10.1. Luft
Miljökvalitetsnormen för luft gäller för all utomhusluft och finns beskrivna i
Luftkvalitetsförordning (2010:477). För projektet kommer material i form av bergkross och moränmassor att behöva transporteras till området. Transporterna är begränsade i tid och kommer inte orsaka sådana utsläpp till luft att uppfyllandet av
miljökvalitetsnormerna för luft påverkas eller riskerar att överskridas.
10.2. Buller
Miljökvalitetsnormen för buller finns beskrivna i förordning om omgivningsbuller (2004:675). I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller omfattar även större vägar, över 3 miljoner fordon/år samt större järnvägar och flygplatser i hela Sverige. Väg 810 förbi omfattas således inte av miljökvalitetsnormen för buller.
10.3. Vatten
Sjön Vuollerimselet (SE737964-171432) är en preliminär vattenförekomst med en yta på 0,68 km2, som faller under Bottenvikens vattendistrikt. För Vuollerimselet redovisas i VISS ingen fastställd statusklassning eller fastställda miljökvalitetsnormer (MKN), utan enbart arbetsmaterial för ny statusklassning med tillhörande miljökvalitetsnormer. I det följande bedöms därför vägplanens påverkan på MKN utifrån senaste arbetsmaterial enligt (VISS 2016a).
Vuollerimselet är inte utpekad som ett vattenområde vilket berörs av miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten i Förordning (2001:554). Inte heller Luleälven nedströms Vuollerimselet omfattas av miljökvalitetsnormen.
10.4. Vattenmyndighetens klassning 10.4.1. Vuollerimselet
Vuollerimselet har otillfredsställande ekologisk potential på grund av
kontinuitetsförändringar och hydrologisk regim orsakad av vattenreglering. För Vuollerimselet som är en preliminär vattenförekomst finns förslag till
miljökvalitetsnorm i version arbetsmaterial. Vuollerimselet har alltså inga fastställda miljökvalitetsnormer i nuläget.
43
I Vuollerimselet finns bestånd av bland annat sik och abborre. Vuollerimselet utgör inga kända reproduktionsområden eller vandringsvatten för öring och lax eftersom
vandringshinder föreligger. Öring finns framförallt i kommunens mindre strömmande bäckar. Det finns inga uppgifter om flodpärlmussla i Vuollerimselet men allmän dammussla kan förekomma enligt uppgift från Jokkmokks kommun (Jokkmokks kommun 2014).
10.4.2. Ekologisk potential
De tre kvalitetsfaktorerna klassas enligt en femgradig skala, där skalan sträcker sig från dålig ekologisk potential till hög ekologisk potential, se tabell 3.
Tabell 3. Den ekologiska potentialen klassas enligt en femgradig skala.
Status Kriterier för kvalitetsfaktor
Maximal ekologisk potential Ingen av de tre kvalitetsfaktorerna klassificeras sämre än till maximal ekologisk potential
God potential De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna klassificeras till sämre än hög potential medan potentialen för övriga kvalitetsfaktorer bedöms som hög.
Måttlig potential De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna klassificeras som sämre än god potential medan biologiska
kvalitetsfaktorer klassificeras som hög eller god.
Otillfredsställande potential *
Dålig potential *
* Om biologin är måttlig eller sämre, spelar det ingen roll vad de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar, eftersom man ändå måste upprätta ett åtgärdsprogram för att uppnå god potential.
Vuollerimselet bedöms i nuläget vara av otillfredsställande ekologisk potential, men är föreslagen till god ekologisk potential till 2027. Att den ekologiska potentialen anses otillfredsställande grundar sig i att vattenförekomsten är kraftigt modifierad till följd av vattenkraftsverksamhet (VISS, 2016a). Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har övergripande klassat som måttlig för perioden 2015-2021, men som otillfredsställande till måttlig för perioden 2004-2015, se tabell 4 och tabell 5 nedan. Biologiska kvalitetsfaktorer samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är inte klassade för vattenförekomsten.
10.4.3. Kemisk status
Klassificeringsskalan för kemisk status är tvågradig:
• God
• Uppnår ej god, otillfredsställande
Om mätning visar att halten av ett ämne överskrider sin miljökvalitetsnorm, skattas vattenförekomsten som ”uppnår ej god” kemisk status och åtgärder måste genomföras för att nå ”god” kemisk status.
Kemisk ytvattenstatus i Vuollerimselet har klassats som ”uppnår ej god”, med hänsyn till kvicksilver och pentabromerade difenyletrar (PBDE) i fisk, jfr tabell 4. Klassningen baseras inte på verkliga mätningar i fisk. Inga åtgärder finns fastslagna.
För PBDE är klassningen en nationell extrapolering som tyder på att gränsvärdet för PBDE överskrids i fisk i alla ytvatten. Även för kvicksilver överskrids den tillåtna halten i
44
alla svenska vattenförekomster. Den främsta anledningen till Sveriges höga halter av ämnet kvicksilver är internationell luftnedfall. Trots Sveriges insatser att minska utsläppen av kvicksilver, väntas halten av kvicksilver inte minska inom överskådlig framtid.
Vuollerimselet har förslag till miljökvalitetsnorm god kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilver och PBDE i fisk. Kemisk ytvattenstatus och dess ingående kvalitetsfaktor ”prioriterade ämnen”, bedöms inte beröras av planerad verksamhet.
Undantaget kvicksilver och PBDE är kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus för kommande förvaltningsperiod.
Tabell 4. Statusklassning och förslag till miljökvalitetsnormer (kvalitetskrav) för vattenförekomsten Vuollerimselet.
Grundinformation Ekologisk potential, arbetsmaterial 2016
Kemisk status, arbetsmaterial 2016 (exl. Hg och PBDE i fisk) EU-ID Vattenförekomst Ekologisk potential
2014
Tabell 5. Klassning av ekologisk potential samt kemisk status och ingående kvalitetsfaktorer för vattenförekomsterna Vuollerimselet. Notera att alla högre/större nivågrupperingar av kvalitetsfaktorer är återgivna medan endast ett fåtal av de lägre nivåerna är nämnda.
Klassificering
Ekologisk potential Otillfredsställande b
Biologiska kvalitetsfaktorer
Växtplankton Ej klassad a
Bottenfauna Ej klassad b
Fisk Ej klassad b
Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer
Allmänna förhållanden Ej klassad a
Särskilda förorenande ämnen Ej klassad a Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Hydromorfologi, cykel I-II 2004-2015
Kontinuitet (indikativa modeller) Måttlig c
Hydrologisk regim vattendrag Otillfredsställande c Morfologiska förhållanden (indikativa modeller) Måttlig c
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, cykel III 2015-2021
Måttlig a
Kontinuitet (indikativa modeller) Dålig a
Hydrologisk regim vattendrag Dålig a
Morfologiska förhållanden (indikativa modeller) God a Vattenförekomstens närområde Måttlig a Svämplanets struktur & funktion Hög a
Kemisk status Uppnår ej god a
Prioriterade ämnen Uppnår ej god a
pentabromerade difenyletrar (PBDE) Uppnår ej god a
Tungmetaller - grupp Uppnår ej god a
Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god a
a= arbetsmaterial 2015, b= arbetsmaterial 2014/2013, c= arbetsmaterial 2008/2007
45
10.4.4.Påverkanskällor och miljöproblem
Generellt sett är det miljögifter och habitatförändring som enligt vattenmyndighetens klassning anses vara miljöproblemen i Vuollerimselet. Habitatet är förändrat genom fysisk påverkan, främst gällande flödes- och konnektivitetsförändringar eftersom selet är en damm.
Eftersom vattenförekomsten idag inte uppnår god ekologisk potential eller kemisk status finns en risk att vare sig ekologisk potential eller kemisk status uppnås till 2021.
Planerade åtgärder och vattenverksamhet bedöms inte påverka denna risk negativt.
10.4.5. Vattenmyndighetens åtgärdsförslag
Vattenmyndigheten föreslår anläggning av fiskväg eller utrivning av vandringshinder vid spegeldammen Vuollerim samt vid Padjerim som åtgärd för att nå god ekologisk
status/potential. Dessa åtgärder ligger utanför projektets åtagande. Vägplanen bedöms inte heller medföra förhållanden vilka kan försvåra vattenmyndighetens åtgärdsförslag främst eftersom de är kopplade till konektivitet och hydrologisk regim vilket styrs av vattenregleringen.
10.5. Åtgärdernas betydelse för MKN och klassning/kvalitetsfaktorer
10.5.1. Konsekvenser för vattenförekomsten Vuollerimselet
För att uppnå en status som motsvarar god ekologisk status till år 2027 behöver det genomföras åtgärder som motverkar påverkan på vattenförekomsten (utan att dessa åtgärder medför en väsentlig negativ påverkan på vattenkraftverksamheten). Se avsnitt 9.4.5. Dessa åtgärder planeras att fastställas och preciseras av Vattendelegationen och ligger därför utanför berörd vattenverksamhets åtagande.
Då Vuollerimselet fungerar som ett regleringsmagasin kommer vattenregleringen även i fortsättningen bestämma de ekologiska förutsättningarna för vattenområdet.
Regleringen innebär bland annat att vattenområdet töms och delvis torrläggs under oktober till vårfloden. I tillståndet som avser vattenregleringen framgår att ett av tömningens syften är att förhindra igenväxning av selet.
Med utgångspunkt från de försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder som Trafikverket åtar sig att genomföra i vägplan och planerad vattenverksamhet, bedöms åtgärden inte motverkamöjligheten för vattenförekomsten att uppnå föreslagna kvalitetskrav på god ekologisk potential samt god kemisk ytvattenstatus.
Det krossade bergmaterialet innehåller näringsämnen. Näringsämnet kväve förekommer som restprodukt från sprängning ingående i materialproduktionen.
Mängden metaller som kan laka ur är beroende av de material som används för stödbanken men bedöms inte medföra mätbara halttillskott eller tillskott som kan motsvara en klassförsämring enligt bedömningsgrunderna.
Enligt en utredning gjord av SveBeFo (2006) om vattenburna kväveutsläpp från sprängning och sprängstensmassor, orsakar sprängning av sten under jord ett kväveläckage i storleksordning 0,03 kg/ton, undantaget läckaget i länsvatten. För sprängsten från dagbrott eller täkt uppskattas läckaget till 0,01 kg/ton. Totalt är det ca 79 000 ton bergkrossmaterial som kommer att tillföras. Den potentiella mängden tillfört
46
kväve i bergmaterialet bedöms bli maximalt 800 kg inklusive bergmaterialet i byggväg.
Medelhalten av totalkväve i trendsjöar, trendvattendrag och omdrevssjöar i området är mindre än 300 µg kväve per liter, vilket anses vara låga halter (Hav och Vatten, 2016).
Risken för påverkan och ett biologiskt svar i recipienten är dock liten eftersom fosfor vanligen är begränsande för graden av eutrofiering i Norrländska inlandsvatten. Detta bedöms även föreligga i Vuollerimselet. Övergödning och syrefattiga förhållanden klassas inte som ett miljöproblem i Vuollerimselet eller nedströms enligt VISS (VISS, 2016a). De ekologiska och kemiska förutsättningarna bedöms därmed inte kunna påverkas på ett betydande sätt av kväverester i inlastad sprängsten.
Stödbankarna innebär en fysisk förändring i vattenförekomsten som uppgår till 0,36 % (Omr 1) och 0,16% (Omr 2). Som framgår av figur 5 anläggs stödbankarna på grundare partier. Ur ett hydromorfologiskt perspektiv bedöms därför den permanenta
förändringen som obetydlig och ej klasspåverkande.
Byggvägar och etableringsytor avses att anläggas och nyttjas under ca 1-3
avsänkningsperioder mellan oktober och vårfloden. Eftersom bergkrossmaterial- och moränmaterial används som bankfyllnad upp till vägterass och i stödbankarna bedöms risken för omfattande grumling som låg. Då vattennivån Vuollerimselet återfylls i samband med vårfloden finns en risk att grumling uppstår från finare material i vägens överbyggnad. Vattenhastigheterna under högflöden bedöms inte kunna generera någon direkt resuspension, slamning eller eljest betydande masstransport. Största risken för grumling bedöms föreligga vid utfyllnad samt vid bortgrävning av byggväg.
10.5.2. Skyddsåtgärder för vattenförekomsten
Anläggning av temporära vattenkonstruktioner avses att utföras när Vuollerimselet är avsänkt. På så sätt minimeras vattenkontakten vid de traditionellt grumlande arbetena schakt och fyll. För att minimera risken för att stenmjöl hamnar i vattenområdet undviks noll-material, speciellt i vågskvalpzonen.
Om entreprenören avser att lämna byggvägar över dämningsperiod ska risken för grumling förhindras med hjälp av grumlingsbarriärer eller anpassade material. Under byggtiden ska kontroller avseende grumling utföras. Omfattningen av dessa kontroller redovisas i kontrollprogram för vattenverksamhet.
Även om risken för betydande grumling från byggväg och etableringsyta bedöms som låg ska grumlingsbarriärer finnas till hands under alla skeden av byggtiden. Genom att i så stor utsträckning som möjligt arbeta i torrhet avses grumling i första hand att
minimeras. Under vintertid är också de biologiska systemen mindre känsliga för grumling.