P E R S P E K T I V P Å Ö K A D T I L L G Ä N G L I G H E T I N O M H Ö G R E U T B I L D N I N G
Malmö Studies in Educational Sciences:
Licentiate Dissertation Series 2007:6
© Katarina Schenker ISBN 978-91-976140-5-4 ISSN 1643-6037 Holmbergs, Malmö 2007
KATARINA ScHENKER
PERSPEKTIV PÅ ÖKAD
TILLGÄNGLIGHET INOM
HÖGRE UTBILDNING
– med hjälp av digitala verktyg
Malmö högskola, 2007
Lärarutbildningen
Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep
INNEHÅLL
FÖRORD ... 7 INLEDNING ... 9 SYFTE ... 15 FORSKNINGSFRÅGOR ... 17 DISPOSITION ... 19TILLGÄNGLIG HÖGRE UTBILDNING ... 21
Lagar och direktiv ...22
Tillgänglig utbildning i internationell forskningslitteratur ...24
Pedagogiskt stöd inom högre utbildning ...25
Kompensation av svårigheter ...29
Handikapp som ett socialt och kulturellt fenomen ...30
Ett vidgat perspektiv: En kultur skapas av dem som kan delta ...33
Sammanfattningsvis om tillgänglig högre utbildning ...34
FORSKNINGSANSATS ... 37
Helhet och delar ...37
Ett utvecklingsperspektiv ...38
Designforskning...39
FÖRHÅLLNINGSSÄTT, METODER OCH DATA ... 43
(a) Nätbaserad kurs för studenter med funktionshinder ...45
(b) Nätbaserad kurs för lärarstudenter ...46
(c) Studenters upplevelser av tillgänglighet till studierna ...46
(d) Studenters användning av webbaserade bibliotekskataloger .48 RESULTAT ... 49
Tillgänglig nätbaserad högre utbildning ...49
Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digitala verktyg ...50
DISKUSSION ... 53
Slutsatser, digitalt stöd i utbildningen – modell ...55
Steg 1: Grundmodell för särskilt pedagogiskt stöd inom högre utbildning ...55
Steg 2: Modell över hur digitala verktyg/IT-stöd kan bli mer tillgängliga för alla studenter ...56
Steg 3: Modell över hur digitala verktyg/IT-stöd kan integreras och bli del av högskolekulturen som pedagogiska stöd ...57
SAMMANFATTNING AV TEXTERNA ... 61
(1) The design of distance education environments that use collaborative learning ...61
(2) Accessible distance education – an educational issue? ...62
(3) Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det möjligt? ...62
(4) Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digitala verktyg ...63 SLUTORD ... 65 REFERENSER ... 67 TEXTER ... 71 TEXT 1 ... 75 TEXT 2 ...111 TEXT 3 ...137 TEXT 4 ...169 BILAGA 1 ...235 BILAGA 2 ...239
FÖRORD
Mitt huvudintresse är att förstå på vilka sätt tillgängligheten till högre studier kan förbättras med hjälp av digitala verktyg. I denna licentiatavhandling avrapporteras delar av mitt arbete och hur långt jag har kommit i min förståelse.
Det är många personer som jag har träffat under arbetets gång som jag har tagit intryck av och som jag har fått stöd av i min process – faktum är att ni är för många för att jag ska kunna tacka alla här i förordet. Berättelserna om människorna i en doktorands liv och på vilka sätt de påverkar arbetet skulle kunna bli en avhandling i sig. Avhandlingsarbetet har också påverkat mig och nu när jag i efterhand reflekterar kring processen, är jag glad och obeskrivligt tacksam över vart processen har lett mig och de vänner som jag har fått.
Tack alla!
7
INLEDNING
Denna licentiatavhandling utgår från uppdraget att bredda rekryte-ringen av studenter till högskolor och universitet i Sverige (proposi-tion1
2001/02:15; 2004/05:162). I Den öppna högskolan står följande:
Den öppna högskolan välkomnar alla lika oavsett bakgrund, etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet eller funktionshinder. Den mångfald som finns i samhället måste i större utsträckning avspeg-las i högskolan, både när det gäller studenter, lärare och forskare. Den öppna högskolan är öppen mot omvärlden. Rekryteringen till högre utbildning bör därför öka, utjämnas och vidgas till nya grup-per (proposition 2001/02:15, sidan 18).
En öppen högskola är en tillgänglig högskola som alla är välkomna till och där de får möjlighet att studera. Att skapa förutsättningar för att studenter ska lyckas med högskolestudier handlar om att förbättra in-teraktionen mellan student och högskolekultur. Studenter måste ex-empelvis förstå hur man läser inför tentamen, vad som är viktigt på föreläsningar, vad projektarbeten bör innehålla, hur man söker och värderar information och på vilka sätt som man bidrar i grupparbeten. Studenterna förväntas kunna detta när de börjar studera vid högsko-la/universitet. Så är det dock inte alltid. I avhandlingen likställs på ett operationellt plan tillgängligare högskolor/universitet med att fler stu-denter klarar av att uppnå kursplanens mål inom det utbildningspro-gram eller kurs som studenten deltar i. I FN:s standardregler kopplas begreppet tillgänglighet samman med funktionshindrade personer.
1
Jag har medvetet valt att skriva ut alla förkortningar i detta arbete. Enligt de riktlinjer som Förbundet Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter har presenterat försämrar förkortningar läsbarheten, se http://www.fmls.nu och http://www.sprakaloss.se (Accessdatum 2006-08-20)
8
Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige har någon form av funk-tionsnedsättning. Enligt Hjälpmedelsinstitutets statistik2
ser situatio-nen ut på följande vis:
• 857 000 i åldrarna 16-84 år har nedsatt hörsel
• 115 000 personer i åldrarna 16-84 år har en synskada • 400 000 i åldrarna 16-84 år har rörelsehinder
• 1 miljon har enligt en vid definition reumatisk sjukdom • 330 000 – 660 000 har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Det är således enligt statistiken ganska många som har någon form av funktionshinder. Enligt Socialstyrelsens uppskattning har cirka 10 % av Sveriges befolkning någon form av funktionshinder, och det är fler äldre personer med funktionshinder än yngre3
. Detta kan jämföras med att Arbetsmarknadsstyrelsen och Statistiska centralbyrån uppger att 20 % av befolkningen mellan 16 och 64 år upplever att de har nå-gon form av funktionsnedsättning (SCB, 2003). Det verkar således vara ett glapp mellan antalet personer som ingår i den officiella stati-stiken över personer med funktionshinder och personer som upplever sig ha funktionsnedsättning. Om det även är så att människor kan bli handikappade i nya och främmande situationer trots att de inte har funktionshinder vidgas perspektivet ytterligare. Eftersom det inte går att identifiera varje enskild person som känner sig handikappad i ova-na situationer, blir det då omöjligt att beskriva situationen med hjälp av statistik
Antalet studenter med funktionshinder som läser på högskola ökar dock stadigt. År 2000 fick 2 101 studenter med funktionshinder kom-pensatoriska stödåtgärder i samband med universitet/högskolestudier. År 2004 hade motsvarande tal mer än fördubblats till 4 540 studen-ter4
. Enligt Handikappombudsmannens statistik är andelen personer med funktionshinder med eftergymnasial utbildning 22 %5
. Detta kan
2
Statistiken är hämtad från Hjälmedelsinstitutet, vissa personer har flera funktionshinder, http://www.hi.se/statistik/skador.shtm (Accessdatum 2005-06-03)
3
Statistiken är hämtad från Handikappombudsmannen: http:www.handikappombudsmannen.se (Accessda-tum: 2005-05-25)
4
Statistiken kommer från webbplatsen Studera med funktionshinder.nu: http://www.studeramedfunktionshinder.nu (Accessdatum: 2005-05-25)
5
Statistiken kommer från Handikappombudsmannen:
http://www.ho.se/start.asp?lang=sv&sida=2770 (Accessdatum: 2005-06-03)
9
jämföras med att nästan var tredje av dem som inte har funktionshin-der har eftergymnasial utbildning. Även om antalet studenter med funktionshinder ökar så behöver rekryteringen fortfarande breddas. Ett bredare intag av studenter medför förändrade krav på verksamhe-ten vid högskolor och universitet. En undersökning om funktionshind-rade studenters erfarenheter av utbildningen vid Lunds universitet vi-sar att studierna i allmänhet fungerar bra men att de ibland upplevde sig kränkta genom ifrågasättande eller särbehandling på grund av sitt funktionshinder (Nilsson-Lindström, 2003). Främst var det studenter med ”osynliga” funktionshinder som upplevde dessa former av kränkningar. En annan undersökning vid Göteborgs universitet där studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter intervjuades, visar att nästan alla studenter upplevde att personalen var okunnig om studenternas behov. Bemötandet varierade dock mellan vilken institu-tion de tillhörde, och några kände även i denna studie att deras funk-tionshinder ifrågasattes (Wolff, 2006). Antonsson (1998) studerade i sitt avhandlingsarbete hörselskadade studenters upplevelse av sina högskolestudier och han framhåller att funktionshindret i sig inte var avgörande för huruvida studenter lyckades med sina studier. Det var snarare omständigheterna runt omkring, som stöd hemifrån och moti-vation, som var avgörande för om studenten lyckades med sina studier eller inte. Antonsson kom fram till att det förelåg ett stort integra-tionsproblem vilket gav upphov till att det krävdes mycket av de hör-selskadade studenterna för att anpassa sig till högskolekulturen som bygger på att alla kan höra. Utifrån ovanstående exempel kan konsta-teras att kunskapen om hur högskola och universitet ska möta studen-ter med varierande behov behöver förbättras.
Digital teknik och nätburen undervisning är verktyg vars använd-ning alltmer betraktas underlätta studierna för alla (se exempelvis Muukkonen, Lakkala & Hakkarainen, 2005 och Murray & Lonne, 2006) och därmed också studenter med olika funktionshinder (Di-stansutbildningsmyndigheten, 2001). Den inledande tiden av mina forskarstudier var jag doktorand i ett forsknings- och utvecklingspro-jekt, Accessibility and Learning in Higher Education: Learning and New Media (ALHE), vilket startade 2000 under ledning av professor Gunilla Svingby vid Malmö högskola och med finansiering från KK-stiftelsen. Ett av projektets grundläggande intressen var att studera
10
tillgängligheten till högskoleutbildning då modern informationsteknik används inom undervisning som bygger på teorier om gemensamt kunskapsbyggande, samarbete, dialog och problemlösning (Malmberg, 2006; Malmberg & Svingby, 2003; Svingby & Malmberg, 2003). Med förankring i sociokulturell teori och tillämpad i form av Computer Supported Collaborative Learning (CSCL) var utgångspunkten i pro-jektet (ALHE) att använda bland annat gruppbaserade undervisnings-former, kamratbedömning och självbedömning. Antagandet att skrift-liga samtal i små grupper över nätet erbjuder bättre pedagogiska möj-ligheter för studenter än ”monologisk” nätbaserad undervisning (Svingby & Malmberg, 2003) var en grundläggande teoretisk ut-gångspunkt. Samma antaganden är utgångspunkt för design av utbild-ning inom CSCL-traditionen, se exempelvis Bereiter (2002) Kosch-mann (1996) och Stahl (2000). Traditionen har rötter i ett sociokultu-rellt lärandeperspektiv. Ett centralt antagande i traditionen är att män-niskors lärande är socialt konstituerat och att sociala möten/samtal har ett positivt värde för lärandet. CSCL-traditionen utgår också från att kollaborativt ”kunskapsbyggande” via gruppers samtal över nätet utvecklar den enskildes lärande mer än individuella studier och dess-utom bidrar till att gruppen skapar kunskap som överskrider den en-skildes individuella bidrag (Stahl, 2002).
I projektet ALHE fanns en mentor, dr Lawrence A. Scadden, som sedermera även blev min personliga mentor. Scadden arbetar aktivt i USA för att med hjälp av lagstiftningen förhindra diskriminering av människor med funktionshinder. Samarbetet och kontakten med Scadden har påverkat både mig och mitt arbete, och han är också medförfattare till en av de texter som ingår i denna avhandling.
Mitt huvudintresse är att förstå på vilka sätt och för vem till-gängligheten till högre studier kan förbättras med hjälp av digitala verktyg. Det finns förordningstexter som specifikt omnämner funk-tionshindrade som om grupp för vilka tillgängligheten till samhäl-let (och utbildning) bör säkras och det finns redan särskilda stödin-satser, bland annat med hjälp av digital teknik, för att öka tillgäng-ligheten till studierna för studenter med funktionshinder. Det är därför naturligt att i det första skedet utgå från studenter som har rätt till särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionshinder. Stu-denter som upplever handikapp orsakat av sociala eller kulturella
11
faktorer är i detta stadium inte i fokus. För att skapa en initial för-ståelse för begreppet tillgänglighet i relation till högre studier och digitala verktyg har jag i denna del av mitt avhandlingsarbete där-för valt att studera hur och om utbildning vid högskola/universitet kan göras mer tillgänglig med hjälp av digitala verktyg för studen-ter med funktionshinder. Då högskolekulturen till stor del bygger på informationsbehandling, vilken ofta är textbaserad, har jag ock-så valt att först och främst fokusera på studenter med läs- och skrivsvårigheter samt synskadade studenter, ”grupper” som kan tänkas påverkas särskilt av detta faktum och tendera att bli särskilt utsatta när information och texter är mindre tillgängliga. Det är ett strategiskt val av grupp då den synliggör tillgänglighetsproblemati-ken tydligare än vad en grupp med studenter utan särskilda behov skulle göra.
Intresset är inte fokuserat vid funktionshindret i sig eller vilka funktionshinder som studenterna har, utan snarare på hur tillgäng-ligheten till och användningen av tekniken kan underlätta alterna-tivt försvåra högskolestudierna.
12
13
SYFTE
Det övergripande syftet i detta arbete är att via litteraturstudier, via design av undervisning och via empiriska studier studera hur stu-denter med någon form av funktionshinder upplever tillgänglighe-ten till studierna då digitala verktyg används. För att det ska vara möjligt krävs en förståelse för komplexiteten i begreppet tillgäng-lighet. Ett delsyfte är att formulera och evaluera pedagogiska och tekniska kriterier som både kan användas för att bestämma om en kurs är tillgänglig i ovanstående mening och för att designa utbild-ning/kurser.
Området är stort och intresset har därför fokuserats vid två områ-den, (1) tillgänglighet via nätbaserad utbildning och möjligheten att utveckla ett pedagogiskt och tekniskt system för nätbaserad utbildning som också är tillgängligt för funktionshindrade studenter, i synnerhet för synskadade och studenter med läs- och skrivsvårigheter och (2) Tillgången till särskilda pedagogiska stöd och möjligheter för studen-ter att kompensera läs- och skrivsvårighestuden-ter med hjälp av digital tek-nik.
14
15
FORSKNINGSFRÅGOR
Ett antagande som görs i denna licentiatavhandling är att studenter kan kompensera eventuella svårigheter som uppkommer i samband med studierna. Utifrån min tolkning av den sociokulturella teorin, som beskrivs nedan, kan användningen av digitala verktyg kompensera svårigheter vid studier och fungera som medierande verktyg. I för-längningen kan användningen av verktygen internaliseras till psykolo-giska verktyg (Kozulin, 1998) – men detta studeras inte här. De typer av digitala verktyg som främst behandlas är ett verktyg för kollabora-tiv undervisning över nätet samt två webbaserade bibliotekskataloger. Följande forskningsfrågor ligger till grund för arbetet:
• Vilka kriterier kan utbildningsanordnaren formulera för en nätba-serad kurs som ska vara tillgänglig för studenterna?
• Hur fungerar en nätbaserad undervisning, som utbildningsanord-naren och forskare har designat för att vara tillgänglig, för studen-terna?
Fokus är inte, som tidigare nämnts, relaterat till funktionshinder utan snarare till användningen av tekniken. Det är dock intressant att studera ”grupper” som kan tänkas bli särskilt utsatta i informa-tionssamhället för att synliggöra tillgänglighetsproblematiken, och därav följer frågorna:
• Hur uppfattar och använder studenter med läs- och skrivsvårighe-ter högskolans digitala och särskilda stöd?
• Hur söker studenter med läs- och skrivsvårigheter information i webbaserade bibliotekskataloger?
16
17
DISPOSITION
Licentiatavhandlingen består av ”kappa” samt fyra artiklar/texter, varav två och delar av en tredje är publicerade. Två av dem är referee-bedömda. De är utgivna på följande sätt: Artikel 1 är publicerad i en internationell, amerikansk, refereebedömd tidsskrift. Text 2 är också refereebedömd och publicerad i samband med en konferens. Text 4 är publicerad i förkortad form i en nordisk tidskrift. Text 3 har ännu inte publicerats. Texterna är följande:
1. Schenker, K., Scadden, L. (2002) The design of accessible dis-tance education environments that use collaborative learning. In Information Technology and Disability Journal. Jan02, Vol. 8, No. 1. 18p.
2. Schenker, K. (2003a) How can Courses become more Acces-sible for Disabled People with the help of IT?. In Lassner, D. & McNaught, C. Proceedings of ED-MEDIA 2003, 3220-3221. Norfolk, Virginia: Association for the advancement of computing in Education.
3. Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det möjligt? Opublicerat manus.
4. Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av
digi-tala verktyg. Schenker, K. (2006). Opublicerat manus. Texten
är en utvecklad version av: Schenker, K. (2005) Informations-sökningens roll för ökad tillgänglighet till högre utbildning. I
Infotrend – Nordisk tidskrift för informationsspecialister. Nr
2, vol 60.
18
19
TILLGÄNGLIG HÖGRE UTBILDNING
Tillgänglig högre utbildning är ett komplext begrepp. För att göra be-greppet hanterligt kan en utbildning definieras som tillgänglig för en student om han/hon examineras som godkänd. Med begreppet följer dock flera komplexa värdegrunds- och demokratifrågor som tangerar frågor som behandlas av forskare och praktiker inom fältet specialpe-dagogik (se exempelvis Nilholm, 2003; Haug, 1998), dock med den skillnaden att det då oftast handlar om elever och inte studenter. Bland annat diskuteras frågor om normalitet och inklusion i Den stora
utmaningen; Om att se olikhet som resurs i skolan (Tideman med
fle-ra, 2005). Kategoritillhörighet är ofta en förutsättning för att få sär-skilda resurser i skolan, men samtidigt kan kategoriseringen medföra att elevernas förutsättningar påverkas även efter skoltiden. Dessutom definieras vad som är normalt och vem som avviker på skiftande sätt i olika samhällen och genom olika tidsepoker (Foucault, 1986).
Dagens syn på elever med, eller i, skolsvårigheter är, precis som ti-digare, motstridig. Å ena sidan talas det om i den offentliga retori-ken ”En skola för alla” där alla barn, oavsett förmåga, förutsätt-ningar och svårigheter ska vara välkomna. Å andra sidan präglas 1990-talet av ett uppsving för diagnostisering av avvikelser med därpå följande sortering och kategorisering av elever samt en mer segregerad skolvardag. (Tideman med flera, 2005, sidan 227)
På liknade sätt kategoriseras allt fler studenter som funktionshindrade, i synnerhet har andelen studenter med diagnostiserade läs- och skriv-svårigheter ökat, detta trots att högskolan ska betraktas som öppen och välkomna alla studenter ”lika” (jämför proposition 2001/02:15).
20
I det följande beskrivs lagar och direktiv relaterade till tillgänglig högre utbildning, det pedagogiska stöd som studenter kan använda sig av för att kompensera svårigheter som uppkommer i samband med studierna samt på vilket sätt som studenter kan kompensera svårighe-terna med hjälp av digitalt stöd. Dessa tre områden berör på olika sätt avhandlingens syfte, där tillgänglighet till högre studier och digitala verktyg är i fokus.
Lagar och direktiv
Sveriges högskolor och universitet har fått i uppdrag att arbeta med breddad rekrytering av studenter till högskolan (SFS 1992:1494, 2001:1263). Syftet är att personer från studieovana grupper och mil-jöer ska söka sig till högre studier. I en undersökning av Statistiska centralbyrån6
, redovisad i december 2004, framgår dock att det fortfa-rande finns stora skillnader i social rekrytering av studenter. Störst är snedrekryteringen på utbildningarna till läkare och till arkitekt där färre än tio procent av nybörjarna kommer från arbetarhem och där mer än 50 procent kommer från högre tjänstemannahem. Ett av reger-ingens mål är att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat högskole-studier vid 25 års ålder. I årskullen födda 1978 har 43 procent börjat på högskola/universitet vid 25 års ålder, men bland barn från arbetar-hem är det bara 23 procent som börjar studera före 25 års ålder.
Den befintliga lagstiftningen kan ses som ett led i att bredda rekry-teringen till högre utbildning. FNs standardregler7
slår fast att alla har lika rätt till utbildning oavsett om man har funktionshinder eller inte. Den första mars 2002 trädde en lag om likabehandling av studenter vid högskolor/universitet i kraft i Sverige. Bland annat ska högskolor-na
inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter oavsett deras köns-tillhörighet, etnisk köns-tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder (SFS 1992:1494, 2001:1286).
6
Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskolenybörjare 2003/2004 och doktorandnybörjare 2002/2003:
http://www.scb.se/statistik/UF/UF0205/2003I04/UF0205_2003I04_SM_UF20SM0402.pdf (Accessdatum: 2005-03-13)
7
FN:s standardregler: http://www.ho.se/start.asp?sida=727 (Accessdatum: 2005-03-13)
21
Vidare ska högskolorna/universiteten varje år upprätta en plan inne-hållande en översikt över åtgärder som behövs för att främja studen-ters lika rättigheter.
Handikappombudsmannen är i Sverige enligt lag8
(SFS 1994:749) skyldig att bevaka funktionshindrade personers rättigheter och intres-sen. De riktlinjer9
som det nationella tillgänglighetscentret10
,
Handi-sam, i Sverige tillhandahåller för en tillgänglig statsförvaltning rör
ar-betsprocess, kommunikation och information, lokaler samt arbets-plats. Riktlinjerna är inte lagstadgade, men ses som vägledande för svenska myndigheters arbete11
. Riktlinjerna ligger också till grund för Handikappombudsmannens arbete med att följa upp statsförvaltning-ens tillgänglighet. Med tillgänglighet menar Tillgänglighetscentret att människor med olika funktionshinder på lika villkor ska kunna ta del av myndigheters verksamhet och service samt att de på ett jämlikt sätt ska kunna delta i samhällslivet 12
. Det är speciellt viktigt att satsa på tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet samt tillgänglig informa-tion. Vidare är ett bra bemötande viktigt ur ett tillgänglighetsperspek-tiv. Människor med funktionshinder har samma rätt som andra att kommunicera med myndigheter, besöka dem och ta del av deras in-formation. Enligt riktlinjerna ska myndigheten inom ordinarie budget genomföra inventeringar och upprätta handlingsplaner för ökad till-gänglighet. Chefen är ansvarig för att funktionshindrade ska kunna ta del av myndighetens verksamhet.
Sammanfattningsvis berör begreppet tillgänglighet alla studenter, men framförallt omnämns de som räknas till underrepresenterade grupper vid högskolan samt de som riskerar att bli diskriminerade i samband med studierna på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funk-tionshinder. Det är Tillgänglighetscentret som konkretiserar vad till-gänglighet är och de betonar utöver tillgänglig fysisk miljö, informa-tion och kommunikainforma-tion, vikten av ett bra bemötande, vilket innebär 8 Lag (1994:749) om Handikappombudsmannen: http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19940749.HTM (Accessdatum: 2005-03-13) 9 Riktlinjer för Tillgänglighetscentret: http://www.tillganglighetscentret.se/start.asp?sida=1374 (Accessdatum: 2005-03-13) 10
Tillgänglighetscentret: http://www.tillganglig.se/ (Accessdatum: 2006-08-31)
11
Universitet och högskolor hör till statsförvaltningen.
12
Tillgänglighetscentret: http://www.tillganglighetscentret.se/ (Accessdatum: 2005-03-13)
22
att även det kan ses som en faktor som bidrar till ökad tillgänglighet till studierna.
Tillgänglig utbildning i internationell forskningslitteratur
Genomgång av internationell forskning om tillgänglighet inom områ-det Education visar att begreppet Accessibility främst refereras till när man talar om lagar (Grimmet, 2003; Schacht & Hanson, 1999), webb (Guthrie, 2000; Osika & Sharp, 2002), support (Carmichael, 1999; Weiss & Repetto 1997), tillgänglig personal (Vulliamy & Webb, 2003; & Wilson, 1998), tillgängliga biblioteksresurser (Cody, Pfohl & Bittner 2001; Simmonds 2000), distansutbildning (Burgstahler, 2002; Schenker & Scadden, 2002) och ekonomiska aspekter på utbildning (Gene, 2003).
Endast ett fåtal artiklar handlar om pedagogisk tillgänglighet, och då är intresset främst fokuserat vid funktionshindrade. Singh (2003) talar om academic accessibility, vilket inkluderar särskilt pedagogiskt stöd, till exempel anteckningshjälp och utökad tid för tentamenskriv-ningar, som tillhandahålls inom högre utbildning.
Stefani & Matthew (2002) har studerat hur man kan arbeta med tillgänglighet inom högre utbildning. De har arbetat med projektet ”Creating an accessible curriculum for students with disabilities’ con-sequences and potential outcomes”.
An overview of the ‘ad hoc’ arrangements generally made for stu-dents with disabilities reveals that many of them appear to be premised on a belief that most teaching in higher education still oc-curs via transmission of information and do not accurately reflect the individual learning responsibilities associated with a more stu-dent-centred approach to teaching and learning. To develop the ‘accessible curriculum’ requires a shared understanding of the teaching and learning environment and an articulation and accep-tance of both staff and student responsibilities. (Stefani & Mat-thew, 2002, sidan 46)
Författarna menar att de stödinsatser som normalt finns inom högre utbildning bygger på teorin att information kan överföras mellan indi-vider. Stefani och Matthew har dock en avvikande mening. De anser att en inspelad föreläsning på kassettband inte automatiskt bidrar till ökad förståelse hos studenten. En student kan förhålla sig till en
23
lad föreläsning på olika sätt. Dels är det möjligt att oreflekterat ta till sig informationen och dels är det möjligt att utifrån egna frågeställ-ningar aktivt bearbeta informationen och skapa kunskap. Både lärare och studenter har ansvar för att lärmiljön ska bli optimal. Författarna exemplifierar med ”mind mapping” och gör en jämförelse med an-teckningshjälp. Mind mapping innebär att studenten ritar kartor över centrala begrepp i förläsningen. Relationerna mellan begreppen tydlig-görs med pilar, ord och korta meningar. Studenten ska aktivt försöka förstå och ta ställning till vad som är viktigt i föreläsningen. Tanken är att metoden i jämförelse med anteckningshjälp ska ge bättre möjlighe-ter att bidra till fördjupad förståelse för ämnet och att utantillinlärning motverkas. Stefanis och Matthews projekt handlar förvisso om stu-denter med funktionshinder, men att bli bättre på att strukturera in-formation kan även andra studenter behöva hjälp med.
Pedagogiskt stöd inom högre utbildning
Rath och Royer (2002) har gjort en forskningsöversikt om den service som tillhandahålls för college-studenter med learning disabilities. De har identifierat sex kategorier av stödinsatser, varav ingen är oprob-lematisk.
Tabell 1 Tabell över stödinsatser
Insats Exempel Problem
Teknik som stöd Talböcker Kan skapa beroende till
tekniken som inte finns till-gänglig efter utbildningen Modifiering av
ut-bildningsprogram
Modifierad tentamen Kan leda till sämre utbild-ningskvalité
Direkt assistans Handledning Dyrt, kan leda till osjälv-ständighet
Terapi och rådgiv-ning
Förbättra självkänslan Berör inte direkt svårighe-ter som uppkommer i sam-band med studier
Träning av studie-strategier
Organisera information Ej specifikt för studenter med funktionshinder
24
Insats Exempel Problem
Träning för att minska studenters
learning disability
Studenter med läs- och skrivsvårigheter övar i att läsa och skriva.
Tar mycket tid för studen-ter med funktionshinder
Basically, there are two approaches that institutions take when ad-dressing the question of equal access. One is to change the student so that he or she is fully capable of functioning in any educational environment, and the second is to change the educational environ-ment so that the student can succeed despite his or her disability. (Rath & Royer, 2002, sidan 359)
Författarna menar att det är bättre att utveckla studentens kompetens i att hantera funktionshindret i relation till studierna än att skapa ett beroendeförhållande till personal och/eller teknik. Enligt Rath och Royer är det svårt att påvisa att merparten av stödinsatserna ledde till bättre studieresultat. Att förbättra studenternas studiestrategier samt insatser för att minska studentens learning disability visade sig dock ge goda resultat.
I Sverige tillhandahålls både stöd som studenten kan skapa beroen-deförhållanden till och stöd som leder till att studenten får makten över sin eget lärande (jämför Rath & Royer, 2002). I det följande be-skrivs förfarandet i Sverige och vilka stödinsatser som finns att tillgå då en funktionshindrad person vill börja läsa på högskola/universitet. Handikappsamordnare vid landets universitet och högskolor har ett forum där gemensamma riktlinjer för deras arbete diskuteras och ut-formas. När en funktionshindrad student söker till högre utbildning i Sverige uppmanas han/hon samtidigt att ta kontakt med handikapp-samordnaren vid högskolan/universitetet för att ansöka om medel för stödinsatser för att kompensera funktionshindret. Studenten kan dis-kutera behov och omfattning av stödinsatser med den handikappan-svarige eller någon annan kontaktperson. Till ansökan ska studenten bifoga ett läkarintyg som ”styrker” funktionshindret13
. När det gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är det inte säkert att det har upp-märksammats i tidigare utbildning. I samband med högre studier för-ändras kraven på studenternas läs- och skrivförmåga och då kan
13
Studera med funktionshinder.nu:
http://www.sb.su.se/studeramedfunktionshinder/studentinfo.htm (Accessdatum: 2005-03-13)
25
dentens problem för första gången bli omöjligt att hantera utan stöd (Nilsson-Lindström, 2003). I de fall det inte finns läkarintyg som be-kräftar dyslexi, görs en separat utredning. Vid Malmö högskola görs denna utredning av en dyslexipedagog. Vid behov underrättas sedan berörda lärare. På högskolor och universitet i Sverige finns ett grund-utbud med stödinsatser för studenter med funktionshinder. Webbplat-sen Studeramedfunktionshinder.nu14
är utvecklad i
handikappsam-ordnarnas regi och där definieras särskilt pedagogiskt stöd på följande sätt15
:
Särskilt pedagogiskt stöd innebär olika former av insatser och åt-gärder som syftar till att kompensera begränsningar av funktions-förmågan i studiesituationen
Således ska det särskilda pedagogiska stödet i största möjliga ut-sträckning eliminera det handikapp som uppstår när studiemiljön le-der till att en student med funktionshinle-der inte kan delta på lika vill-kor som andra studenter. Vidare står på samordnarnas webbplats:
För att erhålla särskilt pedagogiskt stöd i studierna på högskolan, måste emellertid funktionshinder styrkas genom skriftligt intyg från sakkunniga personer
Studenterna måste (be)visa med intyg att de har funktionshinder och intyget ska vara utfärdat av sakkunniga personer. Funktionshinder de-finieras på följande sätt enligt Lag (2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan (SFS 1992:1494, 2001:1286)16
:
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvnings-mässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av en sjukdom eller skada fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Det är oklart med vad som krävs för att vara ”sakkunnig” och vem som har rätt att officiellt ställa diagnosen funktionshinder (Andersson, 2003).
14
Studera med funktionshinder.nu: http://www.studeramedfunktionshinder.nu (Accessdatum: 2005-03-13) 15 Om särskilt pedagogiskt stöd: http://www.sb.su.se/studeramedfunktionshinder/studentinfo.htm (Accessdatum: 2005-03-13) 16
Lagen om likabehandling: http://www.ho.se/start.asp?sida=1067 (Accessdatum: 2005-03-13)
26
Särskilt pedagogiskt stöd innebär i praktiken att studenten exem-pelvis kan få möjlighet till anteckningshjälp, kopiering av anteckning-ar, korrekturläsning, lektörshjälp till synskadade och rörelsehindrade studenter, personlig assistent till synskadade eller rörelsehindrade denter, teckenspråkstolk till gravt hörselskadade alternativt döva stu-denter, extra handledning av studenter och/eller specialarrangemang i undervisning och vid examination. För läshandikappade studenter (studenter som på grund av sitt funktionshinder måste ha stöd för att läsa) kan stencilerat kursmaterial skannas in på dator och läsas med hjälp av förstoringsprogrammet eller en talsyntes. Ett annat alternativ är att materialet läses in manuellt på band eller CD17
.
Böcker som ska läsas in beställs vanligtvis av Talboks- och punkt-skriftsbiblioteket (TPB)18
. I god tid innan kursstart måste studenterna ha tillgång till en lista över kurslitteraturen. Studenten ansvarar själv för att listan över kurslitteraturen skickas till TPB. TPB vill även ha ett intyg från handikappsamordnaren som visar att studenten är berätti-gad till deras service. Böcker som redan finns inlästa kan antingen fås via högskolebiblioteken som laddar ner dem från en central, nationell, server och bränner dem på en CD, eller så kan böckerna beställas av TPB.
Det är ibland oklart vem som ska finansiera tekniska hjälpmedel. Vid högskola/universitet kan studenten, om hjälpmedlet finns till-gängligt, låna dessa under kortare perioder. I annat fall är det lands-tingen via hjälpmedelscentralen, hörselvården eller syncentralen som står för kostnaderna. I vissa fall finansieras inte hjälpmedel till studen-ten, utan han/hon får själv stå för dessa kostnader.
Vid flera högskolor och universitet i Sverige finns också språkverk-städer, collegeutbildningar och mentorsprojekt för att underlätta för studieovana studenter och motverka snedrekrytering. Dessa stöd är i vissa fall ett resultat av Rekryteringsdelegationens19
arbete under åren 2002-2004. Studenter som inte har ett funktionshinder men som ändå är i behov av stöd i samband med studierna har numera på vissa uni-versitet och högskolor till exempel möjlighet att arbeta i
17
Om stödinsatser på Malmö högskola: http://www.mah.se/templates/Page____12170.aspx (Accessdatum: 2005-03-13)
18
Talbok och punktskriftsbiblioteket: http://www.tpb.se (Accessdatum: 2005-03-13)
19
Rekryteringsdelegationens hemsida: http://www.rekrytering.gov.se (Accessdatum: 2005-03-13)
27
städer, där det finns personal att diskutera sina texter med20
, delta i skrivarkurser21
, läsa kurser i studieteknik, läsa kurser i svenska, läsa kurser i engelska, läsa förberedande collegeår där gymnasiestudier kombineras med högskolestudier22
eller få en student med studieerfa-renhet som mentor23
.
Det finns sålunda olika typer av pedagogiskt stöd till studenter både med och utan diagnostiserade funktionshinder, men det är oklart huruvida studenterna känner till vilket pedagogiskt stöd som tillhan-dahålls på respektive högskola/universitet och i vilken utsträckning de upplever att stöden bidrar till ökad tillgänglighet till studierna samt hur effektiva stöden är.
Kompensation av svårigheter
Ett antagande som görs i denna avhandling är att studenter som möter svårigheter i samband med studierna måste kompensera svårigheterna. Kompensationen kan ske exempelvis genom att studenten använder digitala verktyg, får stöd av andra i omgivningen eller har god studie-teknik. Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv inspirerat av främst Lave & Wenger (1991), Vygotsky (1978), Dysthe (1996, 2001) och Säljö (2000, 2005). Dock bör framhållas att jag tolkar den socio-kulturella eller kulturhistoriska teorin genom mina socio-kulturella glas-ögon. Vladimir Agayev tidigare professor vid School of Psychology, Moscow State University och numera professor vid University at Buf-falo, State University of New York framhåller kulturella skillnader i förståelsen, i västvärlden kontra förståelsen i Ryssland, av Vygotskys arbeten (Agayev, 2003) I det följande varvas teori med praktiska ex-empel för att tydliggöra min förståelse av teorin. Som jag tolkar det sociokulturella perspektivet är ovana eller mindre aktiva deltagare (det vill säga studenter som har svårt att klara studierna) i en högskole-praktik perifera deltagare som inte kan ta del av de resurser som finns
20
Exempel på universitet med skrivarverkstad: http://www.hum.vxu.se/textverkstad/ (Accessdatum: 2005-03-13)
21
Exempel på högskola med skrivarkurser: http://www.mah.se/templates/Page____9927.aspx (Accessdatum: 2005-03-13)
22
Om college-år på rekryteringsdelegationens hemsida:
http://www.rekrytering.gov.se/Rekrytering_htm/College_förberedelseutbildning.htm (Accessdatum: 2005-03-13)
23
Om mentorsprojekt på rekryteringsdelegationens hemsida:
http://www.rekrytering.gov.se/Rekrytering_htm/mentors_ambassadörsprojekt.htm (Accessdatum: 2005-03-13)
28
i miljön. Då studenter lyckas med sina studier deltar de aktivt i prakti-ken och de har förståelse för vilka förväntningar som finns inom hög-skolekulturen och kan tillägna de kunskaper som krävs för att klara av studierna (jämför Lave & Wenger, 1991). Det ligger nära till hands att påstå att det är studenterna som ska kompensera sina svårigheter med hjälp av de resurser (så som digitala verktyg eller särskilt pedago-giskt stöd) som finns i högskolemiljön. Jag vill därför tydliggöra att det lika gärna kan vara högskolekulturen som har svårigheter att möta studenter med varierande behov (se även Rath & Royer, 2002). En praktik utformas och omförhandlas av dess deltagare. Ju fler studenter (deltagare) med varierande bakgrund som aktivt deltar leder till en förändrad högskolepraktik jämfört med den tidigare, vilket innebär att högskolepraktiken blir mer tillgänglig för fler studenter än tidigare.
Handikapp som ett socialt och kulturellt fenomen
WHO har utformat ett klassifikationssystem, International
Classifica-tion of FuncClassifica-tioning, Disability and Health (ICF)24
, för att operationellt kunna beskriva människors hälsa och hälsorelaterade tillstånd och ge en helhetsbild över situationen. Systemet är utformat utifrån förståel-sen att handikapp uppkommer i mötet med miljön. Det övergripande syftet med ICF är att ”erbjuda ett samlat och standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd” (Soci-alstyrelsen, 2003, sidan 9). I systemet finns två förteckningar. Den ena behandlar kroppsfunktioner och kroppsstrukturer och den andra tar upp aktiviteter och delaktighet. Centrala begrepp i systemet är funk-tionshinder och funktionstillstånd. Komponenter som relateras till funktionshinder handlar om funktionsnedsättningar och delaktighets- och aktivitetsbegränsningar och komponenter knutna till funktionstill-stånd behandlar oproblematiska aspekter av hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Enligt det synsätt som tillämpas i ICF är det viktigt att be-döma hur aktiv en person kan vara i relation till sin omgivning. Fakto-rer som lärande, att kommunicera på olika sätt, mellanmänskliga rela-tioner och deltagande i det samhälleliga och sociala livet bedöms i vil-ken utsträckning de är genomförbara. Även omgivningen kartläggs – till exempel, vilka produkter och vilken teknik som används, vilket är
24
Om ICF: http://www.sos.se/epc/klassifi/icf.htm (Accessdatum: 2006-08-08)
29
det personliga stödet, vilka attityder har omgivningen och vilken servi-ce samt vilka tjänster finns alternativt nyttjas? Man skulle kunna säga att ICF behandlar i vilken utsträckning livet är tillgängligt för den per-son som bedöms.
Synen att ett handikapp uppkommer i mötet med miljön har också en framträdande roll i några av Lev S. Vygotskys (1896-1934) arbeten publicerade i den andra volymen av hans samlade verk The
fundamen-tals of defectology25
.
I artikeln Remediation through education; sociocultural theory and children with special needs tolkar Gindis (2003) texter av Vygotsky
med fokus på special education. En del av dessa texter har tidigare va-rit okända för västvärlden. Texterna är intressanta då jag med hjälp av teorin vill åskådliggöra relationen mellan medierande verktyg (peda-gogiskt stöd), internaliserade verktyg (som abstrakta studiestrategier) och högre kulturella psykologiska funktioner (exempelvis att tänka logiskt).
Vygotsky ansåg att det fysiska handikappet i sig inte utgör proble-met. Det är snarare de sociala implikationerna som ger problem, vilket ligger i linje med det synsätt som ICF bygger på. Handikappet är nå-got onormalt endast när det introduceras i en social kontext. Vynå-gotsky talade om primära och sekundära handikapp. Det primära handikap-pet består av en naturlig process (syn, hörsel, rörelse, et cetera) som inte fungerar. Brister i läs- och skrivförmågan ansågs dock vara en form av learning disabilities, som hade skapats och befästs i den socia-la miljön26
och inte vara en skadad naturlig process (Gindis, 2003). Sekundära handikapp uppkommer enligt teorin på grund av bristfälli-ga högre psykologiska funktioner, exempelvis en blind person kan inte läsa text med ögonen (att se är en naturlig process). Den högre psyko-logiska kulturella funktionen ”att läsa text via synen” blir då obefint-lig och ett sekundärt handikapp uppstår om det inte går att kompense-ra avsaknaden av den högre psykologiska funktionen. Sekundäkompense-ra
han-dikapp påminner om det som vi idag kallar för hanhan-dikapp medan primära handikapp kan jämföras med det som idag kallas för
25
Termen defectologi kan tolkas som att Vygotsky ansåg att ett funktionshinder är en defekt, vilket inte stämmer med Vygotskys synsätt. Med defectologi avsågs i dåtidens Sovjetunionen studier av barn med funk-tionshinder samt metoder för utvärdering, utbildning och uppfostran av sådana barn (Gindis, 2003).
26
I västvärlden anses vanligtvis att learning disabilities ha sin grund i en brist/skada i hjärnan
30
tionshinder27
. Enligt Vygotsky finns två klasser av psykologiska funk-tioner; dels naturliga, biologiska förutsättningar och dels högre kultu-rella funktioner, vilka utvecklas genom transformering av de naturliga funktionerna med stöd av medierade kulturella aktiviteter och psyko-logiska verktyg. Om det sekundära handikappet förblir obehandlat, kan det primära handikappet förvärras. Vygotskys förhållningssätt utmärks av att han ansåg att man skulle fokusera på den positiva för-mågan som finns hos funktionshindrade barn för att kompensera det primära handikappet.
Nedsatta naturliga processer som att se och att höra kan vara svåra att rehabilitera. Det går dock, i teorin, att obegränsat rehabilitera kul-turella processer som att resonera abstrakt, logiskt minne, ett upp-märksamt beteende (voluntary attention) och målinriktat sätt att vara.
Cultural development is the main area for compensation of defi-ciency when further organic development is impossible; in this re-spect, the path of cultural development is unlimited (Vygotsky, 1993, sidan 169)
Detta ser jag som en teoretisk förklaring till Rath & Royers (2002) re-sultat som visade att utveckling av studiestrategier ledde till att studen-terna i högre utsträckning klarade av studierna då de högre kulturella psykologiska funktionerna enligt teorin har en obegränsad utveck-lingspotential.
Texter ses som en del av kulturen. Då en blind person lär sig punkt-skrift kan han/hon ta del av texter som är ”kulturbärande”. I början är punktskriften endast ett medierande verktyg, men ju bättre läsning-en flyter desto mer blir punktskriftläsning-en ett internaliserat verktyg som används för att kompensera synskadan. Genom att läsa och förstå punktskrift kan känslan av punkterna (en naturlig förmåga) transfor-mas till högre processer där individen tolkar och sätter in informatio-nen i ett sammanhang.
27
Enligt WHO (se tidigare avsnitt om ICF) sätt att definiera handikapp uppstår ett handikapp när den omgi-vande miljön inte kan tillmötesgå den funktionshindrade personens behov. En rörelsehindrad person blir inte handikappad förrän han är förhindrad att utföra en handling som de flesta andra kan, exempelvis ta sig runt i en lokal som endast har trappor och inga hissar. Gindis (2003) gör inte denna distinktion. Han använder termen handikapp både när det handlar om ett handikapp och när det handlar om ett funktionshinder.
31
Användning av digitala verktyg, som en Braille display28
kopplad till datorn, kan mediera, i detta fall blinda, i deras lärandeprocess efter-som de med hjälp av verktyget kan ta del av information, efter-som de an-nars inte hade haft tillgång till. Den sociokulturella meningen (i detta fall textens innehåll), förblir densamma även om den blir ”förmedlad” på alternativa sätt, i detta fall punktskrift via digitala verktyg.
Meaning is more important than the sign. Let us change signs but retain meaning (Vygotsky, 1983, sidan 54, översatt av Gindis, 2003, sidan 209)
Vygotsky ansåg att det råder ett dialektiskt förhållande mellan medel (means: sign, psychological tool) och innebörd/syfte (meaning). De verktyg som används som medel för lärande kan bytas ut, men det är viktigt att behålla fokus på vad som är syftet.
Ett vidgat perspektiv: En kultur skapas av dem som kan delta
Kozulin (1998) diskuterar en kontroversiell studie gjord av Herrnstein och Murray (1994) som visar skillnader i IQ mellan olika etniska grupper. Data är insamlad från IQ-test vid mönstringen till Armed Forces i USA. Enligt resultatet hade personer som härstammade från Östasien i genomsnitt högt IQ medan afroamerikaner i genomsnitt hade lägre IQ. Utifrån studiens resultat framhärdade Herrnstein och Murray (1994) att den intellektuella förmågan är mycket influerad av en genetisk komponent. Kozulin (1998) menar dock att utifrån den sociokulturella teorin så mäter inte IQ-test hur väl fristående kognitiva processer fungerar. Det finns alltid en kontext. Uppgifterna är utfor-made i en viss kultur, och det är hur väl individen kan förstå och han-tera dessa kulturellt präglade uppgifter som ”mäts”. De kognitiva strukturer som individer utvecklar är starkt påverkade av kulturen och den omgivande miljön.
Individers förmåga att aktivt delta i olika praktiker varierar såle-des. Alla kan uppleva någon form av sekundära handikapp som hind-rar dem att delta. Enligt en undersökning gjord i samband med forsk-ningsprojektet VALUTA29
(Validering av den högre utbildningens
28
En digital punktskriftsdisplay som är kopplad till datorn och som presenterar informationen som finns på skärmen.
29
VALUTA:projektets hemsida: http://www.ped.gu.se/projekt/valuta/indexsv.htm (Accessdatum: 2005-03-13)
32
tagningssystem) förbättras provresultatet hos de studenter som skriver högskoleprovet flera gånger, trots att de ursprungliga intentionerna var att provet skulle spegla befintlig kunskap hos studenten, och inte färdigheten ”att skriva högskoleprov”30
. Skillnaderna mellan studen-ternas prestationer är störst mellan första och andra provtillfället. Att skriva ett högskoleprov för första gången, innebär en ny upplevelse för individen. Vad provet kommer att innehålla, hur lätt/svårt man har för de olika provdelarna och hur man hinner med de olika delarna tids-mässigt är sådant som individen kan dra lärdom av efter första provet. Om en person tappar många poäng på exempelvis den del som hand-lar om logiskt tänkande så kan han/hon träna på liknande uppgifter under tidspress tills nästa provomgång. Genom att träna lär sig indivi-den strategier när det gäller att hantera logiska testuppgifter samt att hantera stressen. Om man vet förutsättningarna och om man har trä-nat på att lösa liknande uppgifter, blir man troligtvis mindre stressad. En stressituation där förutsättningarna är oklara är handikappande för många.
Då utvecklingen av de högre psykologiska funktionerna enligt Vy-gotskys teori är obegränsad med hjälp av medierande aktiviteter och psykologiska verktyg, blir detta område väldigt intressant att studera och utveckla. Om en student saknar erfarenhet, kommer från en miljö utan akademiska traditioner och klarar studier inom högsko-la/universitet dåligt, borde studenten få stöd i att förstå och kunna del-ta i kulturen. I förlängningen kommer ett sådant förfarande leda till att högskolekulturen förändras då fler personer med varierande bak-grund får möjlighet att vara med och aktivt delta och omförhandla kulturen.
Sammanfattningsvis om tillgänglig högre utbildning
I forskningslitteratur behandlas ofta delar snarare än helhet. Ramar och direktiv för tillgänglighet handlar främst om att människor med funktionshinder ska kunna delta i samhällslivet fullt ut. Vad gäller pe-dagogiska frågor beskrivs att det är viktigt med ett bra bemötande av personer med funktionshinder, vilket omnämns i
30
Högskoleverkets kvalitetskonferens 2004, Föredrag av Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet, Betyg
och högskoleprov vid urval till högre utbildning
33
trets riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning31
. I litteraturen be-handlas därtill det pedagogiska stödet (se Singh, 2003; Stefani & Mat-thew, 2002; Rath & Royer 2002).
Begreppet tillgänglighet är komplext och dynamiskt. I varje situa-tion kan begreppet ges olika innebörder. I denna avhandling har jag valt att fokusera på studenternas perspektiv. Det ideala tillståndet då utbildning är tillgänglig, med utgångspunkt från den sociokulturella teorin, är när nya studenter introduceras in i högskolemiljön och när studenter bedriver studier aktivt med hjälp av olika medierande verk-tyg.
För att kunna arbeta med begreppet har jag definierat tillgänglig utbildning på följande sätt: då studenter lyckas med studierna, är kur-serna/utbildningarna tillgängliga för dem. Att lyckas med studier inne-bär här att studenterna fullföljer sina studier, håller studietakten om 20 poäng per termin och att de blir godkända på kurser och utbild-ningar utan att kurskraven sänks. När högre utbildning är tillgänglig, har alla studenter tillgång till den utbildning/kurs som de är antagna till. Alla studenter kan uppleva en utbildning otillgänglig. I denna av-handling är fokus främst på studenter med någon form av funktions-hinder, det är dessa studenter som framhålls i direktiv om tillgänglig-het till högre studier.
Studenter med funktionshinder ska inte uteslutas från hela eller de-lar av kursen/utbildningen på grund av att studiesituationen är handi-kappande. Ett funktionshinder blir ett handikapp först när den omgi-vande miljön inte kan tillgodose individens behov. Även om en utbild-ning är tillgänglig enligt ovanstående definition för de flesta studenter kan det finnas delar av den som upplevs som otillgänglig, det kan ex-empelvis vara viss information som man av olika skäl inte får tillgång till. I detta arbete avser jag studera hur studenterna upplever tillgäng-ligheten till studierna då olika digitala verktyg används.
31
Riktlinjer för Handikappombudsmannens tillgänglighetscenter:
http://www.tillganglighetscentret.se/start.asp?sida=1374 (Accessdatum: 2005-03-13)
34
35
FORSKNINGSANSATS
Arbetet med denna licentiatavhandling innebär både att befinna sig på okänt område och att växla mellan olika forskningsområden. Min bakgrund är främst inom pedagogikområdet, men jag har även stort intresse för teknik och datorer. Detta har satt tydliga spår i avhand-lingsarbetet, som också är tvärvetenskapligt. Förutom pedagogik finns influenser främst från informatik, ingenjörsvetenskap, psykologi, bib-lioteksvetenskap och designvetenskap.
Det tvärvetenskapliga perspektivet har i första hand betraktats ur ett pedagogiskt perspektiv där studenters upplevelser av tillgänglighe-ten till högre utbildning och indirekt studenters lärande är i centrum. Att arbeta med tvärvetenskapliga områden innebär dock att det alltid finns möjlighet att fördjupa sig ytterligare inom olika områden. Under arbetets gång har ständiga avvägningar gjorts för att dels arbeta med den övergripande frågeställningen, det vill säga hur studenter med funktionshinder, då främst studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter samt synskadade studenter upplever tillgängligheten till studierna, när digitala verktyg används, och dels för att resultatet ska vara användbart i arbetet för att få en tillgänglig högre utbildning. Forskningsansatsen är inspirerad av ”designforskning” eftersom arbe-tet har handlat om att designa utbildning, utveckla teknik samt stude-ra samspelet mellan teknik och pedagogik i en verksamhet.
Helhet och delar
Ibland kan det ligga nära tillhands att ge förklaringar som att det är studenters specifika bakgrund som leder till att de misslyckas med stu-dierna. Förklaringarna kan handla om att studenter har svårt med
36
studierna på grund av att de har språksvårigheter som i sin tur beror
på till exempel diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter eller
invand-rarbakgrund. Mitt fokus är inte anledningarna till svårigheterna utan snarare att skapa förståelse för hur högskola/universitet med hjälp av digitala verktyg kan underlätta för flertalet studenter att studera utan att kraven på utbildningarna/kurserna sänks.
Kunskapsbildning innebär tolkning genom intuitivt pendlande, dia-lektiskt, mellan delar och helhet (Johansson & Liedman, 1987; Öd-man, 1979). I min forskning har jag pendlat mellan delarna och helhe-ten. Delarna består av de studier och utvecklingsprojekt som jag har arbetat med. Helheten består av förståelsen för hur studenters an-vändning av digitala verktyg kan öka eller minska tillgängligheten till högre studier. Varje del har bidragit till att utveckla min förståelse, på samma sätt som förståelsen för helheten har styrt mina val av studier och utvecklingsprojekt vid Malmö högskola.
Ett utvecklingsperspektiv
I ett dialektiskt perspektiv är kunskap förbunden med handling. Det handlar om att tolka och förändra världen. Människor inverkar på den sociala världen. Världen förändras, men också människor föränd-ras som en konsekvens av sina handlingar. För att få kunskap om den sociala världen är det viktigt att förstå i vilken riktning utvecklingen går.
Det statistiska genomsnittet eller det representativa fallet i status quo är mindre viktigt än de nya tendenser som utvecklas som status
nascendi (Kvale, 1997, sidan 57)
Med det dialektiska perspektivet är det viktigare att fokusera på ut-vecklingens riktning än på beskrivningar över nuläget som ett statiskt tillstånd. Utvecklingen går mot att fler studenter kategoriseras som funktionshindrade, främst ökar32
andelen studenter med läs- och skriv-svårigheter, och därtill ökar användningen av och kravet på att an-vända digitala verktyg i högre utbildning, där informationsbearbetning och textbehandling är viktiga kompetenser.
Utvecklingen av tillgänglighet till högre studier, det vill säga utbild-ningens och undervisutbild-ningens förutsättningar, varvas i denna
32
Se http://www.studeramed funktionshinder.nu (Accessdatum: 2006-08-23)
37
ling med studier av hur studenter uppfattar tillgängligheten i utbild-ningar då digitala verktyg används. Mitt förhållningssätt är samhälls-inriktat och problemorienterat och utifrån det som framkommit i mina studier har jag lämnat förslag på förbättringar ur tillgänglighetsper-spektiv till ansvariga för verksamheten. Metodval har gjorts utifrån varje unik situations relation till den övergripande frågan om hur till-gängligheten till högre utbildning upplevs och kan förbättras. Min ut-gångspunkt för detta arbete är att studenter behöriga och antagna till högre utbildning är personer med hög kapacitet. De betecknas inte som problemdrabbade grupper, men högskolekulturen kan ändå vara svårtillgänglig för studenterna.
Ett sätt att beskriva min forskningsansats är att knyta an till design-forskning. Jag väljer att kalla utvecklingsdelen av min ansats för de-sign. Detta motiveras med att aktionen bygger på utveckling av arte-fakter.
Designforskning
Design är att skapa något nytt. All design leder fram till en produkt i någon form. Artefakten/produkten är ett resultat av en medveten handling, men är beroende av de resurser och den tid som finns att tillgå. Syftet med design är att förändra verkligheten till det bättre (Löwgren & Stolterman, 2004). Det tvingar oss att utmana det befint-liga och reflektera över samhällets grundläggande principer. Då an-vändaren alltid måste anpassa sig efter artefakten handlar design om ansvar. Designen påverkas alltid av värden och ideal. Vidare påverkar designen användarna genom sin utformning och användaregenskaper. Designen är politisk och ideologisk då varje design kräver ett antal an-taganden om vad det innebär att vara människa och leva i ett samhäl-le.
En aldrig så snabb och effektiv digital artefakt kan knappast anses som god design om den i sitt sammanhang inte kan förstås av sina användare (Löwgren & Stolterman, 2004, sidan 5-6).
God design är användbar för användarna. Den måste svara mot an-vändarens behov, förväntningar och önskemål. Personer med enkla behov kan uppleva en avancerad design som dålig. De har då inte till-räckliga kunskaper för att kunna använda artefakten. Exempel på en digital artefakt, en design, är ett distansutbildningsverktyg. När
38
vändarnas behov endast motiverar en enklare lösning, kan det vara svårt att förstå meningen med att lägga extra tid och resurser på att lära sig att använda en mer komplex artefakt. Alla situationer är unika och det går inte att beskriva god design med riktlinjer. Varje situation måste hanteras på ett unikt sätt.
Varje design ska bli en del av en befintlig verksamhet (Löwgren & Stolterman, 2004). I föreliggande licentiatavhandling innebär det att tekniken ska utgöra en naturlig del av högskolans verksamhet.
Kärnan i allt designarbete är en kontinuerlig omformulering av de-signidéer och problemdefinitioner. Relationen mellan den existerande situationen och en möjlig framtid är dialektisk. Pendlande mellan de-talj och helhet och mellan det konkreta och det abstrakta är ett karak-teristiskt drag i designprocessen. Processen börjar med idéerna och fortsätter fram till specifikationen som ligger till grund för konstruk-tion eller produkkonstruk-tion. Slutprodukten är en komposikonstruk-tion av alla aspek-ter (idéer, begränsningar och möjligheaspek-ter) som har smält samman. Processen är slutförd när resultatet blivit en del i en helhet i den existe-rande situationen.
Alla som deltar i en designprocess måste veta vad som ska göras samt när och tillsammans med vilka personer som det ska göras. I processen sker ständiga avvägningar mellan olika intressen, som ibland också kan vara motstridiga. Resultatet blir aldrig bättre än de personer som ingår i processen.
Design handlar enligt min tolkning om att skapa en artefakt som förändrar verkligheten till det bättre för användaren. Använ-daren ska i så liten utsträckning som möjligt behöva anpassa sig efter artefakten. Tekniken finns till för människan och inte tvärt-om. Tekniska system ska smälta in i vardagslivet, kräva minimalt med kunskaper och underlätta användarens vardag. Vidare ska ti-den som det tar för användaren att lära sig använda artefakten vara den kortast möjliga. Kräver användningen av en artefakt för mycket merarbete, är artefakten inget stöd. Webbsidor kan använ-das för att exemplifiera resonemanget om design och artefakter. Webbsidor med information kan ses som en design. Många som söker efter företags/myndigheters öppettider på Internet söker först efter deras hemsida och sedan på hemsidan. Om man inte finner det som eftersöks på hemsidan, är hemsidan ingen bra artefakt. Då
39
är det bättre att ringa till företaget för att få kontakt, eftersom tele-fonen i detta fall är en bättre artefakt än webbsidorna.
40
41
FÖRHÅLLNINGSSÄTT, METODER OCH
DATA
Metoder för datainsamling har valts utifrån varje unik situation för att besvara forskningsfrågorna. Forskning syftar till att ge människor, som tar del av forskningsresultaten, kunskap som de inte hade kunnat få på annat sätt. Kvale (1997) skriver:
Det råder öppenhet för den kvalitativa mångfalden, för mångfalden av meningar i lokala sammanhang; kunskapen är perspektivistisk, beroende av forskarens synvinkel och värderingar. (Kvale, 1997, sidan 45)
Enligt detta synsätt är analyserna av forskningsresultaten således präg-lade av den forskare som utfört och analyserat studierna. De som tar del av redovisningen ska kunna relatera analyserna till sin egen kun-skap och sina egna erfarenheter. Perspektivet ställer stora krav på att forskaren redogör för sin kunskap, sina utgångspunkter och sitt för-hållningssätt.
I studierna har jag använt både kvantitativa och kvalitativa forsk-ningsmetoder. De kvantitativa metoderna har använts för att ge bak-grundsfakta om studenterna som deltagit i studierna och de kvalitativa metoderna har använts för att belysa aspekter på tillgänglighet till högre utbildning. Alvesson och Sköldberg (1994) framhåller:
Även om statistik över sociala fenomen ofta döljer tvetydigheter och sociala normer för klassificeringar kan den ibland ha ett visst värde som bakgrundsmaterial för kvalitativ forskning. (Alvesson & Sköldberg, 1994, sidan 11)
Resultatet från undersökningarna visar på vissa tendenser. Tendenser-nas trovärdighet behandlas utifrån den rådande situationen. Trots att
42
jag ibland använt kvantitativa metoder har jag inte gjort det i syfte att göra jämförelser. Vidare har triangulering inte tillämpats då det ar-betssättet syftar till att undersöka samma frågeställning på samma ma-terial med kvantitativa och kvalitativa metoder (Ekholm & Lander, 1993).
I arbetet har jag strävat efter att resultatet av forskningen ska beröra så många studenter som möjligt. Utifrån de resurser som jag har haft för min forskning har jag endast kunna gräva där jag har stått, men jag har hela tiden gjort det utifrån ett helhetsperspektiv med avseende på tillgängligheten till högre studier.
I tabell 2 nedan är studier, undersökningsgrupper och metoder sammanställda.
Tabell 2 Tabell över studier, undersökningsgrupper och metoder.
Studie Grupp Metod Text
Nätbaserad kurs för stu-denter med funktionshin-der 8 studenter med funktionshinder Observation av delta-gande och skriftlig kommunikation i nät-baserad kurs 1, 2 och 3 Nätbaserad kurs för lärar-studenter 53 lärarstudenter Enkätundersökning, tillgänglighet i en nät-baserad kurs 3 Studenters upplevelser av tillgänglighet till studierna --- Studenters an-vändning av webbaserade bibliotekska-taloger 28 studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvå-righeter Strukturerade intervju-er, upplevelser av att studera på högskola --- Videoobservationer, användning av webba-serade bibliotekskata-loger 4
Under arbetets gång har jag haft många formella och informella kontakter med olika personer (bland annat tekniker, personal från stu-denthälsan, lektorer, bibliotekarier och studenter) både på och utanför
43
Malmö högskola. E-post som jag har mottagit och skickat i samband med forsknings- och utvecklingsprojekten har studerats och arkiverats, likaså flertalet av de dokument som har skrivits i samband med ut-veckling av projekt som jag har medverkat i. Kontakterna har varit ett viktigt led i att utforska de rådande förutsättningarna och de har hjälpt mig vidare med avhandlingsarbetet. Det är dock inte möjligt att redovisa varje kontakt.
Det har inte funnits möjligheter till särskilda urval, som slumpmäs-sigt, systematiskt eller stratifierat urval (Carlsson, 1984), av personer för deltagande i studierna redovisade i denna avhandling, på grund av att antalet studenter med funktionshinder är för få.
Citat och exempel från studierna är särskilt utvalda för att åskåd-liggöra olika aspekter på tillgängligheten till högre studier. Utifrån studiernas resultat har vissa generaliseringar gjorts, trots att detta ibland ifrågasätts (Alvesson & Sköldberg, 1994). Aspekter på tillgäng-ligheten som visas på i studierna kan enligt min erfarenhet och utifrån den information som jag har fått från exempelvis bibliotekarier och handikappsamordnare förekomma även på andra högskolor/uni-versitet och är sannolikt inte unika för studenter och situationen vid Malmö högskola. I det följande redovisas de studier som ligger till grund för denna licentiatavhandling.
(a) Nätbaserad kurs för studenter med funktionshinder
I denna studie ingår planering, utveckling och genomförande av en nätbaserad kurs. Kursen var särskilt designad för att vara tillgänglig för studenter med funktionshinder och syftet var att evaluera tillgäng-lighetskriterier som formulerats inom projektet Accessibility and
lear-ning in higher education (ALHE) samt att utröna hur tillgänglig
kur-sen var för de studenter med funktionshinder som deltog.
Inför kursen gjordes omfattande insatser för att rekrytera studenter med funktionshinder. Tanken var att nå nyckelpersoner som kunde vidarebefordra informationen till personer med funktionshinder. Cirka 500 kontakter togs med handikapporganisationer, arbetsförmedlingar, folkhögskolor och handikappsamordnare vid högskolor och universi-tet i Sverige. Alla med behörighet och med någon form av funktions-hinder inbjöds att delta. Åtta personer sökte kursen. Fyra var synska-dade (en hade flera funktionshinder), två personer hade
44
de läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, en person stammade och annan person hade reumatism.
Under utvecklingen av kursen dokumenterades diskussioner som fördes inom projektet. Jag var handledare för studenterna och kom-municerade också med studenterna. Under kursen hade jag informella telefonsamtal med deltagarna i syfte att få mer information kring hur de upplevde tillgängligheten till kursen. Dessa samtal fungerade också som informella handledningssessioner. Den skriftliga kommunikatio-nen och deltagarnas redovisningar sparades och analyserades. Fokus i analysen var på kursens tillgänglighet och hur kursen kunde utvecklas med avseende på tillgänglighet. Studien behandlas i texterna 1, 2 och 3.
(b) Nätbaserad kurs för lärarstudenter
70 studenter vid Lärarutbildningen i Malmö läste hösten 2001 mot-svarande kurs som studenterna med funktionshinder läste. 53 av dessa besvarade en enkät med frågor om tillgängligheten till en nätbaserad kurs.
Enkäten (se bilaga 1) bestod av 24 frågor, nio frågor handlade om deras studiebakgrund och datorerfarenhet och 15 frågor handlade om kursens tillgänglighet. Frågorna besvarades i anslutning till en föreläs-ning där 53 av de 70 studenterna var närvarande. Således besvarade alla studenter som var närvarande på föreläsningen enkäten. Frågorna besvarades anonymt. Detta var ett medvetet val eftersom jag ville ha så ärliga svar som möjligt.
Svaren som behandlar kursens tillgänglighet jämfördes med och diskuterades i relation till resultatet från studie (a). Studien behandlas i text 3.
(c) Studenters upplevelser av tillgänglighet till studierna
Studien syftade till att få kunskap om hur studenter med diagnostise-rade läs- och skrivsvårigheter upplever att det fungerar att studera på högskola. I studien intervjuades 28 studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter.
Då dyslexipedagogen och handikappsamordnaren vid högskolan inte lämnar ut information om vem som har diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter, hade jag bara två möjliga sätt att få kontakt med
