Personalens mångfald

Respondenterna uttryckte att etnisk mångfald är vanligt bland personal inom både offentlig och privat hemtjänst. Att hitta personal som har god kunskap gällande arbetet med människor beskrevs som ett problem samt att det är viktigt att värna om den personal som finns och inte utsätta dem för obehagliga eller diskriminerande situationer. Enhetscheferna uttryckte att de alltid backade upp och skyddade sin personal samtidigt som de försökte skapa en så bra situation som möjligt för kunden.

25

Respondenter i enkäten uppgav att det är viktigt som chef att bemöta personalen på ett bra sätt och ta hand om sin personal. Viktigt var också att se till personalens kunskaper och personalens förmåga att ta hand om kunden “Vi ska kunna möta varandra utifrån ett välkomnande perspektiv, utifrån att alla utför sitt arbete väl med kundens bästa för ögat" (E 3). En respondent i enkätsvaren tog upp frågan om diskriminering gällande krav från vissa kunder “Absolut, jag anser inte att man ska vika sig för den typen av krav, då bidrar man som arbetsgivare till diskriminering” (E 9). Respondenten likställde krav som tas upp i vinjetterna med diskriminering från brukaren och att tillmötesgå kravet gör att verksamheten stödjer diskriminering av enskilda individer eller grupper.

En intervjuperson tog upp människors likhet inför lagen samt att alla individer ska behandlas lika oavsett etnicitet, ursprung, kön eller religion, det vill säga att ingen ska särskiljas på grund av exempelvis kön eller etnicitet “Alla är vi lika på jobbet och lika inför lag. Spelar ingen roll om vi är man eller kvinna, muslim eller kristen” (I 4). En annan intervjuperson tog upp att som brukare ska man kunna få tycka om sin personal och lära känna dem. Det är önskvärt med ett systematiskt arbetssätt för att begränsa antalet personer som kommer hem till brukaren. Om verksamheten lyckas med det möjliggörs för kund och personal att skapa en mer bestående relation. Respondenten uppgav att “Man ska få tycka om sin personal” (I 3). Respondenten menar att om antalet personal begränsas finns möjlighet att personliga band skapas vilket är av godo för såväl personal som kunder.

Fler respondenter uttryckte också att de tyckte att det var viktigt att skydda och ta ställning för sin personal. En chef måste stötta sina anställda till om det ska bli ett bra arbetsklimat.

“Sen om det är kunder som är uttalat rasistiska och så... då tänker man ju också för personalens skull... man vill ju inte utsätta... alltså personalen för att gå hem till nån som är dum och kallar dom för saker och så” (I 2).

8.5 Tema marknadslogik

Under temat marknadslogik kommer underteman konkurrens samt värderingskonflikter att presenteras. Temat konkurrens kommer att fokusera på enhetschefernas upplevelse av effekterna som konkurrens inom verksamheterna har samt upplevda känslor gällande verksamhetens och de egna värderingarna. Temat värderingskonflikter kommer att behandla respondenternas uttryck om hur konflikterna skulle behandlas eller har behandlats i de fall värderingskonflikter har uppstått.

26

8.5.1 Konkurrens

I enkätsvaren framkommer att det finns olika tankar kring upplevelser av konkurrensens påverkan på verksamheten och arbetssätt samt hur förhållningssättet mot nya kunder bör vara. En respondent uttrycker i enkäten att det finns behov av att locka till sig kunder för att kunna konkurrera på den privata marknaden och att konkurrensen många gånger är hård vilket medför att verksamheten ibland går med på krav från kunder för att få dem eller behålla dem.

LOV påverkar enormt mycket då varje förlorad kund är förlorad inkomst. Som privat utförare måste vi värna om våra kunder. Om en kund enbart begär gratis fönsterputsning vid sommar så ordnar vi det (E 10).

En respondent svarade i enkäten att behovet att marknadsföra verksamheten påverkar upplevelsen på sådant vis att det blir ett tydligt försäljningsfokus och skapar en känsla av att vara en försäljare mer än en chef “Självklart är jag beroende av att knyta till mig nya kunder...Ja. Känner sig som en försäljare ibland” (E5). En annan respondent styrker ovanstående citat med att också uttrycka känslan av att vara en försäljare och vidareutvecklar med att vård idag går att sälja vilket påverkat verksamheten “Vård har blivit en säljbar produkt” (E6). Citatet exemplifierar även omsorgen som en produkt som kan säljas vilket förstärker konkurrensuttrycket i och med att öppna upp för ökad privatisering av hemtjänsten. I ettannat enkätsvar framkom att det tvärtom är oetiskt att sälja vård och att extratjänster inte ska behöva förekomma som ett konkurrensmedel för att vinna mark på den privata marknaden ”Vi ska vara professionella utförare. Konkurrens på samma villkor. Inget ‘raggande’av nya kunder. Kvalitén ska avgöra” (E 4).

Under intervjuerna framkom också att det råder konkurrens mellan de olika utförarna samt att vissa enhetschefer ansåg att konkurrensutsättningen är problematisk eftersom företaget behöver överleva. I en av intervjuerna uttryckte respondenten “Allt ska vara flexibelt. Man slåss verkligen på en marknad där det finns för många utförare och för få kunder. Det blir viktigast att få nöjda kunder” (I 3). Dock framkom även vid en intervju att det, trots konkurrensutsattheten, inte ska vara möjligt för kunden att förhandla om insatser samt att kunden har möjlighet att välja kommunal utförare om de inte är nöjda med den omsorg som ges.

Det går liksom inte att hålla på att deala. Är det så, så ja då får man ta kommunalt. För att någonstans så handlar det om att vi jobbar ju mycket med entreprenörskap. Alltså som privata utförare vi måste se till att få in rätt pengar, vi måste se till att ha rätt personal (I 1).

27

Vidare visade svaren från respondenterna att upplevelsen av konkurrensutsatthet skilde sig mellan olika kommuner beroende på hur omfattande privatiseringen var samt hur uppdragen fördelades mellan utförare. Endast en respondent uppgav att de hade så många kunder och en ständig tillströmning av kunder som medförde att deras enda problem var att rekrytera personal så att de kunde ta hand om alla kunder.

Respondenterna framförde att många privata hemtjänstföretag genom åren har försvunnit från marknaden. En orsak till detta uppgavs vara svårigheter att uppfylla de krav privata omsorgsföretag enligt avtalen måste uppfylla. Samtidigt var det svårt att få en ekonomisk hållbarhet i verksamheten och ändå kunna leverera omsorg av god kvalité för kunden.

Kommunen genomför kontroller för att kolla så att företagen sköter sig. Här är det inte många privata utförare kvar. Från början var vi sexton företag och nu är vi bara fem.. ehhm jag tror det mycket handlar om att dom inte kunde uppfylla kraven som ställs och att kvalitén inte var bra så kunder inte valde dom eller att de inte uppfyllde kraven och förlorade avtalen med kommunen (I 1).

8.5.2 Värderingskonflikter

När det gäller värderingskonflikter gav respondenterna en samlad bild av att det var viktigare att vara lojal mot sina egna värderingar än att vara lojal mot verksamhetens värderingar. Respondenterna uttryckte att de ansåg det svårt att arbeta i en organisation vars värderingar skiljde sig för mycket från deras egna. En respondent sa “Jag har varit i den situationen och valde att vara lojal mot mina egna värderingar. Förhoppningsvis kan man hitta en arbetssituation som kan kombinera båda” (E 7). Flera respondenter uppgav också att de undersökte verksamhetens uttalade värdegrund innan de tog anställning, men att det ibland ändå blev konflikter genom att värdegrunden endast fanns på papper men inte genomsyrade organisationen. Dock kunde de tänka sig att arbeta i en verksamhet som var beredd att göra förändringar i arbetssätt och värdegrund.

Flertalet respondenter uttryckte också att de var beredda att avsluta sin anställning om värderingskonflikterna blir för stora “Om arbetsgivarens krav inte stämmer överens med sina egna värderingar bör man byta arbetsgivare” (E 11). Det framkom också att det påverkar den egna arbetsinsatsen och det egna välmåendet om verksamheters värderingar och de egna värderingarna låg alltför långt ifrån varandra. En av intervjupersoner uppgav att hen måste må bra för att kunna göra ett bra jobb samt att också de egna värderingarna behöver överensstämma med företagets värderingar för att allt ska fungera bra.

28

Alltså jag skulle nog gå på mina egna värderingar där tror jag, för att jag känner att jag har nog svårt att jobba och göra ett bra jobb om inte företagets och mina värderingar stämmer överens. Då skulle jag nog inte heller tacka ja till ett jobb heller. För att jag ska kunna må bra och för att jag ska kunna göra ett bra jobb så måste allting stämma överens (I 1).

Det ges en tydlig bild av hur svårt det kan vara att vilja arbeta för att hjälpa människor men samtidigt vara styrd av de regler, lagar och riktlinjer som ramar in verksamheten. I synnerhet när det gäller att ta hänsyn till människors rätt till självbestämmande, rättvisa mellan kunder och även personalens välmående. De egna värderingarna har en hög prioritet hos enhetscheferna och det verkar som att många är beredda att byta arbetsgivare eller arbetsområde om de känner att det inte finns rätt värderingar inom organisationen och i synnerhet om inte värderingarna är förändringsbara. Några respondenter uppgav att det ibland finns kvar väldigt gamla värdegrunder vilka kräver att aktivt arbete för att förändras.

29

9. Diskussion

Baserat på kvalitativa webbenkäter och intervjuer syftade den här studien till att undersöka etiska dilemman till följd av konkurrensutsatthet inom hemtjänsten ur enhetschefers perspektiv. I det här avsnittet kommer studiens resultat att relateras till tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna.

9.1 Rättvisa

Resultaten visar att de flesta enhetschefer ansåg att rättvisa och likabehandling är mycket viktigt. Några få respondenter svarade att de i vissa situationer kunde modifiera insatsen och således tillmötesgå kundens önskemål, vilket tyder på att det fanns olika sätt att se på rättvisa. Dock går det att relatera rättvisa till rättviseprincipen som enligt Hermerén (2013) innebär att individer i samma eller liknande situationer ska ges samma typ av behandling.

Det som framkom i respondenternas svar är att rättvisa i verkligheten är komplex och att rättviseprincipen inte var direkt tillämpningsbar i alla situationer samt att det fanns många faktorer som påverkade bedömningar och handlingar. I vissa fall användes den beviljade tiden till annat än den var ämnad för, exempelvis att byta ut en städning mot fönsterputsning. Det framkom att många enhetschefer både ville värna om rättvisefrågor och likabehandling samtidigt som de ville tillhandahålla god service till förmån för kunderna men också för att göra företaget attraktivt för nya och befintliga kunder. Det skapade många gånger ett etiskt dilemma för enhetscheferna där de måste ta ställning till de situationer som uppstår. Det tenderade ibland att bli en komplicerad situation att följa biståndsbesluten och samtidigt ta hänsyn till sina egna värderingar samt företagets möjligheter att överleva i den konkurrens som råder.

Respondenterna uttryckte att de fattade sina beslut utifrån sina egna värderingar om rättvisa och likabehandling men samtidigt uttryckte de att deras uppgift var att följa det som angavs i biståndsbesluten. Extratjänster kan skapa orättvisa förhållanden och respondenter enade att rättvisa är att behandla alla kunder lika. Etiska dilemman kan uppstå mellan viljan att ge god service och samtidigt hålla sig till de behovsbedömda insatserna. Respondenternas syn på vad rättvisa är skiljer sig från Blennbergers (2005) syn på generaliserade bedömningar om insatser och vad rättvisa för individer innebär. Generalisering gällande bedömning samt utförandet av insatser kan skapa ojämna förutsättningar då en individs behov inte kan jämföra med en annan individs behov (Ibid.). Det finns således olika möjligheter att tolka rättviseprincipen genom att

30

utgå från det individuella behovet eller utifrån tanken om att alla ska få exakt lika behandling. Respondenterna uttryckte rättvisa som att alla kunder får insatser utifrån individuell behovsbedömning. Vidare beskrev respondenter att om någon kostnadsfri service erbjuds ska samma erbjudande ges till samtliga kunder. Den rättvisa som då avses är rättvisa mellan kunder inom samma verksamhet. Det kan dock inte betraktas som en generell rättvisa för samhällets äldre medborgare. Möjligheterna att få serviceinsatser eller kostnadsfria insatser skiljer sig mellan olika privata utförare men också mellan privat och offentlig verksamhet. Antonsson, Eriksson Korjonen och Rosengren (2012) menar att eftersom alla kommuner inte infört LOV påverkar det möjligheterna för brukare att få tillgång till den service som privata utförare tillhandhåller.

Behov kan tolkas på olika vis och kan ses som de behov som ingår i en behovsbedömning men det kan också vara andra mänskliga behov eller upplevda behov som ligger utanför de beviljade insatserna. Enhetschefer i studien uttryckte att de gärna vill tillgodose de behov som kunderna uttrycker men att de är styrda av de insatser som beviljats samt vad verksamheten har möjlighet att leverera. Möjligheter för brukarna att ta del av insatser som önskas handlar om vad som bedömts skäligt. Om inte behovet har bedömts som skäligt krävs att individen har ekonomiska möjligheter att köpa tjänsterna. Då många äldre personer kan ha en begränsad ekonomi finns risk att orättvisa förhållanden uppstår även om individen har rätt till självbestämmande. Samtliga respondenter menade att privata utförare har större möjlighet än offentlig verksamhet att vara flexibla och agera mer lösningsfokuserat angående kundernas önskemål framförallt då det gäller hushållsnära tjänster. Det respondenterna uttryckte stöds av det Antonsson, Eriksson Korjonen och Rosengren (2012) visar i sin studie där de beskriver att privata utförare hade utökat sin service gällande hushållsnära tjänster för att bättre kunna möta kundernas önskemål.

Det verkar vara en flytande gräns mellan rättvisa, behovsbedömning och önskan om att tillgodose behov. Ibland är rättvisan absolut och ibland har den en mer flexibel framtoning då enhetscheferna kan besluta att göra små förändringar i insatsernas innehåll för att tillmötesgå kundernas vilja. Det som står klart är att någon generell rättvisa för äldre personer i behov av hemtjänst inte finns då det är många olika faktorer som påverkar möjligheten till olika utförare och insatser. Självbestämmandet är också bara ett självbestämmande ur det perspektivet att det är en önskan som ibland är möjlig att uppfylla inom ramen för beslut och verksamhetens utformning.

31

9.2 Respekt

Enligt socialtjänstens värdegrund har äldre individer rätt till självbestämmande för att få sina behov tillgodosedda (SOFS 2012:3). Många av respondenterna uppger att de är noga med att hålla sig till de beslut som biståndshandläggarna tagit men att de samtidigt vill tillmötesgå kundens önskemål och respektera individens rätt till självbestämmande. Självbestämmande beskrivs av Hermerén (2013) som en individs möjlighet att bestämma över sitt eget liv såvida det inte inkräktar på andra människors självbestämmande eller välfärd.

Dock har även enhetscheferna ansvar för sin personal och fler respondenter uppgav att de i alla situationer skulle försvara sin personal om de upplevde att någon brukare uppträdde respektlöst mot personalen. Det blir således nödvändigt för personal och brukare att visa ömsesidig respekt mot varandra. Respondenterna uppgav också att det kan skapas etiska dilemman mellan personens rätt till självbestämmande, krav från anhöriga samt den egna verksamhetens värdegrund och utformning. Detta stämmer väl överens med Jonsson, Sandman och Bremer (2019) som in sin forskning belyste enhetschefers komplexa etiska ansvar samt de etiska konflikter som kan uppstå i gränslandet mellan omsorgstagarnas rätt till självbestämmande, anhörigas krav och personalens arbetsmiljö. I flertalet enkäter och intervjuer kopplade enhetscheferna samman självbestämmande med möjligheten att få besök av den personal som brukaren önskar vilket kan bli ett problem och även ett etiskt dilemma. Den finns i dag en etisk mångfald inom hemtjänsten och enhetscheferna var måna om att inte utsätta personalen för diskriminerande eller kränkande behandling.

Enligt självbestämmandeprincipen ska alla individer ha rätt att fatta beslut om sitt eget liv såvida det inte innebär att det på något vis påverkar andra människors möjlighet till sitt självbestämmande. Det innebär också att individen ska kunna ha tillgång till rätt information och förstå konsekvenserna i de val denne gör (Hermerén, 2013) Självbestämmandeprincipen är inte helt tillämpningsbar för personer som har insatser från hemtjänsten. Dels för att insatserna föregås av en behovsbedömning där det inte är säkert att individen som behöver hjälp och biståndshandläggaren har samma uppfattning om vilka behov som föreligger, dels för att insatserna styrs av politiska beslut. Enhetschefer hamnar någonstans mitt i alla dessa olika beslut och viljor. De uppger att självbestämmandet är en viktig del av en människas liv och att det ska respekteras samtidigt som de också säger att det kan vara omöjligt att möta de krav som

32

kunderna ställer. Det blir ett etiskt dilemma gällande att tillmötesgå kundens önskningar och rätten till självbestämmande i förhållande till de ramar som styr verksamheten.

9.3 Marknadslogik

Vad gäller det marknadslogiska undertemat konkurrens hade respondenterna olika infallsvinklar och åsikter huruvida vård är en produkt som kan eller bör säljas. Vissa enhetschefer uppgav att verksamhetens behov av att sälja vård och knyta an kunder medförde att ekonomi prioriterades före etiska diskussioner. Etiken hamnar i bakgrunden till förmån för ekonomistyrning, vilket också styrks av Höglund och Falkenströms (2018) studie som påvisar att marknadiseringen medförde att enhetschefer förväntas prioritera ekonomi före etik.

Som enhetschef kan etiska dilemman också uppstå genom en inre konflikt mellan de egna värderingar samt verksamhetens värderingar och krav. Respondenterna gav en bild av att de egna värderingarna var viktigare än verksamhetens värderingar samtidigt som andra svar visade att enhetschefer i privat hemtjänst i många fall var beredda att prioritera verksamhetens mål och ekonomiska vinstintresse för att verksamheten skulle kunna fortleva. Enhetschefernas upplevelse kan relateras till Brytting (2012) som menar att de formella kraven inom verksamheterna kan medföra att chefens roll kolliderar med individens personliga övertygelser. Om marknadslogiken genomsyrar hela verksamheten så påverkas även kunden som mottar stöd och hjälp. Enhetschefer uppgav att om verksamhetens värderingar frångick de egna värderingarna skulle deras val vara att avsluta anställningen. Höglund och Falkenström (2018) uppgav att då marknadslogik styr en verksamhet finns ett ökat fokus på ekonomi och de etiska frågorna får stå tillbaka. Att verksamheterna inte ger tillräckligt med utrymme för etiska frågor kan ses som en tänkbar orsak för en enhetschef att välja att avsluta sin anställning.

Konkurrens kan leda till bättre omsorg där personalen ges möjlighet att skapa guldkant i vardagen för kunden och där god kvalitet borgar för att nya kunder väljer företaget som utförare. Emellertid kan konkurrensen också medföra en negativ påverkan då verksamheten formas utifrån det faktum att företaget behöver gå med vinst för att överleva. Det kan i värsta fall medföra brister i utförandet av omsorgen eller att de krav som ställs på verksamheten inte uppfylls. Enhetscheferna uppgav att det kändes positivt att kunna påverka utförandet av tjänster men upplevde även en negativ påverkan då ekonomiskt fokus kunde skapade en stressfull miljö där de egna värderingarna inte kunde efterlevas. Detta stämmer väl överens med Slettebø et.al

33

(2018) som beskriver att enhetschefer har en stor utmaning i att kombinera god service och kvalitet samtidigt som verksamheterna har begränsade resurser.

Det kan konstateras att oavsett enhetschefernas värderingar och etiska ställningstaganden har ekonomi och begränsade resurser en stor påverkan på privata omsorgsföretag. Möjligheten till