och 2: Sociala och meritmässiga skillnader

Nästa steg i analyskedjan är att närmare studera de aktiva variabler  som  bidrar  allra  mest  till  att  skapa  avstånd  mellan  lärarna  i  analysen.  Detta  görs  genom  att  för  varje  axel  presentera  de  variabler  och  varia‐ belvärden  som  bidrar  över  genomsnittet  för  samtliga  variabler  och  modaliteter.220  Med anledning av axel 1 och axel 2:s likheter illustreras  dessa nedan som ett plan. 

Axel 1 och 2: Sociala och meritmässiga skillnader 

Axel ett och två betraktade som ett plan ger oss en struktur som visua‐ liseras i graf 1 nedan.   Den första axeln i korrespondensanalysen fångar sammanlagt nästan  34  procent  av  skillnaderna  i  materialet.  Denna  varians  är  med  andra  ord central för att förstå det lärarrum som byggts upp och de variabler  som skapar denna skillnad är av avgörande betydelse. Det första steget  blir därför att närmare analysera rummets struktur utifrån denna första  opposition.           219

 För  liknande  resonemang  om  axlar  som  ligger  nära  varandra  i  bidragsvärde,  se  Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland  svenska studenter i Paris och New York, s. 326f.  220  För variablerna 100/Q där Q är antalet aktiva variabler, det vill säga 100/6 eller 16,7  procent, och för modaliteterna 100/m där m är antalet aktiva modaliteter, med andra  ord 100/22 eller 4,55 procent. 

Analysens första axel struktureras i första hand utifrån variabler som  kan  relateras  till  lärarnas  sociala  ursprung.  Sammanlagt  sju  av  de  tio  modaliteter  som  bidrar  över  genomsnittet  till  variansen  i  den  första  axeln  kan  härledas  till  lärarnas  familjebakgrund  (grå  figurer  i  grafen  nedan).  Sammanlagt  bidrar  de  tio  modaliteterna  till  84,5  procent  av  axelns totala varians.  

Graf 1: De mest bidragande aktiva modaliteterna till axel 1 (horisontell). Planet  av axel 1 och 2. 

 

Kommentar:  Text  med  kursiverad  stil  indikerar  modaliteter  som  bidrar  över  genom‐ snittet till den första axeln, fet stil indikerar modaliteter som bidrar över genomsnittet  till den andra axeln, understruken text indikerar modaliteter som bidrar över genom‐ snittet både till den första och andra axeln. 

Följande polariteteter framträder. I grafens vänstra del återfinns lärare  med  en  arbetarklassbakgrund  (10,2  procent  av  axelns  totala  varians)  och  den  lägre  medelklassen  (7,7  procent)  och  vars  föräldrar  arbe‐ tar/arbetat  inom  jordbruks‐  eller  industrisektorn  (14,2  procent)  samt 

-1.50 -0.75 0 0.75 1.50 -1.50 -0.75 0 0.75 1.50 Axel 1 (0,275) Jordbruk/Industri ^{Handel/Service} Undervisning Lön <19250 Lön 26100-31400 Utbildning hgs=< 2 år Tillfällig anställning Övre medelklass Medelklass Lägre medelklass Arbetarklass Axel 2 (0,260)

Lite nedärvda tillg

Lön >31400 Utbildning hgs=> 4 år Större universitet Meriter/position + Meriter/position -Mkt nedärvda tillg

inom handels‐ eller servicesektorn (5,1 procent). Dessa individer står i  motsättning  till  lärarna  i  grafens  högra  del  som  samlar  individer  ur  medelklassen  (5,0  procent)  och  den  övre  medelklassen  (11,6  procent)  samt lärare som vars föräldrar själva arbetar eller arbetat inom under‐ visningssektorn (12,6 procent). De variabler som i högre grad än andra  bidrar till att strukturera den första axeln är med andra ord sådana som  har att göra med föräldrarnas yrkessektor. En opposition mellan å ena  sidan lärare vars föräldrar har en bakgrund inom jordbruks eller indu‐ strisektorn  och  å  andra  sidan  sådana  lärare  som  har  en  eller  flera  föräldrar som själva arbetat inom undervisningssektorn och där yrkes‐ valet således gått i arv. 

Utöver  dessa  sociala  variabler  återfinns  ytterligare  tre  modaliteter  som  bidrar  över  genomsnittet  till  den  första  axeln.  Å  ena  sidan  på  grafens vänstra sida lärare med en kortare utbildning i bagaget (2‐årig  högskoleutbildning  eller  kortare,  5,1  procent)  samt  lärare  med  en  löneinkomst  på  26–31 000  (den  näst  högsta  lönekategorin)  (7,4  pro‐ cent)  och  å  andra  sidan  på  grafens  högra  flank  lärare  med  de  lägsta  löneinkomsterna  i  materialet  (5,6  procent).  Två  av  dessa  variabler  (Utbildning  hgs  <=2år  och  Lön  <19 250)  drar  också  iväg  uppåt  längs  den andra axeln, vilket talar för att denna uppdelning längs den första  axeln  får  större  djup  genom  att  närmare  studera  den  andra  axelns  bidragande modaliteter. 

Den  andra  axeln  kännetecknas  i  sin  tur  i  huvudsak  av  skillnader  relaterad  till  den  tjänst  respektive  de  yrkesrelaterade  egenskaper  som  lärarna besitter. Den andra axeln förklarar 29,6 procent av skillnaderna  i materialet. Sammanlagt sju modaliteter överstiger det genomsnittliga  bidraget  och  dessa  sju  modaliteter  förklarar  närmare  75  procent  av  axelns totala varians. 

Axel 2, den vertikala i graf 1 ovan, skiljer ut lärare, i den nedre delen  av grafen, som har en längre högskoleutbildning, fyra år eller mer, (9,6  procent  av  axelns  totala  varians),  som  är  utbildade  vid  något  av  de  större  universiteten221

  (7,6  procent),  som  har  de  högsta  lönerna  i  materialet  (5,1  procent)  samt  som  har  föräldrar  som  arbetar/arbetat  inom undervisningssektorn (4,8 procent). Dessa egenskaper står i mot‐ sättning  till  egenskaperna  på  grafens  övre  del.  I  denna  del  återfinns  lärare  som  har  en  kortare  högskoleutbildning  alternativt  gymnasie‐ utbildning som högsta utbildningsnivå (8,4 procent), en tidsbegränsad  anställning  (24,8  procent)  och  de  lägsta  lönerna  i  materialet  (14,4  procent).  

Denna beskrivna motsättning ger oss med andra ord en opposition  inom  gymnasieläraryrket  mellan  å  ena  sidan  vad  som  kan  karaktäri‐

       

221

 Dessa  är:  Uppsala  universitet,  Stockholms  universitet,  Linköpings  universitet,  Göteborgs universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. 

seras  som  en  grupp  lärare  med  hög  grad  av  meritering  och  en  stabil  position  på  arbetsmarknaden  (de  fast  anställda  dominerar  gruppen),  med de högsta lönekategorierna och å andra sidan lärare som inte bär  upp  samma  kvalifikationskrav  och  som  verkar  under  mer  tillfälliga  anställningar  och  med  lägre  löneinkomst.  Denna  differentiering,  som  förklarar 27 procent av den totala variansen i materialet, är intressant  eftersom  den  differentierar  lärarkåren  utifrån  den  position  och  status  man har på arbetsmarknaden.  

Sammantaget kan konstateras att axel 1 och 2 betraktat som ett plan  ger  tydliggör  ett  antal  olika  pooler.  En  första  som  karaktäriseras  av  lärare  med  en  bakgrund  i  främst  arbetarklassen  men  också  de  lägre  klasserna,  med  medelhöga  löner  och  ”medelhöga”  utbildnings‐ investeringar.  En  andra  med  en  dragning  nedåt  i  grafen  längs  den  första  axeln  som  karaktäriseras  av  mycket  utbildningsmeriter,  höga  löner,  tillhörande  de  högre  samhällsklasserna  och  med  föräldrar  som  har  en  bakgrund  inom  undervisningssektorn.  Denna  grupp  är  dock  mer  utspridd  längs  den  första  axeln.  Avslutningsvis  återfinns  en  pol  som  karaktäriseras  av  att  besitta  egenskaper  som  antyder  en  mindre  stabil  position  på  arbetsmarknaden,  med  tillfälliga  anställningar  och  den lägsta lönekategorin i materialet.  

In document Skollärare : Rekrytering till utbildning och yrke 1977-2009 (Page 148-151)