Figur 3 visar IT-stöd som finns lokaliserat på många ställen i verk- samheten, väl synliga både för studenter och för lärare. Stöden an- vänds inte bara av studenterna utan även av lärarna, då de är en naturlig del av högskolekulturen. Stöden underlättar lärandet för
56
studenterna och undervisningen för lärare. Studenter, lärare och verktyg interagerar och lär av varandra, jämför med Lave & Wengers (1991) utveckling och tolkning av den sociokulturella teo- rin där ”newcomers” skolas in i en ny miljö och kultur av ”oldti- mers” olika beteenden.
Figur 3 Modell över hur IT-stöd/digitala verktyg är integrerade i högskole- verksamheten och används av både personal och studenter i syfte att skapa bättre förutsättningar för studenternas lärande.
Att ha diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter är inget unikt eller udda i sammanhanget. Då stöden finns öppet i verksamheten kan stu- denter och lärare lära av varandra och det blir naturligt att använda verktygen. Ett stöd som är nödvändigt att använda för en student med funktionshinder kan öka handlingsutrymmet och valfriheten även för andra studenter.
Jag vill dock förtydliga min ståndpunkt angående särskilt pedago- giskt stöd och diagnostisering av läs- och skrivsvårigheter. Att få svå- righeterna diagnostiserade är betydelsefullt och meningsfullt för många studenter. Studierna går bra för många av de studenter som har diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter vid Malmö högskola. Enligt
57
utdrag från Ladok33
var genomströmningen för studenter med dia- gnostiserade läs- och skrivsvårigheter vid Malmö högskola från 2000 till 2003 över 80 %. Läsåret 2001 – 2002 var genomströmningen för dessa studenter till och med något högre än för andra studenter vid högskolan34
. Diagnoser underlättar för många studenter och det kan kännas som en befrielse för en student att få bekräftat att svårigheter- na inte beror på att han/hon är ”obegåvad” eller ”lat”.
Viss sorts stöd kan bara användas av studenter med funktionshin- der. Teckenspråkstolk och hörselslinga är sådana exempel. Vidare vill inte alla ha exempelvis anteckningshjälp. Merparten av studenterna vill göra egna anteckningar under en föreläsning, då anteckningar är något personligt. Särskilt pedagogiskt stöd skulle delvis kunna bli till- gängligt för alla studenter som har behov av att använda det i sam- band med studierna. Stöd som förlängd tid under tentamen borde kunna tillhandahållas för alla som önskar. En skriftlig campustenta- men är avsedd att validera om studenten har uppnått målen med kur- sen. I kursplaner står oftast inget om att studenter måste klara av att svara på frågor inom en viss tid. Ett annat stöd är att använda dator under tentamen. Studenter som stavar dåligt (oberoende av vilken an- ledning) har då möjlighet att kontrollera sin stavning via rättstav- ningsprogram, och riskerar inte att bli bedömd utifrån bristfällig stav- ning. Även datorstöd under tentamen borde kunna gå att arrangera för de studenter som anser sig ha behov av det, genom att anordna tentamenstillfällen i datorsalar (om det inte finns tillräckligt många bärbara datorer att låna ut). Det är endast några exempel som är be- skrivna ovan. Ofta går det att finna genomförbara lösningar för att öka tillgängligheten vilket är i linje med de syften och mål som be- skrivs i kursplanerna.
Genom att tillgänglighetstänkandet blir en del av högskolekulturen kan många små insatser leda till en tillgängligare högskola med ökad genomströmning av studenter. Det finns mycket som medveten perso- nal kan göra för att underlätta och öka valfriheten och handlings- utrymmet för studenter genom att bidra till en kultur där studenter och personal lär av varandra och där digitala verktyg är naturliga att
33
System där studenters studieaktiviteter följs upp.
34
Utdraget från Ladok har jag fått tillgång till via Malmö högskolas dyslexipedagog.
58
använda som medierande artefakter för lärandet (jämför exempelvis Säljö, 2005; Kozulin, 1998; och Gindis, 2003).
Enligt designteori (Löwgren & Stolterman, 2004) ska en artefakt underlätta vardagen och detta gäller även digitala verktyg vid högre utbildning. Det behövs dock mer kunskap om vad som krävs för att studenterna ska använda stöden så att deras lärande underlättas och svårigheterna kompenseras. Det är först då lärandet underlättas som digitala verktyg blir medierande pedagogiska artefakter.
59
SAMMANFATTNING AV TEXTERNA
För att minska antalet upprepningar i texten tillhandahålls nedan kortfattade sammanfattningar av de fyra artiklar/texter som ingår i denna avhandling. Metod, resultat och diskussion från studierna har behandlats tidigare i ”kappan”.
(1) The design of distance education environments that use
collaborative learning
2001 utvecklades och genomfördes en distanskurs i miljö och lärande om 5 poäng vid Lärarutbildningen i Malmö. Målet var att kursen skulle vara tillgänglig för alla studenter, både med avseende på peda- gogik och på teknik. Kursen skulle även vara tillgänglig för personer med funktionshinder, i synnerhet för studenter som är särskilt utsatta då högskolekulturen till stor del är textbaserad, i detta fall var synska- dade och studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter främst i fokus. Inför kursutvecklingen formulerades tillgänglighets- kriterier för pedagogik och teknik. En teoretisk plattform baserad på lärandeteori formulerades och blev en grund för kursens innehåll och uppläggning. Olika tekniska plattformar för webbaserat samarbete och kommunikation inventerades och jämfördes. Därefter togs beslut om att utveckla en egen plattform. Pedagoger, bibliotekarier, tekniker och en designer deltog aktivt i att utveckla en teknisk plattform för webbaserat samarbete och kommunikation. I denna artikel, som är publicerad35
i Information, Technology and disability journal 36
, pre- senteras tillgänglighetskriterier för pedagogik och teknik. Vidare be-
35
Textens layout skiljer sig från den i ITD Journal. Texten är också språkligt korrigerad på några ställen.
36
ITD Journal: http://www.rit.edu/~easi/itd.htm (Accessdatum: 2005-03-13)
60
skrivs i texten den teoretiska plattform baserad på lärandeteori som ligger till grund för innehåll i och uppläggning av kursen miljö och lärande samt tankar kring utveckling av det webbaserade kommunika- tionssystemet.
(2) Accessible distance education – an educational issue?
Texten behandlar den pedagogiska tillgängligheten i en nätbaserad 5 poängskurs på distans i miljö och lärande utifrån pedagogiska och tekniska tillgänglighetskriterier (presenterade i text 1). Efter ett omfat- tande rekryteringsarbete anmälde sig åtta studenter med olika funk- tionshinder till i kursen, som handlade om miljö och lärande, vid Lä- rarutbildningen, Malmö högskola. Fyra var synskadade (en av dem var multihandikappad), två hade läs- och skrivsvårigheter – dyslexi, en stammade och en hade reumatism. Trots tillgänglighetskriterier var kursen inte tillgänglig för alla då fyra studenter inte fullföljde kursen. Två av dem uppgav att de hade datorproblem och två avbröt på grund av tidsbrist. Texten avslutas med en diskussion om hurvida nya till- gänglighetskriterier behövs och om det överhuvudtaget är möjligt att formulera tillgänglighetskriterier för distansutbildning. Texten är granskad, presenterad och publicerad37
i samband med konferensen ED-Media 2003.
(3) Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det
möjligt?
I denna text beskrivs planering, utveckling och genomförande av två nätbaserade kurser i miljö och lärande vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, ur ett designperspektiv, vilket innebär att nätbaserad utbild- ning ses som en design. I texten ges exempel på både övergripande och mer detaljerade frågor som diskuterats i skapandeprocessen i syfte att synliggöra olika dimensioner av tillgängligheten. Baserat på deltagar- nas inlägg i den ena kursen där åtta studenter med funktionshinder deltog (se text 2) analyseras kursens tillgänglighet och tillgänglighets- kriterier ytterligare jämfört med text 2 (Accessible distance education –
An educational issue?). I den andra nätbaserade kursen besvarade 53
lärarstudenter av de 70 som läste kursen en enkät som bland annat
37
Textens layout skiljer sig från den publicerad i samband med konferensen ED-Media 2003. Texten är också språkligt korrigerad på några ställen.
61
behandlade kursens tillgänglighet. Slutsatserna från studien är att till- gängligheten också är beroende av interaktionen mellan studenter, lä- rare och högskolekultur. Interaktionen ger upphov till dynamiska och unika situationer, som enligt designteori (Löwgren & Stolterman, 2004), inte går att förutsäga med riktlinjer/kriterier.
(4) Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av
digitala verktyg
Då informationssökning är en viktig kompetens inom högre utbildning fokuserar denna text på hur studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter kompenserar problem som uppstår i samband med informationssökning med hjälp av digitala verktyg. Vidare studeras specifikt studenternas sätt att använda webbaserade bibliotekskatalo- ger, eftersom dessa kan ses som digitala verktyg vars användning ska öka tillgängligheten till studierna. I texten redovisas två studier där 28 studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter deltog. I den ena studien intervjuades studenterna om sina högskolestudier vid Malmö högskola våren 2003. Frågorna behandlade bland annat stu- denternas upplevelser och användning av högskolans stöd samt biblio- tek och dess service. I den andra studien sökte samma studenter in- formation i webbaserade bibliotekskataloger samtidigt som skärm- bilderna spelades in med ett datorprogram. Skärmbilderna, i form av filmer, observerade och analyserades. Studien gjordes för att få kun- skap om hur studenterna sökte information i praktiken och för att få information om hur biblioteksservicen till studenterna kan förbättras så att tillgängligheten till studierna kan öka. Resultatet från studierna visar att det finns stöd för studenter som har behov av det. Det kan dock ifrågasättas om studenterna känner till vilka digitala verktyg som finns och har kunskap om hur de bör använda dem. Merparten av studenterna var ovana vid att använda webbaserade bibliotekskatalo- ger. Det var inte studenternas läs- och skrivsvårigheter som var mest problematiska utan snarare hur katalogernas webbgränssnitt var de- signat. Det svåraste var att kombinera all information som de hade i sökformulärets olika fält samt att förstå betydelsen av bibliotekskultu- rens väletablerade begrepp som ämnesord, klassifikation och MeSH- termer.
62
63
SLUTORD
Detta arbete har varit mycket lärorikt och inspirerande. Även fram- över kommer jag att utgå från högskolors och universitets uppdrag att bredda rekryteringen av studenter (proposition 2001/02:15; 2004/05:162).
Jag avslutar min licentiatavhandling med ett citat av KG Hammar (Hammar & Lönnroth, 2004, sidan 196). Citatet speglar min livsin- ställning och min syn på forskning.
Visst är jag en sökare. […] Men jag är också en finnare. Jag hoppas att det också framgår. Den som inte finner något under vägen fort- sätter nog inte. Vi behöver bekräftelse under resans gång att vi är på rätt väg. Det är som när vi i okända kvarter letar efter en gatu- adress med en vägbeskrivning i handen. Där är den gatan, där är det gathörnet, där svänger jag vänster och så vidare. När vi i verk- ligheten känner igen något från vägbeskrivningen, får vi en bekräf- telse på att vi är på rätt väg. Och vi inspireras att leta vidare.
(KG Hammar)
64
65
REFERENSER
Agayev, V. (2003) Vygotsky in the Mirror of Cultural Interpretations. In A. Kozulin, B. Gindis, V. Ageyev, & S. Miller (Eds.), Vygotsky’s Educational The-
ory in Cultural Context (pp. 432-449). New York: Cambridge University Press.
Alvesson, M., Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Bodil (2003) Dyslexi: termer, regelverk och förhållningssätt. I Lund- gren, T. Framtidens läromedel. Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet och FMLS. Antonsson, S. (1998) Hörselskadade i högskolestudier : Möjligheter och Hinder.
Linköping: Linköpings universitet.
Bereiter, Carl (2002) Education and mind in the knowledge age. Mahwah, NJ.: Erlbaum Associates.
Bruner, J. (1996) The culture of education. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Burgstahler, S. (2002) Universal design of distance education. In Information
Technology and Disability Journal. Jan02, Vol. 8, No. 1.
Carlsson, B. (1984) Grundläggande forskningsmetodik för vårdvetenskap och be-
teendevetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag.
Carmichael, H., L. (1999) Restructuring the university system: What level of public support? In Canadian Public Policy, Mar99, Vol. 25 Issue 1, p133, 8p.
Cody, S., A., Pfohl, D. & Bittner, S. (2001) Establishing and Refining Electronic Course Reserves: A Case Study of a Continuous Process. In Journal of Interli-
brary Loan, Document Delivery & Information Supply, Vol. 11 Issue 3, p11,
27p.
Distansutbildningsmyndigheten Rapport 2:2001 (2001) Funktionshinder och di-
stansutbildning.
Dysthe, O (2001) Dialog, samspel og laering. Oslo: Abstrakt forlag. Dysthe, O. (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Ekholm, M., Lander, R. (1993) Utvärderingspraktikan: Att utvärdera skolans
verksamhet. Stockholm: Liber utbildning AB.
Foucault, M. (1986) Vansinnets historia genom den klassiska epoken. Lund: Arkiv Förlag.
66
Gene, N. (2003) Educating for privilege In Nation; Vol. 277 Issue 11, p22, 2p. Gindis, B. (2003) Remediation through education; Sociocultural theory and chil-
dren with special needs. In Kozulin, A., Gindis, B., Ageyev, V., S. & Miller, S., M. (Eds.) Vygotsky’s Educational Theory in cultural context. Cambridge Uni- versity Press: New York.
Grimmet, H. (2003) Special needs in Wales. In Educational Journal , Jun2003 Is- sue 71, p34, 1p.
Guthrie, S. (2000) Making the World Wide Web accessible to all students. In Jour-
nalism & Mass Communication Educator. Spring2000, Vol. 55, Issue 1, p14,
10p.
Hammar, K., G., Lönnroth, A. (2004) Jag har inte sanningen, jag söker den. Stockholm: Ordfront.
Hartman, J. (1998) Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (1998) Pedagogiskt dilemma : specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution.
Herrnstein, R., Murray, C. (1994) The bell curve : intelligence and class structure in American life. New York: Free Press.
Högskolelagen (SFS 1992:1494, 2001:1263)
Johansson, I., Liedman, S.-E. (1987) Positivism och marxism. Stockholm: Nordstedt.
Koschmann, T. (1996). Paradigm shifts and instructional technology: An introduc- tion. In Timothy Koschmann (Ed.), CSCL: Theory and practice of an emerging
paradigm (1-23). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Kozulin, A. (1998) Psychological Tools: A Sociocultural Approach to Education. Cambridge: Cambridge university press.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lag om handikappombudsmannen (1994:749).
Lakoff, G. (1980) Metaphors we live by. Chicago: University of Chicago Press. Lave, J., Wenger, E. (1991) Situated Learning. Legitimate peripheral participation.
Cambridge: Cambridge University Press.
Löwgren, J., Stolterman, E. (2004) Design av informationsteknik : materialet utan
egenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Malmberg, C. (2006) Kunskapsbygge på nätet: En studie av studenter i dialog. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola
Malmberg, C., Svingby, G. (2003) Students' communication and learning in com-
puter supported dialogues. Presenterad på konferensen Learning by dialogues,
Malmö högskola.
Murray, M., Lonne, B. (2006) An Innovative Use of the Web to Build Graduate Team Skills. In Teaching in higher education, Jan06. Vol. 11. No. 1. p63, 14p. Muukkonen, H., Lakkala M., Hakkarainen, K. (2005) Technology-Mediation and
Tutoring; How do They Shape Progressive Inquiry Discourse?. In Journal of the
Learning Sciences. Vol 14. No.4. p 527, 38p.
67
Nilhom, C. (2003) Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilsson-Lindström, M. (2003) Studenter med funktionshinder och deras erfarenhe-
ter av utbildningen vid Lunds universitet. Utvärderingsenheten vid Lunds uni-
versitet (Rapport nr 2003:223).
Osika, E., R. Sharp, D., P. (2002) Minimum Technical Competencies for Distance Learning Students. In Journal of Research on Technology in Education, Spring02, Vol. 34, Issue 3, p318, 8p.
Proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Proposition 2004/05:167 Ny värld – ny högskola
Rath, K., Royer, J. (2002) The Nature and the Effectiveness of Learning Disability Services for College Students. In Educational Psychology Review. Dec02, Vol. 14, No. 4, p353, 29p.
SCB (2003) Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2002 Schacht, T., E., Hanson, G. (1999) Evolving legal climate for school mental health
services under the individuals with disabilities education act. In Psychology in
the Schools, Sep99, Vol. 36 Issue 5, p415, 12p.
Schenker, K. (2006a) Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det
möjligt? Opublicerat manus.
Schenker, K. (2006b) Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digi-
tala verktyg. Opublicerat manus.
Schenker, K., Scadden, L. (2002) The design of accessible distance education envi- ronments that use collaborative learning. In Information Technology and Dis-
ability Journal. Jan02, Vol. 8, No. 1. 18p.
Schenker, K. (2003a) How can Courses become more Accessible for Disabled Peo- ple with the help of IT?. In Lassner, D. & McNaught, C. Proceedings of ED-
MEDIA 2003, 3220-3221. Norfolk, Virginia: Association for the advancement
of computing in Education.
Schenker, K. (2003b) Hur kan Malmö högskola öka tillgängligheten med hjälp av IT? - Tankar om tillgänglighetsprojekt vid Malmö högskola., I Linnér, B. & Lindh, A (Ed.), Nära samarbete på distans. Nio texter om att lära på nätet. Malmö: Malmö Högskola.
Schenker, K. (2005) Informationssökningens roll för ökad tillgänglighet till högre utbildning. I Infotrend – Nordisk tidskrift för informationsspecialister. Nr 2, vol 60.
Simmonds, P., L. (2000) Providing Quality Library Service to the Adult Learner: Views of Students, Faculty, and... In Reference Librarian, Issue 69/70, p395, 12p
Singh, D., K. (2003) Students with disabilities and higher education. In College
Student Journal, Sep2003, Vol. 37 Issue 3.
Socialstyrelsen (2003) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa.
68
Stahl, G. (2000). A model of collaborative knowledge-building. Paper presented at the Fourth International Conference of the Learning Sciences (ICLS 2000)38
. Stahl, G. (2002) The complexity of a collaborative interaction, In: Proceedings of
ICLS 2002, Seattle, WA39
.
Stefani, L., Matthew, B. (2002) The difficulties of defining development: A case study. In International Journal for Academic Development, May2002, Vol. 7 Is- sue 1, p41, 10p.
Svingby, G., Malmberg, C. (2003) Alhe - ett system för att via nätburen dialog
göra högre studier tillgängliga. Presenterad på konferensen Learning by dialogu-
es, Malmö högskola.
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2005) Lärande och kulturella redskap: om lärandeprocesser och det kol-
lektiva minnet. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L., Jacobsson, K. (2005)
Den stora utmaningen; Om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Halm-
stads Tryckeri AB.
Vulliamy, G., Webb, R. (2003) Supporting disaffected pupils: perspectives from the pupils, their parents and their teachers. In Educational Research, Winter2003, Vol. 45 Issue 3, p275, 12p.
Vygotsky, L.S. (1978) Mind in society: The development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Vygotsky, L. S (1993) The collected works of L. S. Vygotsky. Vol. 2 The funda-
mentals of defectology (abnormal psychology and learning disabilities). New
York: Plenum Press.
Weiss, K., E., Repetto, J., B (1997) Support services for students with disabilities. In Community College Journal of Research & Practice, Dec97, Vol. 21 Issue 8, p709, 12p.
Wolff, U. (2006) Att studera med dyslexi vid Göteborgs universitet. Göteborg: Gö- teborgs universitet.
Ödman, P.-J. (1979) Tolkning, förståelse, vetande : hermeneutik i teori och prak- tik. Stockholm: AWE/Geber.
38
http://www.cis.drexel.edu /faculty/gerry/publications/conferences/2000/icls/icls.pdf (Accessdatum 2006-03- 25)
39
http://lilt.ics.hawaii.edu/AERA2004/Stahl-ICLS-2002.pdf (Accessdatum 2006-03-25)
69
TEXTER
Schenker, K., Scadden, L. (2002) The design of accessible distance education environments that use collaborative learning. In Infor-
mation Technology and Disability Journal. Jan02, Vol. 8, No. 1. 18p.
Schenker, K. (2003a) How can Courses become more Accessible for Disabled People with the help of IT?. In Lassner, D. & McNaught, C.
Proceedings of ED-MEDIA 2003, 3220-3221. Norfolk, Virginia: As-
sociation for the advancement of computing in Education.
Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det möjligt?
Opublicerat manus.
Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digitala verk- tyg. Opublicerat manus. Texten är en utvecklad version av: Schenker,
K. (2005) Informationssökningens roll för ökad tillgänglighet till hög- re utbildning. I Infotrend – Nordisk tidskrift för informationsspecialis-
ter. Nr 2, vol 60.
KATARINA SCHENKER
LAWRENCE A. SCADDEN
THE DESIGN OF ACCESSIBLE
DISTANCE EDUCATION
ENVIRONMENTS THAT USE
COLLABORATIVE LEARNING
In Information Technology and Disability Journal. Jan02,
Vol. 8, No. 1. 18p
CONTENTS
CONTENTS... 77 INTRODUCTION... 79 THEORETICAL.FOUNDATIONS... 83 ACCESSIBILITY.IN.DISTANCE.EDUCATION... 87 Disability.Considerations... 87 Criteria.for.accessibility... 88 Course.assignments... 88 Presentation.of.course.content... 89 The.Courseware.System... 90 The.approach.used.by.the.course.providers... 91 The.capacity.of.the.student’s.hardware,.browser,.and.. adaptive.technology... 92 The.student’s.disability.and.degree.of.functional.limitation.. 92 FROM.THEORY.TO.PRACTICE:.A.COURSE.ON.SUSTAIN-. ABLE.ENVIRONMENTS... 93 Individual.Student.Learning.Processes... 93 Situated.Learning,.Identifying.Problems,.and.Information.. Processing... 94 The.Dialogue... 94 Course.Providers’.Approach... 95 Student.Assessment... 95 Development.of.a.Specific.Courseware.System... 96 Design.of.a.Virtual.Library... 98 RESEARCH.FOCUS... 99 SUMMARY.AND.CONCLUSIONS... 101 NOTES... 103 REFERENCES... 105 7782
REFERENCES ... 111
85
INTRODUCTION
The use of information technology in education is proliferating throughout the world, both in traditional classroom environments and in distance education using the World Wide Web. It is as- sumed that new technology enhances opportunities for disabled students in higher education. Adequate research data are, however, needed to assess the effectiveness of technology for enhancing learning and to demonstrate how people who have been marginal- ized by social, economic, and physical situations best use the tech- nology.
Even though educational opportunities for disabled students continue to expand, many students who have disabilities do not en- ter higher education even when they have both the motivation and the requisite intellectual capability. This situation is similar in Swe- den (National Agency for Higher Education, 2000) and the United States (Horn & Berktold, 1999).
Malmö University in Sweden is conducting a project entitled "Accessibility and Learning in Higher Education, Learning and New Media." This integrated research, development and training project, located in the School of Teacher Education at Malmö Uni- versity, is supported by funding from the Knowledge and Compe- tence Development Foundation in Stockholm. A multidisciplinary team representing the Center for Teacher Education, the Depart- ment of Information Technology, and the University Library Ser- vices is conducting the project. Private companies in the region in- terested in computer-supported educational products are also par- ticipating. This article reports the goals and efforts of the pilot pro-