Moderbolagets kassaflödesanalys
MSEK Not 2008 2007
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat –102 –70
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 14 2
Erhållna räntor från koncernföretag 54 42
Erlagda räntor till koncernföretag –746 –507
Erhållna räntor från övriga 0 3
Erlagda räntor till övriga 0 0
Betald inkomstskatt –89 –114
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar i rörelsekapital –869 –644
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 1 –3
Minskning/ökning av kortfristiga skulder –8 0
Kassaflöde från den löpande verksamheten –876 –647
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag – –48
Avyttring av dotterföretag –5 1 341
Förvärv av intresseföretag och andra aktieinnehav – –10
Utdelning från intresseföretag 3 –
Avyttring av andra aktieinnehav – 1
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –1 –
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 –
Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 1 284
Finansieringsverksamheten
Netto av koncerninterna utdelningar och aktieägartillskott 586 39
Nettoförändring av finansiella fordringar
och skulder mot koncernföretag 1 133 2 087
Nettoförändring av finansiella fordringar
och skulder externt –1 1
Inlösen av aktier – –1 967
Utbetald utdelning –839 –797
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 879 –637
Årets kassaflöde 0 0
Likvida medel vid årets början 0 0
Likvida medel vid årets slut 15 0 0
72 Eniro Årsredovisning 2008
Nya redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
IFRIC 11, IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även
koncerninterna” behandlar aktierelaterade transaktio-ner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Det finns dessutom ett antal tolkningar som trätt i kraft under 2008, men som inte är relevanta för koncernen:
IFRIC 12, Service concession arrangements och IFRIC 14, IAS 19 – Begränsningen av förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan.
Nya redovisningsprinciper från och med 2009 och senare Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligato-riska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 el-ler senare, men har inte tillämpats i förtid.
IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter
(gäller från den 1 januari 2009). Ändringen innebär förändringar i uppställningsformerna och benäm-ningarna av de finansiella rapporterna. Ändringen av standarden kommer att innebära förändringar i kon-cernens utformning av de finansiella rapporterna.
IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari
2009). IFRS 8 ersätter IAS 14. Den nya standarden innebär att segmentinformation ska presenteras i likhet med hur finansiell information presenteras in-ternt. Från 2009 redovisas den finansiella informatio-nen i affärsområdena Online, Offline Media och Voi-ce. Den finansiella informationen kommer att presenteras i linje med den nya organisationen och utifrån ledningens uppföljning av den finansiella utvecklingen.
IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1
januari 2009). Ändringen innebär att endast den tidi-gare alternativregeln blir tillåten d.v.s. låneutgifter ska aktiveras som en del av anskaffningsvärdet relaterat till ”qualifying assets”. Ändringen av standarden kom-mer inte att innebära någon materiell effekt på kon-cernens finansiella rapporter.
IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata
finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Den-na ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritetsaktieägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen Föreliggande årsredovisning för Eniro AB (publ),
organisationsnummer 556588-0936 med säte i Stockholm och adress SE 169 87 Stockholm, har fastställts av styrelsen den 30 mars 2009 och ska fastställas på årsstämman den 14 maj 2009.
SAMMANFATTNINg AV VIKTIgA REDOVISNINgS PRINcIPER Allmänna redovisningsprinciper 2008
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med interna-tionella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards – IFRS) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Tillämpningen av allmänna principer kräver i många fall redovisningsmässiga uppskattningar och ekono-miska bedömningar med stor påverkan på balans- och resultatposter. I Eniros fall gäller detta framför allt för värdering av goodwill och övriga immateriella tillgång-ar. I andra fall måste en kvalificerad tolkning och be-dömning göras av hur principerna ska tillämpas vid re-dovisning av komplexa affärstransaktioner. Ett sådant område är redovisning av intäkter. En närmare redogö-relse för dessa bedömningar och tolkningar med stor betydelse för koncernredovisningen lämnas nedan un-der rubriken Viktigare uppskattningar och
bedömningar.
Moderbolagets redovisning har upprättats i huvud-sak enligt samma principer som använts i koncernredo-visningen. De undantag som finns beror på bestämmel-ser i främst Årsredovisningslagen (ÅRL) samt sambandet mellan redovisning och beskattning. En närmare redo-görelse för dessa skillnader ges under avsnittet Moder-bolagets redovisningsprinciper.
Ändringar av publicerade standarder och tolkningar som trätt i kraft 2008
IAS 39 (Ändring) och IFRS 7 (Ändring),
Omklassifice-
ring av finansiella instrument (gäller från den 1 juli 2008). Ändringen innebär bl a att under vissa om-ständigheter omklassificera finansiella tillgångar som innehas för handel. Ändringen bedöms främst på-verka banker och andra liknande företag. Koncernen tillämpar inte ändringen i IAS 39 och IFRS 7.
Koncernredovisning Redovisningsprinciper
metoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på de tillgångar som lämnats som ersätt-ning, emitterade egenkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen ökat med kostnader direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara tillgångar och skulder i dotterföretag vid förvärvstid-punkten tas upp till verkligt värde i koncernens balans-räkning enligt en förvärvsanalys. Överstiger anskaff-ningsutgiften det verkliga värdet av bolagets
nettotillgångar vid förvärvstidpunkten utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill. Understiger anskaffnings-utgiften verkligt värde för det förvärvade dotterföre-tagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultat räkningen.
I ej helägda dotterföretag redovisas minoritetsintres-set som utomstående aktieägares andel av dotterföreta-gets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncer-nens eget kapital. I resultaträkningen ingår minoritetens andel. Upplysning om minoritetens andel av resultatet redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföre-tag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, så-vida inte förlusten motsvaras av ett nedskrivnings behov.
Obeskattade reserver, som förekommer i redovis-ningen i bolag i vissa länder, redovisas i koncernen dels som uppskjuten skatteskuld, dels som balanserad vinst.
Den uppskjutna skatteskulden är beräknad enligt rå-dande skattesats i respektive land.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag där koncernen har en röst-andel uppgående till mellan 20 och 50 procent och ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovi-sas enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i in-tresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträk-ningen. Ackumulerade förändringar efter förvärvet re-dovisas som ändring av innehavets redovisade värde.
Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Joint venture
Ett joint venture definieras som ett kontraktsmässigt arrangemang där två eller fler parter genomför en eko-nomisk aktivitet som är föremål för gemensam kontroll.
Detta kan anta formen av samägda bolag som styrs ge-mensamt. Konsolidering av joint ventures sker i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs koncernens andel av det samägda bolagets resultat- och balansräk-ning till motsvarande post i koncernens räkenskaper.
är negativ. Ändringen av standarden kommer att på-verka framtida transaktioner.
IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli
2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet och innebär förändringar av hur framtida förvärv re-dovisas. Exempelvis redovisas alla betalningar för för-värv av verksamhet till verkligt värde på förför-värvsda- förvärvsda-gen. Justeringar av anskaffningsvärdet redovisas i resultaträkningen. Alla transaktionskostnader avse-ende förvärv kostnadsförs. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från den 1 januari 2010.
Ovanstående nya standarder och ändringar kommer att tillämpas från och med ikraftträdandet.
Följande standarder, samt ändringar och tolkningar har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men bedöms inte vara relevanta för koncernen.
IAS 32 (Ändring), Finansiella instrument: Klassificering
IAS 39 (Ändring), Finansiella instrument: redovisning
och värdering
IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar (Ändring)
– Intjänande villkor och indragningar IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för
försäljning och avvecklade verksamheter IFRIC 12, Service concession arrangements
IFRIC 13, Customer loyalty programmes
IFRIC 14, IAS 19 – The limit on a defined benefit asset,
minimum funding requirements and their interaction IFRIC 15, Agreements for construction of rent estates
IFRIC 16, Hedges of net investment in a foreigh
operation
IFRIC 17, Distributions of Non-cash Assets to Owners
IFRIC 18, Transfers of assets from Customers
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag. Dotterföretag är de företag i vilka moder-bolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma fi-nansiella och operativa strategier på ett sätt som vanli-gen följer med ett aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Dotterföretag inkluderas i kon-cernredovisningen från och med den dag då det be-stämmande inflytandet överförs till koncernen. De ex-kluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Eniros koncernredovisning upprättas enligt
förvärvs-74 Eniro Årsredovisning 2008
Immateriella tillgångar
Redovisningsprinciper
det överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill vid förvärv av verksamheter redovisas som en separat post bland immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intres-seföretag ingår i värdet på intresintres-seföretag. Goodwill förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid förvärv. Dessa kassagenererande enheter utgörs av verksamheten inom ett geografiskt område (segment).
Andra immateriella tillgångar med obestämbar nytt-jandeperiod utgörs av varumärken som tillkommit i samband med förvärv. Goodwill och övriga immate-riella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod prö-vas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivnings-behov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill och övriga immateriella tillgång-ar, som avser den avyttrade enheten.
Kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till mellan tre och tio år. Övriga varumärken har en bestäm-bar nyttjandeperiod som uppgår till mellan fem och tio år.
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av programvaror, databaser och utgivningsrätter av unik karaktär som kontrolleras av Eniro och som har ekono-miska fördelar över en längre tid än ett år och som över-stiger utgifterna för deras anskaffning och utveckling.
Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden Denna varierar mellan tre och tio år.
I de aktiverade utgifterna ingår personalkostnader och en skälig del av hänförbara indirekta kostnader.
Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov samt närhelst händelser eller för-ändringar av förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Även tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminsk-ning närhelst en indikation av ett nedskrivvärdeminsk-ningsbehov föreligger. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess åter-vinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostna-der och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskriv-ningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassage-nererande enheter).
Omräkning av utländsk valuta
Den finansiella rapporteringen sker i den valuta som används där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt. Denna valuta är enhetens funktionella va-luta. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vinster och förluster, som uppkmer vid betalning av sådana transaktioner och vid om-räkningen av monetära tillgångar till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transak-tionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säk-ringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar.
Sådana vinster eller förluster redovisas direkt i eget kapital.
Resultat- och balansräkningar för dotterföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor räknas om enligt följande:
Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens
kurs.
Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig
valutakurs eller, om denna inte ger en rimlig approxi-mation, till en vägd genomsnittlig kurs.
Kursdifferenser redovisas som omräkningsdifferens i
eget kapital.
I koncernredovisningen förs valutakursdifferenser hän-förbara till nettoinvesteringar i utlandsverksamheter el-ler till upplåning och andra valutainstrument, som iden-tifierats som säkring av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.
Goodwill och andra justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verk-samhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärdet. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som di-rekt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivning sker linjärt under bedömd nyttjandeperiod. Dessa varie-rar för inventarier mellan tre och fem år. Inventarier be-står främst av datautrustningar, kontorsinventarier och bilar. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prö-vas varje balansdag och justeras vid behov.
Immateriella tillgångar
Goodwill utgörs av det belopp varmed
anskaffningsvär-Upplåning Redovisningsprinciper
utan diskontering, minskat för eventuell reservering för värdeminskning. Ingen diskontering sker, då den ge-nomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed icke är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Vidare görs regelbunden prövning av reser-veringens storlek i huvudsak baserad på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktu-ella betalningsmönster. Belopp, som inte beräknas in-flyta, reserveras och redovisas som Försäljningskostna-der i resultaträkningen.
Likvida medel
Till likvida medel hänförs kassa, banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med en kortare löp-tid än tre månader från anskaffningslöp-tidpunkten.
Eget kapital
Eget kapital i koncernen indelas i aktiekapital, övrigt till-skjutet kapital, reserver och balanserad vinst.
Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernre-dovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot ba-lanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Kostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna ak-tier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i ute-stående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp efter transaktionskostna-der och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträk-ningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kort-fristiga skulder om inte Eniro har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen. Även skulder där den ur-sprungliga löptiden översteg tolv månader redovisas som kortfristiga under denna förutsättning.
Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från kon-traktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument avser inom Eniro antingen säkring av verkligt värde, kas-saflöde eller säkring av nettoinvestering i utländsk va-luta. För närvarande förekommer ingen säkring av verk-ligt värde i koncernen.
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över
resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen utgörs främst av tillgångar i syfte att säljas inom kort. Sådana tillgångar förekommer i mindre omfattning i utländska enheter, som inte ingår i koncer-nens centralkontorutin.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Lånefordringar är av obetydlig omfattning.
Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivati-va finansiella tillgångar där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. Vid utgången av 2008 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas det datum Eniro förbinder sig att köpa eller sälja till-gången. Finansiella tillgångar värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader. Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträk-ningen sker utan tillägg för transaktionskostnader. Fi-nansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller i stort sett alla risker och fördelar, som är förknip-pade med tillgången, har överförts till annan part.
Lånefordringar och finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Pågående arbete
Pågående arbete värderas till direkta produktionskost-nader samt hänförbara indirekta produktionskostproduktionskost-nader.
Lånekostnader ingår inte. För tryckta kataloger (offline) avser direkta produktionskostnader huvudsakligen in-köp av papper, tryckning, bindning av kataloger samt kostnader för framtagning och behandling av uppgifter för publicering i de tryckta katalogerna. En individuell bedömning sker avseende balanserade belopp för varje individuell katalog. För internettjänster (online) avser direkta produktionskostnader i huvudsak kostnader för annonsutformning.
Kundfordringar
Kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med fakturerat belopp.
Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde
76 Eniro Årsredovisning 2008
Intäkter
Redovisningsprinciper
Avsättningar
Med avsättningar förstås skulder som är ovissa med av-seende på belopp eller den tidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare hän-delser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar avser främst åtaganden för pensioner, uppskjutna skatteskulder, kostnader i samband med personalförändringar ochpågående rättsprocesser. Be-lopp som förväntas regleras under de närmaste tolv månaderna från balansdagen redovisas under rubriken kortfristiga skulder, övriga bland långfristiga skulder. Av-satta belopp utgör den bästa uppskattningen av vad som skulle betalas ut på balansdagen för att reglera åta-gandet eller överföra det till tredje part.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Intäkter
Intäkter avseende Internettjänster (online) periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, vilket likställs med den avtalsperiod som kontraktet avser, dvs i nor-malfallet 12 månader. Intäkter från katalogverksamhe-ten (offline) redovisas när katalogen publicerats. Pro-duktionskostnader balanseras fram till
publiceringstillfället varefter de kostnadsförs. Kataloger publiceras normalt en gång per år.
Intäkter från personliga söktjänster (Voice) redovisas när tjänsterna tillhandahålls.
Intäkterna från försäljningen av sampaketerade pro-dukter fördelas mellan offline och online enligt en för-delningsnyckel vilken avspeglar marknadsvärdet för res-pektive produkt. Fördelningsnyckeln justeras årligen och är baserad på värdet för annonsörerna. Värdet för annonsörerna mäts fortlöpande genom kundundersök-ningar där kunderna bedömer värdet av användningen.
Rörelsegrenar och geografiska områden
Enligt IAS 14 Segmentrapportering rapporteras resultat och vissa balansposter per primära segment samt intäk-ter per sekundära segment. Primära segment utgörs av de geografiska områdena Sverige, Norge, Finland, Dan-mark, Polen samt Övrigt. Tillgångar och kunder är i mycket hög utsträckning lokala och identifierbara per respektive geografiskt område. Sekundära segment är produktområdena (kanalerna) online, voice och offline.
Från och med 1 januari 2009 kommer
Från och med 1 januari 2009 kommer