Mobility management och mobilitetsplaner

Mobility management är ett samlingsnamn för åtgärder som syftar till att påverka resebeteenden och transporter och är ett komplement till mer traditionell trafikplanering (se även avsnittet Begrepp i kapitel 1).

Trivector (2018) beskriver mobility management enligt det följande:

33 www.alskadestad.se

SOU 2019:17 Vad är en transportplan?

Grundläggande för mobility management är ”mjuka” åtgärder, som t.ex. information, kommunikation, organisation av tjänster och koordination av verksamheter. Tanken är att så kallade hårda åtgär-der, som byggandet av ny infrastruktur, ska kombineras med mjuka åtgärder som innebär ett effektivare användande av befintlig infra-struktur.

Mobility management kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas av en hög kostnadsnyttokvot³⁴ i jämförelse med de flesta infrastrukturåtgärder. Satsningar som har utvärderats har ofta gett tillbaka insatsen redan efter några månader enligt Ljungberg Toulson och Mattson (2018). Mobility manage-ment handlar dels om att förändra attityder till hållbara färdsätt, dels om att förändra själva beteendet – att resa mer med cykel, kollek-tivtrafik och att gå mer. Detta ger bl.a. minskad miljö- och klimat-påverkan, ökade hälsovinster och en större yteffektivitet.

En bil upptar dessutom stora ytor, både i rörelse, men också stilla-stående. Vi har gjort beräkningar som skattar att det för varje bil i Sverige finns cirka 5 parkeringsplatser. Ett minskat bilresande kan leda till ett minskat bilinnehav som i sin tur kan leda till mindre yta som används till bilparkering.³⁵

Trivector menar att forskare är eniga om att tekniska åtgärder inte kommer att vara tillräckliga. Hållbarhetsproblem kan inte lösas enbart med ny teknik. Åtgärder inom mobility management kan lösa flera problem samtidigt, i synnerhet om de används som en del i ett åtgärdspaket och inte som fristående åtgärder. Mobility manage-ment kan utgöra ett komplemanage-ment och förstärkningsmedel som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt.

Trafikverket har redovisat arbetet med mobility management på europeisk nivå där kopplingen till samhällsplanering har synliggjorts.³⁶ Verket har följt arbetet bland annat via deltagandet i föreningen EPOMM (European Platform on Mobility Management). Ett av verk-tygen som togs fram var MaxLupo, som handlar om hur (i första hand) kommuner kan integrera mobility management i planeringen

34 Ljungberg Toulson, C och Mattsson, C april 2018. Framtidens mobility management – från beteende- till normförändring www.trivector.se

35 Ljungberg Toulson, C och Mattsson, C, Trivector 2018. Framtidens mobility management – från beteende- till normförändring.

36 MaxLupoSE – råd om hur mobility management kan användas i den kommunala planer-ingen, Trafikverket, publikation 2011:146.

Vad är en transportplan? SOU 2019:17

90

för att minska beroendet av privata motoriserade transporter och uppnå ett mer hållbart resande.

Trivector har presenterat en definition för framtidens mobility management, Mobility management 3.0³⁷, som handlar om informa-tion, kommunikainforma-tion, organisation av tjänster och koordination av verksamheter kombinerat med nya tjänster och verktyg, som på-verkar sociala normer, attityder och beteende mot ett mer hållbart resande. Miljö- och klimatnyttan behöver inkluderas i budskapen för att på sikt skapa en normförändring i samhället.

Mobilitetsplaner och mobilitetsprogram

Utvecklingen går mot att fler kommuner kommer att utveckla mobili-tetsplaner eller mobilitetsprogram enligt Trivector³⁸. En trafikplan anses inte ha en tillräckligt bred ansats för de ämnen och åtgärder som man behöver omfatta i den kommunala planeringen. Se de beskrivna exemplen från Malmö och Sundbyberg på i avsnitt 4.1.5. Mobilitets-planer tenderar att utvecklas mot att man hanterar parkering och mobi-litet i termer av ”mobimobi-litetsnormer” i stället för ”parkeringsnormer”.

Mobility management och mobilitetsåtgärder i detaljplaneprocessen Boverket konstaterar i Vägledning för parkering (2018)³⁹ att för att få fler att resa mer hållbart kan kommunen arbeta med beteendepåver-kande åtgärder i form av mobility management. Detta innebär att kommunen aktivt arbetar för att förändra resenärers inställning och beteenden för ett mer hållbart resande. Kommunen kan förhandla med byggherrar om beteendepåverkande åtgärder enligt mobility management i samband med detaljplaneläggandet av nya områden eller vid bygglovsansökan. Boverket slår dock fast att kommunen inte kan ställa krav på byggherren att vidta sådana åtgärder, såvida inte kommunen är markägare. I de fallen finns det möjlighet att ställa

37 Ljungberg Toulson, C och Mattsson, C, Trivector 2018. Framtidens mobility management – från beteende- till normförändring.

38 Yttrande under arbete med betänkandet 2019.

39 Boverket (2018). Parkering som verktyg. www.boverket.se/sv/PBL kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/parkering_hallbarhet/verktyg/

SOU 2019:17 Vad är en transportplan?

vissa krav i samband med markanvisningsavtal. Om det är en privat-ägd fastighet kan kommunen endast genom dialog och förhandling få byggherren att arbeta med mobility management. Icke-fysiska mobi-litetsåtgärder (mobility management) såsom rabatterade kollektiv-trafikkort eller avtal med cykelpoolsleverantör kan alltså inte regleras i detaljplanen, utan upprättas genom avtal och ligger därmed oftast utanför PBL-processen. (Se även kapitel 5).

Mobilitetsåtgärder kan dock vara antingen fysiska eller icke-fysiska. Boverket betonar vikten av tidig och kontinuerlig dialog under hela planprocessen mellan kommunens berörda förvaltningar och byggherren för att förutsättningarna för mobilitetsåtgärder ska bli så bra som möjligt. Det är vid utformningen av detaljplanen som kommunen har möjlighet att reglera och skapa förutsättningar fram-för allt fram-för både fysiska och icke-fysiska mobilitetsåtgärder. Med en trygg, säker och väl utbyggd cykelinfrastruktur och god kollektiv-trafik kan även barn och vuxna som inte har tillgång till bil förflytta sig. Detta är något som i förlängningen inte enbart bidrar till bättre miljö utan även bidrar till ett mer socialt hållbart stadsbyggande menar Boverket.

De fysiska mobilitetsåtgärderna kan regleras i detaljplanen i form av planbestämmelser. Hur parkering ska lösas inom detaljplane-området samt vilka mobilitetsåtgärder som är tänkta att genomföras kan beskrivas närmare i planbeskrivningen.

Exempel på fysiska mobilitetsåtgärder som enligt Boverket kan regleras i detaljplanen:

• Samutnyttjande av p-platser.

• Skapa plats inom kvartersmark för cykel- och bilpool.

• Väl utformade och attraktiva cykelparkeringar.

• Begränsning av ytan för bilparkeringar.

Exempel på icke-fysiska mobilitetstjänster som enligt Boverket inte går att reglera i detaljplanen:

• Cykelpool – avtal mellan fastighetsägaren och cykelpoolsleveran-tören om leverans av tjänst.

• Bilpool – avtal mellan fastighetsägaren och bilpoolsföretag om leverans av tjänst.

Vad är en transportplan? SOU 2019:17

92

• Leveransskåp för hemleveranser i fastigheten.

• Informationslösningar för kollektivtrafikresor.

• ”Prova på-kort” för kollektivtrafiken.

4.2 Utredningens kommentarer till begreppet