Miljömässiga lagret

Först visas i figur 2 den sammanfattade delen av miljöaspekterna av Ecoströets TLBMC varpå det följer en utförligare beskrivning för varje komponent i modellen. På en del av komponenterna jämförs Ecoströ med den vanligast förekommande produkttypen för kattägare i Sverige idag, nämligen lerbaserad kattsand.

Figur 2: Det miljömässiga lagret av TLBMC för Ecoströet.

Funktionellt värde

Det funktionella värdet för Ecoströet är den sammanlagda mängden kattströ som konsumeras under en viss vald tidsperiod av samtliga kunder som använder kattströet. Eftersom det hittills bara sålt i små mängder är det väldigt begränsat. Material

Eftersom Ecoströ är baserad på restprodukter ifrån tillverkningsprocessen i pappersindustrin och därför helt biologiskt nedbrytbart så har den ur ett materialperspektiv miljöfördelar gentemot övriga produkter, särskilt jämfört med den lerbaserade kattsanden som står för ungefär hälften av Sveriges försäljning (GP 2015), som därför också är mest relevant att jämföra med. Lerkattsanden är dessutom den produkt Ecostrate vanligtvis refererar till som konkurrent och den produkt man helst skulle vilja ersätta på marknaden6. Brytningen av bentonitlera medför stor påverkan på den lokala miljön genom att ta stor yta mark i anspråk som ändrar karaktär betydligt, orsakat av utgrävning och dumpning av överblivet material och delvis genom de kemikalier som används vid behandling av materialet för att få fram den eftersökta produkten, alltså leran i den här fallet (Theilmann 2013).

Ecoströet kan efter användning sorteras som biologiskt avfall och därigenom bli till en resurs genom att användas för biogasframställning eller biogödsel, alternativt komposteras. Vid kompostering bidrar den till hushållning av näringsämnen som annars går förlorade och biogasframställning reducerar Ecoströets totala miljöpåverkan ytterligare genom att den ersätter andra energislag, till exempel fossila bränslen (Avfall Sverige 2013). Leran i sig är inte giftig, men den bryts inte ner med tiden utan är i stort sett oföränderlig, så pass oföränderlig att den till exempel används för att bädda in kopparkapslarna med använt kärnbränsle i slutförvaring som är tänkt att ligga i tusentals år (Svensk Kärnbränslehantering 2012). Det betyder alltså att lera bryts och transporteras från länder som Kina, Kanada och USA för att sen samlas på deponier här i Sverige, ifall den inte orsakar problem på andra sätt i samhället vilket finns mer beskrivet under rubriken ”Slutfas” nedan.

Produktion

Produktionen av Ecoströet kommer innefatta främst två steg, nämligen blandning av det hämtade skogsavfallet till ett “recept” som sedan transporteras

vidare för torkning och pelletering. Energiåtgången kommer till största del ligga på torkningen av materialet hämtat ifrån skogsindustrierna, vilket innan torkning har en fukthalt på drygt 50% och som efter torknings- och pelleteringsprocessen kommer ligga på ca 14 % 7. Eftersom produktionen av Ecoströet ännu inte har påbörjats så finns inga exakta siffror på energiåtgång för just den specifika produkten8, men liknande processer visar att just torkningen kräver absolut störst andel av den totalt använda energin. Vid till exempel pelletering av träbränslepellets uppgår energianvändningen till ungefär 160 kWh/ton torrsubstans (Eriksson 2016) medan torkningen av material likt de Ecoströet planeras göras utav uppgår till nästan 1,3 MWh/ton torrsubstans, alltså mer än åtta gånger så mycket energi. Störst potential för att minska energianvändandet ligger förklaringsvis därför i torkningsprocessen, där stor del av energin som nyttjas skulle kunna användas ytterligare. Problemet är dock att värmen som kommer ut är rätt lågtempererad, men den skulle kunna återanvändas i torkningsprocessen alternativt utnyttjas i andra syften, som uppvärmning av lokaler, kontor eller hushåll (Schwartz 2014).

Distribution

I och med att Ecoströet enligt planerna kommer att både förbehandlas, produceras och säljas i det regionala närområdet så innebär det att transportsträckorna kommer vara betydligt kortare jämfört med de lerbaserade kattsandsalternativen som använder material utvunna främst i Nordamerika och Kina (Roskill Information Services 2015). En jämförelse mellan det sverigeproducerade Ecoströet och andra alternativ, baserade på importerad bentonitlera ifrån USA som är den största producenten av just den sortens lera, visar på en betydande skillnad i mängden utsläppt CO2. Enligt de överslagsberäkningar utförda i uppsatsen så orsakar den lerbaserade kattsanden nästan 12 gånger så höga CO2-utsläpp till följd av transporter som Ecoströet. Uppskattningsvis kommer Ecoströet orsaka utsläpp på drygt 14 kg CO2 per transporterat ton medan lersanden ger upphov till ungefär 160 kg, förutsatt att den hämtas ifrån USA. Ifall leran importeras ifrån södra delarna av EU minskar transportutsläppen något, medan de skulle öka ytterligare ifall råvaran istället togs ifrån Kina. Se metod för beräkningar.

Gällande förpackningen utav produkten så finns i dagsläget inget specificerat alternativ utan det är något som kommer bestämmas tillsammans med aktören

7 Intervju Marina Kristiansson den 28 februari 2018.

som också sköter produktionen. Tanken bakom designen är att den ”inte ska se för lyxig ut”, utan en ganska neutral, billig och miljövänlig förpackning är det som eftersträvas9.

Användning

Själva användningsfasen utav produkten orsakar ingen direkta miljöpåverkan i den meningen att ytterligare resurser krävs för att konsumenten, till exempel som energi- eller vattenförbrukning. Det finns dock tilltänkta tillbehör i form av en låda som ska förbättra funktionaliteten hos produkten på så vis att den minimerar åtgången av Ecoströ, samt bättre förhindrar spridning av lukt och smuts i hemmet genom en dubbelbottnad teknik10. Lådans tillverkning, transport och avskaffning kommer givetvis medföra en viss påverkan, men är ingen kontinuerlig belastning som hänger ihop med det direkta användandet av Ecoströet.

Slutfas

Gällande de olika produkternas slutfas, alltså hur avfallet optimalt skulle kunna hanteras och hur den egentliga hanteringen med de förbrukade produkterna efter användning ser ut idag, så ses en tydlig skillnad med hänseende till miljöbelastning mellan de två produkterna. Ecoströet som är biologiskt nedbrytbart har fortsatta användningsområden medan den lerbaserade kattsanden inte har några realistiska alternativ förutom att deponeras. De lerbaserade produkterna bryts inte ner, utan i bästa fall deponeras de på sopstationer tillsammans med övriga långt beständiga avfall vilket betyder att materialet har nått vägs ände och kan inte längre bidra ekonomiskt. Ett stort problem med avfallet är dock att istället för att deponera det så slänger ofta användare ner det i vanliga hushållssopor eller spolar ner det i toaletten, där det orsakar stor skada. Om det slängs bland de brännbara hushållssoporna så orsakar det försämrad prestanda i förbränningsugnarna på grund av att leran stelnar och bildar skikt i botten på ugnarna som gör att förbränningsprocessen blir suboptimal och restprodukterna måste rensas ut med jämna mellanrum och slängas på deponi. Problemet är dock inte såpass stort att det ger en påtaglig försämring för de flesta anläggningar utifrån dagens volymer11.

9 Intervju med Marina Kristiansson den 19 mars 2018. 10 Intervju med Carole Simonsson den 19 mars 2018.

Större skada uppstår dock när leran spolas ner i toaletter, eftersom leran är utformad för att suga åt sig fukt och bilda klumpar, något som orsakar cementliknande blockeringar i avloppssystemen som kan bli kostsamma att åtgärda. En av de främsta orsakerna till blockeringar i avloppssystem i Sverige är enligt Avloppsakuten (u.å.) lerbaserad kattsand som spolats ner, stopp som kostar miljontals kronor per år. Enligt tidskriften Hem & Hyra (2014) uppgår kostnaderna för avloppsstopp i Sverige totalt till ungefär 260 miljoner kronor varje år, vilket till stor del orsakas på grund av kattsand som spolats ner. Enligt beräkning utförd i metod-delen av kostnaderna för avloppsstopp i Sverige gjordes också vilket kom fram till en något mindre summa, nämligen drygt 90 miljoner kronor, vilket även det är en betydande kostnad i sammanhanget. Vid användning av Ecoströ istället för lerbaserad kattsand skulle alltså miljövinster kunna göras, speciellt i dagsläget då hantering av den brukade kattsanden är undermålig. Dock även om lersanden deponeras helt enligt föreskrifter så är den fortfarande en belastning medan Ecoströet kan omvandlas till en resurs med nya användningsområden.

Miljöpåverkan

Liksom det tidigare beskrevs, under rubriken ‘Produktion’, så ligger den största påverkan i torkningsprocessen sett till hela handlingskedjan för Ecoströet. Produkten har ett väsentligt lägre utsläpp på grund av transporter jämfört med den vanligt förekommande lersanden, men den är fortfarande inte obetydlig. Transportutsläppen beräknades till ungefär 14 kg CO2/ton för Ecoströet, vilket kan jämföras med pelleteringen som beräkningsvis orsakar knappt 8 kg CO2-ekvivalenter/ton, se metod-del för beräkning. Jämfört med torkningen som, med samma typ av elproduktion, skulle ge upphov till 78 kg CO2-ekvivalenter/ton så framgår det tydligt vart i processen störst påverkan sker och därmed också var mest skulle kunna göras för att minska produktens totala miljöpåverkan.

Miljöfördelar

Ecostrate kommer genom implementering av ett cirkulärt tänkande och genom satsningar på hållbarhet som en central del av sin affärsmodell gällande Ecoströet både kunna erbjuda konsumenter ett miljövänligare alternativ samtidigt som de sätter press på övriga marknaden att ta mer hänsyn till dessa frågor. Den lerbaserade kattsanden har ett direkt linjärt tänkande, med brytning på ett ställe och, efter transport och användning, slutgiltig deponering på ett annat, vilket inte är miljömässigt eller socialt hållbart i längden på grund av de

problem som uppstår i samband med användning och avskaffning. Ecoströ ger där ett alternativ som har ambitionen att vara miljömässigt hållbart i högre utsträckning än dess konkurrenter genom minskade transportsträckor, mindre problematisk sluthantering, till exempel som färre avloppsstopp och mindre mängd avfall i sopförbränning som inte hör hemma där, samt minskad mängd deponerat, obrukbart avfall på sopstationer.

Stödfunktioner och Outsourcing

Det flesta av aktiviteterna i Ecostrates handlingskedja kommer, åtminstone till en början, vara utlagda på andra aktörer som sköter de olika delarna. Materialet som Ecoströet görs utav hämtas ifrån någon av pappersindustrierna som Ecostrate samarbetar med, till exempel Rottneros bruk eller ifrån Stora Enso i Skoghall. Transporten sker då också utav en extern firma, nämligen Kewab, som även står för omvandling av materialet och sen vidaretransport till slutdestinationen Motala, där ytterligare en firma hanterar slutbehandling i form av torkning och förpackning. I och med att de flesta moment ligger utanför Ecostrates direkta kontroll är dessa faktorer något de inte har så stor möjlighet att förändra, förutom att byta samarbetspartner givetvis. Till exempel är sådana moment för Ecostrate tillhandahållning av maskiner och energi som används vid produktion och torkning av kattströet. ”I början kommer vi antagligen behöva förlita oss på externa företag för att klara av produktionen men går det bra kommer vi kanske ha möjlighet att bygga en egen anläggning” säger Marina Kristiansson12.