Arvika hamnområde – utveckling av en ny central stadsdel i Arvika
Områdes- och bostadsplanering
Arvika harbor – development of a new central district in Arvika Area and housing planning
Fabian Sandberg
Fakulteten för hälsa- natur och teknikvetenskap Examensarbete
22,5 hp Mikael Götlind Asaad Almssad 1/6-2016 1
2
Sammanfattning
Det här arbetet handlar om att hitta nya möjligheter för en framtida
byggnation i Arvika hamn. Att ta vara på det som finns idag och komplettera miljön med fungerande infrastruktur och strategiskt planerade byggnader för en hållbar stadsutveckling. Hamnen i Arvika, som för en tid sedan var ett verksamhetsområde, står med stora öppna ytor och Arvika behöver en ny stadsdel som kan locka människor genom nya aktiviteter, verksamheter och bostäder.
Bakgrunden till arbetet och varför området idag står tomt är på grund av gifter i marken av tidigare verksamheter och översvämningsproblematiken som inte fått en lösning fram till nu.
En förstudie med ingående analyser och ställningstaganden har varit grunden för hamnens utformning. I arbetet så har hänsyn tagits till vad Arvikas invånare tycker om hamnen och vad de vill se när ett nytt hamnområde byggs.
De största utmaningarna har varit att skapa nya anknytningar mellan hamnen och centrum för att hamnen ska bli en del av stadskärnan. Att få plats med visst många bostäder på en begränsad yta och samtidigt skapa smarta
lösningar för det offentliga rummet för att nå en social hållbarhet. Arbetet har lett till 250 nya tillgänglighetsanpassade bostäder som är byggda på
miljöklassade material enligt Sundahus.se och klarar av arbetets krav att nå miljöbyggnad guld enligt SGBC! De nya vägarna och gångstråken har löst problemen med järnvägen och gör så att gående och bilister slipper ta sig över järnvägen. Det öppna rummet och de nya verksamheterna i området kommer att få fler personer att vilja vistas i det nya området och har en attraktiv miljö som även kommer locka turister till Sveriges innersta hamn!
Abstract
This job is about finding new opportunities for a future construction work in Arvika harbor. To make the most of whats available today and complement the environment with functioning infrastructure and strategically planned buildings for sustainable urban development. The harbor in Arvika, what used to be an industrial area, stands with large open spaces and Arvika need a new district that can attract people with new activities, businesses and homes.
The background to this work and why the area today stands empty is because of toxins in the soil by past activities and flooding problems which have not been resolved until now.
A feasibility study with detailed analyzes and statements has been the basis for the harbor's design. The work has been taken into account what Arvika citizens think about the harbor and what they want to see when a new harbor area is being built.
The biggest challenges has been to create new connections between the harbor and the center of the city so the harbor can become a part of the city center. To make room for a specific amount of homes in a limited amount of area and to create smart solutions for the public space to reach a social sustainability. The work has led to 250 new accessibility custom homes that are built on environmentally certified materials and are capable of the works requirements to reach miljöbyggnad guld according to SGBC! The new roads and walkways have solved the problems with the railway so that pedestrians and motorists will not have to cross the railway. The open spaces and the new activities in the area will get more people to want to visit the new area and has an attractive environment that will also attract tourists to Sweden's innermost harbor!
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 2
1 INLEDNING ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.1.2 Hamnens historia ... 4
1.1.3 Hamnen idag ... 5
1.1.4 Kommunens vision ... 5
1.2 Syfte ... 6
1.3 Mål ... 6
1.3.1 Områdesmål ... 6
1.3.2 Arbetsmål... 6
1.4 Frågeställning ... 6
1.5 Avgränsning ... 6
2 METOD ... 7
3 OMRÅDESANALYS... 8
3.1 Intervjuanalys ... 8
3.1.1 Syfte ... 8
3.1.2 Metod ... 8
3.1.3 Resultat ... 8
3.1.4 Slutsats/diskussion ... 8
3.2 SWOT-analys ... 10
3.2.1 Styrkor ... 10
3.2.2 Svagheter ... 10
3.2.3 Möjligheter ... 10
3.2.4 Hot ... 10
3.2.5 Slutsats/diskussion ... 10
3.3 Järnvägen ... 11
3.3.1 Syfte ... 11
3.3.2 Riskanalys ... 11
3.3.3 Resultat ... 11
4 STÄLLNINGSTAGANDEN ... 12
4.1 Bakgrund ... 12
4.2.1 Bygga 250 bostäder... 12
4.2.2 Energisnåla hus eller standardhus ... 12
4.2.3 Gamla byggnader ... 12
4.2.4 Sammanbindningen av stadskärnan och nya hamnområdet ... 12
5 UTVECKLING AV DET NYA HAMNOMRÅDET ... 13
5.1 Syfte ... 13
5.2 Metod ... 13
5.3 Resultat... 13
5.3.1 Infrastruktur ... 13
5.3.2 Bostäder ... 14
5.3.3 Verksamheter ... 14
5.4 Slutsats/diskussion ... 14
5.5 Förslagsritningar för det nya hamnområdet ... 15
6 BYGGNADER ... 18
6.1 Syfte ... 18
6.2 Metod ... 18
6.3 Resultat ... 18
6.3.1 Utformning ... 18
6.3.3 Kostnad... 19
6.3.3 Miljöbyggnad ... 20
6.4 Slutsats/diskussion ... 20
7 DISKUSSION ... 21
8 SLUTSATS ... 22
9 TACKORD ... 23
10 KÄLLFÖRTECKNING... 24
Materialdata ... 24
Figurkällor ... 24
11 BILAGOR ... 25
4
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
1.1.1 Allmänt
Idag handlar det inte längre om att riva det gamla för att bygga upp det nya samhället. Vi är i en tid då vi insett vår planets resursbegränsningar, så istället för att bygga nytt handlar det om att varsamt komplettera och förbättra vår befintliga miljö. Ortens överlevnad och invånarnas försörjning beror på att den kommunala samhällsplaneringen hittar nya utvecklingsvägar. En stimulerande miljö att bo och leva i lockar driftiga människor som kan skapa goda entreprenörsmöjligheter vilket kan bli avgörande för en orts utveckling.
Det här beskriver Hans Gillgren mer ingående i hans bok om stadsutveckling.
(Gillgren, 2000)
Arvika är en småstad beläget väster ut i mellersta Sverige, fem mil från den norsk-svenska gränsen. Med totalt 26000 invånare i kommunen varav 14000 bosatta i staden gör sig Arvika till Värmlands näst största kommun. Staden är rutnätsplanerad fr.o.m. 1811 och har en mycket trivsam levnadsmiljö.
Gatorna går i nord-sydlig riktning, från hamnområdet i söder till åsen i norr.
(Arvika kommun, 2012)
1.1.2 Hamnens historia
Arvika hamn har haft en betydande roll för stadens utveckling. Mellan 1600- och 1900-talet så användes sjöfarten för handel och transportmedel. Ända fram till år 1993 så användes hamnen till transport. Tack vare bättre vägar och effektivare transportmedel så upphörde nyttosjöfarten från Arvika då.
Arvika stad ansluter till sjön Kyrkviken som är en avgränsad del av
Glafsfjorden. Genom åren har staden drabbats av flera översvämningar som trängt sig in bland stadens byggnader och gjort stora skador. År 2000 drabbades Arvika av den värsta översvämningen i stadens historia, vattnet var då tre meter över det normala vattenståndet. För att kunna starta byggnation i stadens mest vattennära område måste det försäkras att inte översvämningar upprepas. Därför har Arvika kommun valt att bygga en damm beläget i sundet mellan Kyrkviken och sjön Glafsfjorden. Dammen vann laga kraft i juni 2012 och är nu under konstruktion.
Hamnområdet som förr var en plats för verkstäder och industri har lämnat kvar miljögifter i marken. Farliga avfall och miljögifter har gjort att delar av markområdet i hamnen är obrukbar för att bygga bostäder i utan en åtgärd.
För att möjliggöra bostadsbyggande måste provtagning och sanering göras i de giftiga markområdena. (Arvika kommun, 2012)
Figur 1. Satellitbild på Arvika stad med hamnområdet inringat (Google, 2016)
5
1.1.3 Hamnen idag
Hamnen, som är belägen i den södra delen av centrala Arvika, består i dag till största delen av öppen yta. Planområdet består av ca 130 000 m2 vilket motsvarar ungefär 24 fotbollsplaner. Området ligger centralt i öst-västlig riktning. Närmast norr om hamnen ligger järnvägsstationen, följt av Arvikas torg. Norr om torget leder Torggatan till Trefaldighetskyrkan, en av Arvikas två stora kyrkor. Stadsparken är belägen ca 300 meter öster om torget.
Ungefär 400 meter väster om hamnområdet ligger båthamnen. En ytterligare 500 meter lång promenad från båthamnen längs strandkanten leder till Mikaelikyrkan. I den östra delen av hamnområdet ligger två restauranger, äldre lagerbyggnader, kontorshus och ca 100 parkeringsplatser. I den mid- västra delen ligger fyra enplans-kontorshus och lagerbyggnader samlade.
Längre väster ut ligger ca 120 parkeringsplatser. Järnvägen ligger längst norr ut på planområdet och drar sig hela vägen från öst till väst. (Arvika kommun, 2012)
Det finns en efterfrågan bland invånare och turister på sommartid att bada i den centrumnära sjön Kyrkviken. Detta avråder dock Miljöstaben från då sjön är utsatt för framför allt algblomning, syrebrist och höga bakteriehalter.
Algblomningen beror främst på fosfor som med hjälp av enskilda avlopp leder till de större vattendragen som mynnar ut till sjön. Höga bakteriehalter kommer av så kallad bräddning som betyder att orenat avloppsvatten leds ut i sjön när ledningsnätet inte klarar av att ta emot allt vatten. (Arvika kommun, 2015)
Järnvägen som delar innerstaden och hamnområdet itu skapar en utmaning för stadsplaneringen. Idag finns det två järnvägsövergångar som tar
trafikanterna över till hamnområdet, d.v.s. att motorfordon måste korsa dessa två vägar för att ta sig över. Gående och cyklister har en undergång 100 meter väster om stationen som extra alternativ.
Järnvägen delar upp staden i två vilket gör det svårt att göra hamnområdet till en del av stadskärnan. För att minska barriäreffekten av spårområdet så har det diskuterats fram olika alternativ.
Sjöutsikt är en efterfrågad kvalitet bland bostadsköpare. Därför finns det en konflikt mellan bostäder och verksamheter. Att bygga alla bostäder precis längs strandkanten skulle utesluta plats att bygga verksamheter som restaurang eller helt enkelt allmänna mötesplatser. Det kommer att göra verksamhetsdelen i området mindre attraktiv och kan leda till en mindre efterfrågan och konkurrens hos företag.
Genom att bygga på höjden tänker man hållbart i både den ekologiska och ekonomiska aspekten. Men att bygga höga byggnader mitt framför stadens centrum skulle förstöra utsikten över Kyrkviken för de redan bosatta i centrala Arvika. Byggnader som planeras in i hamnområdet ska alltså inte överstiga en höjd som kan ta bort den omätbara tillgången från stadens invånare.
1.1.4 Kommunens vision
Arvika kommuns egna mål säger att hamnområdet ska bli en del av
stadskärnan, uppnå en funktionell integration av verksamheter och strukturer, ökad attraktionskraft - fler Arvikabor och fler arbetstillfällen, vatten och sjöutsikt ska tas tillvara på inom området och från befintlig stadskärna, allmänhetens tillgång till stranden och vattnet säkras genom planering och till sist erbjuda blandade verksamheter.
Figur 2. Satellitbild på Arvika hamnområde med avgränsning för arbetsområde
6
1.2 Syfte
Syftet med det här examensarbetet är att utveckla nya idéer och lösningar till ett attraktivt område i en central stadsdel Arvika. Idéerna som ska skapa det nya hamnområdet ska ha inspirerats av Arvikas invånare och främja en social hållbarhet. Byggnaderna som ska planeras in i området ska ha en balans mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
1.3 Mål
1.3.1 Områdesmål
Hamnområdet ska bli en del av stadskärnan. Det ska uppnå samma attraktionskraft som innerstaden idag genom nya verksamheter och strukturer, fler arbetstillfällen och bostäder. Det vattennära läget och
sjöutsikten ska tas tillvara på inom området och utsikten ska inte tas ifrån de nuvarande bostäderna i centrum. Allmänhetens tillgång till stranden ska inte tas bort genom bostads- och verksamhetsbyggande utan ska bevaras för ett aktivare friluftsliv.
250 bostäder ska planeras. Bostäderna skall vara planerade för att efter framställande kunna certifieras för miljöbyggnad guld enligt SGBC (Sweden Green Building Council). Bostäderna ska variera i storlek och utseende samt planeras för att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att hamnområdet ska vara en plats där alla ska ha möjligheten att kunna leva och bo.
Det offentliga rummet ska vara öppet och ge tillgång till aktivitet på större yta. Träd och buskage ska planeras strategiskt för att bevara tidigare nämnda tillgångar men också skapa ett attraktivt naturligt område. Vattnet ska integreras i området i syfte att ge en vackrare miljö och främja båt- och friluftslivet samt att på ett effektivt sätt ta hand om dagvatten.
Området ska skapa en än mer sammanhållen stad och ge invånarna större möjlighet till hälsa och välmående. Den nya hamnen ska kunna ge möjlighet att tillfredsställa alla kroppens sinnen. En plats för möten, nya upplevelser och kultur- och friluftsliv – en ny träningsattraktion som inte redan erbjuds i Arvika.
Målet med området är också att det ska uppfylla de aktuella delarna av de 16 miljömål riksdagen har beslutat, vilka är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.
1.3.2 Arbetsmål
Målet med arbetet är att driva fram ett nytt attraktivt förslag för det nya hamnområdet i Arvika. En framtida nybyggnation ska klara av de regler och krav som finns relaterat till byggnation intilliggande vatten och järnväg.
Arbetet ska innehålla:
1. Analyser av förutsättningarna för projektet genom:
Litteraturstudier
Kontakt med kommunens ansvariga
Platsbesök
2. Undersökning av Arvikabornas inställningar till hamnområdets utveckling genom en mindre intervjustudie.
3. Skissartat gestaltningsförslag för utvecklingen av hela hamnområdet och det offentliga rummet och dess framtida koppling till staden innehållande:
Situationsplan
4. Strategiska lösningar kring infrastrukturen i hamnen
Gestaltningsförslag och projektering för nya bostäder i de västra delarna av nya hamnområdet. Detta förslag ska innehålla:
Planritning
Sektionsritning
Fasadritning
3D-vy
Hållbara materialval
Energi- och kostnadskalkyl
1.4 Frågeställning
Vad ska byggas för att nå Arvikas regionala hållbara mål? Vad behöver Arvika stad?
o Vilka verksamheter kan locka människor att vilja leva mer för hälsa och välmående?
o Hur kan byggnader som idag planeras uppnå en ekologisk men samtidigt ekonomisk hållbarhet?
Är det hållbart ekonomiskt att bygga ett dyrare hus med ekologiskt hållbara material i ett så exklusivt läge? Kan det medföra ännu dyrare hyror?
o Hur nära rälsen kan man bygga? Vad är mest lämpligt att bygga närmast rälsen som tål buller och oljud från tågtrafiken?
o Vilka krav angående strandlinjen gäller för byggnation? Hur påverkar det planeringen?
o Vilka åtgärder behöver göras för att knyta ihop hamnområdet till stadskärnan? Vad innebär det?
o Vilka mätinstrument använder man sig av för att uppfylla de aktuella miljömålen?
Hur kan ett sjönära område uppnå ett rikt växt- och djurliv utan att störa utsikten för bostäder och verksamheter
1.5 Avgränsning
Områdesplaneringen avser endast hamnområdet. Arbetet fokuserar på områdets utformning och planering samt de nya bostadshusen i detta område.
Målet att uppnå miljöcertifierade bostadshus begränsas till vad som är möjligt i ett planeringsskede. Konstruktions- och fuktberäkningar kommer inte ingå då tiden för arbetet är så pass begränsad. Eftersom utbildningen som står som grund för detta examensarbete inte innehåller någon lära om mark- och saneringsarbeten så kommer ingen fördjupning göras kring det.
Eftersom Arvika kommun har börjat arbeta med dammen mellan Kyrkviken och Glafsfjorden så är frågan om vattennivån säkrad. Arbetet kommer alltså inte behöva innehålla en lösning för översvämningsrisken.
7
2 METOD
För att få en bättre förståelse och uppfattning av vad Arvika stad behöver görs i tidigt skede en undersökning bland invånarna. Deltagare ska vara män, kvinnor, unga som gamla, med olika intressen och sysselsättningar för att få så bred målgrupp som möjligt. Ett tjugotal intervjuer ska göras med en varierad typ av människor för att få en så omfattande bild som möjligt av vad folket som bor i Arvika tycker skulle gynna Arvika i en ny bebyggelse i hamnen.
Före projektering och ritande av hamnområdet ska en analys av
intervjustudien göras. Området ska också analyseras genom en SWOT-analys som ska ta fram styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Detta i syfte av att planeringen inte ska improviseras fram utan att arbetet ska följa en röd tråd som bland annat litteraturstudier, kontakt med planerare på Arvika kommun, intervjustudien och SWOT-analysen gett.
Projektering av området börjas med att rita upp en situationsplan inspirerat av förundersökningen med hjälp av AutoCAD Architecture. Hela området ska planeras med bostäder, verksamheter, parkering, vägar och allmän plats.
Fokus ska sedan ligga i det planerade bostadsområdet i hamnen, där den fortsatta projekteringen skall ske.
250 bostäder uppdelat i flera antal hus beroende på situationsplanen ritas upp med hjälp av Revit. Husen ska, för att minska på värmeövergångarna och energikostnaderna, ritas med ett klimatskal gjort för att understiga maximala u-värdet för ett passivhus. När husen är färdigritade med plan-, fasad- och 3D-ritning så görs materialval.
Materialen väljs ut noggrant ur miljö- och hållbarsynpunkt med hjälp av miljödatabasen Sundahus.se. Materialen får som sämst vara B-klassat med en stark motivering till varför materialet har valts. När material för grund-, vägg- och takkonstruktion valts ut så ska de kostnadsberäknas. Beräkningen görs med dataprogrammet BidCon.
Byggnaden ska efter det energiberäknas med hjälp av dataprogrammet VIP Energy. Detta i syfte av att kontrollera att byggnaden klarar energikraven för certifiering miljöbyggnad guld. Med hjälp av (SGBC, 2012). I den här typen av projektplanering så görs ofta ändringar genom planeringens gång. Om exempelvis ett hus inte skulle klara energikraven så måste något ändras i klimatskalet. Det i sin tur gör att kostnaden ändras pga. att material läggs till eller ökar i tjocklek. Och ökar exempelvis väggen i tjocklek så måste planritningarna ändras osv.
Varje delområde har en mer ingående metod för varje avsnitt.
Analys •Vilka förutsättningar finns?
Situationsplan •Vad ska finnas i nya hamnen?
Bostäder •Utformning Planlösning
Materialval •Hållbara material i byggnaden
Kostnad •Vad blir slutkostnaden?
Energiåtgång •Klarar det målkraven?
Gestaltningsförslag • Slutresultat
Figur 3. Flödesschema av arbetsprocessen.
8
3 OMRÅDESANALYS
3.1 Intervjuanalys 3.1.1 Syfte
Syftet med intervjustudien är att få en bättre förståelse och uppfattning om vad Arvika stad behöver. Intresset är att låta invånarna i Arvika tycka och tänka kring vad som ska gestaltas i hamnen. Vad vill Arvikas invånare bygga i hamnen?
3.1.2 Metod
För intervjuerna väljs varierade typer av människor från Arvika för att delta.
Deltagarna ska vara män, kvinnor, unga som gamla med olika intressen och sysselsättningar för att få så bred målgrupp som möjligt. Urvalet av personer görs så att av alla intervjuer ska hälften vara män och hälften vara kvinnor.
Olika ålderskategorier är viktiga, därför delas de in i tre grupper. 15-30 år, 30-50 år och 50 år och uppåt. Varje ålderskategori ska minst ha blivit intervjuade tre gånger. En man och en kvinna från varje ålderskategori. Det resulterar i att totala antalet intervjuer kommer att bli minst 18 stycken. Att välja ut rätta personer efter olika kategorier görs genom att hitta personer på olika ställen som exempelvis torget, idrottsplatsen Vik, systembolaget, Ica etc. För att också få en så bred målgrupp som möjligt så frågas den intervjuade vilken sysselsättning den har. Samma sysselsättning på flera intervjuade är inte bra för resultatet om det skulle upprepas flera gånger eftersom det kan ge lika svar då personer med samma sysselsättning kan tänka lika. Därför måste olika genrer av personer intervjuas. Intervjun innehöll omfattande frågor om hur hamnen skulle kunna förändras och vilka tankar och intressen folk har kring området. Mötena skedde verkligt och intervjuerna spelades in. Frågorna som ställdes
Vad saknar Arvika stad i allmänhet idag som möjligen skulle kunna byggas i hamnen?
Om Du fick bestämma tre saker som skulle ingå in det nya hamnområdet, vad skulle det vara?
Det finns byggnader i hamnområdet i dagsläget, är det någon byggnad som ska bort?
Vattnet är en del av hamnen, hur skulle man göra för att integrera det i området?
Finns det något som inte skulle passa bra i hamnen?
3.1.3 Resultat
En del av målen med arbetet är att skapa något nytt. En ny attraktion i Arvika. Enligt intervjustudien som gjorts är det högintressant att bygga något som Arvika inte redan har – inte bara bygga bostäder och verksamheter.
Något som lockar allmänheten är överensstämmande med de intervjuade. En samlingsplats att spendera tid på - något förutom nattklubb att tillbringa utekvällar. En uteplats, någon ny uteservering att ta en fika på i hamnen, njuta av natur och sjöutsikt runt ett bord med goda vänner och en kopp. Ett multisportcenter är en idé som drivits fram av entusiastiska Arvikabor och
kommunen är själva medveten om förslaget. Flera har just det på sin topp 3 önskelista av vad som ska finnas i hamnen.
I den allra västligaste delen av hamnområdet finns ett litet sandstrandområde där ingen badar. Invånarna ser gärna att en ny möjlighet till bad närmare centrum uppfylls. Vad som då skulle locka tror sig folk är bland annat förlängd sandstrand och brygga med tillgång till någon lekattraktion som hopptorn.
Hamnen idag ses för det mesta som ett tomt område. Förutom de två restauranger och tillhörande byggnader i den östra delen så finns det fler verksamheter längs hamnområdet som gärna hamnar lite i skymundan. Enligt intervjustudien så visar det sig att det finns ett relativt svagt intresse att låta byggnader i den centrala och västra delen av området att få stå kvar. Ett citat från en av de intervjuade är: ”För att göra plats åt något större så skulle man kunna ta bort de byggnaderna mellan strandparken och Barbord”. Dock finns det byggnader som i sig inte ser fantastiska ut, heller inte bedriver någon större verksamhet idag men har ett visst kulturellt värde. Längs Spårgatan så ligger en klassisk träbyggnad som var en utav de första byggnaderna i Arvika. Ett önskemål är att låta det vara kvar och bli ett kulturhus.
Att integrera vattnet i hamnområdet är inte den vanligaste frågan folk i Arvika går och grubblar på. Men man behöver inte bara bygga dammar eller bäckar för att knyta samman området med vattnet. Ett sätt att binda ihop sjön med området är att ge god sjöutsikt säger den ena. En bra strand med bryggor och lek-torn skulle räcka gott säger den andra. En sak som Arvika saknar är något som främjar båtlivet. En typ av serviceställe för båtar och framför allt en bensin-/ dieselpump på eller intilliggande vattnet för ett enklare sätt att fylla tanken. Detta bör vara i sammanknytning till den stora båthamnen.
Finns det något som inte skulle kunna passa verkligen? Ja det genomlysande svaret som gavs till den frågan var något som förstör utsikten för centrum.
Alltså höga byggnader. Det inkluderar höghus med bostäder framför allt, men också arenor eller större konserthus m.m.
3.1.4 Slutsats/diskussion
Vad Arvikaborna vill se är en större samlingsplats för möten framför allt för ungdomarna. De vill även se större aktivitet och att bygga ett aktivitets/- idrottscenter är en bra idé! Enligt studien så ger de intervjuade en känsla av att ungdomarna inte har speciellt mycket att göra på kvällarna, förutom det klassiska biobesöket, krogen eller det populära ”bil-raggar-varvet” i stan. För att göra Arvika mer aktivt även kvällstid tror jag själv att det behövs
någonting som lyses upp, bokstavligen. Att det finns en plats där det syns att dit kan man gå. En gräsyta med plats för bordssällskap, något kvällsöppet café och en liten fotbolls/-basketplan.
Vattnet är något som lockar och finns det i framtiden möjlighet till bad så måste en större sandstrand med badbrygga inklusive lektorn byggas. Båtlivet bör också förbättras genom ett serviceställe med tvätt och bränslepump. En
strand och båtbrygga kan komma att locka många människor. Det kan skapa konflikt mellan bostäder och det öppna rummet – då insynen till bostäderna kan bli mer offentliga om det öppna rummet tränger sig inpå för nära bostadshusen.
Byggnader i den västra delen kan rivas om det finns anledning att bygga någonting annat. Byggnader som har ett kulturellt värde, som det gamla trähuset längs Spårgatan, ska bevaras. Oavsett vad man river så blir alltid någon drabbad. För att undvika konflikter så måste det finnas en plan och en skälig anledning om det ska behöva rivas för att bygga nytt.
Det som inte får byggas var något som skulle förstöra utsikten. Höga
byggnader framför centrumkärnan tycks inte vara en bra idé! Men följdfrågan är då – hur ska bostäderna byggas? Att bygga 250 enplansbostäder skulle ta upp en stor del av området, ungefär fyra fotbollsplaner enbart bostäder skulle bli resultatet.
Figur 4. Bild på Olssons Brygga (till höger) och konsthallen (till vänster).
Figur 5. Bild på Hantverksmagasinet och Spårgatan till höger.
9 Figur 6. Verksamhet och lägenhetshus i västra området söder om Spårgatan. Figur 8. Husbilsparkering längs vattnet i centrala delen av området.
Figur7. Öppen yta med bangård och Arvika järnvägsstation bakomliggande. Figur 9. Verksamhetsbyggnad till vänster och en av Arvikas äldsta byggnad till höger.
10
3.2 SWOT-analys 3.2.1 Styrkor
Sveriges innersta hamn, Arvika hamn, ligger ca 200 meter från nuvarande centrum. Med det centrala läget ger det korta förbindelser från hamnen till näringslivet i Arvika.
Hamnområdet ligger mellan sjön Kyrkviken och centrumkärnan. Vattnet skapar en naturlig attraktionskraft som lockar turister, gästande
stadsinvånare, bostadssökande och arbetssökande i och med nya
verksamheter och arbetstillfällen. Med en central stadsdel, nära vattnet i söderläge ger det hamnområdet potentialen att bli det allra mest eftertraktade bostadsområdet i Arvika.
Bröderna Olsson har satt Arvika på kartan med den nu Sverige-kända musikfestivalen Arvika Hamnfest som lockar människor från stora delar av landet. De driver också restaurang och nöjesplats i den västra delen av hamnområdet vilket lockar många Arvikabor ner till hamnen.
Hamnen ligger i den allra södra delen av Arvika stad vilket gör det till det mest optimala läget för att inte bli skymd från solen. Ingenting kan skugga området förutom molnen och skogen på andra sidan sjön.
3.2.2 Svagheter
Marken i området är i dagsläget inte sanerat och man vet inte vart exakt någonstans det finns gifter. Det kan vara fläckvis eller över större delar av det gamla verksamhetsområdet.
Järnvägen är beläget högst upp i området och sträcker sig hela vägen från väst till öst. Problematiken är buller från förbipasserande tåg som gör det känsligt att bygga bostäder och särskilda verksamheter i närheten av rälsen.
Järnvägen skapar också en avskärning av två stadsdelar vilket kan göra det svårt att få hamnområdet att bli en del av stadskärnan.
Hamnområdet är beläget precis söder om de allra centrala delarna av Arvika vilket är därifrån sett framför sjön. Det tar bort möjligheten att bygga på höjden framför centrum eftersom det skulle ta bort den fina utsikten centrumborna besitter.
Vattnet uppnår en "måttlig ekologisk status" i dagsläget. Det jobbas med att förbättra det avloppsvatten som rinner ut i sjön och det går mot en
förbättring. Men än är inte sjön fullt frisk och Miljöstaben avråder från bad i Kyrkviken.
3.2.3 Möjligheter
Ett sjönära område med restauranger, uteplatser och gångstråk längs vattnet i söder, ett stenkast från båthamn och centrumkärnan. Det är saker som många människor bara drömmer om!
Vattnet i Kyrkviken är på bättringsvägen och är förhoppningsvis om några år rent nog att bada i. Det öppnar en helt ny möjlighet att kunna skapa nya fina badstränder, badbryggor och liknande. En ny turistattraktion som vattenpark, vattensportklubb eller båt/scooteruthyrning för att locka ännu fler till Arvika och hamnen! En ny vik och ytterligare båtplatser för hamnområdet med tillgänglighet och närhet till näringslivet i hamnen skulle främja dess verksamhet.
En exploatering och förnyelse av hamnområdet skulle skapa nya lokaler för företag och privatpersoner att utnyttja. En expansion av Arvikas näringsliv ger nya jobbmöjligheter och lockar nya människor till staden vilket skulle få Arvika att växa!
Med den stora öppna ytan som området erbjuder ger det möjlighet att bygga i princip vad man vill utan att riva något, så länge det hålls inom de hållbara ramarna. Om den giftiga marken skulle bortses ifrån, eller om turen skulle vara så god så att gifterna i marken är ofarliga eller inte alls finns, så finns alla möjligheter att bygga vad som helst – utan rivnings- eller
saneringskostnader.
3.2.4 Hot
Marken är ett orosmoment då det är svårt att förutse vart exakt miljögifterna befinner sig. Risken är att bostäder och kommersiella verksamheter inte kan byggas på delar av marken.
Klimatförändringarna är en stor fråga och kan ha förödande konsekvenser.
Enligt SMHI:s klimatanalys så kommer medeltemperaturen öka med ca 4,5°
C och årsmedelnederbörden kommer öka med 20 %. Dessa följder kommer ge allt fler översvämningar. I och med mer nederbörd riskerar byggnader att drabbas av mer fukt- och mögelskador. En högre temperatur gör att järnvägen i området riskerar att drabbas av skred eller genomspolning. Sommartid kommer risken för solkurvor på rälsen att öka.
Rälsen delar två stadsdelar itu. Och för att ta sig till och från hamnområdet med bil så behöver du korsa rälsen på två alternativa ställen - båda med bommar för tågtrafik. Med ett nytt hamnområde med verksamheter och nya bostäder kommer det att skapa en större aktivitet vilket resulterar i fler bilar som ska över rälsen. Om inget annat alternativ till dessa två övergångar byggs kommer det skapa långa köer vid förbipasserande tåg.
Ett så potentiellt attraktivt område som hamnen kan lätt skapa stor efterfrågan vilket gör att priser för bostäder och lokaler ökar. Det kan då för att kunna bosätta sig i området handla om en fråga om pengar vilket stoppar
möjligheterna om en blandad integration. Det blir en klassfråga och skapar ett ännu mer segregerat samhälle, vilket inte vill eftersträvas.
3.2.5 Slutsats/diskussion
Det mest positiva väger här mer än det mest negativa. Hamnen i Arvika har ett ypperligt läge med en av stadens finaste utsikter. Här gäller det att se potentialen av vad det kan bli och inte vilka hinder man kommer att möta på vägen. För det vackra resultatet av ett nytt hamnområde skulle väga upp kostnaden för det.
En byggnation framför ett tidigare bostadsområde skapar vissa
begränsningar. En av dem är naturligtvis utsikten. För att undvika att utsikten tas bort från de redan bosatta i centrum genom en nybyggnation i hamnen måste det planeras väl var och hur det ska byggas. Om höga hus måste byggas på grund av för liten yta eller för att uppnå ett mål på visst ett visst antal bostäder så bör det kompromissas med hjälp av siktlinjer eller en förflyttning av nya bostadshus väster ut i det här fallet.
Med ett så exklusivt område som hamnen är i jämförelse med många andra kan det få konsekvenserna att det bli dyra bostäder att köpa eller hyra. Om förutsättningarna redan är sådana, skulle det bli dyrare att bygga hus med dyrare material som dock sparar energikostnader? Tjockare väggar och mer isolering ger mer materialkostnader. Är det då hållbart i det ekonomiska perspektivet? Och om förutsättningarna redan är sådana, skulle det skapa ett mer överklassområde än om man valde att balansera det ekologiska och ekonomiska?
Figur 10. Gångstråk längs vattnet.
11
3.3 Järnvägen 3.3.1 Syfte
Med en järnväg parallellt med området medföljer vissa regler som man i ett planeringsarbete måste förhålla sig till. En riskanalys har gjorts av Sweco som innehåller viktig information om hur bebyggelse i närheten av järnvägen bör planeras. En tågolycka kan inträffa då genom krock eller urspårning och kan skada människor, byggnader, mark och genom farliga gods påverka miljön i området. Ett utav arbetets största utmaning är hur man bör bygga jämte järnvägen.
3.3.2 Riskanalys
Risker med järnvägen är att någon eller något kan komma till skada.
Händelser som kan orsaka skada är följande:
Plankorsningsolycka - En plankorsning kan dels medföra risk för
personolycka, dels risk för att farligt gods flödar ut. För att utflöde av gods ska ske krävs att tåget kolliderar med ett tungt fordon eller arbetsmaskin.
Grus och is - Passerande järnvägstrafik kan, även utan direkt olyckshändelse påverka omgivande område genom att till exempel grus skjuts upp av
passerande tåg eller snö och is faller från tåget. Av bland annat denna anledning föreskrivs generellt ett skyddsavstånd mellan järnväg och bebyggelse på ca 30 meter.
Urspårning - Tåg kan spåra ur till följd av bland annat kollision, spår- eller vagnfel eller växelrörelser. Jämfört med ”farligtgodsolyckor” är det relativt vanligt att tåg spårar ur, sannolikheten är dock mindre på obruten räls än inom växel-och rangerområden.
Farligt gods - Farligt gods innebär ämnen och produkter som har så farliga egenskaper att de kan orsaka skada på bl.a. människor och miljö, eller inverka menligt på transportfordonets säkra framförande, om de inte hanteras på rätt sätt under en transport. Farligt gods delas in i nio klasser enligt RID som reglerar transporter på järnväg internationellt och nationellt, se Tabell 1.
Fakta här är hämtat från (Arvidsson, 2014)
Tabell 1. Klasser av farligt gods med exempel på ämnen
Skyddsavstånd används ofta inom samhällsplanering i syfte att reducera risker. Sweco har använt sig av generella skyddsavstånd som arbetats fram av länsstyrelserna för Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. Avstånden redovisas i Tabell 2 nedan.
3.3.3 Resultat
Tabell 2. Avstånd och rekommenderad markanvändning nära järnväg.
Figur 12. Rekommenderade avstånd från järnvägens mitt
Figur 11. Västra övergången över järnvägen. Med bommarna nere.
12
4 STÄLLNINGSTAGANDEN
4.1 Bakgrund
I en värld där inte alla tycker lika blir följden att inte alla kan tillfredsställas.
Som planerare så måste val göras för att ett område ska bli till. Valen
analyseras och väljs med omsorg och hänsyn till alla olika vinklar för att få ut det optimala resultatet. För att skapa ett minst sagt bra område behöver ställningstaganden göras kring bland annat:
Bygga 250 bostäder– hur och var ska man bygga?
Energisnåla hus för ekologin eller standardhus för ekonomin?
Gamla byggnader – vill man bevara kulturvärdet?
Stadskärnan - hur kopplar man två stadsdelar ihop?
4.2 Huvudfrågor
4.2.1 Bygga 250 bostäder
Möjliga strategier:
o Bygga högt och inte ta hänsyn till sikt för bakomliggande fastigheter och uppnå bostadsmålen.
o Bygga lågt för att ta hänsyn till sikt för bakomliggande fastigheter och inte uppnå bostadsmålen.
o Utse ett område där det, om höga byggnader skulle byggas, som minst skulle förstöra utsikten för bakomliggande fastigheter.
Ställningstagande:
Arbetet har ett uppsatt mål om att nå 250 bostäder i hamnområdet. Därför måste valet tas att klara det målet. Men från intervjustudien gav invånarna ett tydligt NEJ om att vilja se höga byggnader som tar bort utsikten. Därför måste här kompromissas. Valet är att bygga de allra högsta husen så långt väster ut i området som möjligt, där den enda utsikten som skulle tas bort skulle vara från verksamheter som Colorama och busscentralen. De lägre bostadshusen kan läggas i den västra delen av området närmare hamnens centrum, där en större kvartersmöjlighet finns ihop med en möjlig hamnpark.
4.2.2 Energisnåla hus eller standardhus
Möjliga strategier:
o Satsa på ekologiska byggnader med bra materialval.
o Bygga standardhus med högre u-värde i syfte att sänka byggkostnaderna.
o Bygga hus på prefabricerade väggelement med låga u-värden som går fort att montera.
Ställningstagande:
För att få små driftkostnader i och med mindre energiåtgång så byggs hus med byggnadsmaterial valda ur ekologisk synpunkt. Även om kostnaderna för material kan bli mer kostsamma jämfört med ett standardhus så lönar det sig i det långa loppet. Med prefabricerade väggelement sänks
byggkostnaderna i och med snabba montage. Detta resulterar i att
bostadskostnader och hyror kan bli lägre och rimliga i pris. Här väljs alltså alternativ 1 och 3 då det finns möjligheter att beställa prefabricerade väggar med väldigt låga u-värden.
4.2.3 Gamla byggnader
Möjliga strategier:
o Bevara alla byggnader och planera nya byggnader runt om.
o Bevara de byggnader med högst kulturvärde samt populärvärde enligt Arvikas invånare.
o Riva befintliga byggnader för en enklare planering av nya byggnader.
Ställningstagande:
Att riva för att bygga nytt är inte hållbart längre skrev Hans Gillgren. Därför bör man bevara eller varsamt komplettera de byggnader som har ett kulturellt värde eller som kan bli funktionella i det nya området. Enligt intervjustudien så anses de två restaurangerna i den östra delen av hamnområdet ha ett populärt värde. Den äldsta träbyggnaden i mitten av hamnområdet anses ha ett högt kulturellt värde därför bör den kvarstå.
4.2.4 Sammanbindningen av stadskärnan och nya hamnområdet
Möjliga strategier:
o Inte ansluta nya hamnområdet till stadskärnan.
o Ansluta hamnområdet till stadskärnan genom byggnader närmare centrum och järnväg.
o Ansluta hamnområdet till stadskärnan genom vägar inklusive över och undergångar samt siktlinjer vilket får nya
hamnområdet och nuvarande centrum att se strukturellt lika ut.
Ställningstagande:
Arbetet måste följa uppsatta mål så det gör att alternativ 2 och 3 kvarstår.
Problematiken med alternativ 2 är att det finns riktlinjer som säger att bara vissa byggnader och verksamheter får byggas nära intill järnvägen. För att skapa en riskfri anslutning till den nuvarande stadskärnan väljs alternativ 3.
Det för att kunna ge intrycket att hamnen följer samma stadsplanering som nuvarande centrum genom att gator och siktlinjer i hamnen är likt centrum.
Genom en under/-övergång närmare centrum och torget skulle det kunna skapa en känsla att hamnen inte alls är långt ifrån centrum.
13
5 UTVECKLING AV DET NYA HAMNOMRÅDET
5.1 Syfte
Arvikas hamnområde står till stora delar tomt. För att staden ska kunna utvecklas behöver staden växa på ett hållbart sätt. Nya jobb, fler bostäder och gemensamma mötesplatser för olika aktiviteter är något som ger en stad goda möjligheter att kunna utvecklas. Hamnen behöver en bättre infrastruktur, fler verksamheter och en smartare koppling mellan centrumkärnan och nya hamnen. Hamnen behöver större attraktionskraft, ett ställe för både turister och Arvikabor att tillbringa sin tid på. Många förslag har redan skickats in till kommunen från olika arkitektföretag men har inte tillfredsställt utan
kommunen vill nu skapa ett eget gestaltningsförslag av hamnen.
5.2 Metod
Tillsammans med kommunen har det i detta arbete tagits fram ett förslag som tar hänsyn till alla krav som kommunen, stadens invånare och hamnområdet själv ställer på en ny projektering. Området har ingen detaljplan vilket ger planeringen relativt fria tyglar. Kommunen arbetar nu fram en fördjupad översiktsplan i och med planeringen. Med hjälp av AutoCAD Architecture ritas ett nytt gestaltningsförslag upp med nya vägar, parkeringar, bostäder, verksamheter och offentliga rum.
5.3 Resultat 5.3.1 Infrastruktur
Hamnområdet och centrum skiljs av järnvägsrälsen. De två trafikerade passagerna som finns i öst respektive väst är bom-kontrollerade för
förbipasserande tåg. Det skapar idag bilköer i närheten av området och i och med ett nytt attraktivt hamnområde så skulle det inte bli mindre. För att förhindra bilköer har det planerats in en undergång ca 60 meter väster om den nuvarande västliga övergången. Övergången i väst kommer bara att användas av räddningsfordon i framtiden. Övergången i öst blir kvar som den är för att ge fler vägalternativ och framför allt inte skapa långa avstånd för dem som vill vistas i de östra delarna av hamnområdet. I dagsläget finns även en undergång för cykel och gående i den västra delen av hamnområdet. För att knyta ihop centrumkärnan med hamnen genom korta förbindelser så är det även tänkt att skapa en undergång öster om järnvägsstationen.
Strandvägen som idag går över järnvägen i den västra delen av området har nu flyttats 60 meter väster ut i och med den nya undergången. Det skapar mer plats åt allmän plats, parkeringar, bostäder och verksamheter inom området.
Gatan som idag heter Spårgatan döps om till Södra Esplanaden i det syftet att sluta cirkeln med de andra gatorna i Arvika som Östra Esplanaden, Norra Esplanaden och Västra Esplanaden.
I och med förflyttning av Strandvägen har det skapat plats åt drygt 300 parkeringsplatser inklusive två två-plans parkeringshus. Tidigare fanns enbart 116 parkeringsplatser. En yta för möjligt bostadsbygge har blivit större och i och med det gett plats för ytterligare större plats för en allmän plats där parkyta, verksamheter och offentliga rummet kan utnyttjas. Längre bort längs Södra Esplanaden har ytterligare 63 parkeringsplatser skapats mellan
järnvägsrälsen och den betänkta platsen för Arvika Idrottscenter. Längs hela Södra esplanaden finns uppskattningsvis 30 korttidsparkeringar för
besökande.
I dagsläget går ett promenadstråk längs vattnet parallellt med Strandvägen fram till de gamla verksamheterna på den södra delen av Spårgatan. Det promenadstråket har inte bara förlängts hela vägen förbi de nya tänkta bostadshusen genom nya hamnparken och ända fram till Barbord Restaurang utan har också getts en alternativ promenadväg längs strandkanten på bryggor som går från gamla båthamnsudden och hela vägen till Barbord. Den nya hamnparken är kommunens egna förslag som har dagvattensamling och skapar grönytor för eventuella möten, picknick etc. Vid sidan av hamnparken finns 18 parkeringsplatser att utnyttja.
De nya bryggorna är tänkt att skapa en ny båthamn på andra sidan av den nuvarande båthamnen. Det i syfte att ge Arvika fler båtplatser nära centrum och integrera vattnet med området i och med gångstråk hela vägen ut till sista båtbrygga. Vad som också planerats in är en strandzon väster om
Kolgrändsudden (udden i mitten av hamnen). Den är tänkt för att på sikt, då sjön är badvänlig, kunna erbjuda just bad, sol och lek. Utöver bryggorna som går längs strandkanten så ska en brygga byggas ut mot sjön. Längst ut på den ska det finnas plats att sitta, hoppa från hopptorn samt köpa glass från den tänkta glassbaren som även har funktionen ”drive-by” för båtar (se figur 19 på sida 16).
Endast en byggnad har tagits bort från området och är den som ligger söder om Spårgatan. Åtgärden behövde göras i syfte att få plats med bland annat de nya bostäderna samt den nya hamnparken. I dagsläget används bara en liten del som verksamhet och största delen används till lagerbyggnad.
Figur 13. Satellitbild på den nuvarande hamnen med pilar som beskriver över- och undergångar.
Nuvarande övergångar
Planerad undergång för motortrafik
Planerad undergång för cykel och gående Nuvarande undergång för cykel och gående
14
5.3.2 Bostäder
Bostäderna har en viktig del i områdesplaneringen. Utmaningen har varit att få plats med så många bostäder som möjligt, på så liten yta som möjligt, med så få våningar som möjligt för att inte skymma utsikten för bakomliggande bostäder i centrum. Resultatet blev sex femvåningshus så nära Strandvägen som möjligt. Det gör att de bakomliggande byggnaderna endast är
verksamheter som inte är i samma behov av utsikt som bostadsägaren i centrum. Det skulle inte heller som följd sänka värdet på fastigheten på grund av att utsikten tas bort. Bostäderna är utsatta i tre kvarter med två hus i varje.
Varav ett hus har långsidorna mot norr och syd med loftgång och entré på norrsidan och balkonger på sydsidan. Det andra huset har långsidorna mot öst och väst med loftgång på östsidan och balkonger på västsidan. Det
sistnämnda huset är även utformat med balkonger mot sydsidan.
För att täcka bostadsmålen så planeras det även att sättas ut tre punkthus i den allra västliga delen av planområdet. Dessa bostadshus har 12 våningar med tre till fyra bostäder i varje plan. Höghusen är placerade med goda avstånd från varandra så att siktlinjer skapas mellan dem. Bakomliggande byggnader består till största delen av verksamheter och inte bostäder.
Figur 14. Visualisering av Hus 2 i den västra delen av hamnområdet.
5.3.3 Verksamheter
Arvika Idrottscenter är en idé som vill få fram nya sporter i Arvika. Padbol, padeltennis, squash etc. är exempel av sporter som skulle kunna utövas på ett nytt idrottscenter i Arvika. I hamnens centrum har det planerats i en byggnad som kan styra dessa sporter både inomhus och utomhus. Inomhus skulle det kunna utövas golf i simulator, 3 mot 3 innebandy/basket, padbol, squash osv.
Utomhus har exempel ritats upp med två tennisplaner, padeltennis och en inlines-hockeyplan. Arvika Idrottscenter styr därifrån bokningar,
arrangemang och träningar för dessa sporter. På situationsplanen har det även ritats upp tre beachvolleybollplaner nära vattnet som också skulle kunna arrangeras av idrottscentret.
Mittemot idrottscentret ligger en tom parkering som idag används av husbils- turister. Där planeras det att driva en fortsatt husbilsparkering men med ett turistcenter intilliggandes. Där ska det gå att betala dygnsparkering. Det ska också finnas möjlighet att få information och Arvika och hur man som turist skulle kunna utforska staden, boka turistattraktioner, hyra båt/kanot och fiskeutrustning etc. Det ska finnas tillgång till nödvändiga livsmedel och souvenirer som ska symbolisera Arvika.
Längs udden går promenadstråket på bryggor längs strandkanten. Enligt Arvikaborna så skulle det vara väldigt trevligt att kunna ta en fika nere vid hamnen. Därför har det planerats in ett café med uteservering på den östra delen av udden. Caféet skulle ha möjlighet att ha öppet både dagtid som kvällstid. Många tänker sig att det bara skulle kunna drivas på sommaren.
Tanken är dock att eftersom sjön Kyrkviken används som ett promenadstråk när isen är lagd så skulle caféet även locka in folk in i värmen och fungera lika bra på vintertid.
Varje bostadshus är planerade med en bottenplan för förråd, cykelförvaring, el, ventilation och en verksamhetsdel. Denna verksamhetsdel kan användas till kontor för företag, bostadsrättsföreningslokal, café, idrottssal etc. Det kan vara en tillgång till fastighetsägaren som kan hyra ut den lokalen till vem den vill.
5.4 Slutsats/diskussion
Ledorden som sas att varsamt komplettera och förbättra vår befintliga miljö har följts till största del. Det enda som kommer att behöva rivas är byggnaden söder om Spårgatan. Valet att riva denna byggnad togs med tanke på hur byggnaden bedrivs i dagsläget. Endas ett företag bedriver verksamhet i den allra yttersta delen av huset, resten står tomt eller som lagerlokal.
En undergång en bit väster om den nuvarande övergången gav ett bra resultat då det skapade mer yta för hamnområdet. Men det som ger mer åt det ena ger mindre åt den andra. Den tänkta undergången kommer ligga närmare Arvika Näringslivscentrum, vilket kan skapa konflikt med de företag som jobbar där.
En väg närmare byggnaden kan skapa buller och störningar för dem som håller till där.
Figur 16. Arvika Idrottscenter med bl.a. tennis-, landhockey- och padbolplan.
(Månsson, 2016)
Figur 17. Golfplatå i Arvika Idrottscenter med två golfsimulatorer.
(Månsson, 2016)
Figur 18. Flygbild på hamnen idag.
Figur 15. Exempel på lägenhet med inredning.
15
5.5 Förslagsritningar för det nya hamnområdet
Figur 19. Närmare bild av förslaget för den västra delen av området.
Nya bostäder
Trafikerad väg Gång- och cykelväg
Parkeringshus
Damm/dagvattensamling
Bryggor
Gräs
Träd/buskage
Figur 20. Illustrationsbild - barn cyklar i parken.
16 Nya bostäder
Glassbar/drive-by
Bryggor
Gång- och cykelväg
Gräs
Figur 21. Närmare bild av förslaget för strandlinjen och den nya båthamnen.
Träd/buskage
Figur 22. Illustrationsbild - båtar i Arvika hamn.
17 Nya bostäder
Trafikerad väg
Gång- och cykelväg Damm/dagvattensamling
Bryggor
Gräs Turistcenter
Arvika Idrottscenter
Café/restaurang
Figur 23. Närmare bild av förslaget för den västra delen av området.
Träd/buskage
Större buskage
Figur 24. Illustrationsbild - bryggor längs med strandkanten.
18
6 BYGGNADER
6.1 Syfte
Ett nytt område ska gestaltas. I och med det så räknar man med kostnader för bland annat nya vägar, markarbeten, sanering och byggnader. Kommunen kan inte stå för alla kostnader, därför fås det in bland annat statliga bidrag.
Men det räcker för hela området. Därför byggs bostäder som i sin tur köps upp av ett bolag för att kunna täcka resterande kostnader. Kommunen har räknat med att ca 250 bostäder skulle täcka de resterande kostnaderna för att skapa ett nytt hamnområde.
6.2 Metod
Före byggnaderna kunde ritas så behövde ställningstaganden gjorts, en beräkning på hur stor yta bostadshusen får uppta och efter det hur många lägenheter som kan byggas per bostadshus utifrån den tillåtna storleken.
Husen ritas i datorprogram Revit Architecture och med hjälpmedel skapas lägenheter anpassade enligt SIS (svensk standard).
När byggnaderna ritats klart så väljs materialen ut. Detta görs ifrån databasen sundahus.se som visar miljöklassning för alla material, miljö- och
hälsofarliga ämnen, återvinning, återanvändning, energiutvinning etc.
Efter det görs en kostnadskalkyl utifrån valda material. Kalkylen görs med hjälp av datorprogrammet Bidcon. Material enligt sektionsritning och planritning (exklusive inredande möbler), arbetskostnad och tillägg för vinst, risk och centraladministration räknas med. Samt schablonbelopp för
arbetsplatsomkostnader för bland annat etablering, drift och avetablering. Det är ett tillägg på 16 % av den totala kostnaden.
Sist görs en energikalkyl med hjälp av datorprogrammet VIP Energy. Det för att se om den totala energiåtgången klarar kraven för miljöbyggnad guld- certifiering enligt SGBC.
6.3 Resultat 6.3.1 Utformning
Två olika byggnader har ritats. En vars kortsidor går från väst till öst som kallas HUS 1 och en vars kortsidor går från norr till söder HUS 2. Dessa två placeras enligt situationsplanen. De två olika byggnaderna placeras på tre ställen. Det resulterar i sex bostadshus.
Bostadshusen har en bottenvåning innehållande förråd, cykelförråd, el-, ventilations- och verksamhetsrum. Verksamhetsrummet kan användas till kontor, restaurang eller om ritningarna önskas ändra och behovet finns skapa ett bilgarage med rymlighet för 6 personbilar. Över bottenvåningen finns fyra våningar med lägenheter. Totalt alltså fem våningar. HUS 1 innehåller 18 lägenheter och HUS 2 innehåller 24 lägenheter. Båda husen har varierad storlek på lägenheterna, från ett ROK till fyra ROK. Det resulterar i 42 lägenheter på tre områden vilket blir 126 lägenheter totalt. Den totala boarean resulterade i 9483 m2.
För att uppnå målen på 250 lägenheter i det nya hamnområdet måste ytterligare 124 nya lägenheter få plats i området. Enligt situationsplanen har de valts att placeras i tre punkthus på 12 våningar med tre till fyra bostäder på varje plan i den allra västliga delen av hamnen där de inte förstör utsikten för bakomliggande bostäder.
6.3.2 Materialval
Byggnaden är uppbyggd på prefabricerade sandwichelement. Stående på en fukt- och radonsäker platta på mark gjord av det tryckhållfasta
isoleringsmaterialet Foamglas. Taket är ett kalltak med lösull av stenull som isoleringsmaterial. Takytskikten är gummitakpapp. Mellanbjälklaget är ett filigranbjälklag med en färdiggjuten betongplatta och platsgjuten betong ovanpå. Golvytskiktet är klinker eller trägolv.
Golv:
Golvkonstruktionen är vald utifrån Koljern-tekniken (Mård, 2015). Den består av en botten av markfyllning för att stabilisera plattan. Över den kommer två lager av foamglas med en radonsäker plåt emellan dem. Ovanpå dem läggs ett koljern-element bestående av foamglas.
Golvkonstruktionen har många fördelar. Cellglas försämras inte av åldern och dess fysiska egenskaper håller hela dess livslängd. Cellglas är gjort av rent glas vilket gör det till ett oorganiskt material. Därför kan inte materialet bli fuktskadat och som följd angrips det inte av skadedjur eller
mikroorganismer. Det är alltså en riskfri isolering i mark. Materialet har slutna celler och är därför vattentätt. Inte heller ånga kan tränga igenom och ersätter på det sättet fuktspärr. Det är obrännbart tack vare att det är rent glas, inga gifter kan släppas ut genom rökgaser.
Foamglas är A-klassad enligt miljödatabasen Sundahus.se. Materialet använder bara hälsofarliga ämnen i tillverkningen. Inga miljöfarliga ämnen i varken tillverkning eller färdig produkt. Foamglas går att återanvända och materialåtervinna vid både rivning och byggnation. Livslängd 50 år.
Vägg:
Väggkonstruktionen är vald utifrån Abetong ABs sandwichelement-typ.
Väggelementet är prefabricerat för att kunna resa byggnaden fortare, minska risken för att material förstörs av väderlek och minska byggtiden och arbetskostnader.
Det isolerande materialet i väggen är Kooltherm. Kooltherm valdes ut för dess starka värmeisolerande egenskaper. Med en tjocklek på 250 mm så når materialet ett lamdavärde på 0,020 W/m,K. Med en innerskiva av betong med tjockleken 150 och en ytterskiva med tjockleken 80 mm skapar det en vägg som till och med klarar av passivhus-standarden med ett u-värde < 0,10 W/m2K. Andra fördelar är att Kooltherm är svårantändligt och
självslocknande vilket ger den mycket bra brandegenskaper. Det är
”termoset” vilket betyder att det inte smälter eller droppar. Väggen är även luft- och vindtätt.
Kooltherm är B-klassat enligt Sundahus.se. Det innehåller miljöfarliga ämnen i tillverkning och produkt. Det innehåller också hälsofarliga ämnen i
tillverkning. Det går att återanvända, materialåtervinna och energiutvinna vid rivning. Anledningen till att det når B-klassning är tack vare sina goda isoleringsegenskaper. Livslängd 75 år. Nilverud1 säger att Kooltherm är ett oljebaserat material vilken är anledningen till att det inte når A-klassning.
Betongen i väggen är även den B-klassad. Den har hälsofarliga ämnen i tillverkning och färdig produkt. Den har varningsmärket ”irriterande”.
Betong går att återvinna vid rivning. Livslängd 50 år.
Figur 25. Sandwich väggprincip. (Paroc.se, 2016)
1 Anders Nilverud säljare Kingspan Insulation Sverige, telefonsamtal den 16 maj 2016.
19 Mellanbjälklag:
Mellanbjälklaget byggs upp med ett armerat prefabricerat 50 mm tjockt bjälklag. Det stöds på väggelementet för att 250 mm färskbetongen ska kunna gjutas uppe på. Innan betongen platsgjuts så läggs ytterligare armering för hållfasthet.
Tak:
Taket är ett låglutande kalltak rest med takstolar. Uppe på det sista
betongbjälklaget vilar lösullsisolering. Isoleringen är stenull. Fördelarna är det låga lamdavärdet och att det är brandsäkert. Ytskiktet är en hållbar underlagspapp följt av en fukthållande filt som ger förutsättningarna för ett grönt sedumtak.
Stenull är A-klassat enligt Sundahus.se. Det innehåller bara hälsofarliga ämnen i tillverkningen. Det kan återanvändas och materialåtervinnas vid rivning. Livslängd 50 år.
Takstolarna görs av regelverk 45x95 och är B-klassat enligt Sundahus.se.
Dokumentationen är ofullständig och kan vara en anledning till varför den inte är A-klassad. Det gör på 100 % förnybara råvaror. Har inga miljö- eller hälsofarliga ämnen i tillverkning eller färdig produkt. Livslängd 50 år.
Råsponten är A-klassad enligt Sundahus.se. Den görs på 100 % förnyelsebara råvaror. Har inga miljö- eller hälsofarliga ämnen i tillverkning eller färdig produkt. Kan återanvändas, materialåtervinnas och energiutvinnas vid både byggnation och rivning. Livslängd 50 år.
Underlagspappen Trebolit är A-klassad enligt Sundahus.se. Den har inga miljö- eller hälsofarliga ämnen i tillverkning eller färdig produkt och går att energiutvinna vid rivning. Livslängd 25-35 år.
Sempergreen SF 12 är en fukthållande filt och är A-klassad enligt Sundahus.se. Den använder sig av miljö- och hälsofarliga ämnen i tillverkningen. Filten lagrar dagvatten. Den kan återanvändas,
materialåtervinnas och energiutvinnas vid byggnation. Livslängd 50 år.
På det gröna taket kommer solceller att installeras. Enligt VIP-kalkylen så krävs 150 m2 solceller per hus för att klara av dess energianvändningskrav.
6.3.3 Kostnad
Kostnaden beräknades för ett kvarter d.v.s. två bostadshus. Beräkningen görs efter den senaste uppdateringen av lönekostnader enligt Bidcon. Påslaget för centraladministration för material och kollektivlöner: 10 %, UE/konsult: 5 %.
Arbetsplatsomkostnader läggs till med 16 % av den totala kostnaden.
Kostnaden för den prefabricerade sandwichväggen är ett uppskattat riktpris.
Brodén2 skriver att priset kan bero på många faktorer: komplexitet i
konstruktionen, frakter, armeringsmängder etc. Ett riktpris som kan användas till projektet är 2375 kr/m2. Väggarean räknas med inklusive fönster och dörrar.
För att nå upp till energianvändningskraven så var byggnaden tvungen till att kompletteras med solceller. Enligt (Andersson, 2016) så skulle priset för monokristalliska solceller vara 2497 kr/m2.
Resultatet och kostnaden för ett kvarter blev 30,66 Mkr exklusive arbetsplatsomkostnader. Totala summan för ett kvarter med arbetsplatsomkostnader blir då 35,56 Mkr. Om den summan skulle
multipliceras på tre kvarter skulle totala summan för planerade bostadshus bli 106,7 Mkr. Om den summan delas på totala boarean - 9483 m2 - för området skulle det bli 11 248 kr/m2. I den här summan är materialkostnader,
arbetskostnader och ett rimligt tillägg för platsomkostnader medräknat.
Observera att den här summan inte inkluderar markarbeten, el-, ventilation- och VVS-kostnader.
2 Stefan Brodén säljare/projektledare Abetong AB, mejl den 13 maj 2016
20
6.3.3 Miljöbyggnad
Här kontrolleras om byggnaden i slutändan skulle kunna uppnå certifiering för Miljöbyggnad Guld. Eftersom många av de kontroller som behöver göras för certifiering kräver att byggnaden står klar och är i bruk så görs en
avgränsning på att bara de inledande tre punkterna för miljöbyggnadscertifiering kontrolleras.
1 Energianvändning
Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för låg energianvändning. (Swedish Green Building Council, 2012) En energikalkyl görs på Hus 1 i kvarter 2 så att Hus 2 i kvarter 1 och 2 skuggar huset från öst och väst. Detta för att se om ”extremfallet” håller för att certifieras enligt Miljöbyggnads krav.
För att uppnå nivå guld krävs att den specifika energianvändningen inte överstiger 65 % av BBRs krav som är 100 kW/m2, Atemp.
Huset uppvärms av Arvikas fjärrvärmenät. Med hjälp av 120 m2 solceller på taket klarar byggnaden av miljöbyggnads krav. Resultatet för Hus 1 i kvarter 2 blev 65 kW/m2, Atemp.
2 Värmeeffektbehov
I Miljöbyggnad definieras värmeeffektbehovet, Ptot som byggnadens värmeförluster till följd av värmetransmission, luftläckage och ventilation fördelade på byggnadens Atemp, arean innanför ytterväggarna
som är värmd till 10°C eller mer. (Swedish Green Building Council, 2012) Värden för att räkna ut värmeeffektbehovet vid DVUT fås från samma energikalkyl som gjordes bedömningskriterie 1 med justering att
tidsintervallet kortas ner till januari månad som är den kallaste månaden på året.
För att uppnå nivå guld krävs att värmeeffektbehovet vid DVUT inte överstiger 25 W/m2,Atemp.
För att räkna ut värmeeffektbehovet används formlerna:
𝑉ä𝑟𝑚𝑒𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣𝑒𝑡 = 𝑃𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝
Formel 1. Beräkning av värmeeffektbehovet
𝑃𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙 = 𝑃, 𝑡𝑟𝑎𝑛𝑠𝑚𝑖𝑠𝑠𝑖𝑜𝑛 + 𝑃, 𝑙𝑢𝑓𝑡𝑙ä𝑐𝑘𝑎𝑔𝑒 + 𝑃, 𝑣𝑒𝑛𝑡𝑖𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 Formel 2. Beräkning av totala effekten.
Resultatet blev:
P,transmission = 9462 W P,luftläckage = 562 W
P,ventilation = 4480 W Atemp = 1872 m2
Ptotal = 9462+ 562 + 4483 = 14507 W
Värmeeffektbehovet = 145071872 = 7,8 W/m2Atemp 25 > 7,8 W/m2Atemp
Värmeeffektbehovet uppfylls med god marginal vilket är positivt.
3 Solvärmelast
Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för att begränsa solvärmetillskottet under den varma årstiden. Därmed minskar behovet av komfortkyla eller lägenheter med övertemperatur. (Swedish Green Building Council, 2012)
Bedömningen här görs på Hus 1, lägenhet 5 (den allra västra), i
vardagsrummet. Här bedöms solvärmelasten bli störst tack vare att ingen balkong är rakt över, inget hus ger skugga från söder/väster och rummet har många fönster inklusive fönsterdörren.
För att uppnå nivå guld så krävs < 18 W/m2, golv.
För att räkna ut solvärmelasten SLV användes formeln:
𝑆𝐿𝑉 = 800 ∙ 𝑔, 𝑠𝑦𝑠𝑡 ∙𝐴,𝑔𝑙𝑎𝑠𝐴,𝑟𝑢𝑚 Formel 3. Beräkning av solvärmelast.
Med hjälp av verktyget ”Parasol” kunde ett g-värde (g,syst) fås ut per fönster och resultatet blev:
G-värde (g,syst) = 21 % Glasarea = 2,12 m2 Golvarea = 22,37 m2 Solvärmelast = 15,9 W/m2
6.4 Slutsats/diskussion
Resultaten visar att alla material i grund- och takkonstruktion är A-klassade.
Väggkonstruktionen är B-klassad eftersom komponenterna betong och kooltherm är B-klassade. Varför kooltherm väljs trots sin miljöklassificering är för dess goda isoleringsegenskaper. Kooltherm når inte A-klassning av den enkla anledningen att den är oljebaserad. Betong väljs för dess snabba
uppbyggnad och relativt billiga materialkostnad.
Kostnaden för bostadshusen blev ca 107 Mkr. Kostnaden per kvadratmeter boarea blev 11 248 kr/m2. Det som inte räknades med i det här arbetet var kostnader för underentreprenörkostnader som el, ventilation och VVS. Det kan ge en ”optimistisk kostnadssumma”. Trots det så kan slutsatsen dras att kostnaden per kvadratmeter är väldigt bra och att målet för att hålla en ekonomisk hållbarhet då har nåtts! I en bredare studie där mer tid hade funnits skulle det kunna läggas ner arbete på att ta in rimliga offerter för det här projektet från underentreprenörer enligt kategorierna ovan.
Resultatet visar också att miljömålen nåddes i alla tre kategorier vad gäller certifiering guld enligt Miljöbyggnad. Tack vare solceller klarar byggnaden av kraven för energianvändningen. I en möjligt fortsatt studie hade det varit intressant om byggnaden skulle klara samtliga kategorier! Men eftersom det skulle kräva att byggnaden byggs och är i drift gav det avgränsningen att bara kontrollera de tre första kategorierna för att se om det fanns en möjlighet att eventuellt fortsätta byggnadscertifieringen fullt ut.
