Särkoppling och återkoppling: En kvalitativ studie om ett företag som använder sig av en miljöcertifiering

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Särkoppling och återkoppling

En kvalitativ studie om ett företag som använder sig av en

miljöcertifiering

Karolina Norrbom och Hanna Berglin

2021

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi

Ekonomprogrammet Examensarbete Företagsekonomi C

Handledare: Niklas Bomark Examinator: Lars-Johan Åge

Författarnas ord

Vi vill först och främst tacka våra respondenter för ert deltagande i studien. Ett stort tack riktas till våra studiekamrater i handledargruppen som bidragit med tips och inspiration under terminens gång. Vidare tackar vi även vår handledare Niklas för alla idéer och förbättringspunkter. Slutligen vill vi tacka vår examinator Lars-Johan Åge för feedbacken du gett oss under seminarierna.

Tack!

Januari 2021

____________________ ____________________

Sammanfattning

Titel: Särkoppling och återkoppling – en kvalitativ studie om ett företag som använder

sig av en miljöcertifiering.

Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Karolina Norrbom och Hanna Berglin.

Handledare: Niklas Bomark. Datum: 2021 - januari.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur särkoppling och återkoppling

uttrycker sig i företag som arbetar enligt en miljöcertifiering.

Metod: Studien har utförts utifrån en kvalitativ metod med fallstudiekaraktär. Det har

genomförts sju intervjuer i semistrukturerad form med personal på ett företag inom byggindustrin. En av intervjuerna har utförts med en KMA-ansvarig på det studerade företaget, en med en arbetsledare och de resterande fem intervjuerna med medarbetare.

Resultat & slutsats: Studien påvisar att huvudpunkterna miljöpolicy, implementering

och drift samt kontroll och granskning inom miljöcertifieringen ISO 14001 särkopplas och återkopplas i olika utsträckning. Miljöpolicyn, som alltid finns i företaget,

särkopplas och återkopplas då arbetssättet frångår alternativt återgår till de riktlinjer som finns enligt miljöpolicyn. Både när en implementering samt kontroll och

granskning sker återkopplar medarbetarna sitt arbetssätt och därmed börjar jobba mer i linje med företagets formella struktur. En kort tid därefter kommer medarbetarna dock återgå till det särkopplade beteendet, vilket innebär att de återigen avviker från

företagets formella struktur.

Examensarbetets bidrag: Studien har byggt vidare på befintlig forskning kring

teorierna särkoppling och återkoppling. Den tidigare forskningen menar på att antingen förekommer särkoppling eller så förekommer återkoppling. Vi har studerat förekomsten av särkoppling och återkoppling närmare i tre huvudpunkter inom en miljöcertifiering och bidragit till en ökad förståelse för hur dessa två fenomen uttrycker sin inom de olika huvudpunkterna.

Förslag till vidare forskning: Vidare forskning anser vi bör studera resterande

huvudpunkter, alternativt andra händelser för att uppnå en djupare förståelse inom ämnet. Framtida forskning kan även studera branscher utöver vår valda bransch för att på så sätt ta reda på om det är branschberoende.

Abstract

Titel: Decoupling and recoupling - a qualitative study of a company that uses an

environmental certification.

Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Karolina Norrbom and Hanna Berglin.

Supervisor: Niklas Bomark. Date: 2021 - January.

Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how decoupling and

recoupling are expressed in companies that work according to an environmental certification.

Method: The study is based on a qualitative method with focus on a case study. Seven

interviews have been conducted in a semi-structured form with staff from a company in the construction industry. One of the interviews was conducted with a KMA-manager, one with a supervisor and the remaining five interviews were conducted with

employees.

Result & Conclusions: The study shows that the main point of environmental policy,

implementation and operation as well as control and inspection within the

environmental certification ISO 14001 are decoupled and recoupled to different extents. The environmental policy, which is constant in the company, is decoupled and

recoupled when working method depart or alternatively returns to the guidelines according to the environmental policy. When an implementation as well as control and inspection takes place, the employees recouple their working method and thus start working more in line with the company's formal structure. After a short time, however the employees will return to the decoupled behaviour, which means that they again depart from the company's formal structure.

Contribution of the thesis: The study has extended the existing research on decoupling

and recoupling. Former studies say that either organisations are decoupled or recoupled. We have studied the existence of decoupling and recoupling in more detail in three main points within an environmental certification. Further we have contributed to an

increased understanding of how the two theories express themselves within the different main points.

Suggestions for future research: Further research we believe should study the

remaining main points, or alternatively other events to achieve a deeper understanding of the subject. Further research can also study other industries in order to find out if the results depend on the industry.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Problemdiskussion 2 1.3 Syfte 4 2. TEORETISK REFERENSRAM 5 2.1 Rationella myter 5

2.2 Särkoppling och återkoppling 7

2.2.1 Särkoppling 7

2.2.2 Återkoppling 10

2.3 ISO 14001 11

2.3.1 Miljöpolicy 13

2.3.2 Implementering och drift 13

2.3.3 Kontroll och granskning 14

2.4 Analysmodell 15 3. METOD 16 3.1 Vetenskaplig forskningsansats 16 3.1.1 Forskningsdesign 16 3.1.2 Forskningsmetod 17 3.1.3 Forskningsstrategi 17 3.1.4 Metodansats 18 3.2 Tillvägagångssätt 19

3.2.1 Insamling av teoretisk referensram 19

3.2.2 Insamling av data 20 3.2.3 Semistrukturerade intervjuer 20 3.2.4 Utformning av intervjufrågor 21 3.2.5 Intervjuguide 21 3.2.6 Genomförande av intervjuer 22 3.2.7 Empirisk mättnad 23 3.3 Analys av data 24 3.3.1 Analysmetod 24 3.3.2 Kodningsschema 24 3.4 Kvalitetskriterier 25 3.4.1 Validitet 25 3.4.2 Reliabilitet 26 3.4.3 Etiska överväganden 26

4. EMPIRI OCH ANALYS 27

4.1 Miljöpolicy 27

4.1.1 Företagets miljöpolicy 27

4.1.2 Rationell myt 28

4.2.1 Implementering av ISO 14001 30

4.2.2 Miljöarbete på arbetsplatsen 33

4.3 Kontroll och granskning 34

4.4 Analyssyntes 36 4.5 Diskussion 36 5. SLUTSATS 39 5.1 Syftes besvaras 39 5.2 Teoretiskt bidrag 40 5.4 Praktiskt bidrag 41 5.3 Vidare forskning 42 KÄLLFÖRTECKNING 43 BILAGOR 47 Bilaga 1: Intervjuguide 47

Figurförteckning

Figur 1 - Analysmodell s. 15

Figur 2 – Metodansats s. 18

Figur 3 - Induktiv forskningsmetod s. 18

Figur 4 - Sammanställning av studiens respondenter s. 23

Figur 5 - Kodningsschema s. 25

1

1. Inledning

Inledningen presenterar studiens bakgrund vilken följs av en diskussion som mynnar ut i ett forskningsgap. Vidare presenteras studiens syfte för att fylla forskningsgapet som framställs i problemdiskussionen.

1.1 Bakgrund

Ett växande miljötryck gör att samhället idag ställer krav på att organisationers verksamhet drivs i enlighet med miljökrav. Dagens miljökrav kräver bland annat att organisationer effektiviserar sin resursanvändning samt minskar avfall från sin produktion (Liu, Yuan, Hafeez & Li, 2020). För att uppnå effektivitet bör organisationer utöka sin befintliga strategi och genom denna

process samtidigt förbättra sina konkurrensfördelar på marknaden. Ett sätt att uppfylla detta är att certifiera sig enligt miljöcertifieringen ISO 14001. ISO 14001 är en certifiering som företag erhåller om de visar sig uppnå en viss miljömässig kvalitet på sin produktion. Den miljömässiga kvaliteten ska upprätthållas inom olika huvudpunkter i företaget, exempelvis miljöpolicy, implementering och drift samt kontroll och granskning.

Certifieringen av ISO 14001 är en formell organisationsstruktur, det vill säga en ritning eller plan som hjälper företag att nå uppsatta mål (Dow, 1988). Ett företags formella struktur, förklarar Boiral (2007), är ett tecken på att företaget vill jobba i enlighet med samhällets krav. Detta kommer vidare generera ökad legitimitet, med andra ord att externa parter får ett ökat förtroende för företaget. Ökat förtroende anses även vara en bidragande faktor till

organisationens överlevnad. Att implementera en formell struktur med syfte att anpassa sig till samhällets krav introducerar Meyer och Rowan (1977) som att anamma en rationell myt, vilket har en positiv inverkan på hur omgivningen ser på organisationer. ISO 14001 kan således presenteras som detta. Däremot hävdar tidigare forskning att riktlinjer enligt den rationella myten många gånger inte går hand i hand med det arbetssätt som är mest effektivt för organisationen.

Forskarna Meyer och Rowan (1977) introducerade under 1970-talet ett nytt synsätt över

relationen mellan en organisations val av formell struktur och hur de faktiskt arbetar. Forskarna presenterade teorin att organisationer frångår sin formella struktur och istället börjar agera enligt egna arbetssätt. Detta fenomen introducerade forskarna som begreppet särkoppling. Hallett (2010) bidrog till denna forskning och utvecklade resonemangen kring särkoppling. Forskaren

2 fann att formella strukturer som en gång har särkopplats kan komma att återgå till den

ursprungliga strukturen, vilket forskaren introducerade som begreppet återkoppling.

1.2 Problemdiskussion

Formell organisationsstruktur kan beskrivas som en ritning över hur en ledning väljer att styra sin organisation mot uppsatta mål. Att anpassa företagets formella struktur till olika

institutionella tekniker, det vill säga enligt omgivningens krav på hur företag ska agera, är något Meyer och Rowan (1977) benämner som rationella myter. Att formellt visa externa parter att organisationen använder rationella myter som formell struktur leder till konkurrensfördelar och legitimitet.

Miljöcertifieringen ISO 14001 kan presenteras som en rationell myt. Certifieringsprocessen förklaras vara kostsam. Trots detta antas certifieringen av företag för att på så sätt få legitimitet, det vill säga ökat förtroende, enligt Heras-Saizarbitoria, Dogui och Boiral (2013). För att uppnå legitimitet bör en organisations arbetssätt stämma överens med innehållet i den rationella myten. Däremot är detta inte alltid vad som sker i praktiken. Dessa två påståenden går ofta emot

varandra, därmed ser organisationer en lösning på denna skildring genom vad Meyer och Rowan (1977) benämner som särkoppling.

Särkoppling beskrivs som processen när praktisk organisationsstruktur frångår formell organisationsstruktur. Detta uppstår enligt Meyer och Rowan (1977) när formella

organisationsstrukturer inte passar företagets verksamhet, samtidigt som de önskar uppnå den allmänna legitimitet som är nödvändig för att överleva på marknaden. Särkoppling möjliggör således för organisationer att bibehålla sin legitimitet genom formella strukturer, samtidigt som faktiska arbetssätt varierar beroende på praktiska omständigheter.

Institutionellt tryck förklaras som ett krav på att organisationer ska följa regler och normer från omvärlden. Det institutionella trycket gör, enligt Meyer och Rowan (1977), att företag antar policyer eller andra formella strukturer för att visa sig vara legitima till omvärlden. När de formella strukturerna inte passar företagets dagliga verksamhet uppstår särkoppling. Då avviker företaget från de formella organisationsstrukturerna, samtidigt som de behåller sin legitimitet (Tilcsik, 2010).

3 Forskaren Tim Hallett (2010), som introducerade begreppet återkoppling, genomförde en studie på Costen Elementary School där han tidigt lade märke till att lärare skapade egna arbetssätt. Arbetssätten stämde inte överens med riktlinjer som fanns enligt den formella strukturen. Det hade under en lång tid funnits brist på kontroller och övervakning från ledningen för att se till att den formella strukturen följdes. På grund av detta fanns möjligheten till särkoppling. Det skulle krävas en ny ledning som ansvarade för att införa rationella riktlinjer för lärarna. Riktlinjerna skulle inte endast leda till symbolisk legitimitet, utan även få lärarna att återgå till den formella strukturen. Denna process, att lämna ett särkopplat beteende och återgå till den formella

organisationsstrukturen, benämner Hallett (2010) som återkoppling.

Organisationer lämnar ett särkopplat beteende genom återkoppling för att förbättra sin organisatoriska legitimitet. Till skillnad från särkoppling, menar Jackson och Stoel (2011) att återkoppling skapar en verklighet där organisationens handlingar går i samma linje som samhällets krav, vilket resulterar i långsiktig legitimitet samt långsiktig överlevnad.

Organisationer som avviker från sin formella struktur gör det inte alltid medvetet. Detta kan uppstå på grund av bristande kommunikation, vilket leder till att implementeringen av en formell struktur inte blir fullständig (Crilly, Zollo & Hansen, 2012). Forskning visar även på att organisationer som använder sig av särkoppling når en punkt där de flesta verksamheter måste förmedla sin struktur till samhället. Detta är en anledning till att verksamheten återkopplar och återgår till sin formella struktur (Jackson & Stoel, 2011).

Således visar tidigare forskning att särkoppling förekommer när företags ageranden skiljer sig från den ursprungliga strukturen (Meyer & Rowan, 1977). Hallett (2010) utvecklar resonemanget och menar på att särkopplade handlingar över tid kan komma att återkopplas. Den tidigare

forskningen visar att antingen förekommer särkoppling eller återkoppling. Vi tror däremot att det är mer komplext än så. Till exempel arbetar många organisationer idag i enlighet med den

rationella myten miljöcertifieringen ISO 14001. Certifieringen är enligt González‐Benito och González‐Benito (2005) uppdelad i ett antal huvudpunkter, bland annat miljöpolicy,

implementering och drift samt kontroll och granskning. Till skillnad från tidigare forskning tror

vi att särkoppling och återkoppling uttrycker sig olika beroende på ovannämnda huvudpunkter. Det är här vi finner ett forskningsgap, som vi valt att studera vidare. Utifrån det har vi utformat vårt syfte, att öka förståelsen kring hur teorin om särkoppling och återkoppling uttrycker sig i företag som arbetar enligt en miljöcertifiering.

4 1.3 Syfte

Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur särkoppling och återkoppling uttrycker sig i företag som arbetar enligt en miljöcertifiering.

5

2. Teoretisk referensram

I kommande avsnitt presenteras den tidigare forskning som är relevant för studien. De

presenterade teoretiska utgångspunkterna har legat till grund för informationsinsamlingen den analys vi har gjort av det empiriskt insamlade materialet.

2.1 Rationella myter

En formell struktur är en konstruktion i ett företag som tar hänsyn till organisatoriska omständigheter och ska hjälpa företag att uppnå uppsatta mål (Dow, 1988). Diefenbach och Sillince (2011) förklarar att en formell struktur till stor del består av hierarkiska ordningar. Formella strukturer är viktiga för en organisation med anledning av att på så sätt kunna samordna aktiviteter från alla olika nivåer i organisationsstrukturen. Medlemmar från alla nivåer i en organisation måste vara medvetna om deras arbetsuppgifter och hur dessa ska lösas för att skapa stabilitet och effektivitet inom organisationen (Bigley och Roberts, 2001).

Att anta en formell struktur är mer sannolikt ett tecken på att företaget vill jobba i enlighet med samhällets krav, än att det har som syfte att öka effektiviteten i en organisation. Boiral (2007) menar att den formella strukturen visar sig positiv mot tredje part samt uppfyller de krav som finns från dessa och går i linje med den institutionella miljön. Däremot endast ytligt på grund av att formella strukturer i stor utsträckning antas för att öka betoningen av rationalitet.

Vad som bör urskiljas är på vilket sätt en organisation arbetar i relation till dess formella struktur. Formell struktur beskrivs enligt Meyer och Rowan (1977) som en plan över en

organisations aktiviteter inom dess olika enheter. Planen är sammankopplad med organisationens uppsatta mål genom en rationell myt, vilket ska hjälpa organisationen att uppnå sina mål.

Traditionella teorier anser att formella strukturer i form av rationella myter utgör det mest effektiva sättet att kontrollera arbetsaktivitet.

Många organisationer antar institutionaliserade tekniker och policyer formellt. Dessa fungerar som rationella myter. Myterna bidrar till organisationers framgång samt sannolikheten att överleva på marknaden. Meyer och Rowan (1977) menar att de rationella myterna inte alltid stämmer överens med vad som är mest effektivt för organisationen. För att upprätthålla en formell fasad dämpar organisationer som använder sig av institutionaliserade tekniker och

6 policyer sina formella strukturer genom att särkoppla. Detta skapar gap mellan den formella struktur som organisationen visar allmänheten och hur organisationen faktiskt arbetar.

Organisationsstrukturer uppstår enligt Meyer och Rowan (1977) som en reflektion av

institutionella regler. De institutionella reglerna förklaras fungera som förfalskade ageranden från organisationens sida, för att de ska uppnå legitimitet samt generellt sett generera i en förbättrad överlevnadsmöjlighet. Den mest centrala principen för institutionell teori är att organisationer framställer bilden av sig själv i enlighet med de rådande krav och förväntningar som finns från samhället (Kasperskaya, 2008).

Med tanke på att organisationer med formella strukturer anses ha fördelar när det kommer till konkurrens, tenderar organisationer att använda rationella myter för att nå legitimitet menar Meyer och Rowan (1977). De anammar en rationell myt som visar att rutiner, regler och processer följs. Dock visar tidigare forskning att det finns orsaker till att ifrågasätta detta och iakttagelser visar att organisationer vanligen frångår dessa. Regler bryts, processer följs inte, beslut genomförs inte vilket får instabila konsekvenser.

Enligt Meyer och Rowan (1977) har rationella myter som leder till formell organisationsstruktur två relevanta egenskaper. De är för det första rationaliserade, opersonliga samt specificerar gynnsamma metoder för att på ett rationellt sätt uppfylla syftet med myten. Dessutom är rationella myter institutionaliserade. I och med det ligger de utanför en organisations egen handlingsfrihet.

En organisation vars formella struktur följer bestämmelserna av rationella myter enligt den institutionella miljön visar sig agera på ett adekvat sätt. Implementeringen av formella strukturer anses ha stor betydelse för en organisations legitimitet samt öka engagemanget hos både interna och externa parter. Detta antagande grundar sig i uppfattningen om att organisationer agerar enligt deras formella rutiner, att verkliga aktiviteter överensstämmer med föreskrifterna för den formella strukturen. (Meyer och Rowan, 1977)

Behovet att ses som legitima är viktigt för organisationer, vilket hävdas av Meyer och Rowan (1977) vara en grundläggande orsak till existensen av den institutionella strukturen. Exempelvis anses chefers ageranden vara en förklaring som tar grund i ovanstående argument. Enligt Kury (2007) ligger förklaringen till detta i att chefers ageranden vill verka legitima utåt sett, för att

7 vidare kunna leda till ett ökat aktieägarvärde. Två viktiga faktorer för en organisation är att visa sig professionella samt att konstant underhålla deras image. Detta leder till tillit för den rationella myt som rationaliserar en organisations levnad. Att visa sig vara professionella resulterar

exempelvis i mindre inspektioner, vilket i sin tur medför att samhället agerar i god tro till organisationen (Meyer & Rowan, 1977).

Organisationer måste visa att den rationella myten faktiskt används och fungerar, även om detta inte är fallet. De kan välja att erkänna detta, vilket kan skada organisationen genom att förstöra dess upparbetade legitimitet enligt Meyer och Rowan (1977). Denna konflikt kan lösas genom särkoppling.

2.2 Särkoppling och återkoppling

2.2.1 Särkoppling

Meyer och Rowan (1977) förklarar särkoppling som en del inom den institutionella teorin. Förekomsten av särkoppling uppstår när en organisation frångår sin formella struktur genom att avvika från det som praktiskt sker och vad som visas till omgivningen. En formell struktur finns till för att styra organisationen i rätt riktning och visar vad som ska utföras. Det Meyer och Rowan (1977) menar är att vad som framgår i planen, det vill säga den formella strukturen, inte alltid är vad som faktiskt utförs. När detta sker, det vill säga när de formellt utsatta riktlinjerna inte överensstämmer med de faktiska rutinerna, förekommer särkoppling (DiMaggio & Powell, 1983).

Särkoppling syftar till att skapa luckor mellan formella riktlinjer och de metoder som en

organisation faktiskt använder. Att särkoppla förklaras kunna ske på olika sätt. Antingen avviker organisationer från de riktlinjer de formellt visar utåt alternativt misslyckas de med att uppnå de mål som satts genom misslyckad implementationen av en vald strategi. Möjligheten för

organisationer att behålla sin legitimitet, samtidigt som de kan vara flexibla i hur de faktiskt agerar förklarar skapas genom särkoppling. Tilcsik (2010)

Särkoppling existerar i olika grader. En låg grad beskrivs som att avvikelsen mellan den formella strukturen och det faktiska arbetssättet uppstår i en liten utsträckning. Detta innebär att

8

strukturen. En hög grad av särkoppling tyder på vice versa, det vill säga att det medvetet skapas gap mellan den formella strukturen och daglig praxis. (Meyer & Rowan, 1977)

Institutionell teori rekommenderar att organisationer bör följa intressenternas värderingar och normer för att överleva, även om de inte går i riktning med vad som är mest effektivt för organisationen. Detta på grund av att överensstämmelser med intressenter bidrar till ökad legitimitet, vilket är centralt för organisationens existens. Studier visar enligt Egels-Zandén (2014) att organisationer i allmänhet endast är intresserade av att få legitimitet än att följa köparens krav på hur produktionen ska gå till. Organisationer tar till egna arbetssätt för att nöja köparen, och lyckas med särkopplingen från praxis och policyer då övervakning saknas. Den bild av en organisation som visas utåt används för att granska de krav personer har, där tvivel om vad som visas är grunden till vilken ställning en extern part tar. Organisationer förmedlar ett valt utseende för att undvika att framhäva den verkliga skildringen av

verksamheten. Strathern (2000) menar att det utseende en organisation avser att visa externa parter ska spegla insidan av organisationen. Meningen med detta är att externa parter ska vilja förknippas med organisationen och få förtroende som vidare leder till legitimitet.

Grundläggande orsaker till varför särkoppling uppstår är brister och osäkerhet, vilket genererar i att de kan begå en särkopplad handling för att exempelvis upprätthålla sin legitimitet. Detta kan vidare mynna ut i ett maximerat aktieägarvärde, vilket anses vara en central samt logisk

förklaring till ett särkopplat beteende. (Kury, 2007)

Ytterligare en orsak till särkoppling är att kopplingen mellan organisationers struktur och faktiska arbetssätt formas av hur medarbetarna i organisationen uppfattar strukturen menar Diamond (2012). Implementeringen påverkas av medarbetarnas kognitiva perspektiv. Detta påverkar hur de uppfattar, tolkar samt använder strukturen i det dagliga arbetet. Exempelvis påverkar lärares tidigare yrkeserfarenheter, prioriteringar samt tro på undervisning hur de väljer att genomföra undervisningen och forma den formella struktur som tillämpas.

Ur ett institutionellt perspektiv är det logiken i att maximera aktieägarvärdet som styr

organisationens ageranden. Kury (2007) menar på att aktieägarvärdet avgörs genom granskning av konton, vilket i sin tur leder till att det är finansiella siffror som i slutändan kommer avgöra företagens legitimitet. Vinstmaximerande företag har därför en tendens att särkoppla intäkter

9

från det faktiska resultatet för att på så sätt bibehålla legitimiteten. Särkoppling har visat sig vara en användbar strategi av organisationer. Forskning visar att en organisations marknadspris ökade i samband med implementering av en legitim rationell myt, oberoende av hur implementeringen faktiskt såg ut (Boxenbaum & Jonsson, 2017).

Enligt Meyer och Rowan (1977) försöker organisationer idealt sett att upprätthålla en nära koppling mellan formell struktur och arbetssätt, vilket upprätthålls genom kontinuerlig

övervakning och kontroller. För att undanhålla sitt faktiska arbetssätt, minskar organisationer sin övervakning som istället hanteras informellt. Organisationer är medvetna om att granskning av faktiska arbetssätt, som inte stämmer överens med den formella struktur som visas utåt, leder till konsekvenser som exempelvis förlust av legitimitet. Detta är en orsak till att organisationer väljer att särkoppla. Således medför institutionell särkoppling en risk i form av att bli upptäckt, vilket inte längre skulle generera i legitimitet utan snarare i skam (Boxenbaum & Jonsson, 2017).

Organisationer väljer att särkoppla om de upplever krav att genomföra en ny praxis samt om de är skeptiska mot aktören som kravet kommer från. Särkoppling är även vanligt förekommande i organisationer som inte tror att den implementerade formella strukturen är den mest effektiva. Boxenbaum och Jonsson (2017) menar att sannolikheten att särkoppling sker varierar beroende på hur den interna miljön ser ut hos organisationen. Exempelvis anses en ledning som har tidigare erfarenheter av särkoppling vara mer benägen till att särkoppla. Däremot anses

engagerade aktörer som till stor del är insatta i implementeringen av den formella strukturen vara mindre benägna till att särkoppla.

Särkoppling förklaras kunna vara avsiktlig, vilket sker när organisationen har för avsikt att inte genomföra den antagna formella policyn. De tar därmed endast del av de fördelar som kommer med den legitimitet som företaget utåt sett visar upp. En orsak till förekomsten av en avsiktlig särkoppling förklaras vara när ledningen vill skapa legitimitet från intressenter och reducera eventuella konflikter. (George, Chattopadhyay, Sitkin & Barden, 2006)

Crilly et al. (2012) menar dock på att särkoppling inte alltid är ett aktivt och medvetet val som företag tar. Bristande kommunikation och dåligt samförstånd kan generera i ett svagt

genomförande av en formell policy. Detta innebär att ledningen kan ha för avsikt att fullfölja vad som formellt är bestämt, men på grund av ovanstående orsaker efterlevs inte alltid den utsatta policyn. Ett sätt att dölja särkoppling hänvisar Boxenbaum och Jonsson (2017) till Brunsson

10

(2002) uttryck ”talk” eller “organisatoriskt hyckleri”. Grunden till detta är att organisationer talar sig ur situationen, vilseleder externa aktörer och aktivt döljer sann praxis.

Särkoppling kan som ovan nämnt vara problematiskt för en organisation. Det är i vissa fall inte möjligt för organisationen att upprätthålla ett särkopplat beteende. Processen att handling och formell struktur kopplats ifrån varandra kan även ge en motsatt effekt. Med tiden kan dessa två komma att kopplas samman. (Boxenbaum & Jonsson, 2017)

2.2.2 Återkoppling

Som tidigare förklarat avser särkoppling klyftan mellan den formella strukturen och den verkliga världen inom organisationer. Motsatsen till särkoppling definieras som återkoppling (de Bree och Stoopendaal, 2020). Återkoppling förklaras som särkopplingens omvända process. Hallett (2010) uppger att återkoppling är processen att återskapa de formella regler och strukturer som en gång har särkopplats.

Teoretiker inom institutionell teori hävdar att verksamheter vars struktur är löst kopplad från den yttre miljön över tid omformas. Detta sker på grund av krav från omgivningen och att relationen mellan struktur och arbetssätt kopplas samman. Det är denna process som kallas återkoppling och definieras av Diamond (2012) som ett förlopp där det skapas täta kopplingar där lösa kopplingar en gång fanns.

En organisation som särkopplar kan komma att skapa nya arbetsrutiner och strukturer som genererar i en stabil och utvecklande verksamhet. En process av återkoppling visar sig kunna förstöra den framgång som ett särkopplat beteende kan skapa. Innan återkopplingen inträffade hade organisationen skapat och utvecklat sina egna rutiner som enligt organisationen visar sig fungera mest effektivt. Detta raseras när de återkopplar verksamheten till dess formella strukturer och rutiner, vilket gör att återkoppling ofta även associeras med oro och kaos. Hallett (2010)

Särkoppling kan således över tid övergå till återkoppling på grund av olika anledningar. Hallett (2010) hävdar att återkoppling främst sker under förhållanden där en organisation vill fortsätta visa sig legitima. Andra orsaker till att det sker en standardisering i form av återkoppling är att det skapar riktmärken. Detta underlättar granskning och jämförelse mellan verksamheter. DiMaggio och Powell (1983) menar på att organisationer ständigt bör övervakas. Detta gör att ansvarsskyldigheten även är ett motiv av vikt när det gäller orsak till varför en organisation

11 återkopplar (Hallet, 2010). Likt föregående resonemang beskriver Egels-Zandén (2014) att återkoppling sker som ett svar på ökad övervakning av externa parter samt förändringar i krav från intressenter, då en symbolisk legitimitet och överlevnad inte håller i längden. Detta förklaras vara en av de vanligaste orsakerna till förekomsten av återkoppling.

Återkopplade handlingar är en metod för att förbättra organisatorisk legitimitet. För att lyckas med åtgärderna krävs det att organisationer är innovativa samt kreativa för att matcha sina handlingar med förändrade krav och samhällsbehov. Att justera sina handlingar och återgå till vald rationell myt sker då organisationen inser att de måste förändra hur de bedriver sin verksamhet utifrån de krav som finns. För att skapa en hållbar organisatorisk överlevnad på marknaden är återkoppling en lovande metod. Studier visar på att metoden är en framgångsrik strategi hos organisationer på landsbygden. (Jackson & Stoel, 2011)

Forster, Pilcher, Tennant, Murray, Craig och Copping (2017) förklarar att viktiga egenskaper inom en organisation är värdeinriktning, karaktärsegenskaper, förtroende samt passion. Samtliga delar behövs för att arbetet ska ske enligt riktlinjer, alternativt återgå till riktlinjer. Gällande processen för återkoppling hävdar Forster et al. (2017) att engagemang är en avgörande del för hur meningsfulla medarbetarna anser att riktlinjerna är. Anställda med erfarenhet kring

branschen är en viktig aspekt för att koppla samman handlingar med formella strukturer samt att undervisa detta till nyanställda. Detta speglar behoven inom exempelvis byggpraxis. Denna process resulterar i trovärdighet, legitimitet samt extern uppmärksamhet på grund av organisationens väletablerade image inom branschen.

2.3 ISO 14001

År 1996 introducerades miljöcertifieringen ISO 14001, vilket har kommit att etablera sig på marknaden som en modell inom miljöhantering (Boiral, 2007). Företag kan anta denna miljöcertifiering om de uppnår de miljömässiga krav som ställs på organisationer. Att anta certifieringen förväntas generera i legitimitet till följd av den förbättrade miljöprestandan (Jiang & Bansal, 2003). Certifieringen innebär att organisationerna uppfyller de krav som anges för en förbättrad miljöprestanda. Kraven medför enligt Liu et al. (2020) bland annat en effektivare resursanvändning och minskning av avfall.

12 Det finns två strategiska förklaringar till varför ett företag väljer att certifiera sig mot ISO 14001. Den ena förklaringen anses vara att företag försöker förstärka sina befintliga strategier och genom en certifiering öka deras konkurrensfördel. Den andra förklaras vara att företag kan använda ISO 14001 som en process för att strukturera om sina strategier och på så sätt signalera för intressenter om deras strategiförändring. Dessa förklaringar leder till en förhoppning om ökade konkurrensfördelar. (Bansal & Hunter, 2003)

Jiang och Bansal (2003) menar på att företag tror att en certifiering av ISO 14001 genererar i en extern legitimitet, vilket förklaras vara en motivering till att anta certifieringen. Detta innebär att de företag som inte känner institutionella tryck eller en efterfrågan av detta på marknaden, med största sannolikhet inte kommer anta denna certifiering. Däremot förklarar Chowdhury, Prajogo och Jayaram (2018) att en ursprunglig motivering till att certifiera sig mot ISO 14001 kan vara att uppnå miljöfördelar som exempelvis minskade föroreningar, materialförbrukning,

energiförbrukning och minska miljöfaror.

ISO 14001 är enligt González‐Benito och González‐Benito (2005) uppdelade i fem huvudpunkter. Tre av dessa är:

● Miljöpolicy

● Implementering och drift ● Kontroll och granskning

Miljöpolicy innefattar bedömning och uttalanden av principer, riktlinjer och intentioner gällande miljö. Implementering och drift inkluderar definition av ansvarsområden, se utbildningsbehov samt kontrollera handlingar och operationer. Kontroll och granskning innefattar att det måste förekomma övervakning inom verksamheten för att förhindra brister. Det inrättas processer som granskas för att sedan bedöma lämplighet samt effektivitet. (González‐Benito & González‐ Benito, 2005)

Det finns inte några absoluta krav gällande en förbättrad miljöprestanda på företag som antar ISO 14001. Riktlinjerna för standarden specificerar exempelvis inte de exakta målen som ska uppnås. Detta leder till att en förbättrad miljöprestanda inte är något som garanteras vid en certifiering av ISO 14001. Ett utmärkande hinder som står i vägen i ett ISO 14001-certifierat

13

företag är en passiv kultur och inställning till ett aktivt arbete för att förbättra företagets miljöprestanda. Psomas, Fotopoulos och Kafetzopoulos (2011)

Kritik riktat mot ISO 14001 nämns vara tvivelaktigheten gällande potentialen för utveckling och dess möjligheter till minskad negativ miljöpåverkan. I de fall då företag antar certifikatet och i praktiken visar på en betydande minskning av negativ miljöpåverkan kan det leda till lönsamma resultat. (Ferrón-Vílchez, 2016)

2.3.1 Miljöpolicy

Organisationer erhåller dagligen ett växande miljötryck från bland annat intressegrupper, kunder, regeringar samt aktieägare. Att bevara den naturliga miljön prioriteras i allt större grad av

konsumenter framför ekonomisk tillväxt, vilket gör att investerare och aktieägare inte vill ta miljörisker. Till följd av detta har frågan kring miljöhantering blivit oundviklig och många organisationer har initierat omvärdering av sin produktion och processer utifrån ett

miljöperspektiv. Detta har även visat på att ett ökat intresse för miljöfrågor inom organisationer är positivt då miljöhantering anses vara ett stort utvecklingsområde. Det kan ses som

problematiskt att fastställa riktlinjer för varje enskild organisation för att orientera deras processer gällande miljöpåverkan. Det har därför utvecklats standarder och riktlinjer som

organisationer kan utgå från. Dessa standarder är samlade under ISO 14001. (González‐Benito & González‐Benito, 2005)

Externa intressenter visar sig ha en viktig roll för ett företags konkurrensfördel. Detta gör att den symboliska aspekten av ISO 14001 har potential att påverka företagets konkurrensfördel i den mån de involverar dess intressenter. ISO 14001 fokuserar inte på detaljerade resultat som

exempelvis utsläpp av föroreningar, utan har ett fokus på de faktiska processerna som sker. Detta underlättar för företaget att involvera intressenterna i processerna. Genom att förmedla

information till intressenterna kan det öka trovärdigheten, vilket gör att den symboliska aspekten får större effekt och leder till ökade konkurrensfördelar. Delmas (2001)

2.3.2 Implementering och drift

Ju tidigare ett företag certifierar sig mot ISO 14001, desto större betydande miljömässig

legitimitet visar det sig generera. Ett tidigt antagande av standarden förklarar Bansal och Hunter (2003) förstärker ett företags befintliga strategi, vilket leder till ökade konkurrensfördelar. För att certifieringen ska generera i en ökad legitimitet kräver det dock en korrekt implementering

14 (Bansal & Hunter, 2003). Två viktiga faktorer för en lyckad implementering av ISO 14001 visar sig i stor utsträckning vara ett engagemang från ledningen samt kunskap och medvetenhet hos medarbetarna (Waxin, Knuteson & Bartholomew, 2020). Chowdhury et al. (2018) menar specifikt att ledningens engagemang är den viktigaste nyckelfaktorn när det gäller

implementering. För att få ISO 14001 att fullföljas bör ledningen avsätta tillräckligt med tid och resurser för att kunna driva och hantera certifieringen framåt.

En studie gjord av Boiral (2007) förklarar att företag med en ISO 14001-certifiering ofta uppvisar ett symboliskt beteende som utåt sett överensstämmer med standarden. Genom en noggrann genomgång i olika företag förklaras den faktiska praxisen vara särkopplad från vad som krävs för en certifiering. Organisationer visar sig anta olika strategier för att förena de yttre påtryckningar som finns för att uppnå standarden. De interna begränsningar som finns inom organisationen anses vara det som gör att certifieringen inte fullföljs.

2.3.3 Kontroll och granskning

Heras-Saizarbitoria, Dogui och Boiral (2013) har studerat huruvida en certifiering av ISO 14001 kan anses som en oberoende och noggrann process som faktiskt överensstämmer med den standarden och dess avsikt till förbättrad miljöprestanda. ISO-certifieringen är en extern process och utses av externa revisorer. Revisorernas tillförlitlighet tenderas att tas för givet, vilket är något som i teorin till stor del har förbisetts. Erfarenheter från revisorer och de yrkesverksamma i ett ISO-certifierat företag förklaras av Heras-Saizarbitoria et al. (2013) sällan tas hänsyn till. Detta leder till att organisationer som ska implementera ISO 14001 endast gör det ytligt.

Övervakningsprocessen av ISO 14001 förklaras till stor del vara elastisk då riktlinjerna är komplexa. Revisorerna tenderar därför att tolka och tillämpa certifieringen heterogent (Heras-Saizarbitoria et al., 2013). Processen för en certifiering bygger i stor utsträckning på dokument som visar på att de uppfyller kraven. Detta är dock inget som visar på deras faktiska

miljöpåverkan, vilket enligt Heras-Saizarbitoria et al. (2013) gör att tillförlitligheten av

certifikatet inte alltid är hög. ISO 14001 hävdas därför vara ett certifikat som inte bör betraktas som en pålitlig signalering om företagets faktiska miljöanpassning. I många fall är certifikatet mer symbolisk.

15 2.4 Analysmodell

Figuren nedan visar hur analysprocessen av vår data kommer att se ut. Vi läser av modellen från vänster. Vårt syfte är att öka förståelsen kring hur särkoppling och återkoppling uttrycker sig i ett företag som använder sig av en miljöcertifiering. Vi har valt att studera miljöcertifieringen ISO 14001, vilket är fenomenet som ska hjälpa oss att besvara vårt syfte. Inom miljöcertifieringen finns olika huvudpunkter. De huvudpunkter som är inkluderade i klammerparentesen är de huvudpunkter vi vidare i studien kommer behandla, vilka är miljöpolicy, implementering och

drift samt kontroll och granskning (González‐Benito och González‐Benito, 2005). Dessa

kommer ligga till grund för hur vi analyserar resultatet av den empiriska undersökningen. Huvudområdet vi utgår från i studien är teorierna särkoppling (Meyer & Rowan, 1977) och återkoppling (Hallett, 2010). Strecken från huvudpunkterna inom ISO 14001 till särkoppling och återkoppling symboliserar ett möjligt framtida resultat. Det är detta resultat vi i vår studie ska komma fram till.

Figur 1: Analysmodell

Komponerad och utformad av Karolina Norrbom och Hanna Berglin.

Figuren förklarar studiens analysram. Inspiration har hämtats från den tidigare forskning som har studerats.

16

3. Metod

Metodkapitlet presenterar inledningsvis den vetenskapsteoretiska forskningsansatsen. Vidare presenteras tillvägagångssättet för den insamlade teoretiska referensramen samt den empiriska datan.

3.1 Vetenskaplig forskningsansats

Nedan presenteras studiens forskningsdesign till följd av forskningsmetod. Vidare presenteras även forskningsstrategin samt metodansatsen som använts.

3.1.1 Forskningsdesign

Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur särkoppling och återkoppling uttrycker sig i företag som arbetar enligt en miljöcertifiering. För att syftet ska kunna besvaras har vi beslutat att utföra en fallstudie med en enfallsdesign.

Fallstudiedesign är ett populärt tillvägagångssätt inom företagsekonomisk forskning och innebär att forskarna studerar ett fall. Ett fall definieras enligt Bryman och Bell (2013) som en specifik organisation eller miljö, vilket är vår avsikt. Vår studie fokuserar på ett fall, där syftet är att öka förståelsen kring just detta fall. Detta för att på så sätt få en generell uppfattning om hur

särkoppling och återkoppling uttrycker sig i en organisation. Att utforma en enfallsdesign förklaras vara lämpligt om studien ska bekräfta eller utveckla en befintlig teori, alternativt om studien bidrar till förslag på helt nya framtida forskningsområden (Yin, 2007). Vi som ska utveckla samt öka förståelsen av en befintlig teori har därför valt att fokusera på en organisation. Genomförandet av studien blir därför en fallstudie av enfallskaraktär.

Vi har valt att studera ett mindre produktionsföretag beläget på landsbygden inom branschen byggindustrin med ca 40 anställda. Företaget är certifierade enligt ISO 14001, vilket genomsyrar hela organisationen. Den grupp individer som valts ut till intervjuer ansåg vi som aktuella för studien, då de har inblick i organisationens valda formella struktur samt dagliga arbetssätt. Vår tanke var även att utse en organisation som är framgångsrik samt vars rykte är gott. Vi valde att rikta in oss på ett småföretag vars legitimitet är viktig för organisationens överlevnad och på grund av detta väljer att implementera en formell struktur, i detta fall i form av ISO 14001. Anledningen till att studien fokuserar på endast ett företag är för att vi ämnar bidra med en djupare förståelse kring de olika huvudpunkterna inom ISO 14001. Vi såg en risk i att studera flera företag, vilket vi ansåg inte skulle resultera i en lika fokuserad studie.

17

3.1.2 Forskningsmetod

Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att den hermeneutiska traditionen inom vetenskapsteori i stor grad behandlar förståelse. Detta har påverkat valet för utformningen av studiens metod, eftersom syftet just är att öka förståelsen. Centrala delar i hermeneutiken beskriver Bryman och Bell (2013) som tolkning av text och datainsamling. Utgångspunkten i vår studie är att tolka det insamlade materialet, då vårt syfte är att öka förståelsen kring hur särkoppling och återkoppling uttrycker sig i företag som arbetar enligt en miljöcertifiering. Vi vill således skapa en förståelse samt i ett senare skede bidra med ny kunskap kring vårt valda ämne. Enligt hermeneutisk

forskning har tolkning en viktig del i en texts innebörd. Det leder enligt Thompson (2018) till ett djup samt förståelse för andra individers upplevelser. På grund av detta speglas många gånger forskarnas egna åsikter, vilket även anses vara en av forskningsmetodens styrkor. Vidare har detta lett fram till vårt val av metod, det vill säga en kvalitativ metod i form av att genomföra intervjuer. Den hermeneutiska utgångspunkten innebär att kunskap uppkommer genom att skapa förståelse över erfarenheter och konstruktioner.

3.1.3 Forskningsstrategi

Vi har valt att anamma en kvalitativ forskningsstrategi av fallstudiekaraktär, som enligt Bryman och Bell (2013) lägger betydande vikt vid ord. Det främst förekommande tillvägagångssättet baserat på en kvalitativ forskningsmetod av fallstudiekaraktär är att fokusera på ett enda fall, en enda organisation alternativt en grupp individer i en organisation. I vår studie ligger fokus på en organisation, med tanke på att det går i linje med vårt syfte (Bryman & Bell, 2013). På

analysnivå har denna studie riktat in sig på individer i en organisation, då vi ska analysera hur organisationens valda formella struktur ser ut samt hur enskilda individer förhåller sig till den. Detta för att kunna genomföra en meningsfull analys (Bryman & Bell, 2013). Dessa två avgränsningar har vi valt att genomföra då en person från ledningen kommer att representera organisationen och därefter kommer individer i form av medarbetare ligga i fokus för att

visualisera arbetsplatsens verkliga praxis i det dagliga arbetet. Utifrån detta kommer vi att kunna utforma vår analys både utifrån individerna samt organisationen.

18

3.1.4 Metodansats

Figur 2: Metodansats

Komponerad och utformad av Karolina Norrbom och Hanna Berglin.

Figuren ovan har till uppgift att förklara hur studien har genomförts. Till en början genomfördes en litteraturgenomgång av tidigare forskning samt studier, vilket lade grunden till vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen låg i sin tur till grund för hur vi valde att utforma vår intervjuguide, som sedan användes i vår empiriska undersökning. Tolkning och sammanställning av vårt empiriska material tillsammans med vår teoretiska referensram tog oss vidare till analys av insamlad empiri och teori. Slutligen resulterade detta i ett bidrag.

Den forskningsansats som presenterats i tidigare kapitel är den utgångspunkt som ligger till grund för genomförandet av forskningen, metoden av insamlingen av teorin samt den empiriska insamlingen.

Som metodansats har vi använt oss av vad Bryman och Bell (2013) beskriver som induktiv metodansats. En induktiv metodansats innebär att den insamlade faktan utgör grunden för

kunskap. Vi kommer i vår studie utföra intervjuer som i sin tur kommer leda fram till en slutsats. Slutsatserna som dras vid en induktiv metod baseras enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) på en generalisering av det material som samlats in genom den empiri som studerats.

Figur 3: Induktiv forskningsmetod.

19 Ovanstående figur visar hur en induktiv forskningsmetod tar form.

3.2 Tillvägagångssätt

Under tillvägagångssätt presenterar vi hur vi genomfört vår studie. Avsnittet inleds med en förklaring av val gällande insamling av teoretisk referensram samt insamling av data. Därefter presenteras val kring insamling av empiriska data samt utförande av intervjuer.

3.2.1 Insamling av teoretisk referensram

Vikten av hög trovärdighet på teori är något vi anser är viktigt samt värderar högt. Därav har vi hämtat den insamlade teoretiska datan från databaser. Detta är något Eriksson (2018) beskriver ha en högre trovärdighet än tryckta källor, då tryckta källor inte uppdateras i samma utsträckning som digitala källor. För att uppnå en hög trovärdighet i vår studie har vi av denna anledning endast hämtat teoretiska insamlade data från digitala databaser.

Att eftersöka och hitta data från elektroniska databaser är ett effektivt och ovärderligt sätt att samla in information och tidigare forskning. Dock har vi varit noggranna med valda sökmotorer för att samla in den utvalda informationen. Bryman och Bell (2013) menar att bibliografiska kataloger från högskolor och universitet är trovärdiga databaser. Vi har därav använt oss av bland annat Högskolan i Gävles elektroniska bibliotekskatalog för att hämta den teoretiska informationen.

Använda artiklar som är äldre än 15 år gamla anser vi är av äldre karaktär. Dessa är noga granskade för att de ska vara relevanta för studien och ligga till grund för den presenterade tidigare forskningen. Artiklarna vi använt av äldre karaktär är även i stor utsträckning citerade i de artiklar som är skrivna under de senaste åren, vilket tyder på att de fortfarande är relevanta och av stor betydelse för vår teoretiska referensram. Detta gör att vi anser att de fortfarande är lämpliga för den forskning vi utför. Det som ska framgå av den teoretiska referensramen ska enligt Bryman och Bell (2013) vara relevant information, av den typ att forskaren återkommer till detta för att kunna besvara syftet. Detta är något vi har haft i åtanke när vi samlat in

information för att nå fram till relevant teori.

Vi har använt oss av nyckelord i arbetet, för att få fram relevant teori till vår studie. Bryman och Bell (2013) hävdar att det är av stor vikt att kunna formulera relevanta nyckelord, för att på så

20 sätt hitta referenser som är väsentliga för studien. Genom att välja ut nyckelord och kombinera dessa, sållas oväsentlig information bort och gör det lättare att finna artiklar som är relevanta för forskningsområdet (Bryman & Bell, 2013). Nyckelorden vi valt har alla en koppling till studiens syfte. Dessa har använts när teori ska samlas in, vilket vi till stor del har gjort via Högskolan i Gävles elektroniska bibliotekskatalog men även databasen Google Scholar.

Nyckelord:

Decoupling Recoupling Rational myth Legitimacy

Dessutom har vi vid sökandet av relevanta artiklar funnit och använt oss av artiklar som refererat till de artiklar som vi ursprungligen valt att använda oss av. Dessa har vi funnit med hjälp av sökningar i artiklarna med våra valda nyckelord.

3.2.2 Insamling av data

Grunden för empirin är att få en ökad förståelse över hur det utvalda företaget särkopplar och återkopplar certifieringen ISO 14001. För att få ut så mycket information som möjligt av empirin har vi valt att intervjua en KMA-ansvarig som dels är ansvarig för att projekt drivs i linje med företagets miljömål. Detta för att få kunskap över hur företaget ser på miljöarbetet och hur arbetet faktiskt bör fungera på medarbetarnivå. Vi har även valt att intervjua en arbetsledare. Arbetsledaren arbetar tillsammans med medarbetarna och är deras närmaste chef. Resterande av intervjuerna har vi valt att genomföra med medarbetare för att få förståelse över i hur stor utsträckning de följer rutinerna enligt ISO 14001. Vi har fokuserat urvalet av respondenterna på medarbetare för att på lättast sätt kunna besvara vårt syfte. Detta är vad Bryman och Bell (2013) benämner som målstyrt urval.

3.2.3 Semistrukturerade intervjuer

Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att det sker en anpassning av frågorna efter respondenten. En intervjuguide har utformats och organiserats utefter viktiga huvudfrågor som finns till för att besvara studiens syfte. Cohen och Crabtee (2006) menar att en intervjuguide av semistrukturerad karaktär kan tillhandahålla jämförbara samt tillförlitliga kvalitativa data. Svaren blir meningsfulla och relevanta då

21 intervjufrågorna kan utvecklas och formas under intervjuns gång, vilket leder till en djupare förståelse. Bryman & Bell (2013) beskriver detta som följdfrågor. Det ger möjlighet för respondenten att uttrycka sina svar med egna ord och nödvändigtvis inte alltid i ramen för frågan.

De genomförda intervjuerna spelades in för att kunna lyssna på dem i efterhand och genom det hitta mer användbara data, vilket är fördelaktigt enligt Cohen och Crabtee (2006). På så sätt kunde ett större fokus läggas intervjun och analys samt reflektion av datan skedde i efterhand. Att inte spela in en intervju menar Bryman och Bell (2013) kan göra att man missar viktiga fakta om ett för stort fokus ligger på att exempelvis anteckna det som sägs under intervjun.

3.2.4 Utformning av intervjufrågor

Vår teoretiska referensram utgjorde grunden till hur vi utformade våra intervjufrågor, vilket resulterade i att vår insamlade data lämpade sig naturligt till att besvara vårt syfte. Enligt Bryman och Bell (2013) bör forskarna ställa samma frågor till samtliga respondenter i förhållande till ledning och medarbetare, då olikheter kan utgöra möjliga felkällor. Detta har vi haft i åtanke och vi har därför ställt samma frågor till alla respondenter med samma befattning. Bryman och Bell (2013) nämner även vikten vid att vi som intervjuare inser betydelsen i språklig utformning när vi ställer våra frågor, vilket även är en anledning till att vi valt att ställa samma frågor.

Att inleda intervjun med frågor som är direkt kopplade till studiens syfte menar Bryman och Bell (2013) är optimalt för att respondenten inte ska förlora intresse samt ifrågasätta studien från början samt väcka respondentens engagemang. Detta är ett synsätt vi anammat när vi valt ut intervjufrågor. Frågorna präglas även av sondering, då en del frågor var tvungna att förklaras ytterligare för vissa respondenter eller ytterligare information behövdes ges ut. Detta menar Bryman och Bell (2013) kan påverka det svar respondenten ger. Vi har därmed tagit med oss att ställa standardiserade sonderingsfrågor för att förhindra detta.

3.2.5 Intervjuguide

I samtliga semistrukturerade intervjuer som genomfördes användes en intervjuguide som grund för samtalet. Intervjuguiden var skapad för att vi med säkerhet skulle samla lämpliga data för vår kumulativa utgångspunkt. Bryman och Bell (2013) nämner att viktiga delar i skapandet av en intervjuguide är en naturlig ordningsföljd på frågorna, att använda ett begripligt språk samt inte ställa ledande frågor. Dessa tre antaganden är något vi haft i åtanke vid utformandet av

22 intervjuguiden och därmed förenklat språket, undvikit ledande samt breda frågor som ger

utrymme för tolkning. Vi har även fokuserat på att ha en naturlig övergång mellan frågorna.

Intervjuguiden hjälpte oss intervjuare samt respondenterna att ha ett tydligt fokus och hålla sig till ämnet. Den fungerade även som en minneslista för oss intervjuare för vilka frågeställningar som ska beröras (Bryman & Bell, 2013). Intervjuguiden byggdes till en början upp med en introduktion samt inledande frågor inom ämnet.

3.2.6 Genomförande av intervjuer

Samtliga intervjuer genomfördes antingen via videosamtal eller telefonsamtal. Vår ursprungliga avsikt var att genomföra intervjuerna genom personligt möte, men på grund av restriktioner gällande spridningen av Covid-19, där sociala möten avråddes med personer utanför hushållet, valde vi självklart att följa detta. Restriktionerna uppkom innan samtliga inplanerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna baserades alla på samma underlag, vår utformade intervjuguide, för att fullfölja vår forskningsdesign. Då det inte har skett ett fysiskt möte finns möjligheten att vi har missat en helhet av varje intervju. Orsakerna till det är dels att det har varit svårt för oss att skapa en uppfattning eller andra intryck vi hade kunnat få vid ett fysiskt möte. Detta är något som bedöms som en nackdel gällande intervjuer som sker på distans (Bryman & Bell, 2013).

Intervjuerna spelades in och transkriberades i efterhand. Detta för att i största möjliga mån undvika att missa viktiga detaljer i respondentens svar, vilket vi av tidigare erfarenheter vet är sannolikt att kunna hända. Vi har genom detta även undvikit att förvränga respondentens svar, vilket vi värderar högt för att få ett korrekt och trovärdigt innehåll. Som tidigare nämnt anser Bryman och Bell (2013) att anteckna under intervjun leder till just detta, att fokus släpps från respondenten och istället riktas mot anteckningarna. Ytterligare en fördel som författarna tar upp är att vi som forskare kan analysera innehållet på ett enklare sätt och genom det kan få en ökad förståelse för hur respondenten väljer att uttrycka sig. Detta leder oss vidare till att vi var två intervjuare som närvarande under intervjuerna, där en fokuserade på att ställa frågor samt respondentens sätt att uttrycka sig medan den andra kunde fokusera på att anteckna insikter och tankar under intervjutillfället.

23

Titel Personlig kommunikation

KMA-ansvarig 2020-11-23 Arbetsledare 2020-11-18 Medarbetare 1 2020-11-17 Medarbetare 2 2020-11-17 Medarbetare 3 2020-11-24 Medarbetare 4 2020-11-24 Medarbetare 5 2020-11-24

Figur 4: Sammanställning av studiens respondenter.

Komponerad och utformad av Karolina Norrbom och Hanna Berglin.

Figuren ovan presenterar våra valda respondenter. Respondenterna är namngivna enligt den titel de besitter i företaget. Därefter visas datum för personlig kommunikation då intervjuerna

genomfördes.

3.2.7 Empirisk mättnad

Bearbetning samt val av respondenter gjordes utifrån vilken vinkel vi önskade att besvara vårt syfte utifrån. Det landade i majoriteten medarbetare, en arbetsledare samt en KMA-ansvarig inom samma företag. Anledningen till valet av byggindustrin som bransch föll på att det är ett produktionsföretag där miljömedvetenhet, i form av exempelvis avfallssortering, är en viktig del i det dagliga arbetet.

Efter val av bransch fastställdes valet av intervjupersoner, vilket föll att det största fokuset skulle ligga på medarbetarna i företaget. Samtidigt ville vi även inkludera KMA-ansvarig för att få en uppfattning om ledningens perspektiv, då det är de som bestämmer riktlinjer och processer. Efter att vi intervjuat fem medarbetare upplevde vi att majoriteten av svaren liknade varandra. Detta är

24 vad Bryman och Bell (2013) beskriver som empirisk mättnad. Mer utförligt innebär det att ytterligare intervjuer eventuellt inte skulle kunna tillföra ny relevant information till studien. Intervjuer med medarbetare fortgick efter detta då vi fortfarande ansåg att andra respondenter hade möjlighet att dela med sig av relevant information, vilket har inverkan på vår slutsats. Bryman och Bell (2013) menar att forskaren ska fullfölja intervjuerna tills dess att datan som samlas in inte längre anses som relevant. Detta såg vi som en riktlinje för att vara säkra på att vårt valda urval var stort nog för att komma fram till en trovärdig slutsats.

3.3 Analys av data

I avsnittet presenteras processen för analys av data. Inledningsvis förklaras analysmetoden till följd av en presentation av kodningsschemat, vilket har varit en hjälpande hand vid

genomförande av empiri samt analys.

3.3.1 Analysmetod

Baxter och Jack (2008) hävdar att ett vanligt problem som kan uppstå i analysprocessen i den kvalitativa forskningsmetoden är att varje datakälla bearbetas oberoende. Vi har därför i vår analys behandlat all data som under studiens gång har samlats in. Detta genererar även i en mer trovärdig och nyanserad analys där vi kombinerat den teoretiska referensramen och

erfarenheterna från empirin. Den insamlade datan har jämförts på så sätt att vi har kunnat identifiera olika teman. Vidare har det skett en tematisk analys som har lagt grunden för

analyskapitlet. Bryman och Bell (2013) förklarar detta som en vanlig analysmetod vid kvalitativ forskning. För att kunna dra en begriplig slutsats har den nya datan från empirin ställts mot den teoretiska referensramen. På så sätt har vi lättare kunnat bygga vidare den tidigare forskningen.

3.3.2 Kodningsschema

Vi har valt att använda oss av kodning för att på ett lättare sätt kunna bearbeta råmaterialet. På så sätt kan det generera i en mer grundlig förståelse. Schmidt (2004) menar på att kodning

fördelaktigt bör utformas genom ett kodningsschema vilket kommer hjälpa till i bearbetningen av den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Bryman och Bell (2013) hävdar att kodning gör en studie mer tydlig samt trovärdig. Att skapa en trovärdig studie är något vi har värderat högt, vilket gjorde valet till att koda självklart.

25

Koder Tema Huvudrubrik

Riktlinjer/regler Konkurrensfördelar Sortering/motverka föroreningar

Rationell myt Miljöpolicy

Engagemang från ledning Kunskap hos medarbetarna Rutiner

Kommunikation Implementering och drift

Övervakningsprocess Uppfylla krav

Dokumentation Kontroll och granskning

Figur 5: Kodningsschema.

Komponerad och utformad av Karolina Norrbom och Hanna Berglin.

Kodningsschemat har vi byggt på så sätt där vi har fokuserat på återkommande ord från den insamlade teorin. De koder som hör samman har vi parat ihop för att vidare skapa teman som är kopplat till koderna. Vidare har de utformade teman lagt grunden till rubrikerna i studiens empiri och analys.

3.4 Kvalitetskriterier

Nedan presenteras kvalitetskriterier för studien samt etiska överväganden. Bryman och Bell (2013) nämner validitet, reliabilitet och objektivitet som avgörande kriterier för studiens kvalitet. Kriterierna tyder även på trovärdighet. Att uppnå trovärdighet har varit ett mål med studien och vi har därför valt att utgå från dessa.

3.4.1 Validitet

Tillförlitlighet

Kriteriet tillförlitlighet, även benämnt intern validitet, innebär att resultatet av studien ska återspegla data på ett korrekt sätt. Det är även viktigt att samtliga perspektiv som deltagit i studien presenteras (Noble och Smith, 2015). Detta har vi uppnått genom att vi har genomfört multipla intervjuer. Detta för att bilda oss en uppfattning över ISO 14001 och de olika

26 huvudpunkterna inom certifikatet samt hur detta behandlas i praktiken. Bryman och Bell (2013) hävdar att det inte endast finns en förklaring av verkligheten. En persons handlingar hindrar inte andra från att handla på annat sätt. Därav har vi valt att utföra ett flertal intervjuer för att få en mer tillförlitlig bild av situationen.

Överförbarhet

Med överförbarhet, även kallat extern validitet, menar Bryman och Bell (2013) att studiens resultat ska kunna överföras till en annan kontext, exempelvis en annan bransch eller ett annat företag. Det största fokus har inte lagts på detta kriterium i och med att grundtanken med studien är att studera ett företag från en bransch. Då detta är en enfallsstudie menar vi på att det krävs en mer omfattande studie där fler företag ingår för att få en hög överförbarhet. Vi menar på att resultaten från vår studie exempelvis skulle kunna vara branschberoende.

3.4.2 Reliabilitet

Pålitlighet

Under studiens gång har vi presenterat de val i forskningsprocessen som har gjorts, vilket vi främst gjort genom figurer. Detta för att på ett tydligt sätt visa hur vi har genomfört forskningen. Kvalitetskriteriet pålitlighet anser Bryman och Bell (2013) uppnås genom redogörelse över hur de olika stegen i forskningen har gått till. Vi har därför varit tydliga i vad vi har gjort och motiverat valen till varför vi gjort det.

3.4.3 Etiska överväganden

Respondenterna i studien presenteras anonymt när det kommer till namn, ålder, kön samt vilket företag de arbetar på. Den information vi valt att redogöra för är bransch samt respondenternas position inom företaget. Detta för att följa vår forskningsdesign samt kunna urskilja formell struktur från ledning och verklig handling från medarbetare. Valet att utesluta att nämna företagets namn gjordes på grund av att det inte tillför relevant information till studien, vilket även gäller för valet att utesluta respondenternas namn, ålder samt kön i empirin. Omnämnandet av bransch genomfördes då det leder till en ökad förståelse för studiens forskningsmetod.

27

4. Empiri och analys

I följande kapitel presenteras det bearbetade råmaterial för de genomförda intervjuerna. Vi utgår från de olika huvudpunkterna i ISO 14001 som finns angivna i vår analysmodell.

4.1 Miljöpolicy

4.1.1 Företagets miljöpolicy

Enligt företagets KMA-ansvariga finns en stående miljöpolicy (se bilaga 2). I det studerade företaget är deras miljöpolicy öppen för samtliga medarbetare internt i företaget samt även för externa parter som leverantörer, kunder och entreprenörer. I företagets miljöpolicy inkluderas exempelvis återvinningsrutiner. Organisationer utsätts dagligen för ett ökat miljötryck från bland annat intressenter. Att investerare inte vill ta miljörisker samt det ökade intresset för miljöfrågor nämns som en anledning till varför företag väljer att utgå från en miljöpolicy i allt större

utsträckning (González‐Benito & González‐Benito, 2005). Företagets KMA-ansvariga menar att företaget ska sortera så gott som allt på arbetsplatsen, exempelvis byggavfall från olika projekt. Det finns en öppen dialog på sammankomster och möten med entreprenörer gällande

avfallshantering inom varje enskilt projekt.

I företagets stående miljöpolicy nämns det att det ska tas fram tydliga rutiner, riktlinjer och regler för samtliga medarbetare inom företaget. Riktlinjerna har som syfte att finnas till hands för medarbetare, för att de i sin tur ska kunna fatta miljövänliga beslut. Bigley och Roberts (2001) förklarar att en formell struktur har stor betydelse för en organisation för att på så sätt kunna integrera aktiviteter från olika nivåer i företaget. För att medarbetarna från alla nivåer i företaget ska kunna arbeta utifrån den formella strukturen måste de veta hur det praktiskt ska göras. Miljöpolicyn nämner även att samtliga led i produktionen ska hanteras på ett miljövänligt sätt. Detta gäller bland annat avfall, transporter samt produktförbrukning.

Ännu en punkt i miljöpolicyn är att ledning ska ansvara för att information angående policyn når ut till samtliga medarbetare i organisationen. Detta för att personalen ska kunna efterleva

policyn. Medarbetarna på företaget som har studerat är medvetna om att de ska sortera byggavfall, men besitter dålig kunskap om hur arbetet ska ske i linje med miljöpolicyn. Den bristande kunskapen kan då, som Bigley och Roberts (2001) nämner, vara en orsak till att medarbetarna inte följer miljöpolicyn fullt ut i sitt arbete.

28

4.1.2 Rationell myt

Företaget vi har studerat har varit certifierade mot ISO 14001 i sju år, vilket innebär att de ständigt förnyar certifieringen. Som Heras-Saizarbitoria et al. (2013) menar är certifieringen kostsam. Detta betyder att företaget vid varje nycertifiering betalar en stor summa pengar för att behålla sin legitima plats på marknaden (Meyer & Rowan, 1977).

Företagets KMA-ansvarig har fyra års erfarenhet av ISO 14001, då respondenten arbetat med de standarder som företaget är certifierade inom. Denna erfarenhet är erhållen genom utbildning. Vidare förklarar KMA-ansvariga att certifieringen hjälper företaget att visa sig legitima mot samhället. Detta stämmer överens med vad Meyer och Rowan (1977) nämner angående rationella myter och formella strukturer, att de genererar i legitimitet. De förklarar att innehavandet av en rationell myt tenderar att vara en fördel när det kommer till

konkurrensfördelar, överleva på marknaden samt att nå legitimitet. Certifieringen av ISO 14001 förklarar företagets KMA-ansvariga har hjälpt dem att erhålla större projekt, vilket i slutändan genererar i en ökad omsättning. Detta bekräftar den forskning Kasperskayas (2008) har bedrivit gällande att det lönar sig att visa sig legitima för samhället med hjälp av en rationell myt. Vi anser att detta är en bidragande faktor till företagets överlevnad då det är ett litet företag som är beroende av sitt goda rykte för att ta konkurrensfördelar på marknaden. Strukturen av

miljöarbetet anser ansvariga underlättar när det finns riktlinjer i certifieringen. KMA-ansvariga beskriver:

“Självklart så genererar det i att vi kan vara med och räkna med större projekt genom att vi är certifierade inom ISO 14001.”

Respondenten KMA-ansvariga uttalar sig om att samtliga projekt som företaget tar sig an är unika och därför kan det finnas unika mål och krav för de olika projekt som utförs. Dock består alltid grunden, alltså miljöpolicyn enligt ISO 14001. Denna grund menar KMA-ansvariga inte ger utrymme för tolkning av vald formell struktur och rationell myt, då det finns en tydlig plan för medarbetarna att förhålla sig till. Fördelar med ISO 14001 som rationell myt menar

respondenten är att det har förbättrat miljöarbetet betydligt samt att det ligger bra i tiden med de förändringar som ständigt sker i världen.