Stadsområde III
Inom stadsområde III ingår SO4 som utpekas i kulturmiljöanalysen, se figur 4.4.6.
SJ-området i Kiruna är ett av landets största och förmodligen bäst bevarade områden med bostadshus byggda i SJ:s egen regi. Bebyggelsen ger en god bild av järnvägens betydelse för samhället, och vice versa. Områdets struktur och byggnadernas kvalitet vittnar om den höga ambitionsnivån hos SJ både under uppbyggnads-skedet och vid kompletteringar under senare tid. SJ-området domineras av rödmålade flerbo-stadshus i trä från 1900-talets början, de flesta förmodligen ritade av Folke Zettervall.
SO4, SJ-området
SJ-området ligger strax öster om järnvägen vid foten av Haukivaara. Det svagt sluttande området har regelbunden planstruktur. Långsmala kvarter löper parallellt med järnvägen och Luossajärvis tidigare strandlinje. Området är väl sammanhållet både strukturellt och arkitektoniskt. Det homo-gena intrycket stärks av den i stort sett enhetligt faluröda färgsättningen. Byggnaderna är glest placerade, se figur 4.4.10. Vegetationen består av spridda björkar och gräsytor mellan husen.
Värde Påverkan Konsekvens
Högt Betydande Mycket stor negativ
Värde Påverkan Konsekvens
Högt Betydande Mycket stor negativ
Byggnader stadsområde III Karaktärsbyggnader
• Tre betjäningshus för sex familjer
• Två bostadshus med fyra lägenheter
• Två betjäningshus med fyra lägenheter
• Ett bostadshus med 3 lägenheter
I kulturmiljöanalysen omnämns inga enskilda byggnader inom stadsområde III.
Stadsområde VII
Även stadsområde VII ingår i Gruvstadspark 2 etapp 4. Stadsområde VII är främst ett bostadsom-råde men det omsluter också bl. a. Järnvägsparken och enstaka offentliga byggnader. De äldre husen har anpassats till den kuperade terrängen med höga källarvåningar, vilket ger dem ett påtagligt resligt uttryck vid betraktelse från lägre liggande terräng. Nyare hus är ofta byggda i suterräng. De mer ursprungliga delarna består av mindre hus i gatuliv och varierad uthusbebyggelse inne på gårdarna, i synnerhet i villaområden. De större flerbostadshusen har en friare placering gentemot terräng, tidigare bebyggelse och vägnät.
"
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
KULTURMILJÖ
Gruvstadspark 2, etapp 3 Riksintresse kulturmiljövård
! Enskilda byggnader
" Övriga byggnader
Områden Kulturmiljöanalys IIIA
VIIA
Figur 4.4.8. Stadsområde IIIA, VIIA och område SO4. Se även figur 4.4.9 nedan
"
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Figur 4.4.9 Byggnader inom Etapp 3. nr 1-8 SJ-bebyggelse (karaktärsbyggnader), nr 9 SJ-bebyggelse (övrig byggnad), nr 10 Förrådsbyggnad/uthus (övrig byggnad).
Med sin blandade bebyggelse berättar området om stadens expansionsskeden och förändringstrycket i de centrumnära kvarteren.
rödfärg vilket ger ett enhetligt intryck och visar på kontinuerligt underhåll.
Den till järnvägen hörande bebyggelsen utgör en miljö med ett pedagogiskt värde för förståelsen av samhällets framväxt och järnvägens betydelse för Kiruna. Bostadsbebyggelsen avviker påtagligt genom sitt nationalromantiska uttryck i jämförelse med bolagets arbetarbostäder. Området utgör en av de mest identitetsbärande miljöerna i Kiruna som ofta bidrar till känsla av kontinuitet och trygghet för många kirunabor.
Bebyggelsen bedöms ha upplevelsevärden såsom ett av Sveriges största områden med en samlad enhetlig SJ-bebyggelse. Miljön har även ett kunskapsvärde om järnvägens betydelse för Kirunas uppbyggnad samt ett bruksvärde.
Sammanvägd bedömning stadsområde VII:
Kulturmiljöanalysen nämner inte området.
Bebyggelsen är delvis ny och den äldre har genom-gått stora exteriöra förändringar vilket minskat dess kulturhistoriska värden. Däremot är äldre plan-, gatu- och tomtstrukturer bevarade. Inom området finns exempel på välbevarade gård- och förrådshus.
En del av stadsområde VIIA inom Gruvstadspark 2 etapp 3 utgörs av en sydvästlig sluttning mot gruvområdet. Bebyggelsen är varierad från flerbostadshus från tidigt till sent 1900-tal och en större kontorsbyggnad i tegel, där bland annat Polisen och Migrationsverket har sina lokaler.
Bostadsbebyggelsen följer en äldre tomtstruktur och är placerade tätt inpå varandra. Bakom bygg-naderna finns flera uthus och förrådsbyggnader, i varierade utföranden och från olika tidsepoker, se figur 4.4.11.
Byggnader Stadsområde VIIA
Inom stadsområde VII för Gruvstadspark 2 utpekas inga byggnader som karaktärsbyggnader av länsstyrelsen eller som enskilda byggnader i kulturmiljöanalysen.
Sammanvägd bedömning Stadsområde III I kulturmiljöanalysen beskrivs att områdets tydliga plan- och kvartersstrukturer är tydligt läsbara tidsdokument från det tidiga 1900-talet i form av en enkel och rationell gatustruktur med luftiga kvarter och stora friytor mellan husen.
Det vittnar om SJ:s höga ambitionsnivå vid uppförandet av bostadsområden för arbetare och tjänstemän, motsvarande gruvbolagets bläckhorn-skvarter. Den ursprungliga bebyggelsen finns kvar i relativt välbevarat skick, i huvudsak målad i Falu
Figur 4.4.10. Byggnader i stadsområde III, SJ-området.
Påverkan och konsekvenser
Nollalternativet
Nollalternativet innebär att sprickbildningen fortsätter ytterligare omkring 5-10 år. Exakta omfattningen och tidsförloppet beror på en rad faktorer, bl.a. malmkroppens geometri, bryt-ningsdjup et.c. Effekten blir att vissa byggnader kommer att behöva rivas trots att de nuvarande planbestämmelserna kvarstår. Konsekvenserna från att gruvbrytningen upphör är att stadens ekonomi och sysselsättning kraftigt minskar.
Kiruna har även andra ekonomiska näringar, men gruvbrytningen är den absolut största. En betydande del av befolkningen skulle flytta från staden, många byggnader av höga kulturhistoriska värden kommer överges och lämnas obebodda.
Det eventuellt eftersatta underhållet på byggnader såväl som miljöer skulle medföra att naturen tar kulturlandskapet i anspråk och historiska spår från människan skulle bli allt mindre läsbara.
Dokumentation och flytt av byggnader genom-förs inte och flera viktiga källor för Kirunas och Sveriges historia riskerar att gå förlorade.
Nollalternativet och dess följder skulle medföra mycket stora negativa konsekvenser för
kulturmiljön.
Planalternativet Stadsområde III
Planförslaget innebär att flertalet SJ-boställen påverkas. Området har idag redan påverkats genom Gruvstadspark 1 samt borttagande av järnvägen. Kvarstående värden bedöms ha mycket stor betydelse för att förstå järnvägens betydelse för samhällets utveckling. Gruvstadspark 2, etapp 3 innebär därför en kumulativ effekt på den kulturhistoriskt värdefulla järnvägsmiljön.
Planförslaget innebär kumulativa effekter på järn-vägsmiljön eftersom den redan är påverkad genom Gruvstadspark 1. Planförslaget bedöms innebära stora negativa konsekvenser för kulturmiljön.
Stadsområde VIIA
Planförslaget innebär påverkan på gatunätet inom stadsplanen. Bebyggelsen inom området är terränganpassad och enstaka gårdshus finns ännu kvar i miljön. Planförslaget bedöms innebära stora negativa konsekvenser för kulturmiljön.
Skyddsåtgärder
• En noggrann dokumentering, information- och kommunikationsspridning om områdena i Gruvstadsparken kan marginellt förbättra den framtida situationen. Det är nödvändiga åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt, göra viktiga delar av Kirunas historia begripliga för eftervärlden.
Kvarstående konsekvenser
Detaljplaneförslaget kommer att medföra mycket stora konsekvenser för de berörda områdena eftersom bebyggelsen kommer att rivas. Läsbarheten i och runt om kulturmiljöerna kommer att försvinna. Förändringen kommer vara oåterkallelig och de historiska miljöerna lämnar få beständiga spår efter sig.