Förväntningsgapet i Sverige: Påverkar storleken på revisionsbyrån?

(1)

Jonathan Forsberg Elin Dellby

Förväntningsgapet i Sverige

Påverkar storleken på revisionsbyrån?

The audit expectation gap in Sweden

Is it dependent on the size of the auditing firm?

Företagsekonomi

Examensarbete Civilekonom

Termin:

HT- 16 Handledare:

Dan Nordin

(2)

(3)

Tack

Vi vill tacka vår handledare Dan Nordin för hans synpunkter och stöd under arbetets gång. Vi vill även tacka alla respondenter som tog sig tid att besvara vår enkät; utan er hade studien inte varit möjlig.

Uppsatsen har skrivits inom företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Arbetet har skrivits och bearbetats gemensamt av båda författarna.

(4)

Sammanfattning Inledning

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder.

Teoretisk referensram

Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.

Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet.

Metod

I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät.

(5)

Resultat

Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet.

Analys

Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet.

Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete.

Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar.

Slutsats

Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

(6)

Abstract Introduction

It is important that the corporation’s stakeholders can trust the financial information that the board of directors and the chief executive officer provide.

The board of directors appoints an auditor to review their work and to attest that the main part of the financial information is correct. There are many different views of the auditor’s assignment and sometimes there are complaints that the auditors do not detect fraud.

Theoretical frame of reference

The chapter explains that the audit expectation gap can be split into several gaps, and that these gaps contain problems for the auditor such as what role he or she should have. The chapter shows that education and greater responsibility for the auditor are possible remedies. The chapter also describes that there are different opinions among scholars whether there is a difference in quality between large and small auditing firms. Some scholars claim that larger auditing firms have higher quality while others claim that there is no difference in quality. This is the basis of the essay, whose purpose is to investigate if the audit expectation gap exists in Sweden and if the gap is depending on the size of the auditing firm and what measures can be taken to reduce the gap.

Method

In the essay a quantitative method was used and questionnaires were sent out via email to chief executive officers and chief financial officers of Swedish companies. In the essay a deductive approach is used because of the authors’

prior knowledge of the subject.

Result

In this chapter data is assembled from the questionnaires. The result shows that an audit expectation gap exists between our questionnaire participants and their auditors. The data however shows no significant difference between the audit expectation gap and the size of the auditing firm. The study shows that

(7)

the questionnaire participants have insufficient knowledge of the auditors’

assignment and that education can help to reduce this gap.

Analysis

All parts of the audit expectation gap presented in the theory chapter exist between our questionnaire participants and their auditors. The size of the auditing firm does not affect the existence or size of the expectation gap. The study shows that the questionnaire participants have insufficient knowledge of the auditor’s assignment and that education can help to reduce this gap.

Conclusion

The conclusion of this thesis is that there is an audit expectation gap between the respondents and their auditors. The study also confirms that there is no connection between the audit expectation gap and the size of the auditing firm. The audit expectation gap arises when companies do not have sufficient knowledge of the auditor’s assignment and when auditors do not fulfil their duties. The audit expectation gap can be fixed through education, better performing auditors and by developing auditing standards.

(8)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 3

1.1. Bakgrund ... 3

1.2. Problemdiskussion ... 4

2. Teoretisk referensram ... 6

2.1. Revisorns roller ... 6

2.2. Förväntningsgapet inom revision ... 6

2.3. Förväntningar på revisionen ... 8

2.4. Revisionsbyråns storlek ... 9

2.5. Då uppstår ett förväntningsgap ... 9

2.6. Möjliga lösningar till förväntningsgapet ... 11

2.7. Förväntningsgapet i olika länder... 11

2.8. Syfte ... 12

2.8.1. Forskningsfrågor ... 12

3. Metod ... 13

3.1. Litteratursökning ... 13

3.2. Kvantitativ studie ... 13

3.3. Respondenter ... 14

3.4. Enkätutformning ... 14

3.5. Bortfall och tillförlitlighet ... 15

3.6. Databearbetning... 16

4. Resultatet av studien ... 17

4.1. Fördelning av förväntningsgapet ... 17

4.2. Förväntningsgapets indelningar ... 19

4.4. Samarbete och förväntningsgapet ... 20

4.5. Nöjdhet ... 22

4.6. Missförstånd ... 23

4.7. Utbildning ... 24

4.8. Priset ... 24

5. Analys ... 25

(9)

5.1. Revisorns roller ... 25

5.2. Förväntningsgapet inom revision ... 26

5.3. Förväntningar på revisionen... 27

5.5. Då uppstår förväntningsgapet ... 29

5.6. Möjliga lösningar till förväntningsgapet... 30

6. Slutsats ... 31

6.1. Existerar ett förväntningsgap hos aktiebolag i Sverige? ... 31

6.2. Påverkar storleken på revisionsbyrån förväntningsgapet? ... 31

6.3. Hur kan förväntningsgapet reduceras? ... 31

6.4. Syfte ... 32

7. Slutdiskussion ... 33

8. Referenser ... 34

9. Bilagor ... 37

9.1. Bilaga 1 ... 37

9.2. Bilaga 2 ... 37

9.3. Bilaga 3 ... 37

9.4. Bilaga 4 ... 38

9.5. Bilaga 5 ... 38

9.6. Bilaga 6 ... 38

9.7. Bilaga 7 ... 39

9.8. Bilaga 8 ... 39

9.9. Bilaga 9 ... 39

9.10. Bilaga 10 ... 40

9.11. Bilaga 11 ... 41

(10)

(11)

3

1.Inledning

1.1. Bakgrund

Ett aktiebolag ägs av sina aktieägare och om företaget är litet kan ägaren vara verkställande direktör och samtidigt sitta i styrelsen. Ägaren har då kontroll över den dagliga verksamheten. I större företag har ägarna vanligtvis inte total kontroll över företaget, men får vara med och bestämma på bolagsstämman.

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i företaget och där utser ägarna en styrelse. Styrelsen har ett ansvar gentemot ägarna, men också ett ansvar mot företagets övriga intressenter. Det är viktigt att företagens intressenter, såsom kunder, ägare, kreditgivare, kan lita på den finansiella informationen då den utgör intressenternas beslutsunderlag. Det ansvaret har företagets styrelse och verkställande direktör (FAR 2005). För intressenternas räkning utses även en revisor (blinfo 2016).

I regel ska alla aktiebolag ha en revisor, men det finns undantag för nyblivna eller små aktiebolag. För att kunna välja bort revision får inte mer än två av följande tre kriterier vara uppfyllda de senaste två åren (Bolagsverket 2016):

 Fler än 3 anställda

 Omsättning på mer än 3 miljoner

 Balansomslutning på mer än 1,5 miljoner

Revisorn väljs under en fyraårsperiod men den kan bli kortare om företaget inte är nöjd med revisorn. När tiden löper ut kan revisorn bli omvald och kan därför vara företagets revisor i många år (FAR 2005). De fyra största internationella revisionsbyråerna benämns som The Big Four och innefattar KPMG, PwC, EY samt Deloitte (Lennartsson 2010). The Big Four hanterar cirka 90 procent av granskningarna av börsnoterade företag i Europa (KOM 2010:561).

Revisionslagen säger att revisorn ska granska bolagens årsredovisning, bokföring samt förvaltning. Revisorn ska kritiskt planera, granska, bedöma och slutligen rapportera om företagets förvaltning, bokföring och årsredovisning.

Revisionen ska vara så ingående och noggrann så att kravet om god revisionssed uppfylls för att slutligen kunna lämna en revisionsberättelse (SFS 1999:1079). När revisorn lämnar en ren revisionsberättelse ger revisorn en

(12)

4 attest på den huvudsakliga delen av bokföringen och årsredovisningen men också att verkställande direktören eller styrelsen inte med uppsåt eller vårdslöshet orsakat företaget skada (Häckner et al. 2005).

1.2. Problemdiskussion

För 15 år sedan var Enronskandalen ett faktum. Enron var ett av de största och utåt sett det mest framgångsrika energiföretagen i världen. År 2001 gick företaget i konkurs och det framkom då att företaget systematiskt hade utfört grova bokföringsbrott (Catanach & Ketz 2012). Enronskandalen skapade osäkerhet rörande revisorers ärlighet och trovärdighet. Många företagsskandaler har lett till att revisorerna har hamnat i centrum och blivit anklagade för att inte uppmärksamma bedrägerier eller när företagen har valt att inte lämna ut viktig information i de finansiella rapporterna (Öhman et al.

2006).

Enligt Wallerstedt et al. (2006) finns det anledning att ifrågasätta om revisorernas fokus ligger på fel saker. Det leder till att revisionsyrket kommit ur balans vid jämförelse med intressenternas förväntningar. I praktiken bedriver revisorn sitt arbete genom att balansera mellan olika intressenters idéer och önskemål. I revisorns roll ingår det att skapa samspel med klienter och förmågan att hantera olika relationer. Det ställs krav på revisorns omdöme, erfarenheter och kunskaper.

Tidigare studier ger indikationer på att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorn och klienten, gällande förväntningar på vad revisorn ska utföra samt vilken roll revisorn har. Uppsatsens syfte är att undersöka om det existerar ett förväntningsgap i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån och hur detta gap påverkar revisorn samt vilka möjliga åtgärder som behövs för att reducera gapet.

DeAngelo (1981) menar att allmänheten anser att det finns en koppling mellan revisionsbyråns storlek och revisionens kvalitet. Detta fenomen finns exemplifierat i Shockleys (1981) artikel där hon visar att investerare och kreditgivare tycker att de större internationella revisionsbyråerna har högre kvalitet på sina revideringar än mindre revisionsbyråer. DeAngelos (1981) forskning om att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer, kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder.

(13)

5

(14)

6 2.

Teoretisk referensram

2.1. Revisorns roller

En revisor kan inneha olika roller; den vanligaste är att revisorn arbetar med revisionsverksamhet där revisorn granskar företagets förvaltning, bokföring och årsredovisning för att slutligen kunna lämna en revisionsberättelse. I den här rollen är revisorn styrd av bestämmelser och vad som innefattar god yrkessed. Revisorn kan inta rollen som rådgivare beroende på vad kunden önskar. Det finns flera restriktioner för rådgivning till kunder som involveras i revisorns revisionsverksamhet (FAR 2005).

En revisor kan händelsevis hamna i tvist vid försök att tillgodose både intressenternas och företagsledares behov vilket kan skapa en konflikt i vilken roll revisorn ska ta. Företagets intressenter förväntar sig att revisorn ska upptäcka eventuella bedrägerier och informera dem om dessa. En revisors rollkonflikt kan påverka arbetet med att göra en korrekt revision och revisorns oberoende. Om revisorn väljer den roll som tillfredsställer intressenternas behov, kan det leda till att revisorn blir utbytt, då ledningen hellre vill ha en revisor som tillgodoser deras behov. Detta leder i vissa fall till att revisorn rättar sig efter ledningen och i slutändan tappar revisorn sitt oberoende (Koo

& Sim 1999).

En revisors oberoende påverkas av olika faktorer: hur viktig klienten är och klientens koppling till revisorn. En revisors oberoende är viktigt eftersom samband finns mellan oberoende och kvaliteten på revisionen (Tepalagul &

Lin 2015). DeAngelo (1981) menar att det kan handla om ifall revisorn upptäcker ett brott. Revisorn har då ett val att antingen anmäla brottet och bibehålla god kvalitet och oberoende eller välja att inte anmäla brottet och varken uppfylla god kvalitet eller oberoende. När klienten har vissa förväntningar på revisorn, men revisorn inte uppfyller dessa förväntningar skapas ett förväntningsgap (FAR 2005).

2.2. Förväntningsgapet inom revision

Liggio (1974) tog upp ämnet förväntningsgap först och förklarade det som skillnaden mellan förväntad prestation på revisionen mellan intressenter och den oberoende revisorn. Efter förklaringen presenterade The Cohen Commision (1978 ) en mer utvecklad förklaring som inkluderade vad intressenter kunde begära och förvänta sig av revisorn och vad revisorn rimligen kan utföra. Ytterligare utveckling av Liggios (1974) och Cohen

(15)

7 Commisions (1978) modeller har skett. Porter (1993) tyckte att modellen var för smal eftersom den inte tog med risken att revisorer inte kan prestera på den nivå som de förväntas göra.

Porter (1993) definierar förväntningsgapet inom revision som skillnaden mellan samhällets förväntningar på revisorn och revisorns prestation som den uppfattas av samhället. Hon strukturerar förväntningsgapet i två huvudkomponenter, dessa är rimlighetsgapet och prestationsgapet.

Rimlighetsgapet innefattar skillnaden mellan allmänhetens förväntningar på vad revisorn ska uppnå och vad revisorn rimligen kan förväntas utföra.

Prestationsgapet består av skillnaden mellan vad allmänheten kan förvänta sig att revisorn ska utföra och vad revisorn uppfattas klara av. Prestationsgapet har två ytterligare indelningar, bristande standarder och bristande prestation.

Bristande standarder förklaras som gapet mellan vad som rimligen kan förväntas av revisorn och revisorns befintliga plikter, som är definierade av olika lagar och professionella konstateranden som sanktionerats i lag. Den bristande prestationen förklaras som gapet mellan samhällets förväntade standard och prestationen av revisorns existerande plikter och revisorns uppfattade prestationer av befintliga plikter (Porter 1993). I figur 1 visas strukturen på Porters (1993) förväntningsgap, revisorns existerade skyldigheter är arbetsuppgifter som revisorn ska utföra enligt lag och praxis. De skyldigheter som revisorn rimligt kan begäras att utföra är arbetsuppgifter som är kostnadseffektiva för revisorn.

Figur 1: Förväntningsgapet (Porter 1993 s.50)(Egen översättning)

(16)

8 Porters (1993) modell används i studien för att definiera förväntningsgapet inom revision men en uppdelning har lagts till. Det ansågs att bristfällig prestation består av mer än ett gap och därför skapades bristfällig prestation fas 1 och fas 2. Bristfällig prestation fas 1 definieras som det gap som uppstår när revisorn inte utför de arbetsuppgifter som revisorn ska utföra enligt regler och praxis. Bristfällig prestation fas 2 är de arbetsuppgifter som revisorn utför utöver de arbetsuppgifter som revisorn omfattas av i sin yrkesroll.

Uppdelningen i figur 2 läggs till Porters (1993) modell för att specificera mer exakt vad den bristfälliga prestationen består av.

Figur 2. Uppdelning av bristfällig prestation

Förväntningsgapet är ett problem för revisionsyrket, men även för näringslivet i stort, eftersom revisorn granskar den information som företagen ger ut (Häckner et al. 2005). Höga förväntningar på revisorn kan medföra skadliga effekter på revisionsyrket eftersom samhället inte kan värdesätta det arbete som revisorn gör (Teck Heang et al. 2009). Det är därför viktigt att revisorn inte uppmuntrar klienten till högre förväntningar på revisionen än vad revisorn kan uppfylla (Porter et al. 2012).

2.3. Förväntningar på revisionen

Kunden använder sina referenser och standarder vid utvärdering av en tjänst.

Efter en utförd tjänst jämför kunden sina förväntningar med tjänsteupplevelsen för att sedan avgöra om han eller hon är nöjd med tjänsten.

Kundens förväntningar på tjänsten är helt avgörande vid en utvärdering.

Förväntningar är förutom referenser och standarder även kopplade till priset för tjänsten, där ett högt pris ökar kundens förväntningar (Wilson et al. 2008).

Kunden har olika nivåer av förväntningar. De högsta förväntningarna kallas önskad tjänstenivå. Det är vad kunden hoppas att tjänsten uppfyller. Det är en blandning av vad kunden tror tjänsten kan vara och borde vara. Generellt hoppas kunderna på att få den önskade tjänstenivån, men i vissa fall upptäcker kunden att det inte är möjligt. Det skapas då en nivå som kunden anser är en

(17)

9 accepterad tjänstenivå. Den accepterade tjänstenivån är den lägsta nivå i tjänsten som kunden godkänner. Skillnaden mellan den önskade tjänstenivån och den accepterade tjänstenivån kallas toleranszonen. Om tjänsten understiger accepterad tjänstenivå, blir kunden missnöjd med tjänsten. Om tjänsten överstiger eller understiger de två nivåerna blir tjänsteupplevelsen antingen positiv eller negativ (Wilson et al. 2008). Förväntningarna på revisionens kvalitet har en koppling till storleken på revisionsbyrån enligt DeAngelo (1981).

2.4. Revisionsbyråns storlek

DeAngelos (1981) forskning om att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer, kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Gul (1989) skriver att mindre revisionsbyråer är mer beroende av sina klienter. Det beror på att enskilda revisionsuppdrags arvoden är en stor del av de intäkter som revisionsbyrån har och därför krävs professionellt uppträdande och god kvalitet för att behålla dessa klienter. Priset på revisionen är inte kopplat till kvaliteten, utan beror på klientens komplexitet och hur väl organiserad bokföringen är. Allt som underlättar för revisorn, leder till att antalet debiterbara timmar hos klienten minskar (Ageras 2016).

Boone et al. (2010) har undersökt kvalitetsnivån på revisionsbyråer och resultatet från deras forskning motsäger forskarna DeAngelo (1981) och Gul (1989). I studien hittades ingen skillnad i kvaliteten på revisionen vid jämförelse mellan The Big Four-byråer och övriga revisionsbyråer. De undersökte även hur effektivt revisorn upptäckter manipulation i redovisningen. Enligt Ponemon och Gabhart (1993) har det visat sig att revisorer som arbetar i grupp har lättare att agera etiskt och följa regler samt agera yrkesprofessionellt i jämförelse med mindre revisionsbyråer där revisorn ofta arbetar ensam. Däremot skriver Louis (2005) att företag som inte ingår i The Big Four har bättre lokalkännedom och har bättre relation till sina klienter.

2.5. Då uppstår ett förväntningsgap

Enligt Hassink et al. (2009) finns det flera anledningar till att intressenterna ifrågasätter revisorn mer när bedrägerier har skett i företag. En anledning är att revisorn inte uppfyllt sina skyldigheter. Ledningen eller ägaren kan uppmuntra revisorn att inte göra en korrekt revision och inte välja att rapportera eventuell

(18)

10 misskötsel av företaget. En annan anledning är att revisorn inte rimligen kan upptäcka felet. Rutinerna vid revision är huvudsakligen inte uppbyggda för att upptäcka eventuella bedrägerier, vilket gör det orimligt att begära att revisorn systematiskt ska upptäcka bedrägerier. Det skapar ett rimlighetsgap som uppkommer när samhällets har orimliga förväntningar på revisorn. Bristfällig standard skapas när samhällets förväntningar inte finns med i revisionsstandarderna. Samhällets förväntningar och åsikter kan bidra till att revisorns standarder förbättras vilket kan minska gapet inom bristfällig standard.

Porter (1993) fastslår att anledningen till att det finns ett förväntningsgap beror på klienternas bristfälliga kunskaper om vad en revisors arbetsuppgifter är. Det visade sig att 20 procent av de tillfrågade som arbetade nära revisionen inte kunde identifiera vad revisorns arbetsuppgifter var. I en annan tillfrågad grupp, där de tillfrågade hade liten kontakt med revision, hade upp till 6o procent felaktig uppfattning om revisorns arbetsuppgifter. Bristfälliga kunskaper orsakar stora skillnader i vad samhället förväntar sig av revisorn och vad revisorn rimligen kan prestera.

Allmänhetens bristande förståelse för de komplicerade revisorsfunktionerna är sannolikt en anledning till förväntningsgapet (Lee et al. 2009). Komplexiteten i att förstå revisionen kan bero på att revisorns roller är dynamiska snarare än statiska. Dynamiken är influerad av olika faktorer såsom den socioekonomiska miljön vid en viss tid och kritiska händelser såsom krascher av stora företag.

Förändringar av olika faktorer skapar förändringar i granskningsfunktionen och i revisorns roll (Lee och Azham 2008). Andra orsaker är allmänhetens brister i förståelse av olika begrepp och termer som används inom revision som god revisorsed, rättvisande bild, lämplighet, tillförlitlighet och relevans (Lee et al. 2009).

Shaked och Sutton (1982) hävdar att anklagelserna mot revisorsyrket beror på att revisorns klienterna inte kan avgöra skillnaden mellan en bra och en dålig revision. Klienterna har inte förmågan att bedöma kvaliteten på revisionen och revisorns prestation. Detta beror på att det är svårt att avgöra och att allmänheten inte kan avgöra skillnaderna mellan två olika revisioner. Enligt Lee et al. (2009) har det forskats inom området för att hitta lösningar på förväntningsgapet.

(19)

11

2.6. Möjliga lösningar till förväntningsgapet

Lee et al. (2009) presenterar utbildning, mer omfattande revisionsberättelse, strukturerade revisionsmetoder och större ansvar hos revisorn samt förbättringar av revisorns prestation som lösningar till förväntningsgapet.

Monroe och Woodliff (1993) anser också att utbildning är ett effektivt sätt att minska förväntningsgapet. Gramling et al. (1996) jämför förväntningsgapet mellan revisorn och revisionsstudenter före studenterna har genomgått revisionsutbildning och efter avslutade studier. Studien visar att efter avslutade studier har gapet minskats betydligt och att studenterna har fått en bättre insikt och förståelse för revision och revisorns ansvar.

Det finns flera studier angående mer omfattande revisionsberättelser. Tidigare studier visar att utökad revisionsberättelse kan minska förväntningsgapet. På så sätt får läsaren en bättre förståelse för verksamheten och dess omfattning samt en bättre bild av de roller och det ansvar revisorn har (Lee et al. 2009). Andra åtgärder har även vidtagits för att minska förväntningsgapet, vilket bland annat är att utveckla revisionsstandarderna så att de överensstämmer mer med vad samhället rimligtvis kan förvänta sig av revisionen. En annan åtgärd är att revisorn minskar risken för undermåligt arbete (Porter et al. 2012).

Koh och Woo (1998) menar att mer strukturerade metoder skulle öka revisorns prestationer. Enligt Lee et al.(2009) kommer förväntningsgapet minska då allmänheten blir mer tillfredsställd med revisorns arbete. Forskarna påstår även att studier föreslagit att förväntningsgapet kan minskas genom att utöka befintliga uppgifter och ansvaret för revisorer. Slutsatsen är att teoretiska lösningar låter bra i teorin men inte fungerar i praktiken. Ytterligare forskning måste ske inom ämnet och effektivare sätt undersökas för att reducera förväntningsgapet (Lee et al. 2009).

2.7. Förväntningsgapet i olika länder

Det har tidigare forskats om förväntningsgapet, möjliga åtgärder och anledningar till förväntningsgapet. Det har genomförts många empiriska studier i olika länder. Fadzly och Ahmad (2004) har undersökt förväntningsgapet i Malaysia. Resultatet av studien visar att det existerar ett förväntningsgap i Malaysia. Förväntningsgapet har även undersökts i Singapore av Porter et al. (2012). Studien visar att det existerar ett gap som beror på revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter och att revisorn har ett ansvar att hjälpa till med redovisningen. Forskarna jämförde

(20)

12 förväntningsgapet mellan Nya Zeeland och Storbritannien. Jämförelsen visade att Nya Zeeland har ett större förväntningsgap, vilket kan bero på att invånarna i Storbritannien är mer medvetna om hur finansiella affärer fungerar och vad en revisor gör (Porter et al. 2012). Det har ännu inte framkommit någon forskning kring storleken på revisionsbyråns påverkan på förväntningsgapet utan fokus har varit på om det existerar ett förväntningsgap med empiriska studier i olika länder. Det har under kapitlet presenterats indikationer på att det existerar ett förväntningsgap även i Sverige vilket ingen studie ännu har bekräftat. Enligt Deangelo (1981) förväntar sig klienterna att The Big Four byråerna ska leverera en revision av högre kvalitet än hos mindre revisionsbyråer. Detta kan enligt förväntningsteorin innebära att förväntningarna hos klienterna ökar. Forskning visar att det inte finns någon generell skillnad på kvaliteten mellan The Big Four byråer och mindre revisionsbyråer. Det kan leda till att förväntingsgapet är större hos The Big Four klienterna då klienternas förväntningar är högre.

2.8. Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet.

2.8.1. Forskningsfrågor

 Existerar ett förväntningsgap hos aktiebolag i Sverige?

 Påverkar storleken på revisionsbyrån förväntningsgapet?

 Hur kan förväntningsgapet reduceras?

(21)

13

3. Metod

Syftet med studien har en avgörande roll vid val av metod. Forskaren bör veta vad som ska undersökas innan han eller hon bestämmer hur (Kvale &

Brinkmann 2009). Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet.

3.1. Litteratursökning

För att skapa en bra bild över vad tidigare forskning visar lästes vetenskapliga artiklar som berörde ämnet för att få en bra överblick. För att förstå problematiken i Sverige lästes branschtidningar såsom Balans och böcker från bland annat FAR. Sökmotorerna Business source premier, Emerald insight, Google scholar och Science direct användes främst för att få förslag på artiklar inom ämnet. Det upptäcktes att det fanns områden som det inte hade forskats om i Sverige och att det finns motsägelser som är tillräckligt intressanta för att gå vidare med. Det ledde till artiklar som specifikt rörde det valda ämnet. För att finna ytterligare litteratur lästes artiklarnas referenslista för att hitta andra relevanta källor för uppsatsen.

3.2. Kvantitativ studie

En kvantitativ studie innebär att forskarna kategoriserar den information som ska undersökas och tar fram relevanta svarsalternativ. Det leder till att forskarna endast får den information som undersöks (Jacobsen et al. 2002). En kvantitativ metod är bra vid beskrivning av fenomen och leder till ökade möjligheter att generalisera (Jacobsen 2011).

I en enkätstudie kan frågorna vara öppna eller slutna. Att frågorna är öppna innebär att respondenten kan svara på frågan hur den vill och slutna frågor innebär att respondenten erbjuds svarsalternativ. Öppna frågor visar snabbt om respondenten inte förstår frågan eller inte har kunskap i ämnet. Slutna frågor kan underlätta förståelsen om respondenten får svarsalternativ. Slutna frågor underlättar även för forskaren då det blir enklare att jämföra och koda svaren. I en enkätstudie är det optimalt att kombinera öppna och slutna frågor.

Vid åsiktsfrågor det bra att erbjuda svar som ”vet inte” och ”annat” så att respondenten har möjlighet att kryssa i dessa svarsalternativ (Larsen 2009).

(22)

14 I denna uppsats har en kvantitativ studie använts då syftet är att undersöka förväntningsgapet inom revision och för att se om det finns någon skillnad mellan stora och små revisionsbyråer och hur detta gap påverkar revisorn samt hur gapet kan minskas. Studien undersöker därför företagsledares förväntningar, kunskaper och relation till revisorn för att slutligen kunna göra en generell bedömning. Den kvantitativa studien består främst av slutna frågor för att enkelt kunna koda svaren och se samband, men öppna frågar erbjuds också, där respondenten kan förtydliga varför det är på ett visst sätt.

3.3. Respondenter

Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Företag med möjlighet att välja bort revisorn tillfrågades inte, då risken finns att de inte använder revisor och därför inte är behöriga att delta i undersökningen. För att hitta lämpliga respondenter kontrollerades att företaget inte uppfyller kraven för frivillig revision. För att undersöka gapet är det viktigt att rätt person på företaget svarade på enkäten, helst verkställande direktören eller ekonomiansvarig då någon av dem har kontakt med revisorn. Det anses väsentligt för undersökningen att endast respondenter som har kontakt med revisorn svarar på undersökningen då det är deras kunskaper och förväntningar som studien undersöker.

För att hitta företag som uppfyller kraven för revison användes hemsidan allabolag.se. På respektive företags hemsida kunde vi finna mejladressen till verkställande direktören eller den ekonomiansvarige. Ifall den ekonomiansvariges eller verkställande direktörens mejladress saknades kontaktades företaget via den mejladress som fanns tillgänglig med begäran att mejlet skulle vidarebefordras till rätt person.

3.4. Enkätutformning

För att kartlägga förväntningsgapet utformades en enkät med inspiration från Porters (1993) enkätutformning. De arbetsuppgifter som ansågs tillhöra revisorns arbetsuppgifter i studiens enkät är arbetsuppgifter som Porter (1993) definierade som befintliga arbetsuppgifter för revisorn. De arbetsuppgifter som inte anses vara revisorns har även Porter (1993) i sin artikel ansett inte tillhöra revisorn. För att undersöka revisionsbyråns påverkan ombads de

(23)

15 tillfrågande att specificera vilken revisionsbyrå de använder. Då kunde vi se skillnaden mellan svaren från de olika grupperna. Enkäten består även av frågor om utbildning, vad de anser om priset, hur nöjda de är med revisorns arbete och hur samarbetet och kommunikationen mellan parterna fungerar.

Enkäten togs fram med hjälp av Google formulär. Det blev då enkelt för respondenterna att svara på enkäten eftersom det var möjligt att svara direkt i mejlet. En vecka efter första mejlet skickades en påminnelse till samtliga mejladresser för att försäkra oss om att alla som vill och har möjlighet att delta, kan göra det.

3.5. Bortfall och tillförlitlighet

Enligt Jacobsen et al. (2002) är ett urval på 400 till 600 tillfrågande tillräckligt stort för att uppnå god precision. Generellt finns det två typer av bortfall, bortfall av uppgiftslämnare som inte vill eller inte har tid att vara med i enkäten och bortfall på enskilda frågor (Jacobsen et al. 2002). Bortfall ett, där respondenter inte har tid eller inte vill vara med i enkäten, är aktuellt i denna studie. För att minska bortfallet skickades påminnelsebrev ut, vilket kan öka svarsfrekvensen med tre till tolv procent i typfallet (Jacobsen et al. 2002).

För att få de tillfrågade att svara på enkäten erbjöds respondenterna att vara anonyma. Enkäten bygger på enklare frågor om den revisionsbyrån som de samarbetar med och i mitten av enkäten finns tre mer omfattande frågor.

Enkäten avslutas med två enklare frågor.

I undersökningen är bortfallet stort då endast 9,3 procent svarade på enkäten.

Det kan bero på att enkäten skickades ut under semestertid. En annan anledning kan vara att respondenterna inte hade tid. Enkäten skickades ut till 750 företag där endast 70 verkställande direktörer och ekonomiansvariga gav fullständiga svar. Det stora bortfallet minskar studiens tillförlitlighet vilket leder till att studien inte fick så många respondenter som önskades från början.

Det finns risk att endast tillfrågade som anser sig att ha god insyn i revisorns arbete svarade på enkäten och de som inte har goda kunskaper valde att inte besvara enkäten.

Det finns även en risk att respondenten inte svarar sanningsenligt på frågorna.

Det kan bero på att respondenten tvingas uppge en uppfattning eller föreställning som denne inte har tillräckligt stor kunskap om. Detta kan

(24)

16 undvikas genom att erbjuda respondenten svarsalternativ såsom: vet ej eller neutrala svar (Jacobsen 2002). För att undvika detta erbjöds respondenter neutrala eller vet ej-svarsalternativ på majoriteten av frågorna. Jacobsen (2002) skriver också att risken för att respondenterna inte svarar ärligt fortfarande finns kvar. En del respondenter väljer att ta ställning även om de är okunniga eller har bristande intresse av frågan. Ett annat förhållande som skapar problem gällande studiens tillförlitlighet är när respondenterna inte tar enkäten på allvar och slumpmässigt kryssar för svarsalternativ för att fylla i enkäten.

Detta problem uppstår när enkäten besvaras av respondenter som inte har tillräcklig kunskap inom ämnet. Enkäten skickades till ekonomiansvariga och verkställande direktörer som anses ha goda kunskaper angående förväntningar på revisorn. Ett problem kan vara att den verkställande direktörn inte är ekonomiintresserad men ändå valde att besvara enkäten.

3.6. Databearbetning

Vid bearbetningen av det kvantitativa materialet användes kodning av frågeformuläret. Det innebär att varje enskilt svarsalternativ gavs ett värde så att formuläret kan användas statistiskt. Vid analysering av det kvantitativa materialet skapades olika regressioner för att upptäcka samband. Det finns tre huvudtyper av svarsalternativ, dessa är kategoriska, rangordnande och metriska (Jacobsen 2002). Dessa tre olika svarsalternativ finns med i enkäten vilket skapar vissa svårigheter vid kodning av materialet. När svarsalternativen var kodade analyserades variabler för att undersöka sambanden.

Enkäten finns i bilaga 11 och innehöll 13 svarsalternativ men nio av dessa var felaktiga och endast fyra var korrekta. De korrekta svarsalternativen på de tre stora frågorna i enkäten var alternativ:

 Upptäcka om det finns avsiktliga snedvridningar i den finansiella informationen

 Kontrollera att den finansiella informationen speglar företagets affärer

 Uttrycka sina tvivel om företagets framtida fortlevnad

 Upptäcka olagliga handlingar som har direkt koppling till företagets konton.

(25)

17 4.

Resultatet av studien

Resultatet som presenteras i kapitlet kommer från vår empiriska studie.

Studien omfattar aktiebolag i Sverige som har hämtats från hemsidan Allabolag.se och är slumpvis utvalda. Respondenterna har titlarna ekonomiansvarig eller verkställande direktör. Enkäten skapades i Google Formulär som skickades till 750 aktiebolag. Enkäten har en svarsfrekvens på 9,3 procent vilket motsvarar 70 komplett ifyllda enkäter. Vid sammanställning och test av data har bearbetning skett i statistikprogrammet IBM SPSS statistics 22. Nedan presenteras resultatet av studien.

Vid test av data har signifikansnivån 5 procent använts för att urskilja resultatet från slumpen.

4.1. Fördelning av förväntningsgapet

Nedan presenteras en överblick av förväntningsgapet med en uppdelning mellan stor revisionsbyrå vilket innebär The Big Four byråerna och liten vilket representerar övriga revisionsbyråer.

Rimlighetsgapet är skillnaden mellan allmänhetens förväntningar på revisorn och vad revisorn rimligen kan utföra i sin yrkesroll. I tabell 1 visas skillnaden i rimlighetsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Rimlighetsgapet är gapet mellan respondentens förväntningar på revisorn och vad respondenten tror att revisorn ska göra i sin yrkesroll. Om respondenten förväntar sig samma sak som denne uppfattar att revisorn bör göra, så får det siffran noll. Ju högre siffra desto större rimlighetsgap. Tabell 1 visar att rimlighetsgapet hos de större revisionsbyråerna är större än hos de mindre revisionsbyråerna i studien.

Det vill säga att förväntningarna på The Big Four-byråerna är högre i jämförelse de mindre byråerna.

Rimlighetsgapet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt

Revisionsbyråns Liten Antal 9 3 10 4 3 1 2 0 0 0 32

storlek procent 28,1% 9,4% 31,3% 12,5% 9,4% 3,1% 6,3% 0,0% 0,0% 0,0% 100,0%

Stor Antal 9 7 9 5 2 1 3 1 0 1 38

procent 23,7% 18,4% 23,7% 13,2% 5,3% 2,6% 7,9% 2,6% 0,0% 2,6% 100,0%

Tabell 1. Fördelning av rimlighetsgapet

(26)

18 Bristfällig prestation fas 1 kan förklaras som det antal arbetsuppgifter som revisorn inte uppfyller med bör uppfylla enligt de lagar och den praxis som finns.

I tabell 2 visas antalet uppgifter som revisorn inte utför trots att de ingår i revisorns yrkesroll. Om revisorn utför alla arbetsuppgifter som revisorn ska, skrivs siffran noll. Om revisorn missar någon arbetsuppgift ges en siffra motsvarande antalet arbetsuppgifter som inte görs, där fyra är maximalt.

Utifrån diagrammet varierar arbetsuppgifterna mellan noll till fyra, men de flesta ligger på ett till två. Detta visar att respondenterna inte tycker att revisorn utför samtliga arbetsuppgifter en revisor har.

Bristfällig prestation fas 1

0 1 2 3 4 Totalt

Revisionsbyråns Liten Antal 7 6 15 3 1 32

storlek procent 21,9% 18,8% 46,9% 9,4% 3,1% 100,0%

Stor Antal 6 11 11 7 3 38

procent 15,8% 28,9% 28,9% 18,4% 7,9% 100,0%

Tabell 2. Fördelning Bristfällig prestation fas 1

I tabell 3 visas fördelningen av de arbetsuppgifter som revisorerna utför åt klienten som inte ingår i lagar och praxis. Svaren varierar mellan en till nio uppgifter. Både större och mindre byråer utför arbetsuppgifter som inte ingår i revisorns yrkesroll.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt

storlek procent 0,0% 3,1% 12,5% 9,4% 21,9% 21,9% 18,4% 6,3% 0,0% 6,3% 100,0%

Stor Antal 0 1 3 7 8 6 5 4 2 2 38

procent 0,0% 2,6% 7,9% 18,4% 21,1% 15,8% 13,2% 10,5% 5,3% 5,3% 100,0%

Tabell 3. Fördelning bristfällig prestation fas 2

Bristande standarder är det gap som finns mellan vad som kan förväntas av revisorn och revisorns befintliga uppgifter.

(27)

19 I tabell 4 visas respondenternas fördelning angående bristfällig standard. Noll innebär att det inte finns något gap, men resultat som överstiger noll visar att det existerar ett gap. Om siffran är hög innebär det att det finns ett stort gap.

Bristfällig standard

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt

storlek procent 0,0% 0,0% 0,0% 12,5% 15,6% 21,9% 21,9% 3,1% 9,4% 15,6% 100,0%

Stor Antal 0 0 1 2 10 8 5 5 4 3 38

procent 0,0% 0,0% 2,6% 5,3% 26,3% 21,1% 13,2% 13,2% 10,5% 7,9% 100,0%

Tabell 4. Fördelning Bristfällig standard

4.2. Förväntningsgapets indelningar

Det finns ett signifikant samband mellan förväntningar på revisorn och vad respondenterna tror ingår i revisorns yrkesroll. Det innebär att det finns ett rimlighetsgap bland studiens respondenter.

T-test T-värde Signifikansnivå

Rimlighetsgapet 8,939 < 0,001

Testvärde: 0

Tabell 5.T-test Rimlighetsgapet

Tabell 6 visar att det existerar ett bristfällig standard gap mellan vad som rimligen kan förväntas av revisorn och revisorns befintliga plikter i sin yrkesroll bland studiens respondenter, eftersom testet är signifikant.

Bristfällig standard 25,626 < 0,001

Testvärde: 0

Tabell 6. T-test Bristfällig standard

I tabell 7 visas antalet arbetsuppgifter som revisorn inte utför, men borde utföra i enlighet med revisorns yrkesroll. Testet visar att det existerar ett bristfälligt prestationsgap fas 1 bland studiens respondenter.

Bristfällig prestation fas 1 10,754 < 0,001

(28)

20

Testvärde: 0

Tabell 7. T-test Bristfällig prestation fas 1

I tabell 8 presenteras antalet arbetsuppgifter som revisorn utför, men som inte ingår i dennes yrkesroll. Testet visar att det existerar ett bristfälligt prestationsgap fas 2 bland studiens respondenter.

Bristfällig prestation fas 2 20,309 < 0,001

Testvärde: 0

Tabell 8. T-test Bristfällig prestation fas 2

4.3. Revisionsbyråns storlek

För att undersöka om det finns ett samband mellan rimlighetsgapet och revisionsbyråns storlek har regressionsanalys gjorts. Regressionen är inte signifikant och visar inget samband. Se bilaga 1. Det gjordes även en regressionsanalys för att testa om det finns ett samband mellan bristfällig standard och revisionsbyråns storlek. Testet visade inget samband. Se bilaga 2. För att undersöka om det finns ett samband mellan bristfällig prestation fas 1, antalet uppgifter som inte uppfylls, och revisionsbyråns storlek så utfördes en regression. Testet visade att det inte finns något samband bland våra respondenter. Se bilaga 3. För att undersöka sambandet mellan bristfällig prestation fas 2, antalet uppgifter som utförs utöver det som är lagstadgat, och revisionsbyråns storlek gjordes en regressionsanalys vilket inte gav något resultat. Se bilaga 4.

4.4. Samarbete och förväntningsgapet

Enkäten består även av en fråga där respondenterna fick uppskatta hur väl samarbetet med revisorn fungerar. De svarsalternativ som erbjöds var: mycket bra, bra, helt ok, dåligt, mycket dåligt och vet ej. För att se om det finns ett samband mellan samarbetet och de olika delarna i förväntningsgapet så har en regressionsanalys gjorts.

(29)

21 I tabell 9 syns ett samband mellan samarbetet och rimlighetsgapet. Testet visar att om samarbetet anses vara bra blir rimlighetsgapet mindre.

Beroende variabel: Samarbete Oberoende variabel: Rimlighetsgapet

R 0,345

R² 0,119

F-värde 9,166

Signifikansnivå F-test 0,003

T-värde -30,028

Signifikansnivå T-test 0,003

Betavärde -0,151

Tabell 9. Test av samband mellan Samarbete och Rimlighetsgapet

Sambandet mellan samarbete och bristfällig prestation är väldigt svagt och presenteras i tabell 10. Testet var inte signifikant och det finns inget samband, se bilaga 5.

Bristfällig prestation fas 1 representerar hur många arbetsuppgifter revisorn utför som inte uppmärksammas av den verkställande direktören eller den ekonomiansvarige. Testet är signifikant och innebär att om samarbetet är bra blir den bristfälliga prestationen lägre.

Beroende variabel: Samarbete

Oberoende variabel: Bristfällig prestation fas 1

R 0,301

R² 0,091

F-värde 6,796

T-värde -2,607

Betavärde -0,201

Tabell 10. Test av samband mellan Samarbete och bristfällig prestation fas 1

Bristfällig prestation fas 2 innebär hur mycket revisorn gör utöver existerande lagar och praxis. Testet visar att samarbetet är bättre ju fler arbetsuppgifter revisorn utför utöver sina lagstadgade arbetsuppgifter. Testet visas i tabell 11 och visar att sambandet är 0,282 och att den totala variationen i samarbetet kan förklaras av de 7,9 procent av variationen i de arbetsuppgifter som revisorn gör utöver sina lagstadgade arbetsuppgifter.

(30)

22

Beroende variabel: Samarbete

R 0,282

R² 0,079

F-värde 5,859

T-värde 13,075

Betavärde 0,128

Tabell 11. Test av samband mellan Samarbete och bristfällig prestation fas 2

4.5. Nöjdhet

Det undersöktes om olika delar av förväntningsgapet påverkar hur nöjd kunden är med revisorns arbete. Sambandet är 0,535 vilket tyder på att det finns ett samband, men det är inte starkt. Alla t-test är signifikanta, förutom bristfällig standard, och det allsidiga F-testet är signifikant. Det finns ett negativt samband mellan rimlighetsgapet och bristfällig standard samt ett positivt samband med bristfällig prestation.

Beroende variabel: Nöjdhet

Oberoende variabel: Rimlighetsgapet

Bristfällig

standard Bristfällig prestation fas 1

T-värde -3,692 -1,693 2,594 3,995

Signifikansnivå T-

test < 0,001 0,095 0,012 <0,001

Betavärde -0,155 -0,087 0,19 0,22

R 0,535

Justerad R² 0,243

F-värde 6,524

Signifikansnivå F-

test < 0,001

Tabell 12. Test av samband mellan Nöjdhet och samtliga gap

(31)

23

4.6. Missförstånd

Respondenterna fick svara på frågan om hur ofta det uppstod missförstånd mellan företaget och revisorn och erbjöds svarsalternativen: ofta, ibland, sällan och vet ej.

För att se om rimlighetsgapet kan förklara varför det uppstår missförstånd har även det testats. Regressionsanalysen visade att det fanns ett svagt samband mellan de två, men att det inte var signifikant. Resultatet visas i bilaga 6.

Missförståndets samband med bristfällig standard testades också vilket visade att det inte fanns något samband. Se bilaga 7.

Bristfällig prestation fas 1, där revisorn inte gör de arbetsuppgifter som han eller hon ska göra har ett svagt samband med missförstånd. Dock är det inte signifikant då det har en signifikansnivå på 13,4 procent. Se bilaga 8.

Bristfällig prestation fas 2 där revisorn gör arbetsuppgifter som inte inkluderas i dennes yrkesroll. Det finns inget samband mellan detta gap och missförstånd mellan revisorn och verkställande direktören eller den ekonomiansvarige. Se bilaga 9.

Revisionsbyråernas storlek har även undersökts ifall det påverkar missförstånden mellan ekonomiansvarige och verkställande direktören och revisorn. Regressionsanalysen visar att det finns ett samband, 0,265 och har en signifikansnivå på 2,6 procent, vilket understiger signifikansnivån fem procent.

Det innebär att bland urvalet uppstår det fler missförstånd vid användning av en större revisionsbyrå än vid användning av en mindre.

Beroende variabel: Missförstånd

Oberoende variabel: Revisionsbyråns storlek

R 0,265

R² 0,07

F-värde 5,145

T-värde 2,268

Betavärde 0,201

Tabell 13. Test av samband mellan missförstånd och revisionsbyråns storlek

(32)

24 4.7.

Utbildning

För att se om de olika delarna i förväntningsgapet påverkas av respondentens utbildning, fick de besvara vilken deras högsta avslutade utbildning var, där alternativen var: grundskola, gymnasium eller likvärdigt eller eftergymnasiala studier. Detta undersöktes sedan med hjälp av regressionsanalys för att kunna få fram resultatet. Det visade sig att endast en del av förväntningsgapet var signifikant; bristfällig prestation fas 1 är signifikant. Bristfällig prestation fas 1 visar hur många av de givna arbetsuppgifterna som revisorn inte gör, men bör göra. Korrelationskoefficienten (R) är 0,29 vilket är ett ganska svagt samband, men testet är signifikant, se tabell 16. Detta innebär att det i urvalet finns ett samband. Sambandet är negativt, vilket innebär att ju högre utbildning den verkställande direktören eller den ekonomiansvarige har, desto fler arbetsuppgifter uppfattar verkställande direktören eller den ekonomiansvarige att revisorn gör.

Beroende variabel: Utbildning

R 0,29

R² 0,084

F-värde 6,234

T-värde -2,497

Betavärde -0,144

Tabell 14. Test av samband mellan Utbildning och Bristfällig prestation fas 1

4.8. Priset

Respondenten fick uppskatta hur denne ansåg att priset var i förhållande till den nytta revisorn gjorde. De fick svarsalternativen: priset är högt, priset är acceptabelt, priset är lågt och vet ej. För att undersöka om det existerade någon skillnad i uppskattning gjordes en regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan revisionsbyråns storlek och uppskattningen av priset i förhållande till nyttan. Resultatet var inte signifikant och därför kan ingen slutsats dras från testet. Se bilaga 10.

(33)

25

5. Analys

5.1. Revisorns roller

Rollen som revisor är styrd av olika bestämmelser och det som innefattar god yrkessed. En revisor kan ta rollen som rådgivare beroende på vad kunden önskar, men det finns restriktioner för rådgivningen. Det beror på om klienten involveras i revisionsverksamheten eller inte (FAR 2005). I vår studie syns det att revisorn utför uppgifter som inte ingår i sin yrkesroll. Det kan leda till att allmänhetens förväntningar på vad revisorn ska göra ökar. Om revisorns roll blir mer osäker på grund av de olika förväntningarna och extra arbetsuppgifter som lagts till, kan det leda till att förväntningarna blir för stora. Det stämmer bra med FAR (2005) som säger att revisorn innehar flera roller, men att dessa roller är diffusa.

Enligt Koo och Sim (1999) förväntas revisorer upptäcka eventuella bedrägerier för att skydda företagets intressenter. Revisorn blir pressad att inta en roll som samhällets beskyddare, vilket kan skapa konflikter om revisorn inte har möjlighet att uppfylla dessa förväntningar. Ett annat problem som forskarna hänvisar till är att revisorn kan hamna i tvistemål när det gäller att tillgodose intressenternas behov, samtidigt som de tillgodoser företagsledarnas behov.

Studien testade ifall bristfällig prestation fas 2 existerade bland respondenterna och deras revisor, vilket studien visade att den gör. Bristfällig prestation fas 2 innebär att revisorn gör arbetsuppgifter som inte ingår i sin yrkesroll. Detta kan bero på det som Koo och Sim (1999) säger, att olika intressenter har olika förväntningar på revisorn (Koo & Sim 1999). Har revisorn många olika och höga förväntningar på sig så leder det till att revisorn gör arbetsuppgifter som inte bara finns i sin yrkesroll utan även arbetsuppgifter som förväntas av revisorn. Det kommer leda till att förväntningarna på vad en revisor ska göra varierar och ökar med antalet intressenter vilket även Wilson et al. (2008) säger.

(34)

26

5.2. Förväntningsgapet inom revision

Förväntningsgapets påverkan kan visa sig på olika sätt. Häckner et al. (2005) anser att om förväntningsgapet fortsätter att öka skapar det ett problem, både för revisorn och för näringslivet. Ett problem som syntes i undersökningen är att bristfällig prestation 2, hur mycket revisorn gör utöver vad som ingår i dennes yrkesroll, existerar. Det innebär att revisorer väljer att ta på sig mer ansvar och utföra arbetsuppgifter utöver de som ingår i yrkesrollen för att klienten förväntar sig det. Detta kan skapa problem precis som Häckner et al.

(2005) påstår, speciellt om arbetsuppgifterna ökar i takt med förväntningsgapet.

Lee et al. (2009) anser att förväntningsgapet leder till att revisorer har lägre förtroende och anseende. Det kan även leda till en underskattning av revisorsyrket och att samhället har orimliga förväntningar på revisorn och därför inte kan uppskatta revisorns arbete. Studien visar ett negativt samband mellan rimlighetsgapet och hur nöjda respondenterna är med revisorns arbete.

Resultatet av studien stödjer alltså Lee et al. (2009) teori. Om respondenterna har för höga förväntningar på revisorn och därmed ett rimlighetsgap medför det att kunden inte blir nöjd, vilket i sin tur kan leda till en underskattning av revisorsyrket och lägre förtroende för revisorn. Porter et al. (2012) säger att det är viktigt att revisorn inte uppmuntrar kunden till höga förväntningar eftersom det kan innebära negativa på följder för revisorsyrket.

Respondenterna i undersökningen visar att det existerar bristfällig prestation fas 2, vilket innebär att revisorerna utför allt fler arbetsuppgifter utöver vad som ingår i deras yrkesroll. Enligt Porter (2012) kan det leda till att förväntningarna ökar ännu mer.

Uppsatsens studie har använt Porters (1993) modell för uppdelning av förväntningsgapet. Hon delar upp gapet i två delar, rimlighetsgapet och prestationsgapet. Rimlighetsgapet innebär enligt teorin skillnaden mellan kundens förväntningar på revisorn och vad revisorn rimligen kan förväntas göra. Det undersöktes och jämfördes vad den ekonomiansvarige eller verkställande direktören har för förväntningar på revisionen som jämfördes med vad respondenterna anser att revisorn ska göra i sin yrkesroll. Resultatet av studien visar att det existerar ett förväntningsgap bland respondenterna och deras respektive revisorer. Studien visar även att respondenterna ställer högre krav på sin revisor än vad de anser att en revisors arbetsuppgifter är. Detta kan bero på att respondenterna anser att revisorn ska göra fler arbetsuppgifter och ha mer ansvar än vad de faktiskt har idag.

(35)

27 Prestationsgapet består av två delar; bristande standard och bristande prestation. Bristande standard definierar Porter (1993) som skillnaden mellan vad som rimligen kan förväntas av revisorn och revisorns existerande plikter.

För att undersöka om detta gap existerar bland respondenterna jämfördes de arbetsuppgifter som respondenten tror att en revisor har i sin yrkesroll i förhållande till de arbetsuppgifter som en revisor har. Testet visade att det existerar ett prestationsgap i bristfällig standard hos uppsatsens respondenter.

Den andra delen av Porters (1993) uppdelning av prestationsgapet är bristfällig prestation. Gapet definieras som skillnaden mellan kundens förväntade standard på prestationen av existerande plikter och revisorns uppfattade prestationer av befintliga prestationer. För att undersöka delades detta gap ytterligare en gång. Den första delen består av bristfällig prestation fas 1, som undersökte hur många arbetsuppgifter av revisorns existerande arbetsuppgifter som respondenten inte ansåg eller uppmärksammade att revisorn gör. Det skapade även bristfällig prestation fas 2, vilket representerar antalet arbetsuppgifter, uppfattade av respondenten, som revisorn gör utöver de arbetsuppgifter som denne har i sin yrkesroll. Bristfällig prestation 1 existerar bland respondenterna och deras revisorer idag. Det innebär att gapet bland annat beror på att revisorn inte uppfyller sina skyldigheter som han eller hon har i sin yrkesroll eller att respondenten inte uppmärksammar att revisorn gör dessa uppgifter. Bristfällig prestation 2 existerar också bland våra respondenter. Detta innebär att revisorn utför arbetsuppgifter eller att den ekonomiansvarige eller verkställande direktören uppfattar att revisorn gör arbetsuppgifter som inte ingår i yrkesrollen.

5.3. Förväntningar på revisionen

Wilson et al. (2008) skriver att det existerar en toleranszon hos kunden, där kundens högsta förväntningar på tjänsten är önskad tjänstenivå. Det finns även en nivå som kallas accepterad tjänstenivå vilket är den lägsta nivå tjänsten får hålla för att kunden ska vara nöjd. Om tjänsten understiger den accepterade nivån blir kunden missnöjd. Den önskade tjänstenivån skapas av kundens förväntningar och referenser. Enligt Porter(1993) skapas ett förväntningsgap när dessa förväntningar inte överensstämmer med revisorns riktlinjer eller med vad som är möjligt för revisorn att prestera.

Respondenterna i studien visar att det finns ett negativt samband mellan rimlighetsgapet och nöjdheten. Detta stämmer väl överens med den teori som Wilson et al. (2008) beskriver. Rimlighetsgapet representerar förväntningar