I detta avsnitt kommer en redogörelse för reflektioner kring metodologiska styrkor och svagheter i studien. Avsnittet avslutas med slutsatser samt en reflektion kring behov av framtida forskning.
Då avsikten var att redogöra för enhetschefers perspektiv var en kvalitativ studie ett självklart val. Bryman (2011) anger att en kvalitativ studie lämpar sig bäst då avsikten är att studera ord och dess innebörd.
Valet av webbenkäter som insamlingsmetod för data valdes då det gav möjlighet till att nå ut och få svar från fler enhetschefer i olika kommuner. Dock blev svarsfrekvensen relativt låg vilket kan ses som en svaghet i studien även om antalet svar ändå kan anses som tillräckligt för att kunna arbeta med materialet. Fler svar från webbenkäten hade emellertid kunnat skapa en bredare och mer omfattande bild av verkligheten. Bryman (2011) anger att risken med enkäter är att svarsfrekvensen blir låg då respondenterna kan välja att bortse från att svara på enkäten. I och med att vissa av respondenterna meddelade att de inte hade möjlighet att medverka på grund av hög arbetsbelastning tror vi att även det var en bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen. Vidare inkom svar som att verksamheten hade upphört eller att den var under avveckling vilket innebär att det som avsågs att undersökas existerar i en mycket föränderlig värld samt att det inte var helt tydligt vilka verksamheter som är aktuella eller inte i kommunernas adresslistor på internet. Det skapar en osäkerhet gällande hur många av de utskickade webbenkäterna som nådde en aktiv verksamhet eller inte, det vill säga faktiskt utgjorde ett bortfall. Svarsfrekvensen är dock inte särskilt viktig i en kvalitativ studie, eftersom det är variationen i svaren och ordens innebörd som har betydelse för analysen och resultatet. En styrka med studien är kombinationen av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer vid insamling av material. Enkäterna underlättade bearbetningen av materialet genom att de korta svaren tydliggjorde teman och underteman. Mönster och upprepningar framgick tydligt i uppställningen av tabellen. Intervjuerna gav möjlighet till fördjupad information och möjlighet att utveckla analysen ytterligare. Intervjuerna bekräftade till stor del det material som inhämtats från webbenkäterna men gav även möjlighet till fler frågor samt följdfrågor och möjligheten att vidareutveckla svar som inte var helt tydliga. Ytterligare en styrka är fältförankringen av vinjetterna innan de presenterades för respondenterna då det borgade för att vinjettfallen var
35
representativa för verksamheten. I efterhand kan dock konstateras att vissa frågor i webbenkäten skulle ha behövt förtydligats samt skrivits ännu mer som öppna frågor. Det uppstod tyvärr en del ja och nej svar trots att instruktionen i webbenkäten var att respondenten skulle utveckla eller motivera sitt svar.
Ytterligare en svaghet är den begränsade tid som studien pågått och som påverkat möjligheten att på djupet studera och analysera materialet från webbenkäter och intervjuer. Oundvikligen ger tidsperspektivet även en påverkan på utformningen av studien, en begränsning i att söka empirisk forskningsbakgrund samt även på själva skrivprocessen. Studiens transparens är en styrka vilket redogörs för under avsnittet tillförlitlighet och äkthet samt även under etikavsnittet där författarna redovisar hur arbetet utformats och genomförts.
Det material som inhämtats genom webbenkäter och intervjuer kan förmodligen tolkas på olika vis men kan ändå ge en vägledning i vilka upplevelser enhetscheferna har kring konkurrensutsatthet samt vardagliga etiska dilemman inom privat hemtjänst.
10.1 Slutsatser
Studiens resultat påvisar att arbetet som enhetschef inom privat hemtjänst är ett komplext arbete. Etiska dilemman uppstår då olika värden ställs mot varandra och många av besluten som tas grundas i enhetschefernas egna värderingar om rätt och fel. Vidare påverkar enhetschefernas egna värderingar i viss mån bedömning och beslut såsom exempelvis att avsluta sin anställning om verksamhetens faktiska värderingar frångår de egna värderingarna för mycket. Det är också uppenbart att det inte alltid är möjligt för enhetscheferna att fatta de beslut som de själva tycker är rätt då de har så många olika saker att förhålla sig till. De ska ta hänsyn till personal, kunder, behovsbedömningar, verksamhetens överlevnad samt förhålla sig till olika politiska beslut, lagar och riktlinjer. Ur ett vidare perspektiv kan det konstateras att konkurrensen påverkar möjligheter och innehållet i privata verksamheter vilket kan både vara positivt och negativt. Enhetschefer upplevelser av etiska dilemman till följd av konkurrensutsatthet kan förstås ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Enhetscheferna i studien uttryckte svårigheter att kombinera konkurrensens effekter i form av begränsade ekonomiska resurser och hård konkurrens mellan olika företag med möjligheterna att tillgodose självbestämmande och rättvisa för kunderna. Upplevelsen var att enhetschefernas moral påverkades av både etiska dilemman och konkurrensutsatthet. Enhetschefer uttryckte att det alltid fanns ekonomiska begränsningar som
36
påverkade hur mycket verksamheten kunde göra för kunden. Ytterligare framkom att ekonomiska resurser relaterat till konkurrensen medförde att enhetscheferna kunde vara mer restriktiva med flexibiliteten i utförandet av insatser samt ofta behövde fokusera på ekonomisk bärighet i verksamheten. Rättviseprincipen användes som en grundtanke för att alla kunder skulle få lika hjälp men även ibland även som en form av ursäkt för att inte ge vissa kunder mer hjälp än andra även om förutsättningarna och behoven var olika för kunderna. Ett sätt att hantera de etiska dilemman som kunde uppstå när enhetschefernas egna värderingarna inte överensstämde med verksamhetens värderingar var att de avslutade sin anställning. Enhetscheferna uttryckte att det var möjligt att ha ett visst överseende gällande mål och värderingar så länge företaget arbetade med sin värdegrund och gjorde förbättringar men att de inte kunde utföra ett gott arbete om de inte delade verksamhetens värderingar. De egna värderingarna och den egna etiska kompassen värderades således högt hos respondenterna. Studien påvisar att det finns begränsad forskning idag rörande hur enhetschefer hanterar etiska dilemman som uppkommer till följd av konkurrensutsatthet. Vidare forskning i ämnet rekommenderas för att skapa en tydligare bild av hur etiska dilemman till följd av konkurrensutsatthet påverkar enhetschefer inom privat hemtjänst.
37
Referenser
Akademikerförbundet SSR (2017). Etik i socialt arbete- Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 4 januari 2020 från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf Antonsson, H., Eriksson Korjonen, S., & Rosengren, K. (2012). First-Line managers’
experiences of alternative modes of founding in elderly care in Sweden. Journal of
Nursing managment, 20(6), 737–747. doi:10.1111/j.1365-2834.2012.01464.x
Banks, S. (2004). Ethics, Accountability and the Social Professions. New York: PALGRAVE MCMILLAN.
Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB. Blennberger, E. (2016). Etik för socialt arbete. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M.
Knutagård (Red.). Socialt arbete: En grundbok (s. 372–392). Stockholm: Natur och Kultur.
Brown, M. E., Treviño, L. K., & Harrison, D. A. (2005). Ethical leadership: A social learning perspective for construct development and testing. Organizational Behavior and Human
Decision Processes, 97(2), 117–134. doi:10.1016/j.obhdp.2005.03.002
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. Uppl). Stockholm: Liber.
Brytting, T. (2012). Cheferna och etiken. I T. Brytting (Red.). Chefsarbetets etik (s. 12–21). Stockholm: SNS Förlag.
Bråkenhielm, C. R. (2012). Den gode herden med sin flock: Religiösa rötter till dagens chefsideal. I T. Brytting (Red.), Chefsarbetets etik (s. 40–57). Stockholm: SNS förlag. Davies, J. (2010). Preperation and process of qualitative interviews and focus groups. In L.
Dahlberg & C. McCaig (Eds.). Practical research and evaluation: a start-to-finish
guide for practitioners (p. 126-144). London: SAGE Publications Ltd.
De Klerk, A. (2012). Integritet och auktoritärt chefskap. I T. Brytting (Red.). Chefsarbetets
38
Diskrimineringslag (2008:567). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Engström, H. (2019). Vårdriktlinjer för personal inom kommun och Region Kalmar län: Etiskt förhållningssätt. Hämtad 3 januari 2020 från:
http://www.vardriktlinjer.se/sv/mestsjukaaldre/Diagnoser/Palliativ-vard/Overgang-till- palliativ-vard/Etik/
Flanigan, J. (2018). Philosophical methodology and leadership ethics. Leadership, 14(6), 707–730. doi:10.1177/1742715017711823
Gavanas A (2011) Privatisering av äldreomsorgen och äldre kunder som aktörer på (in)formella, etnifierade marknader. I: Mulinari P& Selberg R, (Red.). Arbete -
Intersektionella perspektiv. Malmö: Gleerups.
Grenier, M. A. & Guberman, N. (2009). Creating and sustaining disadvantage: the relevance of a social exclusion framework. Health and Social Care in the Community, 17(2), 116– 124. doi:10.1111/j.1365-2524.2007.00804.x
Harnett, T., & Jönson, H. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och Kultur. Hermerén, G. (2013). Utgångspunkter för etisk analys i socialt arbete. I U. Pettersson (Red.).
Etik och socialtjänst: Om förutsättningarna för det sociala arbetets etik (s. 15–37).
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Höglund, T. A. & Falkenström, E. (2018). The status of ethics in Swedish health care management: a qualitative study. BMC Health Service Research, 18(608). doi: 10.1186/s12913-018-3436-8
Jergeby, U. (1999). Att bedöma en social situation: Tillämpning av vinjettmetoden. Stockholm: Nordstedts.
Johansson, L-L., Sandman, L. & Bremer, A. (2019). Managers´experiences of ethical problems in municipal elderly care: a qualitative study of written reflections as part of leadership training. Journal of Healthcare Leadership, 28(11), 63–74.
39
Johansson, S., Dellgran, P., & Höjer, S. (2015). Inledning. I B S. Johansson, P. Dellgran, & S. Höjer (Red.). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och
professionellt välfärdsarbete (21–40). Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. Uppl). Lund: Studentlitteratur AB.
Lemoine, G. J., Hartnell, C. A., & Leroy, H. (2019) Taking stock of moral approaches to leadership: An An Integrative Review of Ethical, Authentic, and Servant Leadership.
Academy of leadership, 13(1), doi:10.5465/annals.2016.0121.
Maun, A,. Nilsson, K,. Furåker, C., & Thorn, J. (2013). Primary healtcare in transition – a qualitative study of how managers preceived a system change. BMC health service
research, 13(382), doi:10.1186/1472-6963-13-382.
Pettersson, U. (2013). Socialtjänstlagen och etisk analys. I U. Pettersson (Red.). Etik och
socialtjänst: Om förutsättningarna för det sociala arbetets etik (s. 39–46). Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Slättebø, Å., Skaar, R., Brodtkorb, K. och Skisland, A. (2018). Conflicting rationales, leaders´ experienced ethical challenges in community health care for older people. Scandinavian
Journal of Caring sciences, 2018 (32), 645-653. doi: 10.1111/scs.12490
Smith, K., & Davies, J. (2010). Qualitative data analysis. In L. Dahlberg & C. McCaig (Eds.).
Practical research and evaluation: a start-to-finish guide for practitioners (p. 145-158).
London: SAGE Publications Ltd.
Stolt, R., & Winblad, U. (2009). Mechanisms behind privatization: A case study of private growth in Swedish elderly care. Social science & Medicine, 68 (5), 903–911.
doi:10.1016/j.socscimed.2008.12.011
Socialtjänstlagen (2001:453) Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
40
Stolt, R., Blomqvist, P., & Winblad, U. (2010). Privatization of social services: Quality differences in Swedish elderly care. Social Science & Medicine, 72 (4), 560–567. doi:10.1016/j.socscimed.2010.11.012
Stolt, R., & Winblad, U. (2009). Mechanisms behind privatization: A case study of private growth in Swedish elderly care. Social science & Medicine, 68 (5), 903–911.
doi:10.1016/j.socscimed.2008.12.011
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. (2019a). Valfrihetssystem, LOV, information och stödmaterial. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 1 november 2019 från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemochersattni ngsmodeller/valfrihetssysteminformationochstodmaterial.1969.html
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. (2019b). Valfrihetssystem och ersättningsmodeller. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 1 november 2019 från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemochersattni ngsmodeller.390.html
Szebehely, M. (2011). Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I L. Hartman (Red.). Konkurrensens konsekvenser: Vad händer med svensk välfärd (s. 215–257). Stockholm: SNS förlag.
Thorslund, M (2013). Äldreomsorgens dramatiska utveckling. I U. Pettersson (Red.). Etik och
socialtjänst: Om förutsättningarna för det sociala arbetets etik (s. 93–113). Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Tønnessen, S., Ursin, G. & Støre Brinchmann, B. (2017). Care-managers´ Professional
choices, ethical dilemmas and conflicting expectations. BMC Health Services Research, 17(630). doi:10.1186/s12913-017-2578-4
Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2012-2-20.pdf
Wager. M (2019, 2 oktober). Kanske borde alla hemtjänstbrukare få tolk? Dagens Samhälle. Hämtad från https://www.dagenssamhalle.se/
41
Wyller, T. (2017). Dygdetik, medborgarskap och social praktik. I S. A. Christoffersen (Red.).