7. Diskussion
7.3 Metodutvärdering
Studien är avgränsat till produktionschef och arbetsledare inom Skanska Stockholm Nord, om fler befattningar med geografisk spridning inkluderat hade studien fått en mer heltäckande bild. Befattningar som underentreprenörerna och entreprenörerna är ett intressant urval, eftersom de oftast jobbar närmast arbetet med arbetsberedningar.
Arbetet bygger på en kombinerad metod vid datainsamling, vilket bedömdes vara lämplig, eftersom metoderna kompletterar varandra bra med avseende till ämne som studeras. Vid fallstudie användes observationsstudie, semistrukturerade intervjuer och enkätundersökning. Observationsstudie har varit ett stort stöd vid utformning av underlag till intervju- och enkätundersökning. Författare har dock inte tidigare erfarenhet inom intervju och enkätundersökning, detta kan ha lett till att frågorna inte är optimalt formulerat för att får ett
53 konkret och utförligt svar till frågeställningar. Att vissa frågor är i karaktär med öppna frågor minska reliabiliteten.
Intervjuerna spelades in och transkribering gjordes direkt efter varje intervju, vilket förstärker reliabiliteten. Däremot har intervju skett genom videomöte via Skype som har medfört att kroppsspråk inte har varit möjligt att observera då majoriteten av respondenterna hade kameran avstängd. Intervju och transkribering har även utfört av samma person för att uppnå en bättre reliabilitet och pålitlighet på intervjustudien. En författare intervjua samtliga respondenter medan andra anteckna och finslipa anteckningar med hjälp av inspelning efter varje intervju. Intervjumall skickades ut i förväg till respondenterna för att skapa möjlighet för reflektion och att svar inte skall påverkas av intervjuperson eller deras kollegor. Arbetets tidsram och samhällssituation, Covid19-pandemi kan ha varit en begränsning när det kommer till antalet medverkande i undersökningen och bortfall. En del bortfall har funnits, särskilt för enkätstudie som har lett till att fullständig svarsfrekvens inte har uppnåtts.
Då intervju är baserad på hur individerna tolkar och upplever sin verklighet bygger analysen därmed på ett generaliserat resultat från utvalda produktionschefer och arbetsledare. Författarna har försökt att motverka detta genom att betona de svar som är avvikande från mängden under analysen. Detta skapar utrymme för andra tolkningar än det författarna själva har gjort.
Litteraturer som har behandlats i studien har varit relevant för företeelse som studeras, teoriavsnittet är grundad av olika litteraturer från flertal författare vilket säkerställer att arbete inte påverkas av enskild författare. Svårighet har varit när det kommer till att söka litteratur om arbetsberedning i internationella publikationer.
Slutsatser
Studien gjordes i syfte att besvara frågeställningarna ‘’Hur kan arbetsberedningar hanteras i
byggproduktion idag?’’ och ‘’Hur sprids arbetsberedningar mellan projekt idag och hur kan denna process förbättras?
Arbetet med arbetsberedningar är relativt enhetligt på företaget. Det finns stöd för arbetet med arbetsberedningar via VSAB och SLS som finns tillgänglig i intranätet, men upplevs av medarbetare innehålla grundlig information. De flesta vänder sig till kollegor eller chefer när de har frågor om problem de stött på vid arbete med arbetsberedningar. Majoriteten upplever att dokumentering är god under byggproduktionen, men att uppföljningen av moment är bristfälliga och behöver förbättras. Att uppföljningen och dokumentering av uppföljningen upplevs vara dålig beror bland annat på att det råder tidsbrist i byggproduktionen och att man behöver prioritera sitt arbete. De flesta medarbetare använder sig av en digital dokumenthanterare under byggproduktionen som exempelvis NPS, Digitala arbetsberedningar och/eller SharePoint. Oftast är dokumenthanterarna projektspecifika, och inte öppen källa för att sprida information mellan projekt. Medarbetare upplever att det hade varit bra med en standardisering av vilka tillämpningsprogram som används, eftersom det i dagsläget används många olika tillämpningsprogram inom och mellan projekt.
I intranätet, hänvisas medarbetare bland annat till ByggAi vid planering av arbetsberedningar. SharePoint är den enda interna källa som har funktioner för att möjliggör spridning mellan projekt och som stödjer diskussioner, skapande av wikisidor och möjligheten för att chatta med
54 medarbetare. Dessa olika funktioner finns däremot inte i kombination enligt observation.Det finns ingen arbetsyta som samlar specifikt arbetsberedningar trots att SharePoint har funktionerna som kan stödja dess existens. I nuläget baseras kunskapsåterföring mycket på att man har ett nätverk i företaget som kan finnas som stöd vid behov. Detta innebär att mycket kunskap förblir som tyst kunskap.
Det finns utrymme för mycket förbättring för att främja processen av att dela arbetsberedningar mellan projekt. Några eftersökta förbättringar av intervju- och enkätdeltagare har med användarvänligheten av tillämpningssystemen att göra. De flesta eftersöker möjligheten till att kunna kommentera och kunna direkt kontakta behöriga i samtliga system. Några respondenter nämner också att sökmotorn kan förbättras genom att kunna få upp fler alternativ. Exempelvis genom att ett begrepp automatisk associeras till dess synonymer. De uttrycker också att man samtidigt ska kunna få möjligheten att själv filtrera sig igenom önskade kanaler så att man inte får upp överväldigande med information.
Majoriteten av medarbetare i byggbranschen ser värdet av en kunskapsbank som samlar arbetsberedningar. Detta tillsammans med företagets inställning för förbättring tolkas vara en positiv början för en förbättring enligt författarna.
Det sammanfattade resultatet av hur arbetsberedningar hanteras i projekt och överförs mellan projekt i byggproduktion kan inte med säkerhet generaliseras i byggbranschen. Eftersom Skanska faller under kategorin av att vara ett större företag som också kan tänkas kunna investera i användning och utveckling av tillämpningsprogram under byggproduktionen för att främja kunskapsåterföring. Detta medan samma möjligheter kanske inte finns för mindre byggföretagen i Sverige. Däremot kan deras arbetssätt för att främja kunskapsåterföring i byggproduktion och upptagna lärdomar också ha potential för övriga företag i byggbranschen.
Förslag på vidare forskning
Utifrån vår studie ser vi att det finns utrymme för vidare forskning inom ämne. Vi anser att det vore intressant om samma studie hade utförts för ett större urval för att få en mer heltäckande bild av hur kunskapsåterföring av arbetsberedning fungerar. Alternativt vore det intressant med vidare forskning av tillämpningsprogrammet SharePoint då programmet oftast benämns under arbetsgången, att utföra en fallstudie i hur SharePoint används i produktion respektive en dokumentanalys över funktionerna i tillämpningssystemet hade varit av intresse. Vi författare tror också att en studie om interaktionen mellan person och IT-teknologi såsom hur digital kunskapsåterföring accepteras, utnyttjas och appliceras av digitalt infödda individer och digitala immigranter skulle kunna utöka vår förståelse för individualistiska barriär. Under intervjustudien framkom att lässvårigheter bland yrkesmän sätter begränsning för tillgänglighet och delaktighet i kunskapsåterföring. En vidareforskning över vilka behov som underentreprenörer behöver för att underlätta bidragande till kunskapsåterföring hade varit intressant. Utifrån vår studie är åtgärderna till problematiken efterfrågad.
55
Referenser
Andersson, D., Andersson, I., Christensson, A., Fränne, J., Johansson, A., Jönsson, B., Larsson, O. Anders., Sjöberg, P., Sjökvist, M & Wickström, M. (2018). Kartläggning av fel,
brister och skador inom byggsektorn. Karlskrona: Boverket.
Andersson, H., Arvidsson, L., Bergh, Å., Borgström, B., Dahlström, J., Gärdsmark, A., Hamon, E., Hyll, H., Håkansson, G., Johannesson, C-G., Jörgensen, J-E., Karström, C., Nelsson, C., Persson, M., Persson, U., Rubin, L-O., Sandberg, T., Södergrann, U., Åhman, P & Östberg, L. (2012). Arbetsberedning. Malmö: Sveriges byggindustrier. Awad, E. M., & Ghaziri, H. M. (2003). Knowledge managment. Virginia: Pearson prentice
hall.
Bahtijaragic, E., & Carlsson, K. (2016). Kunskapsöverföring: Ett verktyg för att reducera
kvalitetsbristkostnader i byggbranschen. Examensarbete 15hp. Borås: Högskolan i
Borås.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Linköping: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber. Bäckström, L., & Ånger, S. (2015). Erfarenhetsåterföring vid konceptbyggnad - en studie
genomförd vid skanskas bovieranprojekt. Examensarbete 15hp, Institutionen för
bygg- och miljöteknik, Avdelningen för Construction Management. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Bäckström, L., & Ånger, S. (2015). Erfarenhetsåterföring vid konceptbyggnad. En studie
genomförd vid Skanskas. Bovieranprojekt. Examensarbete 15hp, Institutionen för
bygg- och miljöteknik, Avdelningen för Construction Management. Göteborg: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA.
Carlsson, O. L., & Odengard, D. (2013). Systematiserad erfarenhetsåterföring inom
byggbranschen. Ett arbete för att minska återkommande produktionsfel inom Tuve Bygg. Examensarbete 15hp, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Avdelningen för
Construction Management. Göteborg: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA. Dave, B., & Koskela, L. (2009). Collaborative knowledge management - a construction case
study. Automation in construction, Vol. 18, 894-902. doi:https://doi.org/10.1016/j.autcon.2009.03.015
Deng, X., Liang, L., & Ren, X. (2018). Knowledge transfer between projects within project- based organizations: the project nature perspective. Journal of knowledge
management, Vol. 22, 1082-1103. doi:10.1108/JKM-05-2017-0184
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Eshraghi, A., & Jarrahi, M. H. (2019). Digital natives vs digital immigrants - a
multidimensional view on interaction with social techologies in organisations. Journal
of Enterprise information management, Vol. 32, 1051-1070.
56 Frizell, C., & Lundahl, J. (2013). Kunskapsöverföring inom och mellan projekt - potentiella
barriärer och hur de kan övervinnas. Examensarbete 30hp, Department of Business
Administration. Lund: Lunds universitet.
Froese, T. M., & Grover, R. (2016). Knowledge management in construction using a
socioBIM platform: A case study of AYO smart home project. Procedia engineering,
Vol. 145, 1283-1290. doi:10.1016/j.proeng.2016.04.165
Gudmundsson, P. (2018). SKRIVANVISNINGAR FÖR STUDENTER VID FAKULTETEN
FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE. Fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö: Malmö
Universitet.
Gustafsson, M., & Lindquist, B. (2014). Vad gör att kunskapsöverföring fungerar? En studie
om kunskapsöverföring i ett framgångsrikt kunskapsföretag. Examensarbete 15hp,
Samhällsvetenskapliga faktultet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Gustavsson, F., Wilhelmsson, J., & Dahlström, V. (2019). Erfarenhetsåterföring inom
byggbranschen - Att sprida och utnyttja kunskap. Examensarbete 15hp, Industriell
ekonomi affärsingenjör – byggteknik. Borås: Högskolan i Borås.
Göransson, C., & Hultkvist, L. (2013). Process för erfarenhetsåterföring vid ombyggnad och
renovering. Examensarbete 15hp, Institutionen för bygg- och miljöteknik,
Avdelningen för Construction management. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Hampson, K. D., Kajewski, S. L., Kanley, K., & Persson, M. (2013). Making use of
knowledge on the construction site. Australia: Queensland University of Technology. Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om Kvalitativa Och Kvantitativa
Metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring och knowledge management. Malmö: Liber AB. Kastenbom, A. (2018). Inlärning av digitala arbetssät på byggarbetsplatsen. Examensarbete
15hp, Institutionen för Bygg- och miljöteknologi, Avdelningen för Byggproduktion. Helsingborg: Lunds tekniska högskola.
Koistinen, F., & Torås, S. (2007). Framtagning av standardiserad metod för
kunskapsåterföring. Examensarbete 30hp, Institution för arbetsvetenskap. Luleå:
Luleå tekniska universitet.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, A. (2007) Att övervinna barriärer för kunskapsåterföring – En fallstudie av NCC. Examensarbete 30hp, Institutionen för Bygg- och miljöteknik. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Larsson, S., & Öhlund, M. B. (2015). Systematisk erfarenhetsåterföring. En studie i
samarbete med Peab. Examensarbete 15hp, Institutionen för bygg- och miljöteknik,
Avdelningen för Construction Management. Göteborg: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA.
57 Ljungström, L. (2015). Kunskapsåterföring för ett effektivt byggande. I sammarbete med
Tommy Byggare AB. Examensarbete 15hp, Institutionen för bygg- och miljöteknik,
Avdelningen för Construction Management. Göteborg: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA.
Love, P. E., S.W., F. P., & Irani, Z. (2005). Management of knowledge in project environments. Amsterdam: Elsevier Butterworth-Heinemann.
Mcelroy, M. W. (2002). The new knowledge management. Amerikas förenta stater: Butterworth-Heinemann.
Mellander, M., & Nystedt, F. (2005). Erfarenhetsåterföring inom anläggningsbranschen.
Vad sker idag och vad kan förbättras? Examensarbete 15hp, Institutionen för bygg-
och miljöteknik. Göteborg: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA.
Nonaka, I., & Takeuchi, H. (1995). The Knowledge - Creating Company. New York: Oxford University Press.
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber.
Okkonen, J., & Vuori, V. (2012). knowledge sharing motivational factors of using an intra- organisational social media platform. Journal of kowledge management, Vol. 16, 592- 603. doi:10.1108/13673271211246167
Persson, M. (den 14 April 2020). ByggAi. Hämtat från Tankarna bakom: www.byggai.se/om- byggai/var-filosofi/
Persson, M. H. (2006). Lessons learned in knowledge management - the case study of
construction. Department of construction sciences, Byggnadsekonomi. Lund
uniersity: Lunds universitet.
Petersson, M. (2012). Planering och beredning av bygg- och anläggningsprojekt. Lund: Studentlitteratur.
Rèvai, E. (2012). Byggstyrning. Stockholm: Liber.
Skanska.. Våra Värderingar. (Hämtad 2020 05 03) Hämtat från Skanska.se: https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/vara-varderingar/ Skanska. Kort om Skanska. (Hämtad 2020 05 03). Hämtat från Skanska.se:
https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-skanska/ Skanska. Skanska. (Hämtad 2020 04 11) Hämtat från Skanska bygger morgondagens
digitaliserade byggarbetsplats: https://www.skanska.se/om-
skanska/press/nyheter/skanska-bygger-morgondagens-digitaliserade-byggarbetsplats/ Sörqvist, L. (2004). Kvalitetsbristkostnader. Lund: Strudentlitteratur.
Thuresson, A. (2013). Produktionsteknisk erfarenhetsåterföring- En studie av
kommunikationsflöden hos produktionsledningen. Examensarbete 30hp, Institutionen
58 Tonnquist, B. (2018). Projektledning. Stockholm: Sanoma utbildning AB.
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vikeved, J. (2018). Luftoperationer på Skanska. Examensarbete 15hp, Institutionen för teknikvetenskap. Uppsala: Uppsala Universitet.
59