Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan, förstärkningsåtgärd Väg 810 i Vuollerim

1

Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan, förstärkningsåtgärd Väg 810 i Vuollerim

Jokkmokks kommun, Norrbottens Län

2017-02-24

Projektnummer: 139036

Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan, förstärkningsåtgärd Väg 810 i Vuollerim Skapat av: Ramböll Sverige AB, J Heikkilä, C Sandström, M Holmberg, G Edvinsson

Dokumentdatum: 2017-02-24 Dokumenttyp: Rapport

Ärendenummer: TRV2014/96487 Projektnummer: 139036

Version: 0.1

Kontaktperson: Fredrik Olofsson, Trafikverket

Innehåll

1. Sammanfattning ... 1

2. Inledning ... 4

2.1. Bakgrund ... 4

2.2. Brister och problem... 5

2.3. Vägplanen ... 5

2.4. Väg- och trafikförhållanden ... 5

2.5. Tidigare utredningar och samråd ... 6

2.6. Kommunala planer... 7

2.7. Riksintressen, Natura 2000 och skyddade områden... 8

3. Beskrivning av projektet ... 9

3.1. Högsta förutsägbara vattenstånd ... 9

3.2. Förstärkningsåtgärd problemområde 1 ... 11

3.3. Förstärkningsåtgärd problemområde 2 ... 12

3.4. Åtkomst för stödbanksutfyllnad... 12

3.5. Alternativa utformningar och motiv till valt utförande ... 15

4. Avgränsning ... 16

5. Nollalternativ ... 16

6. Miljökonsekvenser ... 16

6.1. Landskapsbild ... 16

6.2. Naturmiljö ... 20

6.3. Friluftsliv ... 29

6.4. Kulturmiljö ... 31

6.5. Boendemiljö ... 32

6.6. Rennäring ... 33

6.7. Vattenresurser och dricksvatten ... 34

6.8. Jord- och skogsbruk ... 35

6.9. Masshantering och förorenade områden ... 36

6.10. Störningar och påverkan under byggtiden ... 38

6.11. Uppföljning och kravställan ... 40

7. Miljömål ... 40

8. Ändamål och projektmål ... 41

8.1. Ändamål ... 41

8.2. Projektmål ... 41

9. Allmänna hänsynsregler ... 41

10. Miljökvalitetsnormer ... 42

10.1. Luft ... 42

10.2. Buller ... 42

10.3. Vatten ... 42

10.4. Vattenmyndighetens klassning ... 42

10.5. Åtgärdernas betydelse för MKN och klassning/kvalitetsfaktorer ... 45

11. Samråd ... 46

11.1. Yttranden ... 47

12. Kommande sakprövningar ... 47

13. Källor ... 47

Bilagor

Bilaga 1 - Inventering och bedömning av naturvärde. Vuollerim, planerad

förstärkningsåtgärd på väg 810 i Jokkmokks kommun. 2015-09-03. Utförd av Enetjärn Natur AB, åt Ramböll för Trafikverket.

Bilaga 2 – Illustrationskarta planritning. Preliminär. Ramböll Sverige AB.

Bilaga 3 – Profilritning, Preliminär. Ramböll Sverige AB.

Bilaga 4 – Preliminära sektioner. Ramböll Sverige

1

1. Sammanfattning

Längs väg 810 genom Vuollerim har stabilitetsproblem identifierats och vägavsnittet är därför upptaget på Trafikverket Region Nords lista över ”riskobjekt”. Tidigare studier har visat att stabilitetshöjande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa vägens funktion över tid. I en tidigare åtgärdsvalsstudie har stödbank befunnits vara det mest robusta och kostnadseffektiva sättet att uppnå syftet jämfört med flytt av väg. Tidigare har stabilisering genom spont avfärdats på grund av för hög kostnad i jämförelse med övriga metoder. Med anledning av kostnader, arbetsmiljörisker, geotekniska risker och kraven på robusthet och livslängd krävs även att stödbank kan anläggas från ett arbetsområde med åtkomst via vattnet Vuollerimselet. Tidigare har Vattenfall anlagt erosionsskydd på motsvarande sätt i vattenområdet. För att möjliggöra utförandet av stabilitetshöjande åtgärder krävs att en ny vägplan upprättas. Väg 810 benämns även Murjeksvägen och ansluter till väg 97. Vägen används för kollektivtrafik och som förbindelse till persontågtrafik i Jokkmokks kommun. På vissa sträckor utgör vägen lokalgata för boende.

Denna miljökonsekvensbeskrivning avhandlar miljöpåverkan som blir en följd av den nya vägplanen och således genomförandet av stabilitetshöjande åtgärder. I denna MKB för vägplan bedöms de positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå genom projektet samt möjliga åtgärder för att minimera miljöpåverkan. Yttranden som inkommit från allmänhet, fastighetsägare, myndigheter och berörda

intresseorganisationer under samråd har beaktats på så sätt att planutformningen och innehållet i MKB har anpassats.

Trafikverket avser att som förstärkningsåtgärd anlägga stödbankar vid de vägsträckor där stabilitetsproblem har identifierats. Dessa sträckor benämns hädanefter som problemområde 1 och 2. Problemområdena utgörs av branta slänter, älvnipor, mellan väg och Vuollerimselets vattenområde. Problemområde 1 utgör en sträcka på 140 m och problemområde 2 omfattar en sträcka på 100 m. Arbeten som innebär vattenkontakt i vattenområdet planeras att utföras vintertid när Vuollerimselet är avsänkt för att minimera schakt- och fyllnadsarbeten i själva vattenspegeln. Stora delar av byggväg, arbetsyta och stödbank kan på så sätt anläggas i torrhet på selets blottlagda botten.

Byggvägen anläggs längs stranden mellan spegeldammen och problemområde 1.

Byggvägen ansluter vid spegeldammen till befintlig grusväg öster om spegeldammen som i sin tur ansluter allmän väg 810. Vägplanen har även anpassats så att

materialförsörjning och viss transport kan ske via nipornas krön. Det innebär att mark längs krönens överkant tillfälligt måste kunna tas i anspråk genom s.k. tillfällig

nyttjanderätt.

Efter att stödbankar anlagts planeras växtbäddar att anläggas på dessa för att skapa goda förutsättningar för återkolonisering av växt- och djurliv i området. Växtbäddarna förankras med träpinnar. Sparade avbaningsmassor kompletterat med sådda gräsfrön återförs på de planare partierna. Närmast vattenlinjen ovanför högsta förutsägbara vattenstånd anläggs färdig strandmatta kompletterad med stora pluggplantor.

Generellt strandskydd gäller kring Vuollerimselet. Förbuden i

strandskyddsbestämmelserna gäller inte byggande av allmän väg med fastställd vägplan.

Inom och i direkt anslutning till problemområdena finns inga riksintressen, Natura

2

2000- områden eller andra skyddade områden. Befintlig grusväg som ska nyttjas som byggväg fram till spegeldammen går längs Naturreservatet Vuollerimskogen. På norra sidan Vuollerimselet, utanför Vägplanens markanspråk, finns områden utpekade som riksintresse för rennäringen samt för kulturmiljövård.

Avverkningarna för stödbankarna kommer att förändra landskapsbilden. Där stödbankar anläggs kommer alla träd att avverkas. För att minimera påverkan på landskapsbilden avses stödbankarna att förses med vegetation och träd. Flertalet större träd på nipans krön avses att bevaras dels genom anpassningar av plangränserna dels genom specifika miljökrav i kommande entreprenad.

I problemområdena har den fridlysta arten revlummer påträffats. De rödlistade arterna violmussling, rosenticka och garnlav har identifierats i befintlig stavatallskog inom problemområde 2. Vid anläggning av stödbankarna kommer, av åtgärdens natur, livsförutsättningarna för revlummer och de rödlistade arterna samt stavatallskog att försvinna i motsvarande grad som de fylls över med sprängsten och morän. Djurarter som inte observerats, men som kan väntas uppehålla sig i problemområdena kan komma att störas under byggtiden genom byggbuller längs byggvägen samt utav den tillfälliga förändring som uppkommer i delar av deras strandnära livsmiljö.

I tabellen nedan redovisas en sammanställning av bedömd miljöpåverkan:

Sakområde Miljöaspekt Bedömning av konsekvenser

Åtgärder och förutsättningar med valt alternativ

Landskapsbild

Skog och vegetation Skoterled och gångstråk

Måttliga/små

Återplantering Förbättrad utsikt Säker miljö

Naturmiljö

Rödlistade arter Fridlysta arter Djurarter Ovanlig biotop Damning Naturreservat Vuollerimselet

Stora

Återplantering Bevara naturvärden Materialanvändning Förebygga grumling Miljö- & kvalitetsstyrning Tömd damm

Friluftsliv

Skoterled och gångstråk Naturreservat Buller

Små Tillgänglighet

Kulturmiljö Ingen känd påverkan Små Oförändrad

Boendemiljö Buller

Damning Små

Säker miljö Arbetstider Farthinder

Rennäring Ingen känd påverkan Små Oförändrad

Vattenresurser och dricksvatten

Grundvattenförekomst

Grundvattennivå Små Oförändrad

Jord- och

skogsbruk Ingen känd påverkan Små Bevara skog

Masshantering och förorenade områden

Tillfört materials

egenskaper Små Korrekt hantering

Störningar och påverkan under byggtid

Buller Vibrationer

Nedsatt tillgänglighet Utsläpp

Grumling

Måttliga Miljö- & kvalitetsstyrning

Miljökvalitetsnorm vatten

Vuollerimselet

Berörda

kvalitetsfaktorer och miljörisker

små

Vattenbyggnad vintertid

Utfyllnad med sprängsten

Beredskap grumlingsbarriär

3

Flera alternativ för åtgärderna i vägplanen har studerats för att denna ska kunna genomföras med så liten påverkan som möjligt för människors hälsa och för miljön.

Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli stora och för de boende bedöms konsekvenserna som små. Väg 810 planeras att förses med hastighetsdämpande åtgärder vid problemområdena, vilket beräknas öka trafiksäkerheten under byggtiden och därmed förbättra boendemiljön. Genom ökade transporter till och från

arbetsområden kommer tillgängligheten att begränsas för de boende och buller öka.

Anlitade entreprenörer ska anpassa arbetstider så att riktvärdena för buller inte överskrids.

Inom områdena där stödbankar anläggs bedöms vattenområdets ekologiska förutsättningar tillfälligt påverkas främst utav den fysiska förändringen som sker.

Vuollerimselet är klassat som en konstgjord eller kraftigt modifierad ytvattenförekomst.

I dagsläget uppnår inte Vuollerimselet god ekologisk potential eller kemisk status.

Planerad åtgärd antas inte medföra betydande grumling, påverkan på vattnets kontinuitet, eller försämring av vattnets kemi. I dagsläget töms selet regelbundet på vatten, vilket även i fortsättning kommer att bestämma förutsättningarna för vattenområdets ekologiska egenskaper. Den fysiska förändring som stödbankarna genererar i vattenområdet bedöms vara obetydlig för möjligheten att nå god ekologisk och kemisk status inom den tidsram vattenmyndigheten föreslår.

Byggvägar i vattenområdet behöver kunna lämnas kvar under ca 1-3 avsänknings- perioder. Planerad åtgärd för anläggning i vattenområde kräver separat prövning och tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken.

Planerade åtgärder bedöms inte påverka kända utpekade skyddsvärda områden för

kulturmiljö eller rennäring. Projektet bedöms inte heller påverka det skyddade

naturreservatet Vuollerimskogen på ett betydande sätt. Vägplanen medför inte några

ingrepp i riksintressen eller Natura 2000- områden. De miljökvalitetsmål som bedöms

beröra projektet är levande sjöar och vattendrag, levande skogar, ett rikt växt- och

djurliv och god bebyggd miljö. Planen bedöms inte motverka miljömålen.

4

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Längs väg 810 genom centrala Vuollerim har stabilitetsproblem identifierats och vägavsnittet är därför upptaget på Trafikverket Region Nords lista över riskobjekt där åtgärder bedöms nödvändiga inom en snar framtid. Studierna har visade att

stabilitetshöjande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa vägensfunktion. Under år 2013 genomfördes en stabilitetsutredning för att klargöra problemen på väg 810.

Utredningen visade på omfattande behov för att säkra fortsatt stabilitet och funktion.

Efter utredningen utfördes en åtgärdsvalsstudie år 2014 i syfte att utreda möjliga lösningar för identifierade stabilitetsproblem.

Väg 810 är genomfartsgata i Vuollerim. Väg 810 benämns även Murjeksvägen och ansluter till väg 97, se figur 1. Vägen används för kollektivtrafik och som

förbindelsestråk till persontågtrafik i Jokkmokks kommun. På vissa sträckor utgör vägen lokalgata för boende.

I denna MKB för vägplan beskrivs positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå genom projektet samt möjliga åtgärder för att minimera miljöpåverkan. I arbetet med denna MKB har även yttranden som inkommit under de samråd som hållits med allmänhet, fastighetsägare, myndigheter och berörda intresseorganisationer beaktats.

Figur 1. Översiktskarta med problemområdena 1 och 2 markerade med röda rektanglar.

Vägar markeras med svarta pilar.

5 2.2. Brister och problem

I åtgärdsvalsstudien från 2014 konstateras att problemen kan lösas med

stabilitetshöjande åtgärder av vägen i befintligt läge. Åtgärdsvalsstudien visade att stödbank är det mest robusta och kostnadseffektiva sättet att uppnå syftet jämfört med flytt av väg. Tidigare har stabilisering genom spont eller jordspikning avfärdats på grund av uppenbart för hög kostnad och hög komplexitet i jämförelse med övriga tänkbara metoder.

Problemområde 1 består av en ca 22 meter hög nipa ner mot Vuollerimselet inom en sträcka av ca 140 m, se figur 1. Nipan som består av sand och silt har en mycket brant lutning och det har observerats tydliga tecken på pågående ras och skredrörelser. Väg 810 ligger i direkt anslutning till nipans krön. Rörelserna i nipan bedöms påverkas av trädens tyngd, markens tjällossning och erosion av utströmmande markvatten.

Vågerosion från Vuollerimselet bedöms inte ha betydande påverkan på nipans stabilitet.

Problemområde 2 är beläget vid Vuollerimselet strax norr om udden vid

Voullerim6000-museet, se figur 1. Vid problemområde 2 ligger vägen inte i direkt anslutning till släntkrönet som i problemområde 1. I dagsläget har väg 810 förbi problemområde 2 tillfredställande stabilitet. Men eftersom problematiken med

instabila nipor likväl föreligger bredvid vägen har Trafikverket bedömt det motiverat att i förebyggande syfte utföra åtgärder i problemområde 2 i samband med åtgärderna för problemområde 1. Att åtgärda de två problemområdena samtidigt ger

samordningsvinster samt totalt sett mindre omgivningspåverkan än att åtgärda varje område vid olika tillfällen.

2.3. Vägplanen

Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till projektets omgivningspåverkan samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. I vägplanen för väg 810 ska de planmässiga förutsättningarna för ombyggnad och stabilitetshöjande åtgärder säkerställas.

Stödbanken kommer att tas i anspråk med vägrätt. Vägrätt innebär att väghållaren (Trafikverket) erhåller fullständig rätt över området i detta fall stödbanken. I detta fall innebär vägrätten att Trafikverket har full rådighet över området och att markägaren inte kan nyttja området på ett sätt som äventyrar vägrättens syfte.

För att verkställa vägplanen finns behov av tillfälligt nyttjande av mark och vatten under byggtiden. Marken avses att nyttjas som arbetsområde för tillfälliga byggvägar samt etableringsytor. Se bilaga 2, Illustrationskarta, planritning.

2.4. Väg- och trafikförhållanden

Väg 810 är en sekundär länsväg med två körfält. Årsdygnstrafiken, dvs genomsnittligt

antal fordon per dygn, uppgick år 2007 till 386 fordon/dygn varav ca 13 procent var

tung trafik. Staten är väghållare för hela sträckan och skyltad hastighet inom aktuellt

utredningsområde är 50, 70, samt 80 km/h. Hastigheten vid de problematiska

6

områdena är idag 50 km/h. Vägbredden är 6,5 meter och belagd med asfalt med högsta bärighetsklass (BK1) (Trafikverket, 2015).

Väg 810 utgör inte huvudväg för godstransporter eller rekommenderad väg för farligt gods. Vägen är inte skyddsklassad och räknas inte som omledningsväg. Den aktuella sträckan för Väg 810 har kollektivtrafikförbindelser. Länstrafikens linje 43/44 (Vuollerim – Murjek), trafikerar sträckan dagligen.

De boende har sina fastigheter i direktanslutning till väg 810 vilket innebär att utfarter mot väg 810 nyttjas regelbundet under hela året. Vägen används även av oskyddade trafikanter utan tillgång till trottoar eller gång- och cykelbana.

2.5. Tidigare utredningar och samråd

Trafikverket har tidigare utfört en åtgärdsvalsstudie daterad 2014-04-11. Syftet med studien var att utgöra underlag för att nå samsyn kring vägens funktion. Studien resulterade även i förslag till åtgärder enligt fyrstegsprincipen för att åtgärda

stabilitetsproblem samt förbättra framkomlighet och tillgänglighet på kort och lång sikt.

Trafikverkets fyrstegsprincip innebär att trafiksystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att rätt lösningar ska identifieras från början, som ett led i att kostnadseffektivisera projekt. Fyrstegsprincipen är indelad i fyra olika steg se Figur 2.

Figur 2. Illustration av fyrstegsprincipen.

I åtgärdsvalsstudien konstaterades att stabilitetshöjande åtgärder (enligt steg 3) för den aktuella vägsträckan vid problemområde 1 är det mest ekonomiskt fördelaktiga

alternativet samt också det alternativ som innebär minst intrång och påverkan på boendemiljön och för naturreservat i Vuollerim. Väg 810 utgör en betydande roll i det lokala och regionala vägnätet och de åtgärder som krävs är av mindre omfattning.

För problemområde 2 finns inga åtgärder redovisade i åtgärdsvalsstudien. I

åtgärdsvalsstudien framkom att vägbanken med hänsyn till uppmätta grundvattennivåer

har tillfredställande stabilitet. Men eftersom problematiken med instabila nipor likväl

7

föreligger bredvid vägen har Trafikverket valt att i förebyggande syfte utföra åtgärder i problemområde 2 i samband med åtgärderna för problemområde 1.

2.6. Kommunala planer

2.6.1. Byggnadsplan för Vuollerims tätort

Området för planerad förstärkningsåtgärd ligger inom detaljplanelagt område enligt byggnadsplan för Vuollerims tätort senast reviderad 1960-05-25. I de delar av

byggnadsplanen som fortfarande gäller så är problemområde 1 och planerad byggväg på södra sidan Vuollerimselet utpekat som upplagsplats. Norra sidan av Vuollerimselet är inte detaljplanelagt.

2.6.2. Detaljplan för begravningsplats

Planerad åtgärd ligger inom planelagt område för begravningsplats, park, vägmark samt badplats (Jokkmokk kommun, 1981). Planen antogs 1981-08-31. Byggväg för

förstärkningsåtgärder planeras längs planlagd badplats. Begravningsplatsen är belägen norr om väg 810 öster om problemområde 2 och kommer inte att beröras av vägplanen.

Vägmarken i plan avses att nyttjas för transporter under arbetet genom den befintliga grusvägen ca 100 m öster om problemområde 2.

2.6.3. Detaljplan för Perudden Vuollerim

Området Perudden ligger inom detaljplanelagt område för Jokkmokks kommun och antogs 1989-11-16 (Jokkmokk kommun, 1989). I detaljplan framgår att Perudden utgörs av natur och kulturmark. På uddens spets där byggväg för förstärkningsåtgärderna planeras är området utpekat för bryggor och båtplats i anslutning till det öppna vattenområdet i Vuollerimselet.

2.6.4. Översiktsplan för Jokkmokks kommun, Vuollerims tätort Gällande översiktsplan för Jokkmokks kommun antogs 2011-06-20 (Jokkmokk

kommun, 2011). I översiktsplanen är området för planerad förstärkningsåtgärd utpekat som övrig mark/natur. Längs med väg 810 i området för förstärkningsåtgärderna sträcker sig en skoterled.

Det finns ett tematiskt tillägg till översiktsplanen benämnt ”Strandskydd och

landsbygdsutveckling”. Det tematiska tillägget behandlar så kallade LIS-områden nära sjöar och vattendrag där en etablering av boende och verksamheter kan ske för en utveckling av landsbygden. I ett område som utsetts till LIS-område finns utökade möjligheter till dispens från strandskyddsbestämmelserna. Förutsättningen är att strandskyddets syfte tillgodoses långsiktigt samt att planerade åtgärder ger långsiktiga och positiva effekter på sysselsättningen eller bidrar till att bevara servicen på

landsbygden.

De föreslagna åtgärderna står inte i strid med gällande översiktsplan.

2.6.5. Bedömning av planernas överensstämmelse

De föreslagna åtgärderna i vägplanen avviker mot gällande byggplan och detaljplaner i

vissa avseenden. Vägplanens åtgärder gör intrång på mark som är planlagd som

8

vattenområde, öppet vattenområde, öppet vattenområde som får överbyggas, bryggor och båtplats, friluftsbad samt naturmark. Trafikverkets ståndpunkt är att avvikelserna är mindre avvikelser och som saknar betydelse på basis av följande motiveringar:

• Åtgärderna på väg 810 syftar till att skydda ett nationellt, regionalt och lokalt allmänintresse.

• Den tillfälliga byggvägen och etableringsytan längs strandkanten anläggs på mark som är planlagd som vattenområde, öppet vattenområde, vattenområde som får överbyggas, bryggor och båtplats, friluftsbad samt parkmark. Den utav avvikelsen påverkade marken och vattnet är inte ianspråktaget på ett sådant sätt som möjliggörs i detaljplan. Byggvägen och etableringsytan är tillfälliga vilket innebär att ianspråktagen mark återställs så långt som möjligt i

projektets slut. Den planlagda marken kan därefter åter nyttjas så som anges i byggnadsplanen och detaljplanerna.

• Stödbanken i problemområde 1 anläggs på mark som är planlagd som vattenområde som får överbyggas. Detta kommer därmed innebära en reducering av arealen för denna typ av detaljplanlagd mark. Total planlagd areal är ca 141300 m

, stödbanken tar i anspråk ca 1950 m

vilket ger ett intrång på ca 1,4 %. Trafikverket har tolkat att preciseringen ”får överbyggas”

avser bryggor och dylikt och ej stödbankar.

• Stödbanken i problemområde 2 anläggs till stor del på mark som är planlagd som naturmark. Detta kommer innebära en reducering av arealen för planlagd naturmark. Planlagd areal är ca 19600 m

, stödbanken tar i anspråk ca 2340 m

vilket ger ett intrång på ca 12 %. Naturmark är endast planlagd vid Perudden i detaljplan med samma namn. I detaljplanen för begravningsplatsen norr om Perudden är marken längs stranden planlagd som parkmark. Stödbanken är att betrakta som parkmark likväl som befintliga slänter. Den planlagda park- eller naturmarken som tas i anspråk kan inte nyttjas i dagsläget för rekreation och friluftsliv på grund av den branta släntlutningen.

• Stödbanken i problemområde 2 anläggs även på mark som är planlagd som vattenområde och öppet vattenområde. Detta kommer innebära en reducering av arealen för dessa typer av detaljplanlagd mark. Total planlagd areal är ca 77150 m

, stödbanken tar i anspråk ca 600 m

vilket ger ett intrång på ca 0,8 %.

Trafikverket har haft ett särskilt möte med Jokkmokks kommun under samrådet gällande avvikelserna mot detaljplanerna. Kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun beslutade därefter 2016-12-14 att kommunens ståndpunkt är att vägplanens avvikelser mot detaljplanerna är av mindre art.

2.7. Riksintressen, Natura 2000 och skyddade områden

Generellt strandskydd gäller kring Vuollerimselet enligt miljöbalkens 7:e kapitel.

Förbuden i strandskyddsbestämmelserna omfattar inte byggande av allmän väg, vid fastställandet av vägplan. Inom eller i direkt anslutning till problemområdena finns inga riksintressen, Natura 2000- områden eller andra skyddade områden. På motsatt sida av väg 810, ca 100 m nordöst om problemområde 2, finns naturreservatet

Vuollerimskogen.

9

På norra sidan Vuollerimselet finns ett område utpekat som riksintresse för rennäringen samt ett område av riksintresse för kulturmiljövård.

Avsedda arbetsområden för tillfälliga byggvägar samt planerad etableringsyta i närheten av spegeldammen ligger i anslutning eller tangerar områden för riksintresse för

kulturmiljövård, riksintresse för rennäring samt Naturreservatet Vuollerimskogen.

Områdenas utbredning redovisas närmare i avsnitt 5.

3. Beskrivning av projektet

3.1. Högsta förutsägbara vattenstånd

En dimensionerande förutsättning såväl tekniskt som miljörättsligt är att definiera vattenområdet genom att ange högsta förutsägbara vattenstånd. Med stöd av bottenmätning med ekolod enligt höjdsystem RH 2000, fältobservation och

inmätningar på land har högsta förutsägbara vattenstånd utretts. På den sydvästra sidan av udden mitt i Vuollerimselet finns ett befintligt erosionsskydd som tidigare är anlagt av Vattenfall. Skyddet anlades när selet var avsänkt. Vid besiktning kan konstateras att vegetation har fått fäste i hela erosionsskyddets krönlängd vilket visar på att

erosionsskyddet är beständigt med de flöden och vattenstånd som vanligen föreligger, se figur 3.

Figur 3. Det befintliga erosionsskyddet, vy mot problemområde 1.

Inmätning av erosionsskyddet har utförts. Av inmätningarna konstaterades att

erosionsskyddet är utförts upp till ca +97,20. (RH 2000) I lokala punkter finns nivåer på upp till ca +97,40 men dessa är mycket lokala och är inte representativa för hela

erosionsskyddet. Spegeldammens överfall har en höjd på 96,20. Högsta förutsägbara vattenstånd har utifrån dessa givna förutsättningar bestämts till +97,10. Detta innebär att nivån för högsta förutsägbara vattenstånd bestäms till ca 90 cm högre än

överfallsdammens överkant. För illustration av bottenyta för stödbankar och byggvägar i

förhållande till högsta förutsägbara vattenstånd, se figur 4.

10

Figur 4. Bottenyta för stödbankar och byggvägar i förhållande till högsta förutsägbara vattenstånd +97,10 (RH 2000).

Baserat på bottenmodellen kan vi även visa ett ungefärligt vattenstånd vid avsänkt

damm, se figur 5.

11

Figur 5. Bottenyta för stödbankar och byggvägar under högsta förutsägbara vattenstånd i förhållande till tömd damm (RH 2000).

Genom bottenmodellen går det jämväl att konstatera att schakt och fyll för stödbank och stora delar av byggväg och etablering kommer utföras i torrhet. Den totala utfyllda bottenarean i vatten vid avsänkt damm beräknas uppgå till maximalt ca 7200 m

. Beräkningen är konservativ eftersom bottenmodellen baseras på bottens högsta punkter i form av uppstickande stenar och inte huvudströmfårans hydrauliskt bestämmande lågpartier. Det är alltså snarare troligt att selet dräneras något mer än nivåerna illustrerade i figur 5.

3.2. Förstärkningsåtgärd problemområde 1

I problemområde 1 anläggs en stödbank längs den ca 140 m långa vägsträcka som har stabilitetsproblem, se figur 6. Se även illustrationskarta i bilaga 2. De befintliga träden i det aktuella området kommer att avverkas för att ge plats för stödbanken som kommer att byggas upp av ca 23 000 m

bergkrossmaterial- och moränmaterial.

Stödbankens utbredning kommer på grund av dess rasvinkel (lutning) att innebära en

12

utfyllning med krossmaterial ca 6-21 meter ut i vattnet räknat från vattenbrynet vid högsta förutsägbara vattenstånd. Stödbanken kan komma att utföras i morän likväl som bergkross. I vattnets skvalpzon ska utfyllnaden utföras med erosionsbeständigt material.

Eftersom Vuollerimselet är en konstgjord sjö som skapats genom uppdämning med en överfallsdamm, är selets högsta förutsägbara vattenstånd lika med nivån på dammens överkant med en viss överhöjning av vattenytan som kan uppstå vid höga flöden och ispåbyggnad (se avsnitt 3.1). Fyllningen kommer att påverka ca 2600 m

av bottenytan under högsta förutsägbara vattenstånd av sjöns totala yta på ca 680 000 m

.

3.3. Förstärkningsåtgärd problemområde 2

Förstärkningsåtgärden för problemområde 2 avser en stödbank längs en 100 m lång vägsträcka norr om udden vid Voullerim6000-museet, se figur 6. För skiss över stödbank i problemområde 2, se bilaga 2. De befintliga träden i det aktuella området kommer att avverkas för att kunna ge plats till stödbanken som kommer att byggas upp utav ca 7600 m

bergkrossmaterial- och moränmaterial som utgör stödbankens

stabiliserande massor. Stödbanken kan komma att utföras i morän likväl som bergkross.

I vattnets skvalpzon ska utfyllnaden utföras med erosionsbeständigt material.

Stödbankens utbredning kommer, på grund av lutningen, innebära en utfyllning ca 12- 15 m ut i vattnet, räknat från vattenbrynet vid högsta förutsägbara vattenstånd.

Fyllningen kommer att påverka ca 1100 m

av bottenytan under högsta förutsägbara vattenstånd av sjöns totala yta på 680 000 m

.

3.4. Åtkomst för stödbanksutfyllnad

Det behövs en byggväg för att säkra åtkomst till förstärkningsområdena. Genom tidigare utredda alternativ har en byggväg längs Vuollerimselets östra strandkant ansetts vara mest fördelaktig. Byggvägen behövs för att utföra förberedelsearbeten i form av

avverkning i slänt, transport av maskiner och material samt för efterarbeten. Vägplanen möjliggör även materialförsörjning och viss transport via nipornas krön. Byggvägen kommer att sträcka sig från problemområde 1 via udden Vuollerim 6000, mot

spegeldammen och upp på befintlig grusväg. För att undvika backrörelser långa sträckor avses byggvägen längs med strandkanten att förses med tre vändplatser och eventuella skyddsräcken i kritiska sektioner. Överfallsdammen tappas även ur vintertid vilket kan underlätta arbetena från botten. När dammen öppnas skapas två grunda vattenspeglar som delvis kan bottenfrysa på ömse sidor en höjdrygg som syns i figur 5.

För att utföra förstärkningsåtgärder anläggs etableringsytor i närheten av

problemområdena samt byggvägar i vattenområdet utanför strandlinjen. Etableringsyta vid problemområde 1 i planområdets södra del är avsedd för lossning av varor,

utrustning, parkering, rastbodar samt för förbiledning av trafik. Detta för att tillgodose

god arbetsmiljö och logistik i byggskedet. Placeringen av etableringsytan i närheten av

problemområde 2 är vald för att undvika intrång i naturreservatet och den skyddsvärda

skogen mellan reservatet och Vuollerimselet samt för att undvika massupplag och

dumpertrafik på allmän väg i Vuollerim samhälle. Placeringen är även vald för att

omlastning till dumper ska kunna ske så nära byggvägens början som möjligt. Platsen är

grund och i torrhet från oktober till vårförfall vilket gör att behovet av fyllningsmaterial

för ytan kan hållas nere. Etableringsytan avses att byggas upp med bergkross. För

preliminär sektion av etableringsytan, se bilaga 4.

13

Arbeten som innebär vattenkontakt i vattenområdet (schakt och fyll) avses utföras när vattnet är avsänkt. Byggvägarnas bottenyta under högsta förutsägbara vattenstånd beräknas utgöra en total yta på ca 28 200 m

. Beaktar man det faktiska vattenspegeln den tid arbetet planeras så bedöms den totala bottenytan med faktisk fyllnad i vatten vara väsentligt mindre, maximalt 7200 m

. Se avsnitt 2.1 och figur 5. För översiktskarta av byggvägar och etableringsytor, se figur 6. För skiss över byggvägar och

etableringsytor, se bilaga 2.

Byggvägar och etableringsytan i vattenområde måste kunna lämnas kvar under maximalt 1-3 vintrar när dammen är avsänkt. Första perioden byggs vägen och andra eller tredje perioden när alla arbeten med stödbankar är färdiga så grävs byggvägen bort.

På så sätt kan grumlande arbeten med schakt och fyll utföras i huvudsaklig torrhet när dammen är avsänkt vintertid. Beroende på slutlig byggtidplan kan byggvägen komma att anläggas i en nivå över högsta förutsägbara vattenstånd (+97,10), över

överfallsdammens nivå. På samma sätt kan vägens profil bli lägre om slutlig byggtidplan bara omfattar en avsänkningsperiod eller den inte behöver kunna nyttjas under någon uppdämd period. Se profilritning i bilaga 3. Planerad åtgärd för anläggning i

vattenområde kräver ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a § Miljöbalken, vilket kommer att prövas utifrån en separat tillståndsansökan med MKB.

Figur 6. Översiktskarta avseende markanspråk. Stödbankar illustreras med blått. Tillfälliga byggvägar inklusive släntutfall med sträckning längs Vuollerimselet och befintligt nyttjande av grusväg illustreras med rött. Etableringsytor illustreras med grå ytor. För mer detaljerad illustrationskarta, se bilaga 2.

Vägplanen möjliggör även att arbeten ska kunna ske från problemområdenas släntkrön.

14

Efter utförda arbeten avses byggvägar och etableringsytor i vattnet att grävas bort så att ursprunglig bottennivå återställs. I övrigt tillfälligt påverkade ytor ska återställas.

3.4.1. Motiv till vald byggväg och åtkomst

Med anledning av områdets topografi och karaktäristiska egenskaper får det sägas vara relativt komplext och omfattande arbete att komma fram och bygga stödbankerna på ett säkert sätt. Slänterna i problemområdena har inte tillfredsställande stabilitet vilket medför vissa begränsningar vid utförandet. Sju alternativa byggvägar har tidigare studerats varav samtliga redovisades i samråd och underlag daterat 2o15-01-12.

Naturmiljöområdet med nipformationer mot öster och ett deltaland mot väster och med kontinuerlig befuktning från älven kan konstateras generera beaktansvärda

förutsättningar för högre naturvärden än som finns i allmänhet. Byggvägar som medför vegetationsskador och stora skärningar i nipformationerna utanför problemområdena har med anledning av detta uteslutits.

Vidare bottnar valt av alternativ längs strandlinjen i framkomna uppgifter om att överfallsdammen inte håller för tung byggtrafik. Valt alternativ innebär således att dammen inte trafikeras och att intrången i älvlandskapets naturmiljö kan begränsas till ett minimum utan att äventyra vägplanens syfte och byggbarhet. Valt alternativ

möjliggör även kortaste möjliga transportarbete från väg 810 relativt utredda alternativ och medför ingen påverkan på riksintressen.

Eftersom den sjöbotten som byggvägen anläggs på är starkt påverkade och i någon mån ekologiskt begränsad av vattenregleringen (f.n. otillfredsställande ekologisk potential) bedöms intrångets påverkan vara av underordnad betydelse relativt områdets biotoper, naturvärden och vattenförekomstens ekologiska potential.

Efter samrådstiden har Trafikverket med hänsyn till inkomna synpunkter valt en byggväg som löper i vattenområdet längs östra stranden samtidigt som planen också anpassats för att säkerställa viss åtkomst via nipkrönen i direkt anslutning till

stödbanksutfyllnaderna. Trafikverket gör nämligen bedömningen att väsentliga arbeten hänförliga till vägplanens genomförande behöver kunna utföras i direkt anslutning till stödbankarna från nipornas krön. Det innebär alltså oundvikligen att mark längs krönens överkant tillfälligt måste kunna tas i anspråk genom s.k. tillfällig nyttjanderätt.

Den tillfälliga användningen av nipkrönen medför i den utsträckning den nyttjas att avverkning, schakt, fyll och transport kommer att ske. Se bilaga 2. Syftet med den tillfälliga nyttjanderätten ovanpå niporna är alltså att lämna åtkomst som kan

möjliggöra en materialförsörjning också direkt via nipkrönen. För att möjliggöra detta

fodras schakt och avlastning av ca 1500 m

massor i respektive problemområde, totalt ca

3000 m

. Avlastade massor återförs i samband med uppbyggnad av stödbankar och

återställning av områdena. Vägplanens gränser har i denna del så långt som möjligt

anpassats i syfte att minimera markintrånget ovanpå släntkrön utan att för den delen

omöjliggöra en sådan åtkomst som bedöms nödvändig. Områden som tillfälligt tagits i

anspråk ska återställas. Avverkade träd ska ersättas med nya träd (minst fem år gamla)

eller med träd som kan flyttas och återanvändas inom arbetsområdet. Tillfälligt nyttjade

områden avses även återställas med ängssådd.

15

3.5. Alternativa utformningar och motiv till valt utförande

3.5.1. Problemområde 1

I åtgärdsvalsstudien studerades alternativa utformningar till föreslaget utförande i enlighet med steg 1, 2 och 4 av fyrstegsprincipen. Dessa valdes bort till förmån för ombyggnadsalternativet (steg 3). Som steg 4-åtgärd studerades ett nybyggnadsalternativ där vägen flyttas åt öster för att skapa säkerhetsavstånd till problemområde 1. Detta skulle kräva inlösen av ett flertal fastigheter med permanentbostäder. Kostnaden för att flytta vägen och inlösning av berörda fastigheter uppskattades till 12,5 Mkr i

åtgärdsvalsstudien. Alternativet illustreras i figur 7 och valdes bort av ekonomiska skäl samt för att minimera intrång för de boende.

Figur 7. Nybyggnadsalternativ där vägen dras om åt öster (sträckning i figurens högra del med riktning mot söder). Detta alternativ har valts bort i åtgärdsvalsstudien då det medför stora konsekvenser för de boende samt är ekonomiskt ofördelaktigt. Figuren visar området strax sydost om problemområde 1. © Lantmäteriet

Anläggande av stödbank bedömdes i åtgärdsvalsstudien vara det mest ekonomiska ombyggnadsalternativet med en översiktligt beräknad utförandekostnad på 8,1 Mkr för område 1. Ett annat förstärkningsalternativ diskuterades i studien var spont men alternativet ansågs inte realistiskt då det var så pass komplicerat ur geoteknisk och geometrisk synpunkt. Ytterligare ett alternativ med jordspikning berördes men detta var inte heller ett ekonomiskt jämförbart. I ett tidigt skede bedömdes därmed spont och jordspikning inte vara ekonomiskt försvarbara och utreddes därför inte närmare i åtgärdsvalsstudien.

3.5.2. Problemområde 2

Eftersom ett framtida behov av stabilitetshöjande åtgärder vid problemområde 2 inte kan uteslutas, har Trafikverket beslutat att utföra stabilitetshöjande åtgärder i

förebyggande syfte i samband med åtgärderna för problemområde 1. Att åtgärda båda problemområdena samtidigt minskar intrången i området samt ger ekonomiska fördelar då en stor del av byggvägen till problemområde 1 används för att nå problemområde 2.

Om problemområde 2, skulle övervägas att omlokaliseras i sida, likt i område 1, så skulle

motsvarande behov av fastighetsinlösen uppstå. En följd av att flytta vägen i sida skulle

16

även vara att en del av naturreservatet söder om Väg 810 behöver ianspråktas. Detta har därför uteslutits.

4. Avgränsning

Utredningsområdet utgörs av de problemområden där stödbank byggs samt de områden där byggväg anläggs, se figur 6. Influensområdet för åtgärderna omfattar även

samhället Vuollerim som berörs av byggtrafik under genomförandetiden, detta framför allt på väg 810. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som bedömts vara en följd av vägplanens genomförande.

5. Nollalternativ

Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation där föreslagna åtgärder inte genomförs. Nollalternativet medför att befintlig väg bibehålls i nuvarande skick. Om inga åtgärder genomförs kommer ras och skredrörelserna att fortskrida och i förlängningen finns risk för att vägen skadas. Projektets ändamål och projektmål att vidmakthålla god transportkvalitet på väg 810 och fortsatt ge god tillgänglighet och framkomlighet för lokala och regionala resor riskerar därmed att inte uppnås. Att vidmakthålla god transportkvalitet längs det statliga vägnätet är också ett av väghuvudmannens uppdrag i allmänhet.

Vid ett nollalternativ kommer slänten att bibehålla sitt utseende och landskapsbilden blir oförändrad. Inga ingrepp utförs i naturmiljön i området för planerad stödbank och utfyllnad i Vuollerimselet uteblir. Nollalternativet innebär därmed ingen påverkan på mark eller vatten förutsatt att vägen eller slänten kan stå kvar utan att skador utav erosion, ras eller skred uppstår.

6. Miljökonsekvenser

Miljökonsekvenserna bedöms utifrån projektets utformning, som tidigare beskrivits under kapitel 2 Beskrivning av projektet. Förutsättningar och skadebegränsande åtgärder, där sådana finns, presenteras under respektive sakområde. Konsekvenser är bedömda under förutsättning att de skadebegränsande åtgärderna genomförs.

6.1. Landskapsbild

6.1.1. Förutsättningar

Vuollerim är ett mindre samhälle med omgivande skog samt en del jordbruksmark.

Väg 810 löper längs med Vuollerims nordvästra utkanter parallellt med Vuollerimselet

(Lilla Luleälven). Mellan väg 810 och Vuollerimselet finns ett avsnitt bestående av

blandskog, dominerat av tall och björk. På östra sidan av väg 810 finns bostadsområden,

se figur 9.

17

Figur 9. Väg 810. Vy mot söder vid problemområde 1.

Problemområde 1 är låglänt med undantag för en mycket brant slänt från väg 810 ner mot Vuollerimselet. Ovan slänten i problemområde 1 sträcker sig en gångstig, se figur 9.

Problemområde 2 är belägen strax beläget norr om udden i Vuollerimselet och består även av en hög slänt, se figur 10. I och i anslutning till problemområde 2 finns en skiktad stavatallskog med smala och gamla träd. Ovan slänten löper en gångstig som kantas av grova äldre tallar.

Figur 10. Slänt i problemområde 2.

18

6.1.2. Bedömningsgrunder

Stora negativa konsekvenser – där föreslagen åtgärd står i stor kontrast till omgivande landskap eller där omfattande väganläggning påverkar orienterbarhet, invanda stråk, landmärken och utblickar.

Måttliga negativa konsekvenser - där föreslagen åtgärd kontrasterar till omgivande landskap eller där omfattande väganläggning påverkar orienterbarhet, invanda stråk, landmärken och utblickar i liten grad.

Små negativa konsekvenser – uppstår där åtgärden harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad.

6.1.3. Effekter och konsekvenser Nollalternativet

Nollalternativet innebär inte någon fysisk förändring av befintlig vägbank och påverkar således inte landskapsbilden. Konsekvenserna bedöms därför bli små förutsatt att vägen inte rasar eller orsakar skred.

Vägplanen

Förstärkningsåtgärden medför att material anläggs i slänten mellan väg 810 och Vuollerimselet samt i strandkanten längs Vuollerimselets botten. För att kunna anlägga stödbankerna kommer all vegetation i slänterna att avverkas inom utfyllnadsområdet.

Vegetationen ovan släntkrönet domineras av tall. Avverkning 0van släntkrön kan komma att utföras helt eller delvis inom den tillfälliga nyttjanderätten enligt bilaga 2 för att vissa arbeten uppifrån ska kunna möjliggöras.

För boende längs med väg 810 kan avverkningen medföra en mer öppen vy mot

Vuollerimselet och därmed mer utsikt. Även den rumsliga upplevelsen längs gångstigen förändras på samma sätt. Landskapsbilden och vyn från motsatt sida Vuollerimselet kommer också att förändras. Utfyllnaden med bergkrossmaterial eller morän kommer att sticka ut längs den skogbeklädda strandkanten och förändra helhetskaraktären.

Förändringen avtar i takt med att återvegetering sker.

6.1.4. Skadebegränsande åtgärder

Vägplanens gränser har anpassats i syfte att minimera markintrånget ovanpå släntkrön

vid problemområdena. Det är emellertid så att arbeten hänförliga till vägplanens

genomförande behöver kunna utföras från nipans krön. Det innebär oundvikligen att

mark längs krönets översida tillfälligt behöver kunna tas i anspråk genom s.k. tillfällig

nyttjanderätt. Den tillfälliga användningen kan medföra avverkning. Områden som

tillfälligt tagits i anspråk ska återställas. Avverkade träd ska ersättas med nya träd

(minst fem år gamla) eller med träd som kan flyttas och återanvändas inom

arbetsområdet. Tillfälligt nyttjade områden avses även återställas med ängssådd.

19

För att förbättra landskapsbilden från västra delen av Vuollerimselet har ett

gestaltningsförslag arbetats fram där stödbanken kommer att täckas av vegetation som t.ex. gräs, björk, rönn, tall, och lingon för att skapa goda förutsättningar för växt- och djurliv i området. Syftet är att reducera intrycket av mänsklig anlagd påverkan och avbrottet i den alltjämt vegeterade älvnipans kontinuitet.

Gestaltningsförslaget innebär att triangulärt formade växtbäddar anläggs i anordnade moränfickor, där denna är som tjockast planteras större träd och buskar se figur 11.

Längst upp på varje triangel förankras färdiga ängsmattor med träpinnar för att förhindra spridning av material nedför slänten. Utmed moränytor återförs sparade avbaningsmassor kompletterat med sådda gräsfrön på de planare partierna. Se även avsnitt 5.2.4.

Närmast vattenlinjen planteras färdig strandmatta kompletterad med stora

pluggplantor. För att kunna utföra detta behövs en hylla ca 3 m anläggas. Då det tar ett tag för träd och buskar att växa bedöms konsekvenserna på landskapsbilden på kort sikt som måttliga och på lång sikt som små.

I Figur 11 illustreras utfyllnad av bergkrossmaterial d.v.s. med begränsade och särskilt anlaggda vegetationsytor av moränfickor. Om stödbanksmaterialet i stället

huvudsakligen utförs med morän kan likvärdigt resultat uppnås möjligen på ett enklare sätt.

Figur 11. Gestaltning av stödbank i problemområde 1 (övre) och 2 (nedre), vy från

Vuollerimselet. Gråmarkerade tallar växer på östra sidan vägen från slänten. Observera att

växternas storlek avser några år efter att de planterats och etablerat sig.

20 6.2. Naturmiljö

6.2.1. Förutsättningar

Natura 2000 och andra formella skydd

I Vuollerimselets närområde finns höga värden för kultur- och naturmiljö. Inom och i direkt anslutning till problemområdena finns inga Natura 2000-områden eller andra skyddade naturområden. Avsedda arbetsområden för tillfälliga byggvägar samt planerad etableringsyta ligger i anslutning eller tangerar områden för riksintresse för

kulturmiljövård, riksintresse för rennäring samt Naturreservatet Vuollerimskogen. I figur 12 r edovisas riksintressen och skyddade naturområden i närområdet för planerade åtgärder.

Figur 12. Riksintressen och skyddade naturområden i närheten av problemområde 1 och problemområde 2.

På motsatt sida väg 810, ca 100 m nordöst om problemområde 2 och längs med

planerad byggväg, finns naturreservatet Vuollerimskogen, se figur 12. Naturreservatet Vuollerimskogen har två olika typer av skogar. På Klarinheden står det 150-årig tallskog och i Skolskogen finns en av landets värdefullaste älvnära granskogar. Skogarna är populära besöksmål både för motionärer och för skola. I skogarna hittas gott om

ovanliga arter så som tallticka, norna och bombmurkla. I Skolskogen har även en mycket

ovanlig skorplav identifieras, Biatora aegrefaciens, som ännu inte har ett svenskt namn

(Länsstyrelsen Norrbotten 2016).

21

Öster samt nordöst om Vuollerims tätort finns även värnområden för biologisk mångfald, PORSI-VVO, utsett av Vattenfall. Det är ett frivilligt skydd. Genom att förklara ett område för värnområde har Vattenfall lovat att sköta området så att den biologiska mångfalden bevaras och i viss mån återskapa betingelser för unika växtarter och fågellokaler. I Lule älvdal finns totalt tre värnområden. I värnområdena förekommer flera olika naturvärden, bland annat rödlistade växtarter. De närmsta delarna av Porsi- VVO ligger ca 1,2 km från problemområde 2.

SCA Skog AB skyddar ett 30-tal små och stora skogsområden med höga naturvärden i sitt skogsinnehav runt Vuollerim, se figur 13. Dessa skogsområden går under benämningen Vuollerims mångfaldsskogar.

Figur 13. Skyddade och skyddsvärda områden kring Vuollerimselet (Enetjärn Natur AB, 2015).

22 Naturvärdesinventering

En första naturvärdesinventering i utredningsområdet har utförts hösten 2014 av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Trafikverket. En kompletterande inventering utfördes under sommar och höst år 2015 av Enetjärn Natur, se bilaga 1.

Problemområde 1

I problemområde 1 utgörs naturmiljön främst av skog. Närmast väg 810 är marken plan och det växer ett fåtal äldre tallar. Närmare älven lutar marken i rasvinkel norrut och det växer tall, gran, björk och yngre sälgar med ett fåtal äldre träd. Älvsstranden i

problemområde 1 och närliggande område för planerad byggväg består till stor del av förstärkt strand med erosionsskydd i form av en terrass av renspolade kullerstenar som sträcker sig från udden vid Vuollerims besökscenter söderut längs med stranden. Efter ca 200 m övergår stranden till en brant sluttning med unga lövträd och sly. Vegetationen övergår från örter och mossor där marken består av kullersten och under lövträden hittas bärris, revlummer, uppväxande lövsly och förvildade kulturväxter (Enetjärn Natur 2015).

Inga delar av inventeringsområdet i området för planerad stödbank eller byggväg hyser påtagliga, höga eller mycket höga naturvärden (Enetjärn Natur 2015).

Problemområde 2

I problemområde 2 utgörs naturmiljön främst av enskiktad stavatallskog med smala och gamla träd, se figur 14. Ovan slänten finns en gångstig som kantas av grova äldre tallar.

Älvsstranden i problemområde 2 och närliggande område för planerad byggväg saknar det erosionsskydd i form av terrass med renspolade kullerstenar som finns längs med byggvägen fram till problemområde 1. Längs strandkanten finns inslag av videbuskage men i huvudsak så utgörs strandkanten av den skog som även förekommer längre upp på slänten (Enetjärn Natur 2015). Stavtallskogen i området för planerad stödbank bedöms hålla påtagligt naturvärde (klass 3). Stavatallskog uppkommer genom

självföryngring efter brand och hittas ofta i sluttningar där den växer med täta stammar.

Stavatallskogen har goda förutsättningar att utveckla gamla tallar och utgör en ovanlig

biotop (Enetjärn natur 2015).

23

Figur 14. Fynd vid naturvärdesinventering. Stavatallskogens utbredning vid problemområde 2 är markerat med orange. Observera: Eftersom projekterad byggväg är manuellt intolkad på en flygbild som inte är geografiskt kvalitetssäkrad synes byggvägen bitvis inkräkta på nipans släntfot. Så är inte fallet. Ingen avverkning planeras längs stränderna och byggvägen går i vattenområdet eller på befintliga erosionsskydd.

Med undantag för stavatallskogen, finns de miljöer som påträffats inom

inventeringsområdet även representerade i närliggande omgivningen.

24 Djur och växter

Under inventeringen observerades inga fågelarter som bör prioriteras i

artskyddssammanhang. Fåglar som tidigare har observerats och som bedöms kunna häcka i området eller dess omedelbara närhet är fisktärna, sångsvan, sparvuggla, gråspett och spillkråka. Spillkråka är rödlistad i kategorin nära hotad (NT). Flera

rödlistade fågelarter kan uppehålla sig i området, men bedöms inte häcka i området. Det gäller exempelvis arterna sädgås, årta, bivråk, pilgrimsfalk, brushane och havsörn (Enetjärn Natur 2015). Fridlyst Nordfladdermus skulle kunna förekomma i området men förväntas främst använda området för födosök eftersom området saknar lämpliga viloplatser och övervintringsplatser.

Utter som är nära hotad samt åkergroda som är fridlyst bedöms kunna finnas eller passera inom området. Detta grundar sig på kännedom om arternas utbredning och livsmiljö. Enstaka individer av vanlig groda, vanlig padda, skogsödla, huggorm,

lopplummer, mattlummer, grönkulla, knärot och jungfru Marie nycklar kan finnas inom problemområde 1. Samtliga nämnda arter är fridlysta.

I problemområde 1 observerades den fridlysta arten revlummer som är upptagen i Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Av signalarterna hittades skör kvastmossa och den rödlistade violettgrå tagellav (NT). Dessa arter indikerar en skog med lång

kontinuitet och högt naturvärde. I detta fall hittades de på ett av de äldre träden i det sydvästra området.

Även i problemområde 2 observerades fridlysta revlummer. Av de rödlistade nära hotade arterna observerades rosenticka och garnlav. Enligt artdatabanken framgår även att den rödlistade, nära hotade arten violmussling förekommer i området samt den livskraftiga arten svart jordtunga (Artdatabanken 2016). Violmussling är nära hotad och växer ofta på döda träd varav den är en god indikator på lång skoglig kontinuitet.

Sydöst om udden har den fridlysta arten plattlummer observerats i den strandnära nipskogen.

De arter som identifierats vid inventeringen och som upptas i bilaga 1 eller 2 i Artskyddsförordningen, lokliseras och redovisas i bilaga 1.

Fridlysningsbestämmelser samt artskyddsförordningen

Artskyddsförordningens bestämmelser (SFS 2007:845) innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Det förekommer fridlysta arten revlummer inom problemområdena. Planen undantas förbud mot fridlysta revlummer enligt Artskyddsförordningens bestämmelser (SFS 2007:845), eftersom förbuden endast gäller ” arter som riskerar att inte bibehålla eller uppnå gynnsam bevarandestatus på grund av de planerade åtgärderna” (M 11317-14). Revlummer omfattas för närvarande inte av förordningen förbud i Norrbottens län.

Den fridlysta arten plattlummer med fyndplats sydöst om udden påverkas inte av planen

eftersom inga ingrepp i naturmiljön planeras i nipskogen. Se observation i figur 14.

25

I linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen har endast de fåglar som markerats med B i bilaga 1 till förordningen samt de som är upptagna på nationella rödlistan getts hänsyn (Naturvårdsverket 2009). Inga prioriterade fågelarter

observerades vid berörda områden under investeringstillfället. Fåglar som tidigare har observerats i anslutning till inventeringsområdet eller i närområdet och skulle kunna uppehålla sig i investeringsområdet listas i bilaga 1. Det berörda området bedöms inte vara en lämpligare födosöksplats än de miljöer som finns i närliggande omgivning.

Fågelinventeringen har visat att goda fågelbiotoper finns. Dessa biotoper är inte begränsade till åtgärdens influensområde utan förekommer allmänt inom de inventerade områdena och med största sannolikt även i kringliggande närområden.

Därför bedöms, med hänsyn tagen till planerade skyddsåtgärder, att särskild dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen inte krävs.

6.2.2. Bedömningsgrunder

6.2.3. Effekter och konsekvenser Nollalternativet

Nollalternativet innebär att stödbank och byggvägar inte anläggs i slänten vid väg 810 och i vattenområdet Vuollerimselet. Ingen markvegetation behöver tas i anspråk och inga träd behöver avverkas i slänten. Inga arter kommer att påverkas genom störning eller förändring av livsmiljöer. Strandkanten längs Vuollerimselet bibehålls i nuvarande tillstånd. Nollalternativet innebär därmed små negativa konsekvenser påverkan på naturmiljö förutsatt att vägen eller slänten inte rasar eller orsakar skred.

Vägplanen

Naturreservatet Vuollerimskogen kommer inte direkt att påverkas av de planerade åtgärderna. Dock kommer grusvägen som går längs med naturreservatets gräns, från väg 810 fram till överfallsdammen, att trafikeras under byggtiden vilket kan orsaka

damning. Genom att möjliggöra viss åtkomst från nipornas krön kan arbeten och transporter längs grusvägen som går längs med naturreservatets och längs byggvägen i vattenområdet minimeras.

Damm kan ha en negativ effekt på flora och fauna, men anses vara temporär då dammet med fördel sköljs bort med nästföljande nederbörd. Noteras bör att den administrativa gränsen för naturreservatet inte illustrerar den skyddade biotopens gränser. Det betyder

Stora negativa konsekvenser – där värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter förstörs eller helt försvinner.

Måttliga negativa konsekvenser – uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt.

Små negativa konsekvenser – uppstår när projektet till största delen påverkar

naturområden utan högre naturvärden eller när påverkan på ekosystemet eller

biologisk mångfald är obetydlig.

26

att den speciella livsmiljön och arter som revlummer förekommer rikligt på båda sidor om grusvägen. Med anledning av detta bör inga åtgärder såsom utfyllnad för nya mötesplatser eller dikesrensning utföras längs grusvägen eftersom det kan påverka hydrologin, markfukten och kantvegetationen i området.

Stavatallskogen i problemområde 2 bedöms hålla påtagliga naturvärden då området utgörs av en ovanlig biotop. För att kunna anlägga stödbanken i problemområdena kommer samtliga träd under stödbanken att avverkas. Även träd uppe på slänkrönet behöver avverkas för att skapa åtkomst.

I problemområde 1 och 2 har revlummer observerats i de områden stödbank ska anläggas. Revlummern är fridlyst även om arten bedöms som livskraftig

(Artdatabanken, 2016). Växtplatserna för bl.a. den fridlysta revlummern samt rödlistade violmusslingen i problemområde 2 kommer lokalt att försvinna när stödbank fylls upp.

Djurarter som kan finnas i arbetsområdenas närområde riskerar även påverkas negativt under byggtiden genom tillfälligt ianspråktagande av möjliga livsmiljöer eller genom buller från trafik och anläggningsarbete.

Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna för naturmiljön som måttliga.

Detta med hänsyn till det bortfall som beräknas ske av stavatallskogen samt att delar av biotop med fridlysta- och rödlistade arter överfylls. Förutsättningarna för påverkad biotop eller art finns kvar i närområdet.

6.2.4. Skadebegränsande åtgärder

I slänten ovanför problemområdena är avsikten att under entreprenaden minimera antal avverkade träd. Därför har ytor för tillfällig nyttjanderätt uppe på nipkrönen anpassats till ett minimum utan att åtkomst hindras. Majoriteten av förekomsten grövre tallar bedöms genom denna avgränsning kunna bevaras och skyddas under byggtiden.

Områden som tillfälligt tagits i anspråk ska återställas. Avverkade träd ska ersättas med nya träd (minst fem år gamla) eller med träd som kan flyttas och återanvändas inom arbetsområdet. Tillfälligt nyttjade områden avses även återställas med ängssådd. I problemområde 2, där stavatallskogen finns har även vägområdet anpassats för att minimera trädfällning på nipkrönet, se figur 15.

Delar av stavatallskogen bevaras i nordöst och nordväst. Stavallskogen har goda

förutsättningar att utveckla gamla tallar, vilket även ger förutsättningar för arten

violmussling att ingå i ett nytt bestånd. I problemområde 2 föreslås avverkade träd i

hanterbara bitar manuellt till fots placeras i kvarlämnad stavatallskog som ett tillskott av

död ved.

27

Figur 15. Gestaltning av stödbank i problemområde 1 (ovan) samt problemområde 2 (nedan).

Individuellt inmätta träd mellan släntkrön och vägen illustreras med ringar. Träd i slänten är ej

redovisade i figuren. Samtliga träd i områden för stödbankar avses att avverkas. För åtkomst

till slänter beräknas avverkning av ytterligare träd på släntkrön utföras men minimeras utan

att åtkomst hindras.

28

Figur 16. Gestaltning av stödbank i problemområde 1 (ovan) och problemområde 2 (nedan), presenterat i sektion. Blå visualiserar morän, grå bergskross och grön är planterad vegetation.

Observera att växternas storlek inte avser storlek direkt efter plantering utan efter att de etablerat sig några år senare. Marktypen är sandig silt, siltig sand samt finsand.

Efter att stödbanken anlagts avses området, på liknande sätt som gestaltningsförslaget enligt figur 16, att täckas av vegetation som t.ex. gräs, björk, rönn, tall, och lingon.

Nerifrån strandlinjen och upp planteras närmast vattnet sälg, vide och pors, därefter mager gräsmatta med, vide, hägg, björk och gråal. Mellan moränhyllorna mättas stenkrossen med 15 cm gräsbesådd morän. Högst upp står oavverkade träd kvar på släntkrönet. Om stödbanken huvudsakligen utförs med moränfyllning kan likvärdigt resultat uppnås.

Dessa åtgärder bedöms inte väga upp eller kompensera för bortfallet av redovisade

naturvärde och biotopbortfall.

29 6.3. Friluftsliv

6.3.1. Förutsättningar

I Jokkmokks kommuns översiktsplan för Vuollerim tätort sträcker sig en skoterled mellan väg 810 och problemområde 1 och problemområde 2. Under sommaren så fungerar skoterleden som gångstig, se figur 9.

Det finns inte några utpekade anläggningar eller områden för friluftsliv och rekreation med undantag för Vuollerimskogens naturreservat som ligger ca 100 m nordöst om problemområde 2. I samråd har det framgått att platån ovan släntkrön i direkt anslutning till problemområde 1 nyttjas för rekreation och som rastplats. Slänten i området för förstärkningsåtgärden används troligtvis inte för rekreation i särskilt hög omfattning på grund av otillgängligheten och den branta lutningen.

Området Perudden ligger inom detaljplanelagt område för Jokkmokks kommun och antogs 1989-11-16 (Jokkmokk kommun, 1989). I detaljplan framgår att Perudden utgörs av natur- och kulturmark. På udden finns goda möjligheter till friluftsliv och det är ett lokalt utflyktsmål. Längst ut på udden finns äldre granar med ett något säreget rotverk, se figur 17. Granarna passeras med byggvägen som går på befintligt erosionsskydd.

Figur 17. Äldre granar längst ut på Perudden som är ett lokalt utflyktsmål.

30

6.3.2. Bedömningsgrunder

Stora negativa konsekvenser – om områden som har höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet starkt påverkas och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriäreffekter.

Måttligt negativa konsekvenser – om mindre rekreationsområden starkt påverkas eller om tillgängligheten till områden försämras betydligt. Om mindre delar av ett större rekreationsområde påverkas. Om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation kvarstår.

Små negativa konsekvenser – om projektet medför mindre försämringar vad gäller tillgänglighet eller upplevelser.

6.3.3. Effekter och konsekvenser Nollalternativet

Nollalternativet bedöms ge upphov till små konsekvenser för friluftslivet då inga förändringar av området sker. Framkomligheten längs gångstig och skoterled förblir opåverkad.

Vägplanen

Projektet strider inte mot strandskyddets syfte vad gäller friluftsliv, eftersom

allmänhetens tillgänglighet till Vuollerimselet inte försämrats när projektet är färdigt.

Vägplanen kommer att innebära att skoterleden i området för åtgärderna inte är tillgänglig under byggtiden. Skotertrafik längs skoterleden intill väg 810 kommer troligen behöva nyttja väg 810 förbi problemområdet under byggtiden. Området för planerade åtgärder avses inte heller kunna användas för rekreation de tider som anläggningsarbetena pågår och upplevelsevärdet kommer försämras till följd av byggbuller och materialtransporter. Den branta lutningen gör att slänterna efter åtgärden troligtvis inte kommer att användas för rekreation i någon högre omfattning.

Under byggtiden kan tillgängligheten till naturreservatet Vuollerimskogen komma att begränsas eftersom befintlig grusväg till överfallsdammen i Vuollerimskogens direkta närhet kommer att trafikeras av byggtrafik.

På Peruddens spets är området utpekat för bryggor och båtplats i anslutning till det öppna vattenområdet i Vuollerimselet. Längs strandkanten på uddens spets avses tillfälliga byggvägar anläggas. Entreprenören måste av säkerhetsskäl kunna förbjuda allmänhetens tillträde den tid när arbeten pågår.

Vägplanen bedöms ge upphov till små negativa konsekvenser för friluftslivet. De konsekvenser som uppstår visar sig under byggtiden.

6.3.4. Skadebegränsande åtgärder

Tillgängligheten bedöms endast vara begränsad under byggtiden. Utflyktsmål som

Perudden bedöms kunna hållas tillgängligt under byggtiden.