I reglerna om miljöbedömningar av planer sägs att kommunen i miljökon- sekvensbeskrivningen ska redogöra för hur miljökvalitetsmål har beaktats när planen utarbetats. Regeln har, som vi ser det, viktiga underliggande syften, nämligen att stimulera till att målen används som planeringsför- utsättningar och att skapa genomsiktlighet när det gäller vilka övervä- ganden som gjorts under planprocessen. Inte i någon av de planer som vi har granskat uppfylls kravet, och inte i någon av planerna framgår det att målen verkligen har använts. Istället redovisas i flera av planerna mer eller mindre utvecklade analyser av måluppfyllelse. Detta kan tolkas på flera sätt. En tänkbar tolkning är att miljömålen inte har implementerats i den fysiska planeringen i de aktuella kommunerna och att målen inte har lagts till grund för planerna. En annan och kompletterande förklaring som är tänkbar är bristande integrering av miljöbedömning i planprocessen, miljöbedömningen görs när planförslagen är ”färdiga”. Det som miljöbe- dömning då kan åstadkomma är en beskrivning och bedömning av färdigt utformade förslag (och eventuella alternativ) i förhållande till miljömålen. Detta är inget uttalat syfte med miljöbedömning av planer. Regelverket innebär att betydande miljöpåverkan ska beskrivas, inte måluppfyllelse. Det kan dock ses som positivt att miljökvalitetsmålen stimulerar till ana- lys av måluppfyllelse, men risken finns också att ”måluppfyllelseanalys” tar över och hämmar det som vi uppfattar vara miljöbedömningens kärna – strävan att identifiera risker och oönskade effekter av betydenhet.
6. Uppföljning av miljömål
Ett av syftena med den här studien är att undersöka om det är möjligt att använda den uppföljning man gör av den betydande miljöpåverkan i miljöbedömningsarbetet för att också följa upp de nationella miljömålen. I frågeställningen finns dock ett inneboende problem. Miljökvalitetsmå- len syftar till bättre miljö; att minska miljöpåverkan och att värna eller utveckla miljökvalitet, medan miljöbedömning och uppföljning utgår från betydande negativ miljöpåverkan. Om kommunen har arbetat in miljökvalitetsmålen och anpassat planen efter dem, så har man undvikit eller minskat negativ miljöpåverkan och kanske tillfört miljövärden. Om detta gäller en detaljplan blir det kanske inte aktuellt att göra en miljöbe- dömning (med tillhörande uppföljning) eftersom miljöbedömning bara görs för detaljplaner vars genomförande kan medföra betydande negativ miljöpåverkan. I ett sådant fall blir det heller inte aktuellt med någon upp- följning av miljöpåverkan, varken positiv eller negativ.
För en översiktsplan förutsätter lagstiftaren att miljöbedömning görs i normalfallet. För översiktsplaner aktualiseras därmed uppföljning av miljöpåverkan. Denna uppföljning ska göras av den betydande negativa miljöpåverkan som planens genomförande kan medföra. Detta innebär att det inte finns några krav på att följa den positiva miljöpåverkan eller de bidrag till uppfyllelse av miljökvalitetsmål som planen (också) kan medföra.
7 Diskussion
Vår slutsats är att den uppföljning som följer av miljöbedömning inte ger en heltäckande bild av den miljöpåverkan som en plans genomförande medför. Därmed kan uppföljningen, generellt sett, inte heller ge en bra bild av om planen sammantaget förbättrar eller försämrar förutsättning- arna att nå miljökvalitetsmålen.
Med en brett upplagd uppföljning av en plans positiva och negativa miljöpåverkan skulle ett underlag tänkbart kunna fås för att bedöma om hur planen påverkar förutsättningarna att nå miljömålen. För att sedan kunna bedöma om miljökvalitetsmålen främjas eller motverkas behöver en sådan uppföljning av planer integreras och samordnas med annan upp- följning och med miljöövervakning på exempelvis regional nivå. Uppfölj- ning av den betydande miljöpåverkan som översiktsplan eller detaljplan kan medföra kan, åtminstone i teorin, ge en pusselbit till uppföljningen av miljökvalitetsmålen – främst till information om vilka miljömål som motverkas.
Med utgångspunkt i granskade planer är vår slutsats att uppföljning av betydande miljöpåverkan i första hand kan indikera om det finns mil- jökvalitetsmål som planen försämrar förutsättningarna att uppnå. Detta gäller dock främst detaljplaner. Översiktsplaner omfattar ett större geo- grafiskt område och har samtidigt en bredare styrverkan än detaljplaner. Därmed finns potential att uppföljning av dessa planers miljöpåverkan skulle kunna ge bättre svar på huruvida planen verkligen motverkar eller främjar miljömålen. Samtidigt indikerar vår granskning att uppföljning av översiktsplaners miljöpåverkan kan behöva fokusera på miljöanpassning i till exempel efterföljande detaljplanering, än på den potentiella miljöpå- verkan av översiktsplanens genomförande.
Uppföljning kan, inom ramen för miljöbedömning, av en plans bety- dande miljöpåverkan ge en liten pusselbit när det gäller att bedöma om
planen förbättrar eller försämrar möjligheterna att uppnå miljökvalitets-
mål. När det gäller frågan om att följa upp uppfyllelsen av miljökvalitets-
målen (även regionaliserade och lokalt tolkade) i sig ger uppföljningen en
9 Diskussion
Litteratur
Checklista – ett handläggningsstöd för integrering av regionala miljömål i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen i Blekinge län. 2005.
Emmelin, L och Lerman, P. Miljöregler – hinder för utveckling och god
miljö? Research report 2004:09. Blekinge tekniska högskola. 2004.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.
Får jag lov? – om planering och byggande. SOU 2005:77.
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
God bebyggd miljö på regional nivå. Studie av länens åtgärder och upp- följning. Boverket. 2006.
Miljöbalken (1998:808).
Miljöbedömning av planer och program enligt Miljöbalken Handbok med allmänna råd. Remissversion 2006-11-29. Naturvårdsverket. 2006. Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen. En vägledning.
Boverket. 2006.
Miljömål för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. 2006.
Miljömålsportalen.(Elektronisk) www.miljomal.nu. Inriktning av miljö-
rådets insatser, Arbetsordning för miljömålsrådet. Avsökt 15 november
2006.
Nyström, J. Planeringens grunder – en översikt. Studentlitteratur, Lund. 2003.
Plan- och bygglag (1987:10).
Planera med miljömål, fallstudie – Burlöv livsmiljöprojektet. Boverket &
Naturvårdsverket. 2000.
Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag Prop 2004/05:150.
Sveriges kommuner och landsting. (Elektronisk) www.skl.se. Miljömål i
1