Parkeringsfrågan och parkeringsplanering

Kommuner har ett övergripande ansvar för planering av parkering.

Många kommuner tar fram styrdokument, i form av parkerings-policys med tillhörande parkeringstal och ett antagande om hur mycket plats som behövs för parkering. Vanligtvis redovisas parker-ingstalen som en maximi- eller miniminorm, men allt fler kommuner börjar använda sig av gröna parkeringsköp och flexibla parkeringstal (se avsnittet Begrepp i kapitel 1).

Enligt 8 kap. 9 § första stycket 4 PBL, ska en tomt (obebyggd och också bebyggd) ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. I lagen preciseras inte begreppet fordon (trots att

SOU 2019:17 Vad är en transportplan?

det ofta tas för givet att bestämmelsen huvudsakligen avser motor-fordon).

En parkeringspolicy fungerar som en vägledning för hur parker-ing för bil och cykel kan hanteras vid framtagandet av detaljplan.

Parkeringstalen tillämpas sedan vid bygglov.

Boverket har på regeringens uppdrag publicerat en vägledning om parkering som ett effektivt verktyg för hållbar stadsutveckling²⁶. Vägledningen redovisar vilka krav PBL ställer på parkering kopplat till plan- och bygglovsprocessen.

Boverket påpekar i vägledningen att tillgången till parkerings-platser är en av de faktorer som har störst betydelse för val av trans-portmedel och för resmönstret i en stad. Det innebär att det finns stora möjligheter att använda parkering som ett styrmedel för håll-bar stadsutveckling.

Parkeringsfrågor i strategisk planering och i översiktsplanering

Boverket påpekar att de mål som många städer ställer upp i dag gällande färdmedelsandelar i staden, förtätning, utveckling av inner-stadshandel, satsningar på kollektivtrafik och ökad hållbarhet, inte är möjliga att förverkliga utan en genomtänkt parkeringspolitik som är integrerad med övrig kommunal fysisk planering. Parkerings-förutsättningarna har ett stort genomslag på bilanvändningen och därför behöver parkering behandlas integrerat med den övergri-pande planeringen i kommunen.

Boverkets råd för översiktsplaneringen är att ta fram en parker-ingspolicy och att föra en tidig dialog med byggherrar, fastighets-ägare och exploatörer om parkeringsbehov kopplat till kommunens olika delar.

Balanserad parkeringsmarknad

Traditionellt har kommunernas parkeringstal varit statiska där det ställs samma krav på antalet parkeringar oavsett var bebyggelsen pla-neras. Synsättet förändras nu snabbt. Parkeringstal baseras allt oftare på läget i staden, utifrån projektspecifika förutsättningar och på

26 Boverket (2018). Parkering – ett effektivt verktyg för hållbar stadsutveckling.

www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/parkering_hallbarhet/

Vad är en transportplan? SOU 2019:17

84

möjligheten att färdas med kollektivtrafik samt att nå viktiga målpunkter genom att gå eller cykla.

Från att ha sett tillgång till privat bilparkering som något nöd-vändigt för att kunna förflytta sig mellan olika målpunkter finns det numera en bredare insikt i värdet av att de boende kan klara sin vardag med hjälp av andra färdmedel än privatägd bil²⁷. Detta kan innebära att byggherren inte alltid behöver bekosta byggandet av dyra parkeringsplatser, utan i stället investerar i lösningar som främ-jar de boendes mobilitet på annat sätt.²⁸

Ifall byggherren aktivt arbetar med att ge de boende tillgång till mobilitetstjänster såsom tillgång till bilpool, kan kravet på parker-ingsplatser minskas vid framtagandet av en detaljplan eller vid bygg-lovsprövningen. Boverket understryker att detta är en frivillig åtgärd från byggherrens eller fastighetsägarens sida och kan aldrig ställas som krav under planprocessen eller vid bygglovsprövningen.

Boverket påpekar också att genom att styra tillgång och närheten till bilparkering, samt parkeringsavgifter, kan andra trafikslag fram-stå som attraktivare val för transporter. En sådan strategi leder också till att de tidigare parkeringsytorna kan användas för att skapa attrak-tiva mötesplatser, välkomnande entréer eller till cykelparkering.

Exempel på kommunala parkeringsåtgärder

Göteborgs stad har tagit fram Riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs Stad. Hantering av mobilitets- och parkeringsfrågor i detalj-plan och bygglov. Dessa riktlinjer godkändes av byggnadsnämnden i april 2018.²⁹

Riktlinjerna representerar ett nytt synsätt, där man tar steget från att betrakta parkering som en trafikfråga till att se parkering som en del av människors tillgänglighet och mobilitet i stort och en möj-lighet att erbjuda en mer attraktiv och tillgänglig stad. Vidare klar-lägger riktlinjerna rutiner, arbetsprocesser och ansvarsfördelning mellan berörda förvaltningar och ska underlätta bedömningen i varje

27 Boverket 2018, Parkering som verktyg. www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/ teman/parkering_hallbarhet/verktyg/

28 Mobilitet betyder rörlighet och definieras som människors möjlighet att förflytta sig.

29 https://goteborg.se/wps/wcm/connect/71cb268c-0391-4964-bb7b-e0f2a56fe073/

Riktlinjer+mobilitet+och+parkering+SLUTVERSION.pdf?MOD=AJPERES

SOU 2019:17 Vad är en transportplan?

enskilt ärende. Riktlinjerna har en tydlig koppling till översiktspla-nen och andra styrdokument. De tillåter flexibla, projektspecifika parkeringstal och ligger till grund för avvägningen om hur mycket parkeringsutrymme som behövs för bil och cykel. Parkeringstalet kan också påverkas utifrån de frivilliga mobilitetsåtgärder som en byggherre erbjuder.

Riktlinjerna beskriver en arbetsprocess i fyra steg: zonplacering, lägesbedömning, projektanpassning och förslag till mobilitets-åtgär-der. Arbetsprocessen är till stöd för de involverade förvaltningarna och gör det uppenbart för byggherren hur bedömningsprocessen går till vid fastställandet av parkeringstalet.

Eskilstuna kommun har tagit fram ett styrdokument som möjlig-gör en både flexibel och strukturerad parkering i staden, Parkerings-tal för ett Eskilstuna i förändring, antagen av stadsbyggnadsnämnden 2016.³⁰ Grundtanken är att parkeringstalen är flexibla för att varje fastighet. Till skillnad från många andra kommuner tillämpar Eskilstuna stadstyper i stället för zoner vid bedömning av nödvändiga parker-ingstal. I dokumentet om parkeringstal tydliggörs vikten av att man tidigt i detaljplaneprocessen diskuterar hur mycket trafik ett område eller en fastighet genererar. Det kräver ett samarbete mellan bygg-herre, framtida fastighetsägare, planarkitekt, bygglovshandläggare, mark- och exploateringskontor samt trafikplanerare.

4.1.7 Kommunala planer för godstransporter