DEL III GYMNASIELÄRARNAS RUM – NATIONELLA OCH REGIONALA
Axel 3: Modal position mot extremer
Den tredje dimensionen i analysen har ett modifierat egenvärde på drygt 14 procent. Denna axel har med andra ord ett klart svagare bidragsvärde än de två föregående men kompletterar tolkningen av de två första. Totalt bidrar åtta variabler mer än genomsnittet på den tredje axeln, tillsammans förklarar dessa variabler 82 procent av axelns varians.
Den tredje axeln struktureras, liknande axel 2, i hög utsträckning av variabler som kan relateras till lärarnas arbetsvillkor: löneinkomst (totalt 39 procent av axelns varians) och typ av anställning (34 pro‐ cent). På axelns norra del (i graf 2 nedan) återfinns lärare som har både de högsta (18,7 procent) och de lägsta lönerna (7,1 procent) i materi‐ alet, samt de med tillfälliga anställningar (4,9 procent) och lärare som är fast anställda men inte på heltid (15,3 procent). Dessa lärare står i opposition till de i grafens södra regioner som i stället kännetecknas av att man är fast anställd och arbetar heltid (14,3 procent), har en medel‐ hög lön (9,8 procent) och är i större utsträckning utbildad vid något mindre lärosäte eller någon av de regionala högskolorna (6,2 procent).
Graf 2: De mest bidragande aktiva modaliteterna till axel 3 (vertikal). Planet av axel 1 och 3.
Utifrån dessa resultat har den tredje axeln tolkats som en åtskillnad mellan de lärargrupper som återfunnits i extrempositionerna längs den andra axeln (exempelvis både de med de lägsta och de högsta lönerna i materialet) och en grupp lärare som befinner sig i en slags mellan‐ position utifrån de variabler som strukturerat rummet. Aktivitets‐ graden, det vill säga vilken typ av anställning man har, och de profess‐ ionella tillgångarna förefaller vara betydelsefulla, vilket jag kommer att närmare gå in på när de supplementära variablerna tas med i analysen. -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 Extrempositioner Lön <19250 Lön 26100-31400 Tillfällig anställning Fast anställd 100% Lägre medelklass Axel 1 (0,275) Axel 3 (0,218) Mellanpositioner Lön >31400 Fast anställd 1-99% Högskolor
Molnet av individer
Den geometriska dataanalysen skapar, vid sidan av det rum av moda‐ liteter som just studerats, även ett rum av individer. Dessa individmoln kan liksom modaliteterna visualiseras i en grafisk representation där varje enskild individ intar en position i lärarrummet. I graf 3 nedan återfinns samtliga individer som är aktiva i analysen i planet av axel 1 och 2 (individmolnet för planet av axel 1 och 3 återfinns i graf 19 i appendix). Individer som har identiska uppsättningar egenskaper av de aktiva variablerna hamnar på exakt samma position i rummet. För att få en uppfattning om vilka positioner som samlar störst antal individer har dessa förstorats i individmolnen nedan. Skillnaderna i avstånd mellan individerna i individmolnet återspeglar olikheterna vad gäller de egenskaper som varit föremål för analys, i det här fallet de sex aktiva variablerna, ju större avstånd desto större skillnad mellan individerna.
Inledningsvis är det möjligt att studera formen av individmolnen och ansamlingen av individer längs de olika axlarna. I planet av axel 1 och 2 kan konstateras en koncentration av individer i basen av den närmast triangulära struktur som molnet bildar, medan individerna är mer utspridda i grafens övre delar. En större ansamling av individer återfinns med andra ord i den del av rummet och vid de positioner som kännetecknas av att individerna har en högre grad av meritering och en fastare förankring på arbetsmarknaden. Detta är föga förvånande då det är egenskaper som kännetecknar en stor andel av lärarkollektivet, en majoritet av lärarna har exempelvis en fast anställning. Individerna är däremot mer jämt utspridda längs den andra, socialt differentierade, axeln. Det individmoln som utgörs av planet av axel 1 och 3 antar en mer rektangulär form (se appendix). Individerna fördelar sig mer jämt längs de två axlarna med en något större ansamling individer i den vänstra delen samt den nedre högra delen av grafen.
Graf 3: Molnet av individer planet av axel 1 och 2 samt markerade landmärken.
För att tydliggöra de egenskaper som strukturerar skillnaderna mellan individerna har jag till information om vad som kännetecknar individerna som intar extrempositioner i rummet. Dessa egenskaper har tydliggjorts i tre poler i graf 3 ovan.
Den nedre högra spetsen karaktäriseras av att kombinera mycket egna utbildningsmeriter, högre socialt ursprung (med en hög före‐ komst av lärare där någon av föräldrarna arbetat inom undervisnings‐ sektorn) och en stabil position på arbetsmarknaden. Denna position står framför allt i opposition mot lärarna som är utspridda i den övre delen av grafen. Dessa kännetecknas i större utsträckning av att till‐ höra den lägsta lönekategorin, ha tillfälliga anställningar, kortare hög‐ skoleutbildning (alternativt ingen högskoleutbildning alls), utbildad vid någon av de mindre högskolorna, föräldrar som arbetar inom hälso‐ och sjukvårdssektorn samt arbetarklassbakgrund. Mellan dessa distinkta poler framträder en spets i den vänstra delen av grafen där de kännetecknande egenskaperna är: den näst hösta lönekategorin, fast anställning och heltidsarbetande, kortare högskoleutbildning (alterna‐ -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 Axel 1 (0,275)
Lite nedärvda tillg.
Meriter/Position + Meriter/Position -Axis 2 (0,260) Mkt nedärvda tillg. Kännetecknande egenskaper: Lön < 19 250 Utb. hgs < 2 år Tillfälligt anställd För. sektor hälso‐ o sjukvård Arbetarklass Högskola Kännetecknande egenskaper: Lön 26 100–31 400 Utb. hgs < 2 år Fast anställd 100 % För. sektor jordbr/industri Arbetarklass Högskola Kännetecknande egenskaper: Lön > 31 400 Utb. > 4 år Fast anställd 100 % För. sektor undervisning Övre medelklass Universitet
tivt ingen högskoleutbildning alls), utbildad vid någon av de mindre högskolorna, föräldrar som arbetar inom jordbruks‐ eller industri sek‐ torn samt med en bakgrund i arbetarklassen.
Denna triangulära struktur är viktig för att förstå lärarrummet och demonstrerar hur lärarna fördelas utifrån, i första hand, dessa tre ytterlighetspositioner. De lärare som befinner sig vid eller i närheten av den första positionen (lärare med längre utbildning, högre lön och ett högre socialt ursprung) befinner sig också, geometriskt, längst ifrån lärarna vid eller i närheten av positionerna i den övre delen av detta rum. Däremellan återfinns en tredje position som, förefaller vara fast förankrad på arbetsmarknaden, men som saknar samma utbildnings‐ meriter som lärarna vid den förstnämnda positionen.
En kompletterande bild av lärarrummet
Nästa steg i analysen är att fördjupa tolkningen av rummet genom att använda de supplementära variablerna och modaliteterna. Inlednings‐ vis undersöks hur rummets struktur kan relateras till olika gymnasie‐ lärarkategorier. Därefter studeras hur kön, ålder och antal år i yrket kan förklara skillnaderna i lärarrummet. Avslutningsvis diskuteras hur lärarrummet kan förstås i relation till egenskaper knutna till skolor och skolkarakteristik samt vilka regionala skillnader som kan avtäckas.
Lärarkategoriernas positioner
Ett första steg när det är dags att skapa en fördjupad tolkning av rum‐ mets struktur är att relatera den till olika gymnasielärarkategorier, det vill säga den undervisningsposition som lärarna har.222 Detta är av rele‐ vans inte minst för att det ger oss en bild av hur homogen respektive heterogen ”kåren” i sig kan sägas vara. Det kan vara värt att poängtera att även om vi talar om gymnasielärarna som en yrkeskategori så har vi att göra med en grupp som både rekryteras från olika sociala skikt, är av olika åldrar och bedriver sin yrkesverksamhet under olika professio‐ nella villkor. Frågan om hur spridningen av tillgångar kan relateras till olika lärarkategorier är därför central för att förstå de inomprofessio‐ nella skillnaderna.Då medelpunkterna för lärarkategoriernas positioner projiceras i planet av axel 1 och 2, blir det tydligt att dessa i första hand sprider sig längs den andra axeln. Längs den första axeln framträder framför allt
222
Denna tjänstetitel bygger på den information som de enskilda skolorna rapporterar in till SCB. I de fall där en individ innehaft flera positioner har aktivitetsgraden (högre aktivitetsgrad går före lägre) använts som urvalsinstrument.
en åtskillnad mellan å ena sidan lärare i teoretiska ämnen (det vill säga ämneslärare i matematik/naturvetenskap, svenska/språk och samhälls‐ vetenskap) och lärare i några av de praktisk/estetiska ämnen, nämligen musik och drama/dans, på grafens högra sida, och å andra sidan lärare i yrkesämnen och tekniska ämnen på grafens vänstra sida. Avståndet mellan de mest extrema positionerna, yrkeslärarna och musiklärarna, är 1,1 standardavvikelser vilket är att betrakta som ett betydande avstånd.223
Avstånden mellan lärare i tekniska ämnen och ämneslärare i samhällsvetenskapliga ämnen (för att ta ett exempel) inte lika stor (0,5 standardavvikelser) men betydande. Detta kan tolkas som att den sociala differentieringen inom läraryrket förvisso är närvarande och åskådliggjord, men inte den mest betydande åtskillnaden i relation till de olika gymnasielärarkategorierna. Den sociala skiktningen som framträder i rekryteringen till olika undervisningsämnen kan sägas vara grundad i en åtskillnad mellan yrkeslärarna, och delvis lärarna i tekniska ämnen, som i större utsträckning kommer från en arbetar‐ klassbakgrund och lärarna i teoretiska ämnen men särskilt musik‐ ämnet som har en förhållandevis högre social rekrytering, där en större andel kommer från den kulturella medelklassen. En skillnad som också noterats i föregående kapitel där studentrekryteringen stod i fokus. Dessa skillnader i social rekrytering finner också sin förklaring, vilket framkommer längre ned, då hänsyn tas till lärarnas ålder. 223 Detta enligt den tumregel som Le Roux och Rouanet ställer upp för bedömningen av avstånd mellan medelpunkter i rummet av modaliteter där en standardavvikelse större än 0,5 bedöms vara betydande och en standardavvikelse större än 1 stor, se Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, s. 197–198 och 234 och Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Multiple Correspondence Analysis, s. 59.
Graf 4: Lärarkategorier och behörighet som supplementära variabler, planet av axel 1 och 2.
Den stora differentieringen mellan de olika lärarkategorierna återfinns längs den andra axeln, den som tidigare definierats som en motsätt‐ ning mellan lärare med olika grad av meritering och utbildning. Längs den andra axeln framträder en tydlig motsättning mellan å ena sidan ämneslärare i teoretiska ämnen, och särskilt lektorerna som intar en extremposition längs söderut i graf 4 ovan där lärarna med de mest stabila positionerna och mer omfattande meriterna återfinns, och å andra sidan lärare i praktisk estetiska ämnen, som lärare i drama/dans, media, hemkunskap och idrott och även yrkeslärare. Lektorerna intar en särställning i meritpolen sett till övriga lärargruppers positioner. Till lärarna i drama/dans som befinner sig längst från gruppen lektorer längs den andra axeln är avståndet så stort som dryga 1,7 standard‐ avvikelser vilket är att betrakta som ett mycket stort avstånd, i statistisk bemärkelse. Även avstånden mellan ämneslärarna i teoretiska ämnen och de praktisk estetiska ämnen är märkbara. Exempelvis är avståndet mellan gymnasielärare i matematik/naturorienterade ämnen -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 Axel 2 (0,260) Meriter/position -Matematik/Naturvetenskap Samhällsorienterade ämnen Svenska/Språk Tekniska ämnen Ekonomiska ämnen
Övriga allmänna ämnen Media Idrott Musik Bild Hemkunskap Lektorer Drama/Dans Yrkesämnen Speciallärare Meriter/position + Mkt nedärvda tillg
Ingen pedagogisk utb.
Pedagogisk utb. + behörig
Pedagogisk utb. ej behörig Axel 1 (0,275)
och drama/danslärare 1,0 standardavvikelse och mellan de först‐ nämnda och hemkunskapslärare knappt 0,9 standardavvikelser. Ämneslärarna i de teoretiska ämnena befinner sig i ungefär samma position längs den andra axeln, inga tydliga skillnader finns mellan dem, men desto större avstånd till lärarna i praktisk/estetiska ämnen som befolkar de norra delarna i grafen.
Den andra axeln har tolkats som en differentiering i förhållande till lärarnas meritering och utbildning. Denna differentiering förstärks om hänsyn även tas till lärarnas behörighet (uppåtpekande trianglar i graf 4 ovan). Jag har tidigare kunnat konstatera att de obehöriga lärarna är en grupp som ökat över åren inte minst inom gymnasieskolan och dessa återfinns i distinkt olika positioner i rummet. Andelen obehöriga lärare är klart överrepresenterade i grafens övre del, och medelpunkten för de obehöriga lärarna har en dragning norrut längs den andra axeln där lärarna med minst meriter och svagast förankring på arbetsmarknaden återfinns. De lärare som är behöriga för den tjänst de innehar är å andra överrepresenterade i grafens nedre del. Däremellan återfinns de lärare som visserligen har en pedagogisk utbildning men vars inriktning inte är anpassad för deras undervisningstjänst.
För att sammanfatta: De två mest bidragande axlarna i lärarrummet ger oss en uppdelning främst längst den andra axeln där lärare i prak‐ tisk/estetiska ämnen och yrkesämnen separeras från lärare i teoretiska ämnen. De förstnämnda saknar i större utsträckning behörighet i de ämnen som man undervisar i, har i större utsträckning en tidsbe‐ gränsad anställning och arbetar i större omfattning deltid. Skillnaderna mellan lärarna i de olika teoretiska ämnena är relativt små med un‐ dantag för att det finns betydande skillnader mellan de ”vanliga” lärarna i teoretiska ämnen och lektorerna som positionerar sig klart närmare meritpolen.
De olika lärarkategoriernas positioner och medelpunkterna för den supplementära variabeln behörighet ger oss också en fördjupad förstå‐ else för den tredje axelns struktur (se graf 5 nedan). Kombineras den första axeln med den tredje framträder en struktur som separerar de lärare som har en pedagogisk utbildning men som saknar behörighet för de ämnen som man undervisar i från övriga lärare i materialet. Den tredje axeln ger oss också en uppdelning mellan de lärare som arbetar heltid, söderut längs den tredje axeln, och lärare som innehar deltids‐ tjänster, norrut längs den tredje axeln. Vad gäller lärarkategorierna separeras längs den tredje axeln lektorerna, som intar en position långt norrut i graf 5, från övriga lärarkategorier, vilket indikerar att flertalet inom denna grupp lärare arbetar deltid, alternativt delar sin tid mellan olika arbetsgivare.
Graf 5: Lärarkategorier och behörighet som supplementära variabler, planet av axel 1 och 3.
Längs den tredje axeln återfinns också vissa skillnader mellan olika ämnen exempelvis mellan musik‐ och hemkunskapslärarna längre norrut i grafen och lärare i idrott och mediaämnen längre söderut. Dessa grupper särskiljs också av att det är fler som undervisar i dessa ämnen utan att ha en formell behörighet. Tilläggas bör att skillnaderna mellan de olika lärargrupperna längs den tredje axeln är relativt små. Detta talar för att de inomprofessionella skillnaderna inom gymnasie‐ läraryrket bäst kan förstås genom att ta hänsyn till den första och andra axeln.
Kön och läraranciennitet
Jag ska härnäst fördjupa mig i hur variablerna kön, ålder samt antalet år i yrket strukturerar lärarrummet.
Populationen består av ungefär lika många män som kvinnor (3 511 män respektive 3 624 kvinnor). Kön som supplementär variabel har
-1.50 -0.75 0 0.75 1.50 -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 Axel 3 (0,218) Matematik/Naturvetenskap Samhällsorienterade ämnen Svenska/Språk Tekniska ämnen Ekonomiska ämnen
Övriga allmänna ämnen
Media Idrott Musik Bild Hemkunskap Lektorer Drama/Dans Yrkesämnen Speciallärare Extrempositioner Mellanpositioner Mkt nedärvda tillg
Ingen pedagogisk utb. Pedagogisk utb. + behörig
Pedagogisk utb. ej behörig
Axel 1 (0,275)
ingen större spridningseffekt i det rum som konstruerats. En viss spridning framträder längs den första axeln (standardavvikelse 0,3), en differentiering som är märkbar men inte särskilt stor. Den andra respektive tredje axeln ger oss inga signifikanta könsskillnader. Sprid‐ ningen längs den första axeln kan relateras till de olika lärar‐ kategoriernas positioner där förhållandevis fler manligt kodade lärartjänster, som yrkeslärare och lärare i teknik och ekonomi, drar åt den vänstra delen längs den första axeln medan i huvudsak mer kvinnligt dominerade ämnen, som drama/danslärare, lärare i musik och ämneslärare i svenska/språk intar position mer åt den högra sidan av den första axeln. När det gäller könsbalansen har tidigare konsta‐ terats att det skett en viss feminisering av gymnasieläraryrket224
, vilket möjligen indikerar att könsskillnaderna längs den första axeln även hänger samman med ålderstrukturen, eller det antal år som lärarna arbetat.
Just ålder och antalet år i yrket är intressanta att studera tillsam‐ mans. Det finns naturligtvis en viss överlappning mellan kategorierna: för att ha kunnat jobba 30 år i yrket krävs att du uppnått minst 50 år225
, däremot är det möjligt att man gjort ett ganska sent inträde på lärar‐ banan och därmed har hög ålder men begränsad lärarerfarenhet. Studeras de supplementära modaliteternas spridning för ålder respek‐ tive antalet år i yrket längs den första och andra axeln framträder en tydlig överlappning, men denna är inte total. Ålderskategorierna sprider sig i större utsträckning längs den första axeln medan antalet år man arbetat i yrket har en större spridning längs den andra axeln. När det gäller ålder återfinns det största avståndet mellan <= 30 år å ena sidan och 55–60 år och > 60 år å den andra (ett avstånd på ungefär 1,3 standardavvikelse) längs den första axeln. Längs den andra axeln finns också ett betydande avstånd mellan de yngsta och de äldsta lärarna i materialet, men detta är något mindre än det som framträder längs den första axeln (0,9 standardavvikelser). 224 Se kapitel 4 i denna avhandling. 225 De yngsta lärarna i datamaterialet som har en 30‐årig yrkesverksamhet 2008 är 48 år (sammanlagt fyra individer), ytterligare ett antal (nio stycken) är 49 medan en lite större grupp (59 stycken) är 50 år.
Graf 6: Kön, antal aktiva år som lärare och ålder som supplementära variabler, planet av axel 1 och 2.
Antalet år man arbetat i yrket har inte oväntat en kraftig spridning längs den andra axeln, vi får hålla i åtanke att denna axel främst ut‐ tryckte grad av meritering och position på arbetsmarknaden. Mellan extrempunkterna 1–2 år samt => 26 år finns ett avstånd på drygt 1,6 standardavvikelser, ett betydande avstånd. Till skillnad från ålders‐ variabeln uppvisar antalet år man arbetat i yrket en något mindre spridning längs den första axeln (avståndet mellan extremmodali‐ teterna 1–2 år i yrket samt => 26 år uppgår till 1,0 standardavvikelse).
Det kan vara en idé att studera dessa resultat lite närmare. Genom att använda koncentrationsellipser226
för variabeln antal år i yrket (graf 7 a–d) illustreras individernas spridning i rummet. De lärare som
226
Formen på ellipserna ger en bild av individernas spridning i rummet. Le Roux och Rouanet betonar att för ett normalt format submoln av individer täcker koncentrat‐ ionsellipserna in 86,47 procent av individerna Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Multiple Correspondence Analysis, s. 70. -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 Män Axel 2 (0,260) Ålder <=30 Ålder 31-35 Ålder 36-45 Ålder 46-55 Ålder 55-60 Ålder >60 Arb lärare 1-2 år Arb lärare 3-9 år Arb lärare 10-25 år Arb lärare => 26 år Kvinnor År i yrket Meriter/Position -Axel 1 (0,275) Mkt nedärvda tillg Meriter/Position + Ålder
arbetat mellan 3 och 9 år i yrket är till antalet flest och har den största spridningen i rummet. Lärare i denna åldersgrupp är med andra ord välrepresenterad i alla delar av lärarrummet. Graf 7 a–d: År i yrket som strukturerande faktor, fyra grupper, planet av axel 1 och 2. Individerna som arbetat 1 till 2 år i yrket intar i första hand positioner i grafens övre del men är samtidigt utspridda längs den övre delen av den andra axeln. De lärare som har varit längst i yrket (=>26 år) är i första hand utspridda längs den första axeln, med en tydlig förskjut‐ ning mot grafens nedre vänstra hörn. Väldigt få av dessa lärare åter‐ finns i grafens övre del. Vidare kan konstateras att lärarna med längst yrkeserfarenhet i huvudsak sprider ut sig längsmed den första axeln, den sociala dimensionen, medan de i större utsträckning är koncen‐ trerade till de nedre delarna av grafen där lärarna med mest meriter
-1.0 -0.5 0 0.5 1.0 -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 1.5
Arbetat som lärare 1-2 år
Axis 1 (0,275) Axel 2 (0,260) -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 1.5
Arbetat som lärare 3-9 år
Axis 1 (0,275) Axis 2 (0,260) -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 1.5
Arbetat som lärare 10-25 år
Axis 1 (0,275) Axis 2 (0,260) -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 -1.0 -0.5 0 0.5 1.0 1.5
Arbetat som lärare => 26 år
Axis 1 (0,275) Axis 2 (0,260)
och den mest stabila positionen på arbetsmarknaden återfinns. I relat‐ ion till de ”nyare” lärarna indikerar formen på ellipsen en större sprid‐ ning längs med den andra axeln, men i huvudsak i de delar av rummet där lärarna med begränsade professionella tillgångar återfinns.
Den mest centrerade gruppen, lärarna som arbetet 3–9 år yrket, är intressanta då de innehåller lärare från samtliga delar av rummet. Detta indikerar att hur yrkeskarriärerna för lärare gestaltar sig tar sig olika uttryck över tid. Ett par år i yrket innebär säkerligen för en stor del av lärarna att man når en mer stabil position på arbetsmarknaden, men det finns sannolikt stora variationer som kan kopplas samman olika typer av lärartjänster och olika skolor.
Sammanfattningsvis bör tilläggas att frågan om läraranciennitet (i betydelsen att man har lång yrkeserfarenhet) till stor del naturligt hänger samman med några av de variabler som strukturerat den andra axeln, exempelvis lön, enligt den logik att lönen vanligtvis ökar i för‐ hållande till hur länge man varit anställd. Men samtidigt är sambandet mellan exempelvis lärarnas utbildningstillgångar och huruvida man är behörig för sin tjänst eller ej på samma sätt naturligt relaterad till hur länge man arbetat i yrket. Den delvis olikartade spridningen i rummet vad gäller ålder och antalet år man arbetat i yrket, där den senare i