7. Slutsats och diskussion
7.2 Metodval
Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, val av metod föll naturligt då det är den kvalitativa metoden som bör användas när man vill skapa en förståelse för ett sammanhang. Vi kom överens om att endast använda oss av kvalitativa intervjuer då denna typ av intervjuer ger den intervjuade större möjlighet till att kunna svara mer utförligt vilket ger plats för egna åsikter och tankar, med andra ord så får man mer bredare och personliga svar på sina frågor. Observationer var något vi från början diskuterade, men vi kom snabbt underfund med att observationer inte skulle fylla någon funktion då detta inte stämde överens med vårt syfte. Vi är nöjda med vårt val av metod, men vi känner samtidigt att vi hade kunnat kontakta fler förskolor i andra städer för fler intervjuer, då detta hade gett oss mer material att arbeta med. Men återigen vill vi påpeka att vi inte var ute efter en jämförelse mellan olika städer och kommuner utan att vårt intresse ligger i pedagogers syn på samspel mellan språkbarn och dragarbarn.
36
Referenser
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Tom & Qvarsebo, Jonas. Barndomens historiska framväxt (s.39-59). I
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Bruce, Barbro. “Bokstavsbarnen” och bokstäverna (s.253-274). I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Bruce, Barbro. Lek och språk (s.101-120). I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till
livslångt lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Chomsky, Noam (1966). Cartesian linguistics: a chapter in the history of rationalist
thought. New York: Harper & Row
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur Fast, Carina (2001). Berätta!: inspiration och teknik. 1. uppl. Stockholm: Natur och
kultur
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa
och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Håkansson, Gisela, Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina. Specifik intervention av fonologi, grammatik och lexikon. (289-309). I Nettelbladt, Ulrika & Salameh,
Eva-Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 1, Fonologi,
grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2003). Så erövrar barnen språket: utveckling,
störningar, stimulans. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. (2005). Stockholm: Skolverket
Lindgren, Ulla & Modin, Laila (2011). Barns tidiga språkutveckling: pedagogisk
vägledning. Visby: Nomen
37
Linell, Per & Jennische, Margareta (1980). Barns uttalsutveckling. 1. uppl. Lund: LiberLäromedel
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
McDonough, Steven H. (1981). Psychology in foreign language teaching. London: Allen & Unwin
Michélsen, Elin (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. 1. uppl. Stockholm: Liber Månsson, Annika & Vallberg Roth, Ann-Christine. Dokumentation och bedömning i
förskolan (s.229-252). I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010).
Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Nettelbladt, Ulrika (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 2,
Pragmatik: teorier, utveckling och svårigheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och
språkstörning hos barn. D. 1, Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011
Palla, Linda (2012) En förskola för alla: Tre artiklar om förskola och
(special)pedagogik. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan
Kristianstad, 3
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Piaget, Jean (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande
barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Rudberg, Lili-Ann (red.) (1982). Tal- och språksvårigheter hos barn. 1. uppl. Lund: LiberFörlag
Rygvold, Anne-Lise. Språk- och talstörningar (s.186-222). I Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (red.) (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i
specialpedagogik. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Salameh, Eva-Kristina (2008). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Stockholm: Afasiförbundet/Talknuten
Strömqvist, Sven (1984). Barns språk: teorier och iakttagelser. 1. uppl. Stockholm: LiberFörlag
38 Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber
Winnicott, Donald Woods (1981). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och kultur Ytterhus, Borgunn (2003). Barns sociala samvaro: inklusion och exklusion i förskolan.
Lund: Studentlitteratur
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
Elektroniska referenser
Exempel på remiss http://www.orebroll.se/Filessv/%c3%96rebro%20l%c3%a4ns%20landsting/V%c3%a5rd% 20och%20h%c3%a4lsa/F%c3%b6r%20v%c3%a5rdgivare/Barnh%c3%a4lsov%c3%a5rde n/RHB/02-Metoder-pa-BVC/Remiss-till-logoped.pdfForskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
39
Bilaga A
40
Bilaga B
1. Hur många pedagoger samt barn finns det på avdelningen? 2. Hur gamla är barnen?
3. Har ni endast barn med diagnostiserad språkstörning? 4. Vad krävs för att barnen ska få börja hos er?
5. Vad har ni för utbildningar? 6. Har ni några resurser?
7. Hur ser samverkan med vårdnadshavare ut?
8. Hur arbetar ni mot att gynna barnens språkutveckling? 9. Hur arbetar ni gentemot läroplanen?
10. Hur tänker ni angående miljön och dess betydelse för språkutveckling? 11. Använder ni er utav några hjälpmedel för att stärka det verbala språket?
12. Hur skiljer sig samspelet åt mellan dragarbarn och språkbarn i jämförelse med samspelet mellan dragarbarn-dragarbarn och språkbarn-språkbarn?
13. Hur mycket tror du att dragarbarnen kan påverka språkbarnens språkliga utveckling? 14. Anser du att man lägger ner mer resurser för att utveckla språkbarnens språkliga
utveckling än vad det görs på dragarbarnens?
15. Finns det några negativa faktorer med att ha språkbarn och dragarbarn på samma avdelning?