Miljöarbete på arbetsplatsen

Det praktiska miljöarbetet är samtliga respondenter överens om att det sker genom sortering av byggavfall. Detta nämner Medarbetare 4 att det finns rutiner kring. Medarbetare 3 menar att det på arbetsplatsen finns ett flertal containrar för att underlätta processen gällande sortering av återvinning. Att sortera byggavfallet precis som det bör sorteras hävdar dock Medarbetare 1 inte alltid sker. Om allt avfall skulle sorteras korrekt och felfritt upplevs det som att det inte skulle bli något annat gjort. Medarbetare 1 förklarar:

“Skulle vi alla sortera allt på rätt sätt, skulle det vara det enda vi gör om dagarna. Vi hade fått stå och sortera skräp 8h om dagen.”

Valet att särkoppla kan vara omedvetet, men även aktivt. George et al. (2006) menar att en organisation kan avsiktligt välja att särkoppla, samtidigt som det fortfarande visas utåt för externa parter att riktlinjer följs.

Medarbetare 1 och Medarbetare 4 förklarar att de är medvetna om riktlinjerna för ISO 14001. De nämner dock att på grund av bristande kunskap vet denne inte hur de ska jobba efter dessa. Detta leder till att de istället rent praktiskt jobbar efter egna arbetssätt. Medarbetare 5 nämner:

” Alla här är medvetna om rutinerna kring sortering. Jag tror dock att det ofta inte går rätt till och att skräpet till stor del blir felsorterat”

Gällande vad medarbetarna upplever att de kan bidra med för att arbeta miljömässigt har Medarbetare 1 inget svar på. Vi upplever inte respondenten som allt för medveten om

miljöarbete då personen inte kan uppge hur denne själv kan påverka miljön positivt i sitt arbete. Däremot menar Medarbetare 3 att personen kan påverka miljön genom att sortera byggavfall i rätt container som finns utställda på arbetsplatsen. Dock menar personen att sorteringen inte sker felfritt, samt att personen inte anser att dennes felsortering har en allt för stor negativ påverkan på miljön. Medarbetare 4 instämmer med detta och menar att personen upplever att dennes sortering inte har betydande positiv global påverkan. Den teoretiska referensramen belyser detta, att företag i vissa situationer inte anser att implementerad struktur är vad som är mest effektivt för organisationen (Boxenbaum & Jonsson, 2017). Medarbetare 2 uppger att allt byggavfall sorteras i rätt container. Materialet de använder ska i så stor utsträckning som möjligt komma från Sverige. Medarbetare 2 förklarar:

34

“Genom att se till att det blir så lite spill som möjligt av materialet jag använder så bidrar jag till en positiv inverkan på miljön.”

Fortsättningsvis menar Medarbetare 5 att personen ser till att använda byggmaterial som är av rätt klass samt har ett specifikt miljökrav som krävs vid ett projekt.

Likt Medarbetare 2 menar Arbetsledaren på att personen ser till att sortera byggavfallet. Det är Arbetsledarens uppgift att se till att det finns containrar ute på arbetsplatsen för att underlätta arbetet med sortering. Vad som sker med byggavfallet efter det lämnar arbetsplatsen är dock inget respondenten har vetskap kring. Medarbetare 5 hänvisar till återvinningsföretag som personen menar tömmer avfallet. På samma sätt hävdar KMA-ansvariga att företaget har ett nära samarbete med avfallsentreprenörer som garanterar att byggavfallet sorteras rätt när det lämnar arbetsplatsen.

KMA-ansvarig uppger att stort fokus ligger på avfallshantering på samtliga projekt, oavsett storlek. Samtidigt är även miljöpåverkan på grund av transport till projekten en viktig del i miljöarbetet. Respondenten menar att medarbetarna på projekten samåker till arbetsplatsen om det gäller en längre sträcka. Dock när medarbetarna utför projekt ensamma kontrolleras inte detta i samma utsträckning.

4.3 Kontroll och granskning

Medarbetare 1 menar på att personen, på den avdelning denne verkar på, inte upplever att de blir granskade i sitt arbete i förhållande till miljö. Detta stämmer överens med vad Medarbetare 2, Medarbetare 3 samt Medarbetare 4 påstår. Respondenten Medarbetare 3 uppger:

”Det sker ingen övervakning på arbetsplatsen. Vi blir påminda av arbetsledaren ibland på plats om att arbeta miljömässigt. Men det är ingen utförlig information, bara kort.”

Arbetsledaren hävdar däremot att medarbetarna blir granskade av KMA-ansvariga på företaget. Han förklarar även att arbetsmiljökommitten och skyddsombud granskar företaget i deras arbete genom noteringar om miljöarbete på utgående fakturor. Då ingen av våra respondenter nämner något kring granskning, tyder detta på att medarbetarna inte har någon vetskap kring

35 Heras-Saizarbitoria et al. (2013) förklarar att övervakningen av ett ISO 14001-certifierat företag är elastiskt, det vill säga att övervakningen inte formas på ett konsekvent sätt i alla företag. Den formella granskningen bygger därför i stor utsträckning på dokumentering. Som

Heras-Saizarbitoria et al. (2013) beskriver dokumenteringen, är detta ingenting som egentligen visar på den faktiska miljöpåverkan. Därför sker granskning och kontroller av medarbetarna enligt företagets KMA-ansvariga via stickprover på de projekten som företaget har. Detta är som ovan nämnt något som endast arbetsledaren har koll på. Arbetsledaren menar på att när det sker granskningar av miljöarbetet på arbetsplatsen brukar respondenten se till att medarbetarna är extra noggranna med miljöhanteringen, främst när det gäller sorteringen av byggavfallet. Vid dessa tillfällen arbetar de mer i linje med företagets miljöpolicy. Då medarbetarna i det stora hela nämner att de inte upplever att de blir granskade i sitt miljöarbete, visar det på att detta sker utan medarbetarnas vetskap. Under dessa stickprover blir miljöarbetet i linje med miljöpolicyn i liten grad tätt kopplad. Arbetsledaren, som endast under granskningstillfället försöker styra sina medarbetare till att jobba enligt riktlinjerna menar däremot att detta återgår till vanliga arbetsrutiner och ett särkopplat beteende mycket kort därefter.

Att visa sig legitima för omgivningen är av stor vikt och ett av ISO 14001 huvudsyften. Enligt Kury (2007) agerar högre uppsatta chefer på ett sätt som får dem verka legitima. Att visa sig vara professionella är en viktig del för att organisationen ska få ett ökat aktieägarvärde. Meyer och Rowan (1977) hävdar att professionalisering bland annat genererar i mindre inspektioner. Både Arbetsledaren och KMA-ansvariga uppger att medarbetarna visar sig arbeta professionellt. Detta kan vara en förklaring till varför de inte granskas i stor utsträckning.

DiMaggio och Powell (1983) hävdar å andra sidan att det ständigt bör ske en övervakning för att få organisationer återkopplade och därmed tätt kopplat till den formella strukturen. I det

studerade företaget sker övervakning endast vid ett fåtal tillfällen och då medarbetarna inte är medvetna om att de blir granskade. Om vi utgår från DiMaggio och Powell (1983), hade medarbetarnas arbetsmönster och beteenden varit mer tätt kopplat till ISO 14001 om övervakningen skedde mer kontinuerligt, samt om de var medvetna om att det faktiskt sker granskning.

36 4.4 Analyssyntes

Sammanfattningsvis har den tidigare forskningen som studerats haft en grund i att en

organisations formella struktur antingen särkopplas eller återkopplas. Det resultat vår studie visar är att särkopplingens och återkopplingens förekomst ser olika ut beroende på olika inträffade händelser i en organisation.

Med hjälp av ISO 14001 och huvudpunkterna miljöpolicy, implementering och drift samt

kontroll och granskning har vi kommit fram till vårt resultat. Miljöpolicyn särkopplas och

återkopplas kontinuerligt under arbetet i organisationen. När det sker en implementering

återkopplas miljöpolicyn till en början, vilket återigen kommer börja särkopplas vid den dagliga driften. Vid granskning av arbetet i organisationen kommer även en återkoppling ske likt vid en implementeringsprocess.

4.5 Diskussion

Som nämnt i metodavsnittet har vi valt att studera ett mindre företag med 40 anställda. Företaget är etablerade på landsbygden, och därav är legitimitet en viktig aspekt för företaget för att det ska vara alternativt fortsätta vara framgångsrikt. Vi förmodar att detta är en stor anledning till att företaget valt att certifiera sig enligt ISO 14001, alltså för att på så sätt ta sig an större projekt med tanke på den legitimitet certifikatet genererar i. Jackson och Stoel (2011) hävdar att

återkoppling är en lovande metod för att organisationer ska överleva på marknaden, speciellt på landsbygden. Vi anser därmed att företaget har certifierat sig enligt ISO 14001 för att visa sig vara legitima, samtidigt som de frångår riktlinjerna uppsatta enligt certifieringen i det dagliga arbetet. Detta utan att omgivningen är underrättade. När omgivningen sedan ska kontrollera verksamheten, återkopplar arbetarna sina arbetssätt mer i linje med riktlinjerna. Återkopplingen kan ske på grund av att arbetsledaren som finns på plats bland medarbetarna påminner om riktlinjerna vid detta specifika tillfälle. Att medarbetarna arbetar enligt riktlinjerna vid kontroller räcker för att omgivningen på landsbygden ska se företaget som legitimt. Efter att kontrollen genomförts faller medarbetarna tillbaka i gamla vanor och särkopplar sitt arbetssätt.

Företaget använder sig av en stående miljöpolicy för att visa externa parter att de innehar ett medvetet miljötänk. Enligt KMA-ansvarig finns alltid en dialog mellan företaget och

entreprenörer gällande miljöpolicy. Vi har däremot funnit i vår studie att denna inte

37 När frågan ställdes till medarbetarna angående om de arbetar enligt en formell struktur, fick vi av majoriteten svaret att en specifik formell struktur inte följs. En respondent svarade till och med att de arbetade enligt riktlinjer, däremot inte enligt ISO 14001. Medarbetare 4 var den enda av våra respondenter som upplevde att denne fått grundläggande information angående ISO 14001. Trots detta nämner respondenten att han har bristande kunskaper inom ämnet. Vilket leder till att respondenten, likt andra medarbetare, särkopplar och arbetar enligt egna arbetssätt. Vår tolkning är att när medarbetare inte har en uppfattning kring den rationella myt som implementerats, kan de såklart inte arbeta utefter denna. Detta leder till att de istället utgår från de arbetssätt som tidigare använts. Dessa arbetssätt menar vi kan finnas med från över sju år tillbaka, innan företaget certifierat sig enligt ISO 14001. Detta tolkar vi är ett bekvämt arbetssätt för medarbetarna, samt att de finner sitt egna arbetssätt mer effektivt. När medarbetare inte har kunskap kring den implementerade rationella myten förekommer särkoppling från den miljöpolicyn som finns.

Sammanfattningsvis menar vi på att miljöpolicy är en huvudpunkt som både särkopplas och återkopplas, möjligtvis omedvetet då vi upplever att företagets ledning inte kommunicerar tydliga riktlinjer till medarbetarna. Särkopplingen kan bero på bristande engagemang från ledningen, vilket även teorin föreslår. Att medarbetarna inte heller mottagit information alternativt utbildning inom vald formell struktur anser vi även är en bidragande faktor till att huvudpunkten särkopplas. Återkoppling av miljöpolicyn sker vid kontroller från omgivningen samt vid implementering, där medarbetarna blir påminda om riktlinjerna de ska arbeta utefter.

Implementeringsprocessen är av stor betydelse för hur medarbetarna agerar på arbetsplatsen. I vår studie finns inte ett tillräckligt engagemang från ledningen, vilket leder till bristande kunskap hos medarbetarna, som i sin tur kommer särkoppla företagets formella struktur. Det krävs mer information för att medarbetarna ska kunna jobba mer i linje med ISO 14001.

En intressant fråga är vad som hade skett om en korrekt implementering utifrån de faktorer som Waxin et al. (2020) nämner. Hade det lett till återkopplade handlingar? Att jobba effektivt är något medarbetarna nämner som en viktig del i sitt arbete och som de ständigt jobbar med. Hade en korrekt implementering, i den mening att det både funnits ett engagemang från ledningen samt om medarbetarna hade kunskap, räckt för att medarbetarna ska återgå till den formella strukturen? Eller spelar faktorn om att jobba effektivt in i så pass stor grad att det inte har någon betydelse?

38 Vikten av att bli granskad finner vi, likt implementeringen, som en betydande faktor för att återgå till den formella strukturen. Att bli granskad i hög utsträckning i sitt arbete tror vi i högre grad kommer leda till återkopplade handlingar och att medarbetarna kommer jobba mer i linje med företagets formella struktur. I detta avseende tror vi inte att faktorn gällande att arbeta effektivt inte spelar in i lika stor grad som vid en korrekt implementering. Detta med tanke på att medarbetarna kommer vilja arbeta korrekt om de är medvetna om att de blir granskade utifrån sitt arbete i relation med den formella strukturen. Att konstant bli granskad hade däremot kunnat leda till andra konsekvenser än att återkoppla sitt arbete, exempelvis dåligt mående på grund av en pressad arbetsmiljö.

39

5. Slutsats

Följande kapitel inleds med att besvara syftet. Vidare presenteras vårt teoretiska bidrag, förslag på vidare forskning samt praktiskt bidrag.