Miljövärden

Landskapet består till stor del av odlings- och betesmarker. De brukade markerna finns framförallt i de gulmarkerade områdena, se karta i figur 2.3. Jordbruksbyggnaderna och bostäderna ligger på den södra sidan av vägen och de största öppna markerna sydväst om vägen.

Det grönmarkerade området består av ett skogslandskap med blandskog. Där enstaka byggnader finns ges öppningar i skogen.

Skyddade och skyddsvärda områden

Det finns inga skyddade eller skyddsvärda områden inom förstudieområdet.

±

©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

0 87,5 175Meter

Teckenförklaring Förstudieområde Vatten Åker Annan öppen mark Barr- och blandskog

Figur 2.3 Landskapets karaktär.

Naturmiljö

Odlingslandskapet är varierat med både stora, öppna fält och småskaliga, steniga och småkuperade par-tier med många små åkerholmar.

Sundbornsån slingrar sig fram i det vackert kuperade jordbrukslandskapet. Åkermark överväger och med inslag av lövträd bidrar detta till den fina landskapsbilden. Lövskog, odlad mark och våtmark bildar en mosaik som ger området höga naturvärden. Ån utgör rastplats för många flyttfåglar.

Naturresurser Yt- och grundvatten

Objektet ligger inom huvudavrinningsområdet för Dalälven.

Det finns ingen grundvattenförekomst inom förstudieområdet.

^

Väg 850

_

Väg 850 Väg 862

Sundbornsån

±

©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Teckenförklaring

^

_

Förstudieområde

0 50 100Meter

Figur 2.4 Naturmiljövärden.

15

Brunnar

En energibrunn finns inom förstudieområdet enligt SGU:s brunnsregister. Denna redovisas på karta i figur 2.4. Närmare utredning av brunnar görs inför byggskedet.

Jord- och skogsbruk

Öppen mark i området brukas för bete och åker. Omgivningarna består till största del av skog. För indel-ning i öppen mark och skog se figur 2.3.

Kulturmiljö

Inom förstudieområdet finns området Riksintresset för kulturmiljövård; Sundbornsåns dalgång. Det är ett dalgångslandskap med bergsmansgårdar och ”herresäten”, se figur 2.5. Medeltida kopparbergslag med hyttlämningar och slaggvarp har påträffats inom området. I Sundborn, som ligger utanför förstu-dieområdet men ingår i samma riksintresse för kulturmiljö, finns dessutom en av landets mest kända konstnärsmiljöer. Carl Larssons ateljé jämte den närmiljö han återger på sina berömda konstverk. Utan-för Utan-förstudieområdet finns ett fåtal fornlämningar.

Väg 850

Väg 850 Väg 862

±

©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

0 80 160

Meter

Teckenförklaring

!

. Fornlämning, objekt Fornlämning, område Riksintresse - Kulturmiljövård Förstudieområde

Figur 2.5 Kulturmiljövärden - fornlämningar..

Rekreation och friluftsliv

Området kring korsningen väg 850/862 har fin omgivande natur med skog. Sundbornsån slingrar fram i ett vackert kuperat jordbrukslandskap. Där färdas många turister på väg till Carl Larssongården. Kano-tisterna kan njuta av landskapet längs kanotleden Balungen-Runn. Se figur 1.1. Fiske kan bedrivas i ån.

Det finns inga kända skoterleder i förstudieområdet.

Miljöbelastning och hälsa Buller

Trafikbuller kan påverka människors hälsa negativt. Vilka bullernivåer som uppfattas som störande är mycket individuellt och beroende av en mängd omgivningsfaktorer. Det anses inte acceptabelt att boende ska behöva utsättas för mycket höga bullernivåer från den dagliga trafiken. Därför genomförs olika typer av åtgärder för att dämpa bullret utmed vägarna, huvudsakligen i samband med om- eller nybyggnadsprojekt.

Riksdagen antog 1997 riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena anger en långsiktig ambition för bland annat bostadsmiljöns ljudkvalitet. Riktvärdena är inte rättsligt bindande men ska vara vägledande i pla-neringen. Strävan ska vara att uppnå riktvärdena där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåerna nedan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.

Vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentligt ombyggd väg gäller:

• 30 dBA ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå) inomhus

• 45 dBA maximal ljudnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid

• 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad)

• 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad

Till väsentlig ombyggnad räknas sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning, det vill säga fråga om väsentliga justeringar av plan- och pro-filgeometri. Även en väsentlig breddning bör betraktas som väsentlig ombyggnad.

I arbetsplaneskedet bedöms vilka närboende utmed aktuell sträcka som kan vara i behov av buller-skyddsåtgärder genom att bullerberäkningar görs för berörda fastigheter.

I dagsläget finns bullerskydd i form av plank för en av de två fastigheterna närmast väg 850.

Vibrationer

Vibrationer från vägtrafik uppstår främst av tung trafik på vägar med ojämn vägbana. Människor upp-lever normalt obehag av vibrationer långt innan det finns risk för att byggnader skadas. Kraftiga och långvariga vibrationer kan bland annat orsaka stressreaktioner. Det saknas idag riktvärden för vad som är acceptabla vibrationer.

Risken för störningar av vibrationer är störst när både väg och byggnad är uppförda på lerjordar. Om grunden utgörs av lös lera kan störande vibrationer spridas upp till 100 meter vid trafikering i 70 km/h.

På moränmark sprids vibrationerna under motsvarande förhållanden endast omkring 5 meter.

17

Luftkvalitet

Luftföroreningar från vägtrafiken kan ha betydelse för miljön lokalt, regionalt och globalt. Utsläp-pen påverkar lokalt luftens föroreningshalt vilket kan ge effekter på hälsa och trivsel, vegetation och byggnadsmaterial.

Vid bedömning av effekter på hälsan används som indikator bland annat kvävedioxid (NO2). Vilka halter av kvävedioxid som erhålles beror på en rad faktorer, men för att göra en första grov bedömning kan man utgå från trafikmängden på berörd väg. Vid en väg som trafikeras med mindre än 15 000 fordon/

dygn understiger halterna av NO2 normalt gällande riktvärden. Omkring 4400 fordon per dygn utmed aktuell sträcka bör alltså inte ha någon betydande inverkan på luftkvaliteten eller riskera att MKN för luft överskrids.

Vatten

Åtgärder som planeras i närheten av vattenförekomster kan påverka vattnets status, framför allt är det viktigt att hänsyn tas till förekommande vattendrag under byggtiden. Miljökvalitetsnormen för olika pa-rametrar i vattenförekomster (SFS 2001:660) baseras på en bedömning av vattnets nuvarande status där det grundläggande kravet är att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast 2015. Aktuella vattenförekomster beskrivs i stycke 2.3 Miljövärden.

Den fastställda MKN för vissa värdefulla fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) berör inte dessa vatten-områden och är därför inte aktuell i detta projekt.

Visuell upplevelse

Den visuella upplevelsen, visuell ledning och överskådlighet är viktiga delar i planeringsarbetet i ett vägprojekt. Dels från en ren estetisk synvinkel men också ur ett trafiksäkerhetsmässigt perspektiv. Es-tetisk tilltalande utformning och hänsynstagande till stads- och landskapsbild och natur- och kulturvär-den är också ett krav i alla vägprojekt. I det aktuella projektet är det viktigt att korsningen får en utform-ning som ej upplevs som stor och klumpig då projektet befinner sig i landsbygdsmiljö.

Barriärverkan

Vägar och järnvägar hindrar djurs och människors fria rörlighet i landskapet genom dess barriäreffekter.

Konsekvenserna kan vara att livskraften hos olika djurpopulationer försvagas samt att tillgängligheten till strövområden för friluftslivet begränsas. I det aktuella området utgör väg 850 och väg 862 en tydlig barriär i landskapet.

Förorenade områden

Enligt länsstyrelsens MIFO-databas finns inga potentiellt förorenade områden inom förstudieområdet.

Figur 2.6 Belysningspunkt i korsningen.

2.4 Byggnadstekniska förutsättningar