal och polis hade mindre förakt mot prostituerade än resten av samhället som dömer dessa, vilket gör att de utsatta inte vågar söka vård eller anmäla. Utifrån det här menar vi att föraktet mot prostituerade kan leva kvar oavsett prostitutionens juridiska skepnad.
Den emotionella och fysiska skadan orsakad av prostitution
Normen för kvinnor i prostitution är sexuellt våld och övergrepp; det finns mycket bevis på skadan prostitution orsakar kvinnor (Farley, 2004, s.1094). Farley (2004, s.1095) beskriver att normalisering av prostitutionen kan osynliggöra kvinnors starka önskan att undkomma prostitutionen. Forskningen beskriver skadan som verbala övergrepp i prostitutionen kan ge, som många gånger är så känslomässigt förödande att det överskrider de fysiska skadorna (Farley, 2004, s.1103–1104). Övergreppen beskrivs enligt Farley (2004, s.1103–1104) kunna riskera att orsaka akuta och långsiktiga psykologiska symtom, vilket samhället ofta
misslyckas med att hantera.
Farley (2004, s.1092) presenterar i sin forskning att organisationer måste frågas om vad de vet om prostitution eftersom att den kunskapen krävs för att hjälpa de utsatta kvinnorna.
Utifrån denna information gavs hjälp att formulera arbetets intervjuguide genom att ställa frågor kring aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem och bland annat fråga om erfarenheten av prostitution inom yrkesrollen samt även deras upplevelse om hur
prostitution prioriteras.
11
2.4 Kopplingen mellan pornografi och prostitution
2.4.1 Unizon - en rapport om utsatthet och efterfrågan.
Unizon (2015, s.43) beskriver forskningen Porr och prostitution – en rapport om utsatthet och efterfrågan vilken kopplar ihop prostitution med porrindustrin. Detta har undersökts från både den prostituerades synvinkel, men också sexköparens. En internationell studie som
presenterades år 2004 visade att i en mångfald prostitutionsformer (exempelvis bordeller, strippklubbar, gatuprostitution med mera) med 854 deltagande prostituerade, visade 49 % att de utnyttjas i prostitution för att göra pornografi; en procentsats som gått att finna i flera liknande kartläggningar (Unizon, 2015, s.43). Det presenteras även en koppling mellan pornografi och prostitution som framhållits av sexköpare. Studier med runt 100 deltagare har fått svar av ungefär hälften eller fler att de ansåg pornografi vara en förlängning av
prostitutionen (Unizon, 2015, s.43).
2.4.2 Talita - inblick i den svenska porrindustrin
Hjälporganisationen Talita har, under 2019, genomfört en kvalitativ undersökning vilken presenteras i rapporten Syns man inte, finns man inte - inblick i den svenska porrindustrin.
Rapporten diskuterar pornografin i Sverige i hopp om att bilda opinion i ämnet (Talita, 2019, s.1). Talita (2019, s.2) menar att kvinnorna bakom pornografin ofta har liknande bakgrund som kvinnorna som utnyttjas i prostitution och att många kvinnor inom porrindustrin även har erfarenheter av bland annat prostitution. Det finns således en tydlig koppling mellan dessa komponenter. Talita (2019, s.7) lyfter att porr kan ses som ett maktspel mellan män och kvinnor och hänvisar till en innehållsanalys som genomfördes under 2010 av pornografi där 88 % av porrfilmerna innehöll fysiskt våld, där 50 % av scenerna bestod av nedvärderande ord och dehumanisering av kvinnor samt att 98 % av förnedringen och våldet riktades mot kvinnor av män (Talita, 2019, s.7).
Koppling mellan porr och prostitution kan, likt annan tidigare forskning om prostitutionens skadeverkan som lyfts, hjälpa till att skapa förståelse av samhällsbildens påverkan på
prostitutionen. Vi menar att det porren visar genomsyrar mäns syn på kvinnor som objekt och normaliserar det sexuella våldet. Detta kopplas åter till aktörernas syn på samhällsbilden och kommer att vara användbar i analysen av materialet.
12
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Inom ämnet prostitution finns stora mängder forskning. Anledningen till att denna studie inte har speciellt omfattande tidigare forskning är för att vi valt att avgränsa oss och fokuserat grundläggande på kartläggningar för området. Detta för att ge en bild av vilka uppfattningar aktörerna tidigare presenterat och undersöka om våra respondenter delar samma uppfattning.
För att besvara frågorna som rör aktörernas samhällsbild har vi valt forskning som kan påvisa prostitutionens skadeverkningar och därför har forskning som beskriver prostitutionen
generellt valts bort.
Av den presenterade tidigare forskningen inom ämnet är fem av studierna genomförda i svensk kontext och Farley (2004) har genomfört sin forskning i Nya Zeeland. En studie beskriver kopplerimålet och är inriktad på Jämtlandspolisens arbete. Två av studierna har gemensamt att de kartlägger hur arbetet mot prostitution ser ut i Region Nord, där de
fokuserar på samverkansprocessen. De andra tre studierna fokuserar istället på de skador som prostitution kan leda till för de utsatta.
Rapporten av Länsstyrelserna i Norrland (2017) har bidragit med grunden för detta arbete.
Vår studie ämnar undersöka om samverkan uppfattas likadant som i Länsstyrelsernas publicerade rapport. Den rapporten tydde på att samverkan inte var fungerande. Samverkan skulle vara en framgångsfaktor för att underlätta arbetet mot prostitution. Det diskuteras kring bristfälliga rutiner och resursbrist. Något som också lyfts är kompetensutveckling och
kartläggningen visade även prostitutionens dåvarande utsträckning. Det är intressant att jämföra två kartläggningar för att få en grund att stå på vilket är anledningen till att även Jämställdhetsmyndighetens rapport används. Jämställ (2016) presenterar hur köp av sexuella tjänster inte är en brottslighet som prioriteras bland andra brott, då den är tidskrävande och kräver stora resurser för att öka antalet lagförda brott. Forskningen om Kopplerimålet tyder dock på att länet haft både kompetens och resurser i arbetet mot prostitutionen.
Länsstyrelserna i Norrland och Jämställ lyfter många saker som varit grundläggande för denna studie vilket också har hjälpt oss att formulera frågor att ställa till berörda aktörer som rör resurser, kompetens samt rutiner och handlingsplaner. Med grund i tidigare
kartläggningar har det varit intressant att ställa frågor om hur samverkan fungerar idag. Detta är framförallt intressant utifrån Farleys (2004) forskning vilken lyfter prostitutionens skador
13
för individerna vilken kommer ge en bra grund för att fråga om hur aktörerna upplever kompetensen för att hantera dessa individers utsatthet. Skadeverkningarna har, tillsammans med forskningen på kopplingen mellan porr och prostitution varit av relevans för att kunna besvara frågeställningarna kring aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem, men också hur aktörerna upplever att arbetet mot prostitution prioriteras och diskuteras.
2.6 Inhämtning av tidigare forskning
“Success factors for police investigations in a hybrid environment: The Jämtland Police Authority case” är en rapport som återfanns i databasen Discovery med hjälp av sökorden prostitution och Jämtland. Rapporten är en fulltext och är även peer review-granskad (dvs.
vetenskapligt granskad).
De två kartläggningarna blev funna genom Google med sökorden kartläggning, prostitution, Jämtland. Dessa är inte vetenskapligt granskade men anses ändå vara av relevans för vår studie då det finns lite vetenskapligt granskad forskning av prostitution och samverkan.
I divaportalen söktes det på forskningsrapport, peer reviewed och fulltext samt sökorden prostitution och harm för att finna studier på prostitutionens skadeverkningar. Då gick Farleys (2004) studie att finna.
Vid sökning i divaportalen användes även sökorden pornography och prostitution. Det söktes på forskningsrapport, refereegranskat och fulltext. Detta för att garantera att rapporten var granskad av andra forskare samt att hela rapporten skulle finnas tillgänglig. Här gick det att finna studien “Porr och Prostitution - en rapport om utsatthet och efterfrågan” av Unizon och Max Waltman.
Rapporten från Talita om porrens koppling till prostitution “Syns man inte, finns man inte - inblick i den svenska porrindustrin” återfanns på Talitas egen hemsida. Talita är en
organisation som vi kände till sedan tidigare och ansågs av oss som ett relevant kunskapsunderlag.
14
3 Kriminologiska teorier
Följande kapitel kommer att redovisa de teorier och ideologier som används för att skapa en teoretisk ram för att redogöra hur de rådande samhällsstrukturerna påverkar de utsatta.
Regeringen (2010:49, s.5) har uttryckt att “Enligt den syn på sexhandeln som ligger till grund för svensk jämställdhetspolitik är sexhandeln således en form av manligt våld mot kvinnor och ett av de mer extrema uttrycken för en ojämlikhet som tar sig i uttryck i att män kan köpa och utnyttja kvinnor och barn och behandla dem som varor”. Feminister beskriver att
kriminologer (exempelvis Lombroso och Pollak) använt prostitution för att sexualisera kvinnliga brott samtidigt som de tystade ner den ekonomiska pressen som många gånger tvingar vissa kvinnor till brott (Law Library, u.å.). Utifrån ovan presenterade information valdes våra teorier och ideologier ut då samhällsbilden av kvinnor är intressant både ur ett historiskt och feministiskt perspektiv. Valet av teorier kommer att motiveras under rubriken Hur teorierna har valts.
3.1 The father of criminology
Cesare Lombroso är en av de historiska kriminologerna som nämndes ovan, men har trots det benämnts som “fadern av modern kriminologi” och publicerade under tidigt 1900-tal en bok som han kallade “The female offender” (Lilly, Cullen & Ball, 2015, s. 251). I denna bok beskrev han “den kvinnliga förbrytaren” på ett sätt som idag inte skulle vara acceptabelt och klassas som rasbiologi. Det handlade bland annat om hur den kvinnliga förbrytaren ärvde denna tendens till att begå brott och att kvinnor som inte hade utvecklat en tillräckligt utbredd femininitet var kriminella kvinnor (Lilly, Cullen & Ball, 2015, s. 251). Lombroso menade, tillsammans med till exempel Otto Pollak, att kvinnor i prostitution var sexuellt abnorma, onda och att de fördömde allt manligt (Law Library, u.å.). Vi menar att detta är av relevans för att förstå historien av samhällsbilden då man än idag kan se spår av detta tankesätt. Detta kommer beskrivas vidare av de feministiska teorierna.
3.2 Feministisk teori
Utifrån Farley (2004) skapades tankar som går att koppla samman med feministisk teori, detta för att skapa en teoretisk ram som värderar hur prostitutionen påverkar kvinnan.
15
De teorierna som kommer vara i fokus är radikalfeministisk- och liberalfeministisk teori, då dessa beskriver kvinnans underordning på två olika sätt. Sarnecki (2014, s.224) beskriver den feministiska teoribildningen som en analys av samhället vilken utgår från relationer mellan könen.
Den samhälleliga debatten kring prostitution pågår ständigt, där det ofta debatteras att prostitution är en exploatering gentemot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor menar de
feministiska forskarna ofta beror på de maktförhållanden som råder i samhället; där männen som grupp är överordnade kvinnor (Sarnecki, 2014, s.230). Män och kvinnor har inte lika värde och dessa förskrivningar blir inbäddade i samhällets institutioner - till exempel i familjeformer, religioner, utbildning och rättssystem; detta bildar vad en feministisk teoretiker skulle kalla samhällets könsstruktur (Renzetti, 2013, s.8).
3.3 Liberal feminism
Gemzöe (2002, s.31) beskriver att liberalfeminismen grundar sig på att alla individer skall erhålla samma förutsättningar och möjligheter i livet; där det centrala är tillgången till de politiska och medborgerliga friheterna och rättigheterna för att skapa ett jämställt samhälle.
Vidare beskriver författaren att avsaknaden av dessa anses vara roten till förtryck och diskriminering av kvinnor. Det liberalfeministiska perspektivet lyfter fram att jämställdhet kan uppnås mellan män och kvinnor genom institutionella förändringar, exempelvis förändrade lagstiftningar, vilket ger kvinnorna möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor som männen (Sarnecki, 2014, s.225).
Vi menar att detta är av relevans då regeringen beskriver att lagstiftningen mot prostitution infördes för att minska efterfrågan på prostitution samt skydda de utsatta. Lagstiftning är något som liberalfeministerna fokuserar på för att lösa ojämlikhetsproblem i samhället (Lilly, Cullen & Ball, 2015, s.258).
3.4 Radikal feminism
Siring (2008, s.335) menar att sexköpslagen lanserades som en radikalfeministisk lagstiftning och som ett nytt perspektiv för att tolka sexhandelns grundläggande orsaker. Renzetti (2013,
16
s.39) beskriver radikalfeminismen som en teori vilken diskuterar den patriarkala kontrollen och upprätthåller ojämlikheter mellan könen, samtidigt som den också belyser en
grundläggande form av förtryck av kvinnor, sexismen. Radikalfeministerna beskriver sexism som att männen gillar överläget som deras könstillhörighet ger dem samt underordningen och kontrollen av kvinnor (Renzetti, 2013, s.39).
Renzetti (2013, s.39) menar att de patriarkala sociala strukturerna tillsammans med rättssystemet öppnar upp för den manliga makten och kvinnans underordning, vilket ofta utförs genom hot och våldshandlingar. Författaren skriver att teorin belyser kvinnan som brottsoffer då de ofta är offer för våldsutövande män; men menar även att bristerna i rättssystemet gör kvinnorna till brottsoffer, trots att de egentligen ska skydda kvinnan mot mannens våld.
Sarnecki (2014, s.225) beskriver att det är den radikala feminismen som fört fram frågan om mäns våld mot kvinnor, och det är även detta perspektiv som startade de första
kvinnojourerna och kvinnohusen för att skydda utsatta kvinnor. Detta är också anledningen till att vi, som tidigare nämnts, ansett att exempelvis kvinnojourer och brottsofferjourer är relevanta aktörer i en samverkansprocess mot prostitution. Vi anser att radikalfeminismen är relevant för förståelsen av samhället som patriarkalt och kan ligga till grund för
samhällsbilden.
3.5 Stigma
Farley (2004, s.1092) menar att den främsta skadan av prostitution är stigmatisering och menar att oavsett prostitutionens juridiska status kommer sociala fördomar finnas mot kvinnor i prostitution. Goffman (2014, s.9) beskriver att termen stigma uppkom för att visa vilka som var avvikare i samhället. En person blir avvikare när personen jämförs med det
“normala” och döms av “de normala”. Stigma delas in i tre kategorier: kroppsliga avvikelser, stambetingat stigma och fläckar på den personliga karaktären vilka diskriminerar och
reducerar personens livsmöjligheter (Goffman, 2014, s.12).
Vi menar att kopplingen mellan stigma och samverkan är av stor vikt då aktörernas kunskap om utsatthet påverkar deras sätt att bemöta kvinnor i prostitution. Detta leder oss vidare till
17 den sekundära viktimiseringen.
3.6 Sekundär viktimisering
Sarnecki (2015, s.154) beskriver hur sjukvården, socialtjänsten och olika typer av
frivilligorganisationer (exempelvis brottsofferjour, kvinnojour) är en viktig funktion när det gäller att lindra brottsskador. Det är viktigt, både hos rättsväsende och de ovan nämnda organisationerna, att brottsoffret tas emot på ett, till deras behov anpassat sätt. I vissa fall kan offrets psykiska- och sociala skador förvärras ytterligare genom ett felaktigt agerande av rättsapparaten, så kallad sekundär viktimisering. Sarnecki (2015, s.154) beskriver att sekundär viktimisering sker när den utsatte under sin bearbetningsprocess utsätts för
påfrestningar som upprepar känslan av utsatthet. Vi menar att det är viktigt att en människa som utsatts för brott bemöts med respekt och medkänsla, annars finns risken att den utsatta återigen drabbas av en kränkning och försätts i en ny utsatthet.
Om aktörerna har kunskap för den skadan som prostitution ger, kommer de med större
sannolikhet ha möjlighet att möta de utsatta på ett professionellt och etiskt korrekt sätt, och på så vis minska risken för sekundär viktimisering. Vi menar att kopplingen mellan sekundär viktimisering och samverkan är av stor vikt då aktörernas kunskap och förståelse kring de utsattas situation kan påverka deras bemötande. Slutligen hoppas vi att detta kan hjälpa oss att besvara frågan Vad är aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem?
3.7 Hur teorierna har valts
Studiens teorier har blivit valda utifrån vår förförståelse i ämnet. En tidig föreställning hos oss var att prostitution är ett brott som många kvinnor hamnar i och kanske är en orsak till att prostitutionen inte prioriteras så högt i samhället då samhället delvis kan anses vara styrt av patriarkatet. Vi finner Lombrosos tankar relevanta för att få en chans att beskriva samhällets generella syn på kvinnor historiskt då det är tydligt att Lombrosos tankar till viss del lever kvar. Vi menar att kvinnor alltid har bedömts utifrån sitt utseende och kompetensen hos många kvinnor går än idag förlorad då man fortfarande fokuserar alltför mycket på könet.
Den historiska synen på kvinnor kan spela in på dagens samhällsbild vilket i sin tur kan
18
påverka hur kvinnor utsatta för prostitution bemöts. I skrivande stund, april 2020, är vårt samhälle fortfarande inte jämställt, även om vi är på god väg.
Liberalfeminismen och radikalfeminismen påvisar en specifik samhällsbild, vilken vi tror kan leva kvar i dagens samhälle och därför även påverka aktörernas arbete mot prostitution. Den radikalfeministiska teorin utgår från att sexism är den främsta formen av förtryck i samhället vilket anses vara relevant för att besvara studiens två frågeställningar: Vad är aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem? och Hur upplever aktörerna att arbetet mot prostitution, i jämförelse med andra brott, överlag prioriteras och diskuteras? De
feministiska teorierna kommer i arbetet att hjälpa till med den teoretiska ramen vid analysen av materialet för att besvara dessa frågeställningar.
Vi menar att teorin om stigma är relevant för att förstå vikten av ett bra bemötande för de utsatta, vilket även ligger i rapportens huvudsakliga frågeställning som rör samverkan. Det kan vara svårt för individen att komma ur prostitution på grund av stigmatisering. Fungerar inte samverkan kan kompetensen brista i bemötandet av prostituerade, vilket kan leda till stora skador för de utsatta exempelvis sekundär viktimisering. Teorin om stigma är också relevant för att hjälpa till att besvara frågeställningen som berör aktörernas uppfattning av prostitution som samhällsproblem. Vår tanke är att om samverkan inte fungerar på ett smidigt sätt finns risken att de utsatta inte får den hjälp de behöver. De kan då riskera att hamna hos aktörer som saknar kompetens att bemöta dessa. Samverkansprocessen mellan berörda aktörer ska ske med välvilja och lätthet. Då individer inom prostitution enligt Farley (2004) ofta upplever stigmatisering är det extra viktigt att aktörerna har kunskap för att bemöta dessa på rätt sätt.
3.8 Hur teorierna kommer att användas
De mönster som vi uppfattar i det transkriberade intervjumaterialet kommer att analyseras med hjälp av de valda teorierna. Teorierna kommer således att användas som ett verktyg i analysen. Lombrosos tankar lever kvar i samhällsbilden och är därför intressant som
bakgrund till de feministiska teorierna. De feministiska teorierna är relevanta för att skapa en teoretisk ram för att förstå hur prostitution påverkar kvinnan vid analys av aktörernas
uppfattning av samhällsbilden. Centrala begrepp hos dessa är lagstiftning respektive patriarkala samhället vilka kommer vara relevant i analysen. Stigmatisering och sekundär
19
viktimisering är relevant i analysen då en fungerande samverkan är viktig för att de utsatta inte ska riskera mer skador.
20
4 Metod
Metoden för följande rapport är en kvalitativ intervjustudie med snöbollsurval. Intervjun kommer vara av semistrukturerad uppbyggnad där studiens data har insamlats genom semistrukturerade online- och mail-intervjuer. Studiens frågeställningar har varit
utgångspunkten vid utformningen av intervjuguiden (se bilaga 1) vilken låg till grund för frågorna vid både online- och mail-intervjuerna. Materialet kommer att analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket beskrivs närmare under avsnitt tillvägagångssätt.
4.1 Snöbollsurval
Metoden med snöbollsurval innebär, likt namnet tyder på, att man initierar en första kontakt med några nyckelpersoner som man anser är relevanta för undersökningens tema och som sedan kan hjälpa forskarna att få kontakt med ytterligare respondenter som är aktuella för ämnet (Bryman, 2011, s.196).
4.2 Intervjuer
För att kunna besvara studiens frågeställningar är det av relevans att få fram
intervjupersonernas beskrivningar och tolkningar av deras upplevelser av samverkan och prostitution. Detta har gjorts genom det Bryman (2011, s.415–416) beskriver som
semistrukturerade intervjuformer där forskaren har några förhållandevis specifika teman som ska beröras och intervjupersonen ges frihet att själv beskriva och förklara förståelsen kring händelser, mönster och beteenden. Då vår studie har ett förhållandevis tydligt fokus, samt några specifika frågeställningar är därför semistrukturerade intervjuer lämpligt. Bryman (2011, s.415) beskriver att den semistrukturerade intervjun ger en stor flexibilitet, där intervjuaren har möjlighet att byta ordning på frågorna samt ställa följdfrågor utifrån vad intervjupersonen uttrycker. Utifrån detta formulerades en intervjuguide vilken låg till grund för online-intervjuerna och från denna formulerades sedan ett frågeformulär till mail- intervjuerna (se bilaga 2). Rapportens data har insamlats genom semistrukturerade online- intervjuer samt semistrukturerade mail-intervjuer.
21
4.3 Insamling av material genom semistrukturerade online-intervjuer
Som vi tidigare varit inne på så sammanföll denna undersökning med en pandemi världen över, vilket har bidragit till social distansering och hårda restriktioner gällande resor inom Sverige. Detta gjorde det således svårt för oss att utföra intervjuer på plats och det lämnade oss med den enda möjliga lösningen att använda oss av intervjuer som skedde via internet.
Intervjupersonerna har rekryterats inom Jämtlands län.
4.4 Insamling av material genom en semistrukturerad mail-intervjuer
Då flertalet aktörer hade större arbetsbelastning i rådande tider än i vanliga fall valde vi att erbjuda mail-intervjuer för att inte riskera att de inte skulle ha möjlighet att delta. Flera aktörer som ansågs vara relevanta för undersökningen men inte hade den tiden som krävdes för en online-intervju, och därför erbjöds tre aktörer kortare frågor som lätt kan besvaras via mejl (Se bilaga 2). Detta gav oss möjligheten att samla in flera åsikter från relevanta aktörer som vi annars inte hade kunnat intervjua. De frågeformulär som sändes ut innehöll samma typer av frågeställningar som online-intervjuerna, däremot upplevdes svarsmöjligheterna bli något komprimerade vid denna typ av intervju. Bryman (2011, s.586–587) beskriver
asynkron intervju, vilket är en intervju som inte äger rum i realtid, utan istället får
intervjupersonen frågor skickade till sig och ges möjligheten att svara när tillfället passar.
22
5 Tillvägagångssätt
5.1 Tillvägagångssätt för rekrytering av intervjupersoner
Vid studiens början togs beslutet att tidigt försöka initiera kontakt med personer som kunde hjälpa oss i arbetet. Detta gjordes genom massutskick till ett 30-tal mail-adresser.
Svarsfrekvensen var däremot inte speciellt hög, men två relevanta aktörer var intresserade att hjälpa oss i vårt arbete och en av dessa var från en ideell organisation som inte hänvisades tillbaka till i snöbollsurvalet. Dessa två nyckelpersoner blev studiens grundpelare vilka hjälpte oss att få kontakt med andra personer som var villiga att hjälpa oss i arbetet när de delade med sig av kontaktuppgifter till andra aktörer. Nyckelpersonerna skickade vid några tillfällen oss vidare till samma aktör. I några enstaka fall svarade inte aktören vi blivit vidareskickad till, detta trots att nyckelpersonerna ansåg dessa som väl engagerade och insatta i ämnet. Dessa personer togs upprepade kontaktförsök med utan framgång.
Tidigare kartläggningar har visat på att det efterfrågas en mer effektiv samverkan, och för att ta reda på hur detta ser ut idag, har vi kontaktat myndigheter och aktörer som kan hjälpa till att besvara frågan. Vid arbetets början diskuterades det kring vilka aktörer som skulle kunna vara relevanta för studien. Vi valde att kontakta alla kommuner i länet, ett mindre antal poliser, Socialtjänsten, Socialstyrelsen, Brottsofferjouren, Kvinnojouren,
Ungdomsmottagningar i länet, Länsstyrelsen samt personer inom elevhälsan i olika delar av länet. Som tidigare nämnts kontaktade vi ett 30-tal potentiella respondenter, 14 avsade sig medverkan direkt, några på grund av tidsbrist och andra då de menade att prostitution inte fanns i länet. 10-talet personer svarade inte. Ett fåtal var intresserade att delta men hade dessvärre inte möjlighet på grund av tidsbrist. Slutligen var det sex personer som var villiga att delta. Av dessa var tre personer från samma aktör men på olika positioner. Av det slutliga urvalet genomförde tre personer varsin online-intervju, och tre genomförde mail-intervjuer.
5.2 Intervjuguide
För att besvara rapportens inledande frågeställningar tog vi hjälp av de tidigare
kartläggningarna för att formulera frågor att ställa till de berörda aktörerna som rör resurser, kompetens samt rutiner och handlingsplaner för att arbeta mot prostitution. Bryman (2011, s.415–416) beskriver att intervjuguider ger deltagarna en stor frihet och möjlighet att utforma
23
svaren så som de själva föredrar. Denna metod var därför lämplig för online-intervjuerna i studien då vi ville ge respondenterna möjlighet att utveckla och förklara sina svar. Visionen var att kunna ha intervjuer ansikte mot ansikte med berörda personer, vilket tyvärr inte gick att genomföra. På grund av rådande omständigheter (med Covid-19) togs beslutet att erbjuda online- och mail-intervjuer.
5.3 Semistrukturerade online-intervjuer
Vi har vid genomförandet av online-intervjuerna försökt att uppfylla alla våra deltagares önskemål, däribland önskemålet två intervjupersoner framförde vilket var att skicka ut temabaserade intervjuguider så de gavs möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Om vi hade nekat dessa personer att få ta del av ämnen som intervjun skulle handla om hade vi kunnat orsaka dessa personer onödig stress och vi hade även riskerat att förlora deras deltagande på grund av detta. Därför togs beslutet att delge dessa intervjuguiden. Inför online-intervjuerna skickades även ett informationsbrev (se bilaga 3) ut där de
forskningsetiska principerna lyftes. Informationsbrevet skickades ut till de personer som svarat att de var villiga att ställa upp i en intervju. Informationsbrevet informerade intervjupersonerna om de forskningsetiska principerna. De gavs möjlighet att avbryta sin medverkan när som helst under intervjun. Här framgick även att det insamlade materialet makuleras i samband med avbruten medverkan. Utöver detta har studien även följt de etiska riktlinjerna som finns vid forskning. Detta innebär att deltagarna blivit informerade om studiens syfte, vad materialet ska användas till och hur det förvaras, vilket beskrevs i det utskickade informationsbrevet. Detta för att ge respondenterna en tydlig översikt över deras rättigheter inför intervjun och för att vi enkelt vid intervjutillfällena skulle kunna nämna de forskningsetiska principerna och be om samtycke. Inledningsvis tillfrågades deltagaren om denne läst informationsbrevet, vilket kort sammanfattades muntligt av oss. Slutligen innan intervjun drog igång bad vi därför intervjupersonen om samtycke.
I och med dagens teknik gavs möjligheten trots pandemin i världen att genomföra tre
intervjuer via tjänsten Zoom (Zoom beskrivs närmare i bilaga 4). Detta underlättade, då det är av intresse att se vad intervjupersonerna förmedlar via kroppsspråket. Den semistrukturerade intervjun ger flexibilitet för intervjuaren (Bryman, 2011, s.415), vilket gav oss möjlighet att ställa frågor beroende på vad intervjupersonen uttryckt. Kroppsspråket hos intervjupersonen
24
menar Thomsson (2002, s.118) är viktigt för att göra ett budskap tydligare, där det även kan användas för att understryka det som är viktigt. Vi uppmärksammade att en intervjuperson var något nervös i sitt kroppsspråk och vid lite allvarligare frågor ofta skrattade till. Däremot upplevdes det inte som att personen gjorde detta för att på något vis leda bort oss från
frågorna, utan denne besvarade fortfarande frågorna utförligt. De andra två respondenterna visade istället sitt engagemang genom något yvigt kroppsspråk. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att underlätta analysarbetet.
5.4 Semistrukturerade mail-intervjuer
Flertalet aktörer uttryckte att det i rådande tider inte hade tiden att avsätta för en online- intervju, men gärna var villiga att hjälpa till på andra sätt. För studiens resultat var det viktigt att så många som möjligt kunde delta, och därför tog vi beslutet att genomföra mail-intervjuer med tre aktörer. Vid utsändandet av mail-frågorna ombads respondenterna
besvara frågorna så utförligt som möjligt. Respondenterna tog till sig av instruktionerna på bästa möjliga sätt och gav utförliga och engagerade svar. Alla tre gav oss dessutom
möjligheten att återkoppla om något svar inte var tydligt nog. Detta var dock inte något vi upplevde vid analysering av materialet. Däremot går det att reflektera kring om
telefonintervjuer gett mer information då dessa inte blir lika begränsade då man har möjlighet att ställa följdfrågor. Vi ansåg däremot att det skulle finnas en risk att de inte ville delta då de tryckte på att de hade tidsbrist, och det var en risk vi inte var villiga att ta på grund av
studiens mindre antal respondenter.
5.5 Bearbetning av material - Kodningsschema
För att bearbeta det insamlade materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. En kvalitativ innehållsanalys ger möjligheter att utveckla ett systematiskt schema som delar upp materialet i olika segment baserat på kategorier i ett kodningsschema (Schreier, 2012, s.58). Schreier (2012, s.63) beskriver hur huvudteman kan ses som relevanta aspekter i materialet för att spegla studiens syfte och frågeställningar. Vårt kodningsschema är strukturerat på ett
konceptdrivet sätt vilket är ett deduktivt synsätt där kategorierna anpassas till det vi redan vet (Schreier, 2012, s. 84–85). Genom denna typ av kodning kunde vi tematisera materialet till huvudteman och subkategorier för att besvara våra frågeställningar.
25
Frågeställningen “Hur ser samverkan ut kring arbetet mot prostitution i Jämtlands län?”
grundas i Länsstyrelserna i Norrlands (2017) och Jämställs (2016) rapporter vilka kartlade brister i samverkan och har varit av relevans för utformningen av våra frågeställningar. Det som beskrivits i rapporterna var att samverkan inte fungerade, att rutiner och resurser var bristfälliga samt att det fanns ett behov av kompetensutveckling vilket påverkade oss att ställa frågor om hur detta ser ut idag till våra respondenter. För att kunna besvara denna studies frågeställning har därför huvudtemat samverkan skapats, med subkategorierna rutiner samt kompetensutveckling.
Frågeställningen “Vad är aktörernas förståelse av prostitution som samhällsproblem?” kan besvaras utifrån respondenternas syn på prostitutionen samt med hjälp av tidigare forskning på prostitutionens skadeverkningar samt utifrån feministiska teorier. Det som kommer att beröras i analysen är kvinnans underordning och det patriarkala samhället där prostitution blivit normaliserat. För att kunna besvara frågan har analysen fått huvudtemat
samhällsproblem och subkategorierna porr och utsatthet.
Frågeställningen ”Hur upplever aktörerna att arbetet mot prostitution, i jämförelse med andra brott, överlag prioriteras och diskuteras?” har sin grund i forskningen som Jämställ (2016) presenterat där de redogör för hur deras aktörer beskrev att köp av sexuella tjänster inte är en brottslighet som prioriteras bland andra brott, då den är tidskrävande och kräver stora resurser för att öka antalet lagförda brott. Genom att ställa frågor kring hur detta upplevs idag kan vi dels få hjälp att beskriva hur aktörerna upplever att samverkan ser ut, men också hur aktörerna upplever att arbetet prioriteras i jämförelse med andra brott. Utifrån detta har prioritering formulerats som huvudtema samt resurser och diskussion som subkategorier.
26
6 Etik
Beslutet att undersöka prostitutionen i Jämtlands län gjorde att vi tidigt fick granska etiken.
Det är viktigt att tänka på att prostitution är ett ämne som kan röra upp känslor. Därför togs valet att rikta in sig mot personer hos relevanta aktörer och myndigheter och deras arbete mot prostitutionen. Inför intervjuerna skickades ett informationsbrev (se bilaga 3) ut vilket
presenterade oss och vår studie kortfattat och innehöll information om forskningsetiska principer. Deltagande ombads ge muntligt samtycke utifrån brevets information vid intervjuns start.
Deltagarna informerades även, utifrån Vetenskapsrådet (2017) att deras deltagande är
frivilligt samt att de får avbryta sin medverkan när de vill. Deltagarna fick muntligt godkänna sin medverkan. De informeras även om konfidentialitet, vilket betyder att studien inte
innehåller uppgifter som kan knytas direkt till intervjudeltagarna eller dess aktör. Det innebär också att de personuppgifter som finns förvaras så ingen obehörig kan ta del av dessa. Det inspelade materialet förvarades i en särskild mapp på extern hårddisk och makulerades direkt efter att intervjun blivit transkriberad. Utifrån Vetenskapsrådet (2017) delgavs individerna också information om nyttjandekravet, vilket innebär att givna uppgifter endast kommer användas till studiens syfte på ett ansvarsfullt sätt. Med andra ord har GDPR följts vid genomförandet av intervjuerna. Resultatet i studien sammanställdes genom information och citat från deltagarna, där risken att identiteten går att spåra minimerats i största mån. Detta kommer beskrivas mer senare i avsnittet.
De etiska principerna som rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet är de principer som gäller för svensk forskning (Bryman, 2011, s.131). Vi har förhållit oss till detta för att undvika skada för intervjupersonerna. Skada kan enligt Bryman (2011, s.132) innebära allt från fysisk skada, hindrande av personlig utveckling till att orsaka stress. Vi har
prioriterat våra intervjudeltagares bästa (exempelvis skickat ut temabaserade intervjuguider till de som efterfrågat det vilket beskrivits närmare under avsnitt tillvägagångssätt). Detta då deras deltagande varit av stor betydelse för resultatet i vårt arbete.
Under arbetets gång har vi, som tidigare nämnts, använt oss av snöbollsurval och på så vis kommit i kontakt med relevanta aktörer och nyckelpersoner som slutligen blev sex stycken.
Vi har valt att vara tämligen försiktiga med att beskriva dessa kontakter på grund av
27
anonymitetsskäl. Däremot har vi valt att beskriva alla kontaktade aktörer för att ge en uppfattning av vilka som varit relevanta i arbetet. Då en aktör ville vara anonym har vi valt att vara försiktiga med att nämna aktörerna i vår analys och anledningen till detta är för att det hos vissa aktörer arbetar få personer. Svensson & Ahrne (2015, s.25) menar att en forskningstexts transparens (dvs. genomskinlighet) inverkar på studiens trovärdighet och att en alltigenom klanderfri rapport ofta kan ses som en rapport som håller hög kvalitet.
Författarna menar vidare att texter som inte kan kritiseras eller diskuteras inte heller avslöjar tillräckligt mycket. Vi menar att den information vi hade kunnat utvinna med icke-anonyma aktörer inte hade varit av samma betydelse som den information som aktörerna vågade lämna när de visste att de skulle förbli anonyma. Vi har således valt att behandla allt material extra konfidentiellt; det vill säga att deltagarnas identitet och aktör, samt vem som sagt vad, hålls konfidentiellt (Bryman, 2011, s.133). Detta har gjorts genom att aktörerna och
intervjupersonerna i texten aldrig nämns vid namn. Däremot har det vid vissa tillfällen ansetts vara väsentligt för rapportens transparens och resultat att nämna vilken typ av aktör det gäller, till exempel vid vissa citat. På grund av att information inte ska kunna kopplas till en viss aktör har citat kortats ned eller tagits bort. Citat från studien kommer att presenteras längre ned under avsnittet Resultat och analys.
I vissa fall har det varit en balansgång kring om vi varit för försiktiga när det kommer till att avidentifiera både aktör och deltagare, men detta är en säkerhetsåtgärd som vi anser vara värd att ta, med bland annat risk att studien till exempel inte går att replikera. Ett sätt att
anonymisera en intervju är att använda sig av fingerade namn men detta eliminerar inte helt risken med en identifikation (Bryman, 2011, s.133–134). Detta ansåg vi heller inte vara nödvändigt i vårt material eftersom det skulle kunna leda till att man lättare kan identifiera personer efter deras kön då vårt undersökningsområde inte är särskilt stort. Att vi skulle använda oss av fingerade könsneutrala namn var inte heller något som hade gynnat vår studie då kön inte är något vi anser kan påverka studiens resultat. Vi har vidtagit
försiktighetsåtgärder när det gäller aktörsbeskrivningar då vi inte vill riskera att bli försatta i situationer som kan vara svåra att hantera utifrån vårt ansvar att respektera anonymiteten. Att varje forskare respekterar konfidentialitetskravet anser forskarna Israel och Hay (2004, s.94) är av stor vikt då man annars riskerar att ingen vill prata med forskare i framtiden.
28 Att göra Zoom-intervju: Etik
Under några intervjuer användes Zoom (vilket är något som vi tidigare diskuterat samt går att läsa i bilaga 4). Vi behövde spela in intervjuerna för att kunna transkribera dem vid ett senare tillfälle och detta kunde göras i Zoom. Det innebar då att även kamerabilden blev synlig i materialet vilket gjorde att vi behövde säkerställa att intervjupersonerna verkligen kände sig bekväma med att vi spelade in intervjun. Detta i och med att en mängd saker som vi inte hade för avsikt att analysera, och som kanske till och med är mer än vad intervjupersonen gett tillstånd till eller vad denne är medveten om, registrerades (Eidevald, 2015, s.117). Det är därför viktigt att vara medveten om att när man frågar om tillåtelse att filma människor så handlar det om att skydda personen. Vi var mycket noggranna med att informera
intervjupersonerna att filerna sparas separerat vid nedsparningstillfället där filen med bild raderas direkt och ljudfilen är den enda som kommer att användas. När intervjun sedan var transkriberad så raderades även ljudfilen.
29
7 Studiens trovärdighet
Traditionella invändningar mot kvaliteten i forskningsintervjuer är bland annat att den inte är vetenskaplig utan speglar bara det sunda förnuftet, att den inte är kvantitativ utan kvalitativ, att den inte heller kan vara objektiv, den är inte hypotesprövande utan snarare explorativ (Kvale & Brinkmann, 2014, s.210). Författarna menar även att traditionella invändningar består av att kvalitativa forskningsintervjuer inte är en vetenskaplig metod eftersom den är alltför personberoende och på så vis inte trovärdig utan är snedvriden. Detta leder oss in på hur vi genomfört valideringsprocessen under studiens gång.
7.1 Validitet
Validitet hänför sig, i ett bredare perspektiv, till att beskriva “den utsträckning som våra observationer verkligen speglar de fenomen eller variabler som intresserar oss” (Kvale &
Brinkman, 2014, s.296). Detta är något vi fokuserat på i vår studie, att besvara vad vi faktiskt vill besvara. Vi gjorde detta genom att formulera ett kodningsschema, vilket beskrivits under avsnitt tillvägagångssätt.
Kvale och Brinkman (2014, s.297–298) beskriver att det är viktigt för valideringen att ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultaten och presenterar validering på sju stadier. Detta är något som vi valt att förhålla oss till under studieprocessen. Från studiens start har det varit viktigt att det vi får fram kan producera kunskap, både hos oss men också berörda aktörer och detta har vi gjort genom att först fundera på intressanta frågeställningar, som sedan kopplats till teori, och samtidigt vara medvetna om att ämnet kan röra upp känslor.
Det har därför varit viktigt under processens gång att beakta de etiska aspekterna, och därför gavs information redan vid första kontakt med aktörerna att intervjuerna kommer ske
anonymt. Ovan presenterade ingår under det som Kvale och Brinkman (2014, s.297) kallar tematisering och planering. Då vi berört ett ämne som riskerar att röra upp mycket känslor, har kvaliteten på intervjuerna varit ett stort fokus, därför har från början en temabaserad intervjuguide (se bilaga 1) genomförts, varifrån frågorna sedan formulerades tillsammans med våra huvudsakliga frågeställningar.
Vid transkribering har vi delat upp materialet mellan oss. Detta har med andra ord inte genomförts på så sätt att vi gått igenom hela intervjuerna vardera, och sedan jämfört med
