Stadens funktion och struktur
• Ett program bör tas fram med målet att
Gruvstadsparken ska upplevas som ett positivt tillskott till stadsmiljön.
• Kvaliteter avseende kvartersstruktur, bygg-nadstyper och grönstruktur bör tas tillvara och få ge avtryck i ”det nya Kiruna”.
• En noggrann dokumentering, information- och kommunikationsspridning om områdena i Gruvstadsparken är nödvändiga åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt, bevara kunskap om viktiga delar av Kirunas historia.
• Viktigt för människors upplevelse av trygghet är att kunna följa den nya stadens framväxt innan nuvarande miljöer avvecklas – prin-cipen ”utveckling före avveckling”.
• Gruvstadsparkens fysiska miljö anpassas för att ge god tillgänglighet och trygghet för medborgarna med ett varierat program med aktiviteter för alla.
• En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att icke-bilburna grupper inte ska miss-gynnas och för att inte etablera nya ohållbara resmönster.
• Skapa strategier för att handelsetableringen i den nya stadskärnan ska gå tryggt och smidigt,
t ex så kallade pop up-lokaler i nya centrum medan flytt och etablering pågår.
• Kartlägg människors levnadsmönster och identifiera sociala nätverk och mötesplatser som är betydelsefulla för invånarna.
• Ersätt och kompensera för sociala arenor som går förlorade inom planområdet, som offent-liga mötesplatser och lokaler för föreningslivet.
Kommunikation och dialog
• ”Kirunaportalen” är tänkt som en fysisk och virtuell mötesplats för att användas för att skapa delaktighet, etablera den nya stadskärnan och underlätta skapandet av nya sociala och arbetsrelaterade nätverk.
• Tydlig och bred kommunikation. Extra fokus behöver ges till de prioriterade grupperna samt invånare i områden där många är berörda.
• Dialog kring utformning av Gruvstadspark 2. Ta tillvara på erfarenheterna från tidigare dialoger.
Dag- och grundvatten
• Avrinnginsvägarna för dagvatten bör utredas i ett större sammanhang.
• Det ledningsburna dagvattensystemet bör ersättas med ett öppet system via tätgjorda
konstruktioner.
• Genomförandeavtalet som tecknas med LKAB måste säkerställa att nödvändiga dagvattenåt-gärder vidtas i tid.
• Vegetation ska vara etablerad innan vegeta-tionsbeklädda dagvattensystem tas i bruk.
• Särskild riskbedömning måste göras i anslut-ning till potentiellt förorenade områden.
• För att upprätthålla ett flöde till Luossajoki vattensystem och därmed även minska inläc-kaget av grundvatten till gruvan kan täta ytlig dagvattenanläggningar anläggas.
• Fortsatt mätning och övervakning av yt- och grundvatten i Luossajokisystemet krävs för säkrare prognoser och utformning av framtida åtgärder på kort och lång sikt.
Uppskattningsvis 3-4 års ytterligare mätserier behövs.
Avfall och föroreningar
• Skyddsåtgärder eller efterbehandlingar kan bli nödvändiga för att förhindra eller minska exponering och spridning av föroreningar.
Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga beror till stor del på vilka ämnen, halter och volymer som finns på området.
• Inerta avfall kan lämnas inom planerad gruvstadspark eller användas i pågående
anläggningsprojekt. Konstruktioner 1 meter under mark kan punkteras och lämnas kvar.
• Byggmaterial som inte kan separeras från varandra och inte är brännbara måste köras till deponi för icke-farligt avfall.
• Metaller kan till stor del återvinnas.
• Farligt avfall ska utsorteras från övrigt avfall, förvaras väderskyddat och på sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt det. Farligt avfall får inte blandas.
• Kablar tas upp ur marken. Bly sorteras separat och hanteras som miljöskadligt avfall.
• Material innehållande PCB ska sorteras separat och hanteras som farligt avfall.
• Äldre vägbeläggningar bör undersökas för att utreda om det innehåller tjärasfalt. Beroende på halten PAH kan asfalten behöva tas omhand, deponeras, återvinnas eller lämnas kvar.
• VA-ledningar i järn kan innehålla bly men bör kunna lämnas i marken om de inte riskerar att komma fram över markytan.
• Förorenad jord återanvänds för anläggnings-ändamål (efter anmälan till kommunen) eller tas till behandlingsanläggning med erforderligt tillstånd att ta emot aktuella massor.
• Matjord är en resurs som bör värnas. För att möjliggöra skapandet av en gruvstadspark med vegetation måste matjorden lämnas kvar i planområdet. Den matjord som ligger närmast dagbrottet tas om möjligt omhand eftersom.
Störningsförebyggande
• Bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella för gator där trafiken ökar.
• En riskbedömning bör utföras innan rivnings-arbetets början. Det kan innebära att övervak-ning av vibrations- och bullernivåer kan bli aktuellt.
• Rivningsarbetet kan troligtvis behöva begränsas till dagtid för att minska bullerstörningar.
7. REFERENSER
Naturvårdsverket:
• http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-mil- joarbetet/Vagledningar/Buller/Miljokval-itetsnorm-for-buller/
• http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbe- tet/Vagledningar/Miljokvalitetsnormer/Miljokval-itetsnormer-for-utomhusluft/
• http://www.miljomal.se/
Länsstyrelsen, VISS:
• http://www.viss.lansstyrelsen.se/
Länsstyrelsen i Norrbottens län:
• http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/mil- jo-och-klimat/miljomal/norrbottens-miljomal/Pag-es/default.aspx
Kiruna kommun:
• http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/Gruvstad-spark/
• http://www.kiruna.se/Kommun/Kommun-politik/
Kommunfakta/
Folkhälsomyndigheten:
• http://www.folkhalsomyndigheten.se/
amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/
folkhalsans-utveckling-malomraden/
• Faktablad Kiruna, Bakgrundsfakta, 2016.
Tillgänglig 170202 genom: https://www.
folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/
nyhetsarkiv/2017/januari/uppdaterade-fak-tablad-med-folkhalsostatistik-i-kommunerna/
170202
• Statens Folkhälsoinstitut, 2010.
Bostadsområdet - en hälsofrämjande arena.
Tillgänglig 170202 genom: www.folkhäl-somyndigheten.se
SKL (Sveriges kommuner och landsting):
• Öppna jämförelser – folkhälsa, 2014.
Tillgänglig 170202 genom: https://skl.se/
tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/
folkhalsa/tabellbilagoroppnajamforelserfolk-halsa.1127.html
Artportalen (2016):
• http://artportalen.se Nedladdat 2016-03-04 Trafikverket:
• http://www.trafikverket.se/nara-dig/
Norrbotten/projekt-i-norrbot- tens-lan/kiruna-nyavagar/nyhets-arkiv-for-kirunaprojektet/2016/
inga-atgarder-for-plan-b-2017/
• Kiruna väg E10 – Plan B. Handlingsplan vid omledning av trafik genom Kiruna centrum.
2014-10-30 Trafikverket
• Beslut Plan B – Handlingsplan vid omled-ning av trafik genom Kiruna C. 2014-12-18.
Trafikverket
• Fördjupad översiktsplan Kiruna centralort.
Kiruna kommun 2014
• Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort.
Kiruna kommun 2006.
• MKB för gruvstadspark 1, Kiruna Kommun 2010
• Kiruna kommun. Kiruna – Utvecklingsplan, daterad 2014-03-17
• Huvudstudierapport för Ala- Lombolo (2008).
Undersökningar, Riskbedömningar och Åtgärdsutredning inom projekt Ala- Lombolo, daterad 11 Juni 2008.
• Ramböll, 2007. Vattenbalans Luossajärvi-Ala Lombolo-Yli Lombolo-Luossajoki. 2007-01-04. Uppdragsnummer 61880617859.
• Kiruna kommun bygglovsarkiv
• Kiruna kommun 2014, Kulturmiljöanalys Kiruna Etapp 2 (benämnd DIVE-analys)
• Tyréns AB, 2016. PM Kulturmiljö inom Gruvstadspark 2 (pågående)
• Tyréns AB, 2016. PM Bebyggelse inom Gruvstadspark 2 (pågående)
• Lasse Brunnström, Kiruna – ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige, del 1 (1981) och 2
(1980).
• Bevarandeplanen 1984
• Inventering av kulturvärden i de verksam-hetslokaler som upptas i GP2-avtalet. Kiruna kommun 2016
• Inventering av potentiellt förorenade
områden Gruvstadspark 2, Tyréns AB, daterad 2016-05-04.
• Norconsult, Detaljplan för Luossavaara, Kiruna kommun. Riskanalys avseende transport av farligt gods, 2012-05-16, rev 2014-05-28
• Putnam 1994, Making democracy work
• Statens Folkhälsoinstitut. Bostadsområdet - en hälsofrämjande arena. 2010
• Boverket 2016
• Geosigma, 2015. Vattenbalans och flöden i Luossajokis vattensystem. 2015-04-27.
15-792E.
• Brottsförebyggande rådet, 2016. Utsatthet för brott 2015. Resultat från Nationella trygg-hetsundersökningen (NTU) 2016. Tillgänglig 170202 genom: www.bra.se
• Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind, 2003.
Generell välfärd skapar socialt kapital.
Tvärsnitt 2003:1.