Miljöbyggnad - Förslagsritningar för det nya hamnområdet

5.5 Förslagsritningar för det nya hamnområdet

6.3.3 Miljöbyggnad

Här kontrolleras om byggnaden i slutändan skulle kunna uppnå certifiering för Miljöbyggnad Guld. Eftersom många av de kontroller som behöver göras för certifiering kräver att byggnaden står klar och är i bruk så görs en

avgränsning på att bara de inledande tre punkterna för miljöbyggnadscertifiering kontrolleras.

1 Energianvändning

Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för låg energianvändning. (Swedish Green Building Council, 2012) En energikalkyl görs på Hus 1 i kvarter 2 så att Hus 2 i kvarter 1 och 2 skuggar huset från öst och väst. Detta för att se om ”extremfallet” håller för att certifieras enligt Miljöbyggnads krav.

För att uppnå nivå guld krävs att den specifika energianvändningen inte överstiger 65 % av BBRs krav som är 100 kW/m², Atemp.

Huset uppvärms av Arvikas fjärrvärmenät. Med hjälp av 120 m² solceller på taket klarar byggnaden av miljöbyggnads krav. Resultatet för Hus 1 i kvarter 2 blev 65 kW/m², Atemp.

2 Värmeeffektbehov

I Miljöbyggnad definieras värmeeffektbehovet, Ptot som byggnadens värmeförluster till följd av värmetransmission, luftläckage och ventilation fördelade på byggnadens Atemp, arean innanför ytterväggarna

som är värmd till 10°C eller mer. (Swedish Green Building Council, 2012) Värden för att räkna ut värmeeffektbehovet vid DVUT fås från samma energikalkyl som gjordes bedömningskriterie 1 med justering att

tidsintervallet kortas ner till januari månad som är den kallaste månaden på året.

För att uppnå nivå guld krävs att värmeeffektbehovet vid DVUT inte överstiger 25 W/m²,Atemp.

För att räkna ut värmeeffektbehovet används formlerna: 𝑉ä𝑟𝑚𝑒𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣𝑒𝑡 = ^{𝑃𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙}

𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

Formel 1. Beräkning av värmeeffektbehovet

𝑃𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙 = 𝑃, 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑚𝑖𝑠𝑠𝑖𝑜𝑛 + 𝑃, 𝑙𝑢𝑓𝑡𝑙ä𝑐𝑘𝑎𝑔𝑒 + 𝑃, 𝑣𝑒𝑛𝑡𝑖𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 Formel 2. Beräkning av totala effekten.

Resultatet blev: P,transmission = 9462 W P,luftläckage = 562 W P,ventilation = 4480 W Atemp = 1872 m² Ptotal = 9462+ 562 + 4483 = 14507 W Värmeeffektbehovet = ¹⁴⁵⁰⁷₁₈₇₂ = 7,8 W/m²Atemp 25 > 7,8 W/m²Atemp

Värmeeffektbehovet uppfylls med god marginal vilket är positivt. 3 Solvärmelast

Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för att begränsa solvärmetillskottet under den varma årstiden. Därmed minskar behovet av komfortkyla eller lägenheter med övertemperatur. (Swedish Green Building Council, 2012)

Bedömningen här görs på Hus 1, lägenhet 5 (den allra västra), i

vardagsrummet. Här bedöms solvärmelasten bli störst tack vare att ingen balkong är rakt över, inget hus ger skugga från söder/väster och rummet har många fönster inklusive fönsterdörren.

För att uppnå nivå guld så krävs < 18 W/m², golv. För att räkna ut solvärmelasten SLV användes formeln:

𝑆𝐿𝑉 = 800 ∙ 𝑔, 𝑠𝑦𝑠𝑡 ∙^{𝐴,𝑔𝑙𝑎𝑠}_{𝐴,𝑟𝑢𝑚} Formel 3. Beräkning av solvärmelast.

Med hjälp av verktyget ”Parasol” kunde ett g-värde (g,syst) fås ut per fönster och resultatet blev:

G-värde (g,syst) = 21 % Glasarea = 2,12 m² Golvarea = 22,37 m² Solvärmelast = 15,9 W/m²

6.4 Slutsats/diskussion

Resultaten visar att alla material i grund- och takkonstruktion är A-klassade. Väggkonstruktionen är B-klassad eftersom komponenterna betong och kooltherm är B-klassade. Varför kooltherm väljs trots sin miljöklassificering är för dess goda isoleringsegenskaper. Kooltherm når inte A-klassning av den enkla anledningen att den är oljebaserad. Betong väljs för dess snabba

uppbyggnad och relativt billiga materialkostnad.

Kostnaden för bostadshusen blev ca 107 Mkr. Kostnaden per kvadratmeter boarea blev 11 248 kr/m². Det som inte räknades med i det här arbetet var kostnader för underentreprenörkostnader som el, ventilation och VVS. Det kan ge en ”optimistisk kostnadssumma”. Trots det så kan slutsatsen dras att kostnaden per kvadratmeter är väldigt bra och att målet för att hålla en ekonomisk hållbarhet då har nåtts! I en bredare studie där mer tid hade funnits skulle det kunna läggas ner arbete på att ta in rimliga offerter för det här projektet från underentreprenörer enligt kategorierna ovan.

Resultatet visar också att miljömålen nåddes i alla tre kategorier vad gäller certifiering guld enligt Miljöbyggnad. Tack vare solceller klarar byggnaden av kraven för energianvändningen. I en möjligt fortsatt studie hade det varit intressant om byggnaden skulle klara samtliga kategorier! Men eftersom det skulle kräva att byggnaden byggs och är i drift gav det avgränsningen att bara kontrollera de tre första kategorierna för att se om det fanns en möjlighet att eventuellt fortsätta byggnadscertifieringen fullt ut.

7 DISKUSSION

Arvikas kanske mest attraktiva område står till största del tomt idag. Den största frågan som ställts innan planering är vad som skulle passa bäst in i hamnen. Områdesanalys, platsbesök, dialog med kommunen och egna ställningstaganden utifrån detta fick vara utgångspunkten för hur gestaltningsförslaget skulle se ut.

Den största utmaningen och huvudfokus i det här arbetet var bostäderna. Att uppnå det specifika målet med 250 bostäder i hamnområdet. I hamnområdet är det inte bara tänkt att få plats med bostäder utan också vägar, parkeringar, verksamheter och allmän plats. Det har gjort det tufft att få plats med 250 lägenheter på detta relativt lilla område. Och inte minst när man väger in parametern att höghus inte är ett alternativ! Det har gjort att hälften av lägenheterna planerats in i planområdet och en ny lösning har fått tas fram med hjälp av kommunen vad gäller den resterande halvan – att bygga punkthus väster om planområdet. Lösningen är den bästa tänkbara då befintliga bostäder bakom hamnområdet inte förlorar sin sjöutsikt. Samtidigt så nås målen vilket gynnar Arvika stad i den bostadsbrist som är nu.

De två stadsdelarna hamnen och centrum är idag separerade av järnvägen och uppfattas gärna som var för sig. Att sammankoppla dessa två stadsdelar skulle inte bara göra hamnen mer tillgänglig utan också bilda ett utvidgat centrum. Kommunens idé från början var en undergång för trafik som vill passera järnvägen väster om rondellen. Alternativet till det här var en övergång. Men med tanke på den höjd som elledningarna går upp till skulle ansatsen av en bro över rälsen bli alldeles för lång. En annan undergång skulle behövas för att koppla samman stadsdelarna ytterligare och göra hamnen mer tillgänglig. Den planerade att byggas öster om

järnvägsstationen. Den redan befintliga undergången för cykel och gång kopplar samman den västra delen av hamnområdet och är därför den nya undergången för cykel och gång läggs på den östra delen.

Frågan om att integrera vattnet var också en utmaning. Dammar genom bostädernas allmänning och nya hamnparken har planerats in i området i syfte att bland annat ta hand om dagvattnet. Utöver det så har bryggor dragits längs strandkanten från Barbord Restaurang till den nya planerade

båthamnen. Det kommer göra att människor kommer närmare sjön och kommer ge intrycket att vattnet är en del av området. En önskad sandstrand har också planerats in väster om Kolgrändsudden. Nackdelen med den är att den bryter bryggstråket i två. Vad som skulle kunna göras annorlunda hade varit att strunta i stranden då vattnet i dagsläget ändå inte är badvänligt. Tanken var att det möjligtvis i sin om tid skulle bli det. Ett annat alternativ hade varit att låta bryggorna gå ut i vattnet och koppla samman de två ändarna som bryts av sandstranden. Det hade fått en separation av

badstranden och hade bildat en barriär för vågorna och skapat en trivsammare badmiljö.

Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet var vad det här arbetet skulle uppnå fullt ut. Med ett nytt träningscenter, café/restaurang, sandstrand,

hamnpark och nya gång stråk skulle det bilda knytpunkter för nya

mötesplatser och främja en god social hållbarhet. Idrottscentret skulle bli en central knytpunkt för det sociala då träning och aktivitet är bra för

människans hälsa och låter människor träffas och utöva nya sporter.

Bostäderna även dem planerade för en social hållbarhet då det är tänkt att alla ska kunna bosätta sig där. Därför är de utformade på ett varierat sätt.

Bostadshusen innehåller lägenheter från 1 rum och kök till 4 rum och kök. Alla lägenheter är tillgänglighetsanpassade. Hissar och trappor är väl anpassade för att räddningspersonal ska kunna transportera med bår. En ekonomisk hållbarhet har eftersträvats med genomtänkta lösningar i byggnadskonstruktionen. Prefabricerade väggar minskar byggkostnaderna, det går fort att montera upp och eventuell utrustning för att täcka

konstruktionen vid snö och regn behövs mindre av vilket är ekonomiskt lönsamt. Genom en tät byggnad med minimala köldbryggor och ett lågt u-värde i väggar, tak och golv sparar det på energi- och värmeförluster vilket också spar på energikostnaderna. Eftersom bland annat el-, VVS- och ventilationskostnader inte räknades med i kalkylen kan det inte bli ett riktigt anbudspris. I en vidare studie hade det varit intressant att ta med alla UE-kostnader för att få ett slutgiltigt anbudspris. I och med det skulle en teoretisk prissumma per kvadratmeter kunna tas fram och till sist utifrån det en rimlig hyra. Därifrån skulle man kunna jämföra hyran med vad som redan erbjuds i Arvika stad och se om ett nyproducerat energisnålt bostadshus verkligen är ekonomiskt hållbart! En rimlig hyra är viktigt inte bara i det ekonomiskt hållbara perspektivet utan också i det sociala. Är kostnaden för bostäderna för höga så kan inte alla ha möjlighet att bosätta sig där.

En ekologisk hållbarhet har genom projektet eftersträvats genom att bland annat följa Hans Gillgrens ledord att ta vara på och varsamt komplettera den befintliga miljön. Alla byggnader har bevarats förutom verksamhetslokalen vid Kolgränd i den västra delen av området närmast sjön. Det gjordes för att få plats med de nya bostadshusen. En hållbar miljö är ett måste för vår planets överlevnad därför har varje material i byggnadskonstruktionen tagits till hänsyn och kontrollerats enligt miljödatabasen sundahus.se.

Om man blickar tillbaka då bostadshusen planerades så skulle

tillvägagångssättet kunna sett ut på andra sätt. Husen är relativt långa och täcker en hel del mark om man relaterar till dess area. Vad som skulle kunna göras annorlunda hade varit att planera kortare hus och i och med det få plats med fler. Kanske tre till fyra hus per kvarter. Någon av de största svagheterna är symmetrin på fasaderna. Fönster och dörrar ligger på långsidorna inte i samma linje på varje plan och är inte så tilltalande tyvärr. Varför de för det är för att lägenheterna började ritas inifrån och ut. Det vill säga att rummen bestämdes innan fönster och dörrar. En annan faktor till osymmetrin är att bostadshusen var tvunget att ha en varierad storlek på lägenheterna vilket skapade ännu mer svårigheter att få struktur på fasaden. Asymmetri påverkar också den ekonomiska biten. Hus 1, våning 2 och 4 är identiska. Våning 3 har likadana lägenheter på hela våningen. Våning 5 lika så! Det gör att snickarna kan jobba snabbare ju längre in i processen de kommer tack vare

att de får rutin på arbetet, med andra ord bättre inkörningstal. I Hus 2 så ser inte våningarna lika ut tack vare dess utformning med balkong mot sjön. Det gör att det blir nya lösningar för snickarna och de får inte samma rutin (inkörning). Med bättre inkörningstal så minskar arbetstiden vilket också reducerar arbetskostnaderna och totalsumman!

Med begränsad tid och många arbetsuppgifter kan det vara lätt att ta sig vatten över huvudet och leda till stress och slarviga eller halvdana resultat. Men med hjälp av kommunen så har en idé skapats om huruvida området ska gestaltas. Dock har mycket fokus legat i hur bostäderna ska utformas, hur de ska se ut, vilka material som ska finnas med, vad det ska kosta osv.

Egentligen är det bara en liten bit i pusslet eftersom det finns så mycket annat som ska prägla den nya hamnen. Om man ser tillbaka i backspegeln så kanske det skulle läggas ner mer arbete på en mer noggrann planering av hela området. För att senare när det är bestämt kunna gå djupare på de enskilda delarna av hamnen.

8 SLUTSATS

Genom analyser kring hamnområdet och ställningstaganden i dialog med kommunen har arbetet resulterat i ett gestaltningsförslag med fokus på bostäder. De uppsatta målen för examensarbetet har uppnåtts och har lett till en balans mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. De flesta byggnaderna har bevarats och området har kompletterats med nya

verksamheter som kommer att locka människor till hamnen och resultera i en social utveckling. Arbetet har lett till 250 nya bostäder som klarat av de uppsatta målen för miljöbyggnad guld.

Första delarna av metoden innebar ett flertal platsbesök, litteratur- och intervjustudie och analyser kring det. Det har lett till grunden för det här arbetet som efter planering och utformning gett ett bra resultat!

Nya anknytningar har planerats in vilket kopplar ihop hamnområdet med stadskärnan. Järnvägen har tagits hänsyn till och området har planerats strategiskt utifrån de rekommenderade avstånden. Nya verksamheter, vägar och gångstråk kommer främja en social hållbarhet och har gjort hamnen till ett mer attraktivt område.

9 TACKORD

Här vill jag tacka alla som har varit med och bidragit till viktig information, förslag och idéer för det här examensarbetet. Ett speciellt tack går ut till Mikael Götlind för handledning och som följt hela processen. Jag vill även rikta ett tack till Dan Koppfeldt som hjälpt till med material och goda idéer för ett nytt hamnområde. Sist vill jag nämna Lars Månsson som bidragit med bilder och idéer kring Arvika Idrottscenter.

10 KÄLLFÖRTECKNING

Andersson, Lars (2016), En ekonomisk jämförelse mellan monokristallina- och pollykristallina solceller

Arvidsson, Linn (2014), Risk FÖP Hamnen Arvika.

Utredning gjord av Sweco i samband med Fördjupad Översiktsplan i Arvika. Arvika kommun (2012), Välkommen till Arvika! Program för utveckling av Arvika hamn

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.arvika.se/download/18.510c5fa714cf4da43f718452/1431419792 460/Program+hamnen.pdf

Arvika Kommun (2015), Vattenkvalitet i Kyrkviken [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.arvika.se/byggaboochmiljo/livsmedelochhalsa/badvatten/vattenk valitetenikyrkviken.4.68f8cb2f1330c216a22800014075.html [2016-03-10] Boverket (2015), Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR Konsoliderad versiom – senast ändrad BFS 2015:3

Foamglas Building (2015), 1.1 Golvisolering [Elektronisk]. Tillgänglig: http://se.foamglas.com/sv/byggnad/anvaendningsomraden/isoleringssystem_ mot_mark/golvisolering/#1-1-4 [2016-05-16]

Gillgren, Hans (2000), Planering och byggande i kulturmiljöer. Tre metodexempel i stadsbygd.

Mård, Å. (2015), Ny teknik; Koljern. [Eletronisk] Tillgänglig:

http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/EKG/gavle_31maj/ake_koljern_tekniken.pdf Sweden Green Building Council (2012), Miljöbyggnad Guld –

bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. Manual 2.1 Utgåva 120101 [Eletronisk] Tillgänglig:

https://www.sgbc.se/docman/certifieringssystem-1/106-bedomningskriterier-nyproducerade-byggnader/file

Materialdata

Sundahus.se (2013), Hedinregel, 45x95mm 5,4m [Eletronisk] Tillgänglig: http://www.sundahus.se/md/Products/Details/73811?slId=1989227 [2016-05-16]

Sundahus.se (2013), Foamglas Floorboard T4+ [Eletronisk] Tillgänglig: http://www.sundahus.se/md/Products/Details/59029?slId=1987334 [2016-05-16]

Sundahus.se (2013), Sempergreen SF 12 [Eletronisk] Tillgänglig: http://www.sundahus.se/md/Products/Details/81934?slId=1989393 [2016-05-16]

Sundahus.se (2013), Trebolit Underlagspapp YAM 2000 [Eletronisk] Tillgänglig:

http://www.sundahus.se/md/Products/Details/82811?slId=1989403 [2016-05-16]

Sundahus.se (2014), Betongmassa färsk [Eletronisk] Tillgänglig: http://www.sundahus.se/md/Products/Details/1255?slId=1989055 [2016-05-16]

Sundahus.se (2015), Kooltherm K15 Regelskiva [Eletronisk] Tillgänglig: http://www.sundahus.se/md/Products/Details/92955?slId=1987249 [2016-05-16]

Sundahus.se (2015), Paroc BLT 1 Lösull, (ospecificerad) [Eletronisk] Tillgänglig:

http://www.sundahus.se/md/Products/Details/5822?slId=1989156 [2016-05-16]

Sundahus.se (2016), Råspont [Eletronisk] Tillgänglig:

http://www.sundahus.se/md/Products/Details/114866?slId=1989299 [2016-05-16]

Figurkällor

Google (2016), Google Maps. [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.google.se/maps/@59.6580045,12.5878385,3722m/data=!3m1!1 e3

Månsson, Lars - idéskapare för Arvika Idrottscenter (2016). Paroc (2016), Betongelement [Elektronisk]. Tillgänglig:

11 BILAGOR

3D-ristningar presenteras i 1:300

Plan- och fasadritningar presenteras i skalan 1:200. Sektionsritning presenteras i 1:20

BILAGA 1 3D-vy från syd-väst BILAGA 2 3D-vy från nord-ost BILAGA 3 Planritning Hus 1 plan 1 BILAGA 4 Planritning Hus 1 plan 2 BILAGA 5 Planritning Hus 1 plan 3 BILAGA 6 Planritning Hus 1 plan 4 BILAGA 7 Planritning Hus 1 plan 5 BILAGA 8 Planritning Hus 2 plan 1 BILAGA 9 Planritning Hus 2 plan 2 BILAGA 10 Planritning Hus 2 plan 3 BILAGA 11 Planritning Hus 2 plan 4 BILAGA 12 Planritning Hus 2 plan 5 BILAGA 13 Fasad-vy Hus 1 norr BILAGA 14 Fasad-vy Hus 1 väster BILAGA 15 Fasad-vy Hus 1 söder BILAGA 16 Fasad-vy Hus 1 öster BILAGA 17 Fasad-vy Hus 2 norr BILAGA 18 Fasad-vy Hus 2 väster BILAGA 19 Fasad-vy Hus 2 söder BILAGA 20 Fasad-vy Hus 2 öster

BILAGA 21 Sektionsritning bostadshus BILAGA 22 Materialschema Hus 1 och Hus 2 BILAGA 23 Situationsplan nya hamnområdet

BILAGA 24 Beräkningsresultat nettokalkyl för Hus 1 och Hus 2 BILAGA 25 Beräkningsresultat nettokalkyl för Hus 1 och Hus 2 BILAGA 26 Beräkningsresultat slutsida för Hus 1 och Hus 2 BILAGA 27 Tabell för resultat av VIP energikalkyl

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

BILAGA 4

BILAGA 5

BILAGA 6

BILAGA 7

BILAGA 8

BILAGA 9

BILAGA 10

BILAGA 11

BILAGA 12

BILAGA 13

BILAGA 14

BILAGA 16

BILAGA 17

BILAGA 18

BILAGA 19

BILAGA 20

BILAGA 21

BILAGA 22

BILAGA 23

BILAGA 24

BILAGA 25

BILAGA 26

BILAGA 27

In document Arvika hamnområde – utveckling av en ny central stadsdel i Arvika (Page 20-51)