Missförstånd

Respondenterna fick svara på frågan om hur ofta det uppstod missförstånd mellan företaget och revisorn och erbjöds svarsalternativen: ofta, ibland, sällan och vet ej.

För att se om rimlighetsgapet kan förklara varför det uppstår missförstånd har även det testats. Regressionsanalysen visade att det fanns ett svagt samband mellan de två, men att det inte var signifikant. Resultatet visas i bilaga 6.

Missförståndets samband med bristfällig standard testades också vilket visade att det inte fanns något samband. Se bilaga 7.

Bristfällig prestation fas 1, där revisorn inte gör de arbetsuppgifter som han eller hon ska göra har ett svagt samband med missförstånd. Dock är det inte signifikant då det har en signifikansnivå på 13,4 procent. Se bilaga 8.

Bristfällig prestation fas 2 där revisorn gör arbetsuppgifter som inte inkluderas i dennes yrkesroll. Det finns inget samband mellan detta gap och missförstånd mellan revisorn och verkställande direktören eller den ekonomiansvarige. Se bilaga 9.

Revisionsbyråernas storlek har även undersökts ifall det påverkar missförstånden mellan ekonomiansvarige och verkställande direktören och revisorn. Regressionsanalysen visar att det finns ett samband, 0,265 och har en signifikansnivå på 2,6 procent, vilket understiger signifikansnivån fem procent.

Det innebär att bland urvalet uppstår det fler missförstånd vid användning av en större revisionsbyrå än vid användning av en mindre.

Beroende variabel: Missförstånd

Tabell 13. Test av samband mellan missförstånd och revisionsbyråns storlek

24 4.7.

Utbildning

För att se om de olika delarna i förväntningsgapet påverkas av respondentens utbildning, fick de besvara vilken deras högsta avslutade utbildning var, där alternativen var: grundskola, gymnasium eller likvärdigt eller eftergymnasiala studier. Detta undersöktes sedan med hjälp av regressionsanalys för att kunna få fram resultatet. Det visade sig att endast en del av förväntningsgapet var signifikant; bristfällig prestation fas 1 är signifikant. Bristfällig prestation fas 1 visar hur många av de givna arbetsuppgifterna som revisorn inte gör, men bör göra. Korrelationskoefficienten (R) är 0,29 vilket är ett ganska svagt samband, men testet är signifikant, se tabell 16. Detta innebär att det i urvalet finns ett samband. Sambandet är negativt, vilket innebär att ju högre utbildning den verkställande direktören eller den ekonomiansvarige har, desto fler arbetsuppgifter uppfattar verkställande direktören eller den ekonomiansvarige att revisorn gör.

Beroende variabel: Utbildning

Oberoende variabel: Bristfällig prestation fas 1

Tabell 14. Test av samband mellan Utbildning och Bristfällig prestation fas 1

4.8. Priset

Respondenten fick uppskatta hur denne ansåg att priset var i förhållande till den nytta revisorn gjorde. De fick svarsalternativen: priset är högt, priset är acceptabelt, priset är lågt och vet ej. För att undersöka om det existerade någon skillnad i uppskattning gjordes en regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan revisionsbyråns storlek och uppskattningen av priset i förhållande till nyttan. Resultatet var inte signifikant och därför kan ingen slutsats dras från testet. Se bilaga 10.

25

5. Analys

5.1. Revisorns roller

Rollen som revisor är styrd av olika bestämmelser och det som innefattar god yrkessed. En revisor kan ta rollen som rådgivare beroende på vad kunden önskar, men det finns restriktioner för rådgivningen. Det beror på om klienten involveras i revisionsverksamheten eller inte (FAR 2005). I vår studie syns det att revisorn utför uppgifter som inte ingår i sin yrkesroll. Det kan leda till att allmänhetens förväntningar på vad revisorn ska göra ökar. Om revisorns roll blir mer osäker på grund av de olika förväntningarna och extra arbetsuppgifter som lagts till, kan det leda till att förväntningarna blir för stora. Det stämmer bra med FAR (2005) som säger att revisorn innehar flera roller, men att dessa roller är diffusa.

Enligt Koo och Sim (1999) förväntas revisorer upptäcka eventuella bedrägerier för att skydda företagets intressenter. Revisorn blir pressad att inta en roll som samhällets beskyddare, vilket kan skapa konflikter om revisorn inte har möjlighet att uppfylla dessa förväntningar. Ett annat problem som forskarna hänvisar till är att revisorn kan hamna i tvistemål när det gäller att tillgodose intressenternas behov, samtidigt som de tillgodoser företagsledarnas behov.

Studien testade ifall bristfällig prestation fas 2 existerade bland respondenterna och deras revisor, vilket studien visade att den gör. Bristfällig prestation fas 2 innebär att revisorn gör arbetsuppgifter som inte ingår i sin yrkesroll. Detta kan bero på det som Koo och Sim (1999) säger, att olika intressenter har olika förväntningar på revisorn (Koo & Sim 1999). Har revisorn många olika och höga förväntningar på sig så leder det till att revisorn gör arbetsuppgifter som inte bara finns i sin yrkesroll utan även arbetsuppgifter som förväntas av revisorn. Det kommer leda till att förväntningarna på vad en revisor ska göra varierar och ökar med antalet intressenter vilket även Wilson et al. (2008) säger.

26

5.2. Förväntningsgapet inom revision

Förväntningsgapets påverkan kan visa sig på olika sätt. Häckner et al. (2005) anser att om förväntningsgapet fortsätter att öka skapar det ett problem, både för revisorn och för näringslivet. Ett problem som syntes i undersökningen är att bristfällig prestation 2, hur mycket revisorn gör utöver vad som ingår i dennes yrkesroll, existerar. Det innebär att revisorer väljer att ta på sig mer ansvar och utföra arbetsuppgifter utöver de som ingår i yrkesrollen för att klienten förväntar sig det. Detta kan skapa problem precis som Häckner et al.

(2005) påstår, speciellt om arbetsuppgifterna ökar i takt med förväntningsgapet.

Lee et al. (2009) anser att förväntningsgapet leder till att revisorer har lägre förtroende och anseende. Det kan även leda till en underskattning av revisorsyrket och att samhället har orimliga förväntningar på revisorn och därför inte kan uppskatta revisorns arbete. Studien visar ett negativt samband mellan rimlighetsgapet och hur nöjda respondenterna är med revisorns arbete.

Resultatet av studien stödjer alltså Lee et al. (2009) teori. Om respondenterna har för höga förväntningar på revisorn och därmed ett rimlighetsgap medför det att kunden inte blir nöjd, vilket i sin tur kan leda till en underskattning av revisorsyrket och lägre förtroende för revisorn. Porter et al. (2012) säger att det är viktigt att revisorn inte uppmuntrar kunden till höga förväntningar eftersom det kan innebära negativa på följder för revisorsyrket.

Respondenterna i undersökningen visar att det existerar bristfällig prestation fas 2, vilket innebär att revisorerna utför allt fler arbetsuppgifter utöver vad som ingår i deras yrkesroll. Enligt Porter (2012) kan det leda till att förväntningarna ökar ännu mer.

Uppsatsens studie har använt Porters (1993) modell för uppdelning av förväntningsgapet. Hon delar upp gapet i två delar, rimlighetsgapet och prestationsgapet. Rimlighetsgapet innebär enligt teorin skillnaden mellan kundens förväntningar på revisorn och vad revisorn rimligen kan förväntas göra. Det undersöktes och jämfördes vad den ekonomiansvarige eller verkställande direktören har för förväntningar på revisionen som jämfördes med vad respondenterna anser att revisorn ska göra i sin yrkesroll. Resultatet av studien visar att det existerar ett förväntningsgap bland respondenterna och deras respektive revisorer. Studien visar även att respondenterna ställer högre krav på sin revisor än vad de anser att en revisors arbetsuppgifter är. Detta kan bero på att respondenterna anser att revisorn ska göra fler arbetsuppgifter och ha mer ansvar än vad de faktiskt har idag.

27 Prestationsgapet består av två delar; bristande standard och bristande prestation. Bristande standard definierar Porter (1993) som skillnaden mellan vad som rimligen kan förväntas av revisorn och revisorns existerande plikter.

För att undersöka om detta gap existerar bland respondenterna jämfördes de arbetsuppgifter som respondenten tror att en revisor har i sin yrkesroll i förhållande till de arbetsuppgifter som en revisor har. Testet visade att det existerar ett prestationsgap i bristfällig standard hos uppsatsens respondenter.

Den andra delen av Porters (1993) uppdelning av prestationsgapet är bristfällig prestation. Gapet definieras som skillnaden mellan kundens förväntade standard på prestationen av existerande plikter och revisorns uppfattade prestationer av befintliga prestationer. För att undersöka delades detta gap ytterligare en gång. Den första delen består av bristfällig prestation fas 1, som undersökte hur många arbetsuppgifter av revisorns existerande arbetsuppgifter som respondenten inte ansåg eller uppmärksammade att revisorn gör. Det skapade även bristfällig prestation fas 2, vilket representerar antalet arbetsuppgifter, uppfattade av respondenten, som revisorn gör utöver de arbetsuppgifter som denne har i sin yrkesroll. Bristfällig prestation 1 existerar bland respondenterna och deras revisorer idag. Det innebär att gapet bland annat beror på att revisorn inte uppfyller sina skyldigheter som han eller hon har i sin yrkesroll eller att respondenten inte uppmärksammar att revisorn gör dessa uppgifter. Bristfällig prestation 2 existerar också bland våra respondenter. Detta innebär att revisorn utför arbetsuppgifter eller att den ekonomiansvarige eller verkställande direktören uppfattar att revisorn gör arbetsuppgifter som inte ingår i yrkesrollen.

5.3. Förväntningar på revisionen

Wilson et al. (2008) skriver att det existerar en toleranszon hos kunden, där kundens högsta förväntningar på tjänsten är önskad tjänstenivå. Det finns även en nivå som kallas accepterad tjänstenivå vilket är den lägsta nivå tjänsten får hålla för att kunden ska vara nöjd. Om tjänsten understiger den accepterade nivån blir kunden missnöjd. Den önskade tjänstenivån skapas av kundens förväntningar och referenser. Enligt Porter(1993) skapas ett förväntningsgap när dessa förväntningar inte överensstämmer med revisorns riktlinjer eller med vad som är möjligt för revisorn att prestera.

Respondenterna i studien visar att det finns ett negativt samband mellan rimlighetsgapet och nöjdheten. Detta stämmer väl överens med den teori som Wilson et al. (2008) beskriver. Rimlighetsgapet representerar förväntningar

28 som kunden har på revisorn utöver de riktlinjer som revisorn har. Om kunden har höga förväntningar på tjänsten, riskerar denne att bli missnöjd med tjänsten då den önskade tjänstenivån ligger på en hög nivå. Bristfällig prestation fas 2, hur många arbetsuppgifter som revisorn gör utöver sina arbetsuppgifter enligt riktlinjerna, har ett positivt samband med nöjdhet. Även det stämmer bra överens med Wilson et al. (2008) teori. Om revisorn presterar mer än vad han eller hon ska, finns det en större chans att tjänsten ligger närmre den önskade tjänstenivån och inom accepterad tjänstenivå, vilket leder till att kunden blir nöjd. Det finns även ett positivt samband mellan bristfällig prestation fas 1, som innebär hur många arbetsuppgifter som den ekonomiansvarige eller den verkställande direktören inte anser eller uppmärksammar att revisorn gör. Det överensstämmer inte med Wilson et al.

(2008) teori eftersom det innebär att ju färre arbetsuppgifter revisorn inte gör, men borde göra, desto nöjdare blir kunden. Det kan innebära att kunden inte värdesätter revisorns arbetsuppgifter lika högt som andra arbetsuppgifter och därför påverkas inte kundens nöjdhet av detta.

5.4. Revisionsbyråns storlek

Enligt Louis (2005) har företag som inte ingår i The Big Four bättre lokalkännedom och bättre relation till sina kunder. Enligt Lawrence et al.

(2011) kan detta leda till att revisionsbyråer med bättre kontakt med klienterna lättare kan upptäcka oegentligheter. Det kan dock påverka revisorns oberoende negativt. Studien undersökte om förväntningsgapet har ett samband med revisionsbyråns storlek, vilket studien inte bekräftade. Studien testade även ifall revisionsbyråns storlek påverkade missförstånd mellan de tillfrågade och revisorn, vilket det visade sig att det gjorde. Vid användning av en större revisionsbyrå uppstår det oftare missförstånd än vid användning av en mindre revisionsbyrå. Detta stämmer överens med Louis (2005) om att en bättre kontakt leder till bättre rådgivning. Det stämmer även med Lawrence et al. (2011) där bättre kontakt mellan revisor och klient leder till att revisorn lättare hittar felaktigheter och att dennes oberoende blir åsidosatt till fördel för den goda kontakten med klienten, detta leder till bättre kommunikation och samarbete mellan parterna, vilket gör att missförstånden blir färre.

Enligt Gul (1989) är mindre revisionsbyråer mer beroende av sina klienter, detta beror på att en eller få klienters arvoden kan utgöra en stor del av revisionsbyråns intäkter. Det kräver att revisorer i mindre revisionsbyråerna agerar professionellt och utför ett bra arbete för att behålla sina klienter. Enligt Ponermon och Gabhart (1993) har det visats att revisorer som arbetar i

29 grupp har lättare att agera etiskt och följa regler och agera professionellt. I mindre revisionsbyråer där självständigt arbete eller arbete med ett fåtal andra personer kan leda till att man befinner sig i riskzonen för yttre och inre påverkan. Studien undersökte om samarbetet fungerade bättre eller sämre beroende på revisionsbyråns storlek. Bland respondenterna finns inget samband mellan revisionsbyråns storlek och hur väl samarbetet fungerar.

Varken Gul (1989) eller Ponemon och Gabhart (1993) överensstämmer med uppsatsens resultat.

Enligt Agera (2016) är priset på revision inte direkt kopplat till kvalitet, utan beror på hur stor klienten är och uppgiftens komplexitet. Priset blir också lägre om klienten har bra rutiner och om företaget är väl organiserat. Detta underlättar för revisorn och minskar de debiterade timmarna. I studien fick respondenterna värdera vad de anser om priset i förhållandet till tjänstens nytta. Resultatet visade att det inte finns något samband mellan priset i förhållande till nyttan och storleken på revisionsbyrån. Studien överensstämmer med Agera (2016).

5.5. Då uppstår förväntningsgapet

Förväntningsgap uppstår enligt Hassink et al. (2009) när revisorer inte presterar på den nivå som de ska och inte uppfyller sina skyldigheter. Att de inte uppfyller sina skyldigheter kan bero på att revisorn väljer att följa företagsledningens order och inte gör en korrekt revision. Uppsatsens studie visar att det existerar bristfällig prestation när revisorn inte uppfyller de krav som ställs på revisorn i dennes yrkesroll, vilket är en bidragande faktor till att det existerar ett förväntningsgap.

Porters (1993) undersökning visar att 20 procent av ekonomichefer och personer som sysslar med revision har svårt att definiera vad en revisors arbetsuppgifter är. I en grupp som har liten kontakt med revision, har 60 procent svårt att definiera vad en revision innebär. Lee et al. (2009) anser att förväntningsgapet existerar på grund av att allmänheten har bristande kunskaper om revisorns arbete. Lee och Azham (2008) anser att revisorns dynamiska roll är en av anledningarna till det. Resultatet från uppsatsens studie stärker Porters (1993) resultat då respondenterna i studien har svårigheter med att definiera revisorns arbetsuppgifter. Detta innebär att om den ekonomiansvarige och verkställande direktören har dåliga kunskaper om

30 revisorns arbete så ökar förväntningsgapet, vilket bekräftar Lee et al. (2009) teori.

5.6. Möjliga lösningar till förväntningsgapet

För att reducera förväntningsgapet inom revision presenteras flera olika förslag. Monroe och Woodliff (1993) påstår att utbildning är ett sätt att minska förväntningsgapet. Endast en del av förväntningsgapet, bristfällig prestation, har ett samband med utbildning. Om respondenten har hög utbildning anser respondentern att revisorn utför fler arbetsuppgifter inom sin yrkesroll än om respondenten har lägre utbildning. Detta kan bero på att respondenten med hjälp av sin utbildning kan uppmärksamma revisorns arbete bättre. Ju mer utbildning som verkställande direktör eller den ekonomiansvariga har desto bättre förståelse får de av revisionen och revisorns arbete, så ökad utbildning leder då till ökad förståelse. De andra delarna av förväntningsgapet stödjer inte Woodliffs (1993) teori då det inte existerade ett samband, eller att resultatet inte var tillräckligt säkert för att dra någon slutsats.

Porter et al. (2012) skriver att andra lösningar till förväntningsgapet är att utveckla revisionsstandarderna så att de överensstämmer bättre med vad samhället förväntar sig. Studien visar att det finns ett prestationsgap med bristfälliga standarder. Om standarderna skulle utvecklas och omfatta fler arbetsuppgifter skulle gapet minska under förutsättning att samhällets förväntningar är oförändrade. Ett annat sätt är att minska risken för dåligt utförd revision. I studien existerade det även bristfällig prestation, där respondenten ansåg att deras revisor inte utförde de arbetsuppgifter som revisorn borde utföra i sin yrkesroll. Om revisorn presterar bra finns det möjlighet för kunden att uppmärksamma detta och på så sätt kan gapet minska. Även Lee et al. (2009) ser utökandet av revisorns arbetsuppgifter som en lösning för att minska förväntningsgapet, men de är kritiska till hur det ska fungera i praktiken.

31

6. Slutsats

6.1. Existerar ett förväntningsgap hos aktiebolag i Sverige?

Porter (1993) definierar förväntningsgapet som skillnaden mellan de förväntningar som samhället ställer på revisorn och revisorns prestation som den uppfattas av samhället. För att förtydliga förväntningsgapet har en modell skapats där gapet delas upp i rimlighetsgapet, bristfällig prestation och bristfällig standard. Studien testade respondenternas kunskaper och förväntningar på revisorns arbete för att se om det existerar ett förväntningsgap. Det visade sig att bland studiens respondenter existerar samtliga uppdelningar av förväntningsgapet. Detta innebär att det existerar skillnader mellan respondenternas förväntningar på revisorn och respondenternas uppfattning om revisorns prestation.

6.2. Påverkar storleken på revisionsbyrån förväntningsgapet?

DeAngelo (1981) skriver att större revisionsbyråer håller högre kvalitetsnivå än mindre revisionsbyråer. Enligt Lawrence et al. (2011) beror det på att större revisionsbyråer erbjuder bättre upplärning, mer standardiserade revisionsmetoder och möjlighet att rådfråga vid eventuella osäkerheter. Detta leder därför till högre kvalitet på revisionen. Boone et al. (2010) studie har undersökt kvaliteten på revisionsbyråer av olika storlekar och fann ingen skillnad i kvaliteten. DeAngelo (1981) skriver att det är svårt för allmänheten att avgöra om kvaliteten på revisionen är bra. Allmänheten tror att ju större revisionsbyrå desto högre kvalitet. Förväntningsgapets storlek i förhållande till vilken revisionsbyrå respondenten använder sig av undersöktes och studien fann inget samband. Studien visar att storleken på revisionsbyrån inte påverkar förväntningsgapet inom revision bland de tillfrågande.

6.3.

Hur kan förväntningsgapet reduceras

Enligt Hassink et al.(2009) uppstår ett förväntningsgap när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Detta kan bero på att ledningen har gett order om att inte utföra en revision av god kvalitet. Uppsatsens studie visade att det existerar ett gap inom bristande prestation, vilket har en bidragande effekt till förväntningsgapet. Enligt Porter (1993) har 20 procent av dem som är i kontakt med revision svårt att definiera revisorns arbetsuppgifter. Att

32 allmänheten har otillräckliga kunskaper om revisorns arbete är en orsak till förväntningsgapet enligt Lee et al. (2009). Studien visar att respondenterna har svårt att definiera revisorns arbetsuppgifter, vilket är en bidragande orsak till förväntningsgapet.

För att reducera förväntningsgapet har uppsatsen kommit fram till vissa åtgärder som kan vidtas. Studien visar att utbildning kan minska prestationsgapet vilket leder till att ekonomichefer och verkställande direktörer uppmärksammar revisorns arbete. Det stödjer teorin av Monroe och Woodliff (1993) där de ser utbildning som ett effektivt sätt att minska förväntningsgapet. En annan åtgärd är att utveckla revisionsstandarderna så att de speglar samhällets förväntningar i större utsträckning. Det kan minska gapet inom bristfällig standard, vilket stöds av Porter et al. (2012). Den sista åtgärden som uppsatsen presenterar är att öka revisorns prestation, vilket i sin tur leder till ett minskat bristfälligt prestationsgap vilket Lee et al. (2009) rekommenderar.

6.4. Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka förväntningsgapet inom revision beroende på storleken på revisionsbyrån, samt vilka möjliga åtgärder som behövs för att reducera gapet. På grund av att studien har ett stort bortfall och en mindre stickprovsstorlek än önskat, kan den endast beskriva förväntningsgapet hos de respondenter som besvarade enkäten. Den slutsats som kan dras av studien är

Uppsatsens syfte är att undersöka förväntningsgapet inom revision beroende på storleken på revisionsbyrån, samt vilka möjliga åtgärder som behövs för att reducera gapet. På grund av att studien har ett stort bortfall och en mindre stickprovsstorlek än önskat, kan den endast beskriva förväntningsgapet hos de respondenter som besvarade enkäten. Den slutsats som kan dras av studien är