Miniräknare som stöd i undervisningen

Under denna huvudrubrik presenteras de intervjuade lärarnas syn på användning av miniräknare som stöd i undervisningen. Samtidigt finns det lite inslag av lärarnas sätt att undervisa eleverna laborativt. Alla de intervjuade lärare i fråga följer bokens

anvisningar då de ska låta eleverna använda miniräknaren, men det finns variationer i lärarnas syn på miniräknaranvändning i undervisningen generellt. Som vi nämnt i början av detta avsnitt är vissa av de intervjuade mer positiva och vissa mindre till att låta eleverna använda miniräknare i undervisningen.

32

8.2.1 Lärarnas miniräknaranvändning i undervisningen samt deras användning av laborativt material

Lärare B skulle helst inte vilja låta eleverna använda miniräknare. B tycker att miniräknaren gör ett stort jobb eller en stor tjänst åt eleverna medan de borde kunna vissa saker utantill. B är lite av den gamla skolans lärare då man borde kunna det mesta utantill och tror också att eleverna inte kan tillgodose sig kunskaper genom att använda miniräknare. För det mesta är B ganska negativ till användning av miniräknare, men använder den ändå i sin undervisning när det står i boken att man ska göra det. Av intervjun med B framgår inte om B använder sig av något laborativt material i undervisningen.

B: Jag låter eleverna använda miniräknare bara om det är tillåtet enligt matteboken eller om det står att man ska använda miniräknare, annars tillåter jag inte att de använder miniräknare… Matte är ett ämne som man ska tänka lite logiskt, inte att använda miniräknare. I dagens läge finns nästan 50 % matte på miniräknare och därför tycker jag att de inte ska använda miniräknare… Eleverna lär sig mindre och mindre, när de börjar räkna med miniräknare. De använder miniräknare, men de får inte kunskap.

Lärare J är positiv till användning av miniräknare, men följer boken som övriga av våra informanter.

J: Vi jobbar ju med X-, Y-, Z- boken och där finns det ju angivet i vilka moment som, så att säga, enligt läroboksförfattarna är lämpligt och använda miniräknaren… och när eleverna räknar själva så finns det ju angivet det med små markeringar att ”Här får du använda miniräknare”… och vi brukar gå efter det… och jag kan väl säga att det följer väl hyfsat vår (lärarna på skolan) uppfattning också… t.ex. geometri, area av en cirkel, när de jobbar med π, π gånger radie gånger radie… så… då använder vi alltid miniräknaren.

I sin undervisning använder J laborativt material i form av leksakssedlar för att befästa elevernas taluppfattning:

J: För elever som har svårt för taluppfattning, så använder vi leksakssedlar eller papperssedlar, tio (om mynt då). Vi visar med pengar, som man skriver på tavlan och så sätter man de i staplar ovanför eller nedanför siffrorna så att det blir tydligt då och vilken siffra som betyder vad och man utgår därifrån. Så det exemplet är det väl

33

det mest konkreta som vi jobbar med här. Pengar är väldigt bra medel, ofta i matten…

E som alla andra följer boken då vid miniräknaranvändning, men skulle inte ha miniräknare så ofta i undervisningen. E försöker lära eleverna strategier att lösa uppgifter. Däremot använde E mycket mer av laborativt material innan. E har till och med skrivit examensarbete om användning av laborativt material.

E: Jag är faktiskt lite sträng mot mina grupper när det gäller användning av miniräknare. Jag låter dem inte använda miniräknare hela tiden. … Det finns speciella delar markerade med streck i matteböcker där det står när man ska använda miniräknare såsom problemlösning och lite svårare tal, … Miniräknare använder de mest på C delen (MVG uppgifter). De som är duktiga använder sällan miniräknare på enkla uppgifter. De svaga använder oftast miniräknare. De har sina svårigheter som följer dem hela tiden.

E: Vissa elever är duktiga utan miniräknare och de klarar sig bra. Andra har svårigheter utan att använda miniräknare, men när de använder miniräknare ser de bara siffror. De vet inte hur man använder miniräknare på riktigt. De letar efter enkla siffror så de klarar sig på mycket låg nivå. Miniräknare är inte lösning på deras problem. Det är viktigt hur man förstår uppgiften, tolkar uppgiften, förenklar uppgiften och sedan till slut räknar ut uppgiften. Så, jag tycker att miniräknaren kommer som lägsta graden (prioriteringen) i matematik och inte den högsta… Jag sa till dem att det i varje mening finns någon info och att man ska försöka förenkla det m h a matematiska uttryck. De måste utnyttja dessa verktyg, t.ex. rita och sådant så att det blir lättare. Det är inte bara miniräknare som gäller. Först måste man uppfatta uppgiften och sedan börja räkna.

E: Vi har använt det (laborativt material) innan, men inte nuförtiden därför att vi har stort antal elever. Jag har skrivit examensarbete om hur man kan ha nytta av laborativt material. Vi har använt det när vi jobbat t.ex. med talet π (samband omkrets -diameter), Pytagoras sats – vad talen betyder och vad är roten ur, statistiken – rita diagram, Excel – program.

Lärare A och BS är positiva till miniräknaranvändning. Hur de använder miniräknare framgår bättre under första huvudrubriken. När det gäller användningen av laborativt material finns det dock skillnader. BS pratar hellre matematik än använder laborativt material medan A använder det då och då.

34

A: Vid något tillfälle så har vi gjort en tallinje i hela klassrummet och sedan har eleverna fått lappar med olika tal på. Det kan vara negativa tal, det kan vara väldigt höga tal, det kan vara roten ur någonting, upphöjt till någonting och så. Sedan så skulle de placera de här talen (lapparna) på tallinjen i rätt ordning.

BS: Jag är väldigt dålig på att använda laborativt material, jag är väldigt bra på att prata och skriva på tavlan…. eee knappt ens så att ungarna använder fingrarna, alltså väldigt lite… det är jag. Mina kolleger är kanske bättre på det. Jag har använt laborativt material ett par gånger och det har varit alldeles för tidsödande. Det har inte underlättat alltid… jag tror mycket på laborativt material, men inte i

kombination med den undervisning jag bedriver… Exempel på hur man övar taluppfattning … jag övar rätt så mycket taluppfattning…. Tränar grundläggande strukturer. Uppställningar är en sådan sak, men framförallt mycket… pratar mycket om tal, vad betyder det, varför heter det som det heter trettio, tre-t-tio tre, tre tior och en trea, trettiotre… mycket så, alltså … mycket, mycket kring språket… och varför heter det decimaler, varför heter det deciliter och vilka olika språk har vi, vad heter det på andra språk, så att de får liksom känna att de får lite koll på tal… varför har vi tio, varför är tio så viktigt, varför utgår vi från tio…. Ooh, det var fingrar kanske och så…

8.2.2 Mobiler som alternativ till miniräknare

Idag är mobiltelefoner en del av vardagen, men fungerar ibland också som stöd i undervisningen för vissa elever, så eleverna använder dem då och då alternativt som miniräknare också, reflekterar några av de intervjuade lärarna. Däremot finns det nackdelar med mobiler också.

A: Som det ser ut idag, de har mobiler med sig överallt. De kan räkna allting och då känns det som att det finns så mycket annat som man behöver lägga sin lektionstid på än att de bara ska räkna mekaniskt. Det är tankarna som är det viktiga. Någon enstaka gång får eleverna använda sina mobiler, men de vet inte vad det är för siffror de knappar in. Man vet vilka som inte kan klara det ansvaret. De kan sitta och sms-a och se jätteambitiösa ut.

E: … Hos mig är det förbjudet att använda miniräknare under vissa prov och lektioner. Ibland, ja, men de stör med mobiler och vi försöker att inte använda mobiler under lektionstid. Under provet samlar vi alla mobiler för de brukar sms-a frågor och svar till varandra.

35