Mobilförbud eller inte, skillnader och likheter i respondenternas svar

6. Diskussion

Eftersom att syftet med uppsatsen var att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar av problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som hjälpmedel i

undervisningen, var det av vikt att undersöka skolor där det rådde mobilförbud samt skolor där det inte rådde mobilförbud och lärares upplevelser av möjligheter och begränsningar för mobiltelefon som digitalt hjälpmedel. Under detta avsnitt diskuteras studiens resultat med hänvisning till tidigare forskning och teori. Diskussionen är uppdelad i två teman; Skillnader och likheter mellan lärares svar beroende på om skolan har mobilförbud eller inte och möjligheter och begränsningar för mobiltelefon som digitalt hjälpmedel för samhällskunskap.

6.1 Mobilförbud eller inte, skillnader och likheter i respondenternas svar

På frågan om vilka elever respondenterna tror skulle gynnas av att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel uppgav Respondent A, som arbetar på skola 2 där det inte råder något mobilförbud, att han inte använt mobiltelefoner i undervisningen så mycket. Respondent A är dock medveten om att det finns stöd för elever med läs-, och skrivsvårigheter som till exempel applikationer eleverna kan ha nytta av och menar då den typen som har uppspelningstjänst, kan koda av och har bra tidsverktyg (sid, 21)

Respondent 1 och Respondent 5 som arbetar på skola 1 där det råder mobilförbud, är precis som Respondent A positivt inställda till användning av mobiltelefon i undervisningen för elever med speciella behov. Till exempel uttrycker Respondent 5 att mobiltelefon till och med kan vara bättre än dator för elever med behov (Sid, 23-24).

Haelermans (2017), skriver om varför skolor många gånger tar in digitala hjälpmedel till skolan, där några av anledningarna är att få en insyn i elevers utveckling och kunna fördela resurser till elever med särskilda behov.

Respondent B är inne på ett annat spår och menar att det är högpresterande elever som kommer gynnas av att använda mobiltelefon i undervisningen. Respondent B exemplifierar detta genom att berätta om när ipads användes i undervisningen. De med inställning att göra bra ifrån sig i skolan arbetade, medan de som hade sämre inställning till skolarbetet hade fler möjligheter att göra andra saker än just skolarbete (Sid, 25).

Respondent 4 menar att målgruppen elever som främst gynnas av att använda mobiltelefon är de som har allmänt bra skoldisciplin, är skolinriktade men samtidigt har svårt med ordning och reda (sid, 25).

37 Långström och Virta (2016) skriver om faktorer för att digital undervisning ska vara nyttig för elever. Den tekniska utrustningen ska vara av god kvalitet, lärares kunskaper både om och i datorundervisning samt om undervisningens essens tar tillvara på elevers kunskaper och intressen. Svaren av

respondenterna antyder inte på någon skillnad beroende på om de arbetar på skolor med mobilförbud eller inte, utan säger mer om deras egen inställning till mobiltelefoner i undervisningen, och egna idéer om vilka elever som hade kunnat gynnas av att använda mobiltelefon.

På frågan om vilka begränsningar mobiltelefon har som digitalt hjälpmedel anser 5 av 7 Respondenter att de flesta begränsningarna med mobiltelefon som digitalt hjälpmedel är att de distraherar elever på lektioner.

Respondent A upplever att det blir störningar på lektioner när elevers telefoner plingar till, och de får sms eller notis från någon social media (Sid, 25). Respondent 1, Respondent 3, Respondent B och Respondent 4 är också inne på att mobiltelefon inne i klassrummen gärna blir en distraktion, eftersom de verkar tappa fokus på skolarbetet (sid, 25-26).

Ett intressant svar kom från Respondent 5, som menar att det inte finns några begränsningar med mobiltelefoner som digitala hjälpmedel och hur det är upp till läraren att hantera digitala hjälpmedel och se till att de följer teknikutvecklingen (sid, 26).

Englund (2005), skriver om hur den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionens fostransanda, som ser eleven som framtida arbetskraft, där fokus ska ligga på teknik, arbetsliv och

yrkesförberedande insatser. Det har en tydlig koppling till vad Respondent 5 menar är centralt för hur lärarrollen ser ut. Alltså att lärare bör följa med i teknikutvecklingen och anpassa det till

undervisningen.

Svaren indikerar inte på att det är några skillnader beroende om lärare arbetar på skolor med mobilförbud, eller på skolor utan mobilförbud, angående lärares upplevelser om mobiltelefoners begränsningar som digitalt hjälpmedel, eftersom att den enda Respondenten som inte ser

begränsningar med mobiltelefon som digitalt hjälpmedel är Respondent 5, som arbetar på Skola 1 som har mobilförbud. Det verkar mer vara intresse för digitala hjälpmedel som ligger bakom

ståndpunkterna, och forskning som presenterats i uppsatsen, som Haelermans (2017) och Gao et al. (2016), visar att lärarens intresse och digitala kompetens och har stor betydelse för hur framgångsrik IKT-undervisningen kommer vara. Även Öberg (2016), skriver om hur det inom den personliga dimensionen till stor del handlar om lärares personliga intressen och bakgrund, som ligger till grund för hur undervisningen i samhällskunskap fortgår.

38

6.2 Möjligheter och begränsningar för mobiltelefon som digitalt hjälpmedel, och teknisk

kompetens hos lärare

Respondenterna var överens om att mobiltelefon kan fungera som ett digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonen ska användas. Respondent 1 och Respondent 2 lyfter fram studiebesök och arbete utanför klassrummet som områden mobiltelefoner kan ha en tydlig plats. Respondent 2 menar också att intervjuer med till exempel någon politiker på kommunen med fördel kan skötas med mobiltelefonen som verktyg, samt också att mobiltelefoner kan ha en plats när undervisning om politik och demokrati pågår (sid, 23-24). Haelermans (2017) och Gao et al. (2016) skriver om hur viktig lärares digitala kompetens är för lyckad undervisning med digitala hjälpmedel. Andra fördelar med mobiltelefon som digitalt hjälpmedel menar Respondent A, Respondent 1 och Respondent 5 är för elever med någon form av läs-, och skrivsvårighet eftersom att det finns applikationer som kan underlätta elevers arbete genom att elever fotar, så kan applikationen till exempel översätta en text eller dylikt. Andra fördelar med mobiltelefon uppger Respondent 1 är att istället för att hålla muntliga framträdanden framför klassen, finns möjlighet att spela in, och sedan spela upp för läraren (sid, 24). Haelermans (2017), skriver om varför skolor tar in digitala hjälpmedel som bl.a. beror på att fördela resurser till elever med särskilda behov.

Respondent 5 ser stora möjligheter med mobiltelefon som digitalt hjälpmedel och menar att läraren ska ha den digitala kompetensen, och följa med i utvecklingen av digitala hjälpmedel. Respondent 5 lyfter också sociala medier och menar att det krävs att lärare är lyhörda och befinner sig på samma digitala plattformar som eleverna, vilket också har skett då Respondent 5 kommunicerat via Snapchat med eleverna. Långström och Virta (2016), skriver om hur sociala medier med fördel kan användas till undervisning i samhällskunskap, förutsatt att lärarens och elevernas kompetens och utrustning är av god kvalitet. De olika svaren från respondenterna, kan hänvisas till Öberg (2016) personliga och didaktiska dimensioner, där det handlar om intresse, didaktiska modeller och fortbildning som ligger till grund för hur undervisning i samhällskunskap ska fortgå. Svaren går också att härleda till Englunds demokratiska utbildningskonception, som bland annat går ut på att om en medborgare ska utveckla sin demokratiska kompentens så måste medborgarna vara aktiva i samhället och göra rösterna hörda i politiska sammanhang. Om elever får verka i sociala medier, där politik ofta förekommer borde det finnas möjlighet för att det politiska intresset kan ökas.

Begränsningar med att använda mobiltelefoner som digitala hjälpmedel var att de flesta

respondenterna anser att mobiltelefonerna distraherar elevers arbetsro på lektioner. Respondent A, Respondent B, Respondent 1, Respondent 3 och Respondent 4 menar att sociala medier ofta stjäl för mycket fokus av eleverna, och kan när som helst störa. Respondent 4 berättar också om hur det var på en gammal arbetsplats för några år sedan, och vilken utmaning det var att elevers mobiltelefoner

39 ständigt åkte fram som en reflex bara minuter efter att de blivit tillsagda att stoppa undan dem

eftersom de störde fokus från lektionen (sid, 25-26).

Problemformuleringen i uppsatsen, som handlade om konflikten av lärares uppfattningar av problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel i undervisningen för skolämnet samhällskunskap, i förhållande till Englunds vetenskapligt rationella och demokratiska konceptioner går att diskuteras med resultatet. Till exempel verkar det inte vara någon skillnad i svaren beroende på om lärarna arbetade på skolor med mobilförbud, eller utan mobilförbud, angående lärares upplevelser av begränsningar av mobiltelefon som digitalt hjälpmedel. Respondenternas intresse för digitala hjälpmedel verkar vara det som överlag avgör hur intresserade de var att använda digitala hjälpmedel. Tydliga ramar för hur mobiltelefonerna skulle användas under lektionerna, menade respondenterna också var viktigt för hur mobiltelefoner skulle fungera som digitala hjälpmedel. Englunds utbildningskonceptioner som dels byggde på att vetenskapens sociala funktion var att kunna hjälpa till att lösa framtida samhällens problem (den vetenskapligt rationella konceptionen), och den demokratiska konceptionen som byggde på att individer i ett samhälle måste kunna påverka sin egen situation och göra sig hörd i politiska sammanhang går in i respondenternas svar eftersom svaren visar att lärares kompetens kring digitala hjälpmedel är väldigt viktigt för mobiltelefoner ska fungera i undervisningen. Mobiltelefoner som digitala hjälpmedel kan för eleverna också innebära att de kan komma åt politiskt material som nu ofta flödar i till exempel sociala medier.

40

7. Referenser

Litteratur:

Ahrne, Göran, & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber Asp, W. & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. I A. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 363-413). (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Beland & Murphy (2016) Ill Communication: Technology, distraction & student performance. Labour Economics 41. 60–75.

Bronäs, Agneta (2000). Demokratins ansikte: en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Diss. Stockholm : Univ.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2016). Undervisa i samhällskunskap en ämnesdidaktisk introduktion. Johanneshov: MTM

Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.)

(2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik

Gao, Q., Yan, Z., Wei, C., Liang, Y., Mo, L. (2016) Three different roles, five different aspects: Differences and similarities in viewing school mobile phone policies among teachers, parents, and students. Computers & Education, 106, 13–25.

Hansen, A. (2019) Skärmhjärnan - Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss deprimerade och ångestfyllda. Stockholm: Bonnier Fakta.

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare . Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lahndal, Joakim (2015) Skolämnen och moralisk fostran: En komparativ studie av samhällskunskap och livskunskap. Nordic Journal of Educational History.

41 Långström, Sture & Virta, Arja (2016). Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Nutley, S. (2019) Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. 1 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Schüllerqvist, Bengt, Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och

religionskunskap. Karlstad: Karlstad University Press

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8157

Sundgren, M. (2017). Blurring time and place in higher education with bring your own device applications: a literature review. doi: 10.1007/s10639-017-9576-3

Yang, C,Y,T. (2012). Building virtual cities, inspiring intelligent citizens: Digital games for

developing students’ problem solving and learning motivation. Computers & Education. 59(2), 265– 377.

Öberg, Joakim (2016). Samhällskunskapens dimensioner [Elektronisk resurs] : Tio lärare ramar in sitt ämne. Lic.-avh. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2016

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34061

Internetkällor:

Göteborgsposten. 2019. Sverige halkar efter i skolornas digitalisering. 31 december.

https://www.gp.se/debatt/sverige-halkar-efter-i-skolornas-digitalisering-1.21667389 Hämtad:

2020-01-15

Haelermans, C. (2017). Digital tools in education [Elektronisk resurs]: on usage, effects, and the role of the teacher. Stockholm: SNS Förlag. Hämtad 2019-12-07

https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digital-tools-in-education.pdf

Hylén, J. (2017). Digitalisering i skolan, att tillsammans utveckla digital kompetens. 2017:4 –

slutrapport från Ifous FoU-program. Stockholm Hämtad: 2020-02-08

http://www.ifous.se/app/uploads/2013/04/201704-Ifous-2017-4-G.pdf

Johansson, Jörgen (2017). Samhällskunskap i den nya ämneslärarutbildningen [Elektronisk resurs] Samhällskunskapens innehåll och ämnesdidaktik vid 14 lärosäten i Sverige mellan

2009-2015. Nordidactica. 2017:4, 1-27

42

Kuznekoff, J & Titsworth, S (2013). The Impact of Mobile Phone Usage on Student Learning.

https://www.tandfonline.com/toc/rced20/62/3?nav=tocList& Publicerad 2013. Hämtad

2020-01-14

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03634523.2013.767917

Lärarnas tidning. 2019. Forskarens tips: Så använder du mobilen i skolan. 2019-10-07.

https://lararnastidning.se/du-som-vet-sa-anvander-du-mobilen-i-skolan/ Hämtad: 2020-01-13

Mishra, P. Och Koehler, M. (2006). Technological Content Knowledge: A framework for Teacher knowledge. Teachers Collage Record. 1005-1060. (Hämtad 2019-12-15)

https://www.semanticscholar.org/paper/Technological-Pedagogical-Content-Knowledge%3A-A-for-Mishra-Koehler/07eafd1dc81649930d0c86f888e98828d3479698 Skolverket (2011): https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRG RSAM01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f. Hämtad: 2019-09-05 Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan [Elektronisk resurs]. Rapport. Stockholm: Skolverket. Hämtad senast 2019-11-26: https://www.skolverket.se/getFile?file=3617 Skolverket. (2019). Mobiltelefoner i klassrummet inte bara ett problem [Elektronisk resurs]. Rapport. Stockholm: Skolverket. Hämtad senast 2019-01-13:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/mobiltelefoner-i-klassrummet-inte-bara-ett-problem

Svenska Dagbladet. 2013. Helt fel att tillåta mobil i klassrummet. 30 november.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/helt-fel-att-tillata-mobil-i-klassrummet_8779856.svd Hämtad: 2019-09-05.

Doktorsavhandling:

Ott, T. (2017) Mobile phones in school From distrurbing objects to infrastructure for learning. Diss Göteborg: Göteborgs universitet.

43

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1 Intervjumall

-Kan du beskriva vem du är, hur länge du arbetat som lärare, samt hur länge du undervisat i samhällskunskap?

-Använder du några digitala hjälpmedel i skolan? - I Sådana fall, hur använder du dem? - Om inte, hur ser din undervisning ut?

-Hur ser du på möjligheterna som finns med att använda mobiltelefoner som hjälpmedel i undervisningen?

-Hur skulle du strukturera undervisning som innefattar mobiltelefon som digitalt hjälpmedel för elever?

-Tror du att några elever skulle gynnas av att kunna använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel, i sådana fall vilka?

Hur kan mobiltelefoner användas i undervisningen i samhällskunskap? Till vad kan mobiltelefoner användas i undervisningen i samhällskunskap?

Hur ser du på begränsningar med att använda mobiltelefon som ett digitalt hjälpmedel i undervisningen?

Om du ser begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel, vilka är begränsningarna?

Hur upplever du att mobilförbud/ inte mobilförbud påverkar din undervisning i samhällskunskap? Hur upplever du att undervisningen går i dina klasser utifrån det faktum att det är mobilförbud/inte mobilförbud på skolan du undervisar på?

Om det blir stökigt någon gång i klassen, på vilket sätt blir det stökigt? -Blir eleverna distraherade?

44

8.2 Bilaga 2 Konfidentialitetsbrev

Hej,

Det var jag som ringde angående intervjuer till mitt examensarbete.

Erik Boman heter jag och läser till samhällskunskapslärare på Mittuniversitetet.

Just nu skriver jag min D-uppsats i samhällskunskap om vilka möjligheter/ begränsningar det finns med att använda mobiltelefonen som digitalt hjälpmedel i samhällskunskapsämnet.

Intervjuerna jag kommer genomföra kommer ta cirka 45 minuter per intervju. Det är helt ok att hoppa av under intervjun om man så önskar.

Intervjuerna kommer bara användas i uppsatsen och inte till något annat.

De kommer även vara helt konfidentiella, alltså kommer respondenternas identitet inte framgå i uppsatsen.

Om du/ni har några frågor är det bara att ringa mig på 070-8907420. Annars kommer jag förbi.

Ha det bra så länge!