Har arbetat 11 år som modersmålslärare och samtliga på skolan han är verksam på idag. De flesta av hans elever är muslimer. Platsen för intervjun är ett slutet arbetsrum i anslutning till lärarrummet och vi stördes inte under de tjugo minuterna som intervjun tog.
Modersmålsläraren tror att det kan finnas problem som kan uppstå i den svenska skolan för muslimska elever. Slöjan är ett exempel och vi diskuterar Burgårdens gymnasium och behandlingen av de somaliska eleverna där. Problemet är nog litet enligt läraren och han tror att ”svenska skolor sköter sig på ett bra och tolerant sätt”. Läraren fortsätter med
religionsundervisningen som han tycker att skolan sköter på ett bra sätt och han har i sin undervisning även delar som tar upp islam. Idrottsundervisningen kan innebära ett problem enligt läraren. Han tänker främst på omklädningsrum och duschningen då det finns de som inte vill visa sig nakna. Simundervisningen ser inte läraren som något problem, då det finns utrymme för att ha denna separat om så önskas. Skolbespisningen tycker läraren har bra mat med stor variation. Han tycker dessutom att personalen som arbetar i köket är bra på att lyssna på elever och alltid försöker tillgodose önskemål. Huruvida skolan tar upp muslimska
högtider och hur stor del islam får inom religionsundervisningen är han inte säker på. Han tror dock att detta är bitar som får ”tillräckligt stor del”.
DISKUSSION
Syftet med vårt arbete är att se hur några elever med muslimsk bakgrund ser på den svenska skolan och dess bemötande. Vi har även två modersmålslärares syn på skolan och dess påverkan och bemötande av elever med muslimsk bakgrund. I vår diskussion kommer vi att visa på samband mellan den teoretiska delen och vår undersökning samt att det kan vara mycket svårt att bemöta och förstå islam och dess utövare för en utomstående om man inte har tillräckligt stora kunskaper om religionens uppkomst. Vi kommer även att analysera kopplingen mellan skolan och hemmen där vi kan se en problematik utifrån
genusperspektivet, västvärldens tanke om individualism och kritiskt tänkande. Som vi kan påvisa i vårt arbete så har islam under århundraden växt till en världsreligion som har stort inflytande och påverkan i västvärlden. Framförallt leder det till eftertanke och diskussion om hur vi ska bemöta och förstå varandra för att kunna leva i samförstånd och harmoni.
De fem eleverna som vi intervjuat ger en samstämmig och relativt positiv bild av skolan som eleverna går på. Bemötandet på dessa skolor beskrivs som tillfredsställande, med några få undantag. Exempelvis tror elev ett att slöjan kan innebära problem i skolan, dock har hon inte själv stött på problemet. Elev tre påstår däremot att hon sett elev ett bli ”retad” för sin slöja. Här kan vi se att problemen ibland bara upplevs av någon som betraktar istället för den inblandade. Detta tenderar att skapa en problematik som egentligen inte föreligger. Det kan också bli jobbigt för elever om det uppstår allt för många frågor om slöjan. Detta påpekar elev fem då hon ibland skulle vilja ta av sin slöja på grund av att andra i hennes omgivning inte har slöja. Enligt oss kan det bli en identitetskris eftersom elev fem står med ”en fot i varje kultur”. Att stå med ena foten i den arabiska kulturen och med den andra i svenska kulturen medför att personen i fråga kan stå väldigt stabilt och är svår att dra ner, medan personen som står med båda fötterna i en kultur kan vara lätt att dra ner, tror vi. Det gäller att lära sig hur man ska handskas och dra nytta av dessa två kulturer och vägen dit är inte lätt. Ofta fastnar många i fällan där man dras mellan hemmets och samhällets värderingar och fastnar i den ena, utan möjlighet eller chans att ta tillvara den andra delen. Även Stenberg (1999) menar att barnen kan leva i två helt olika världar där skolans normer kan krocka med hemmets värderingar. Han berättar även om en familj i Malmö som under ramadan ger sina barn presenter och på så sätt tar efter traditionen som finns i Sverige när man ger julklappar. Det finns sätt att närma
gällande muslimska tonårsflickor som vill göra samma saker som sina svenska kamrater. Enligt författaren sminkar sig flickorna och klär om när de kommer till skolan för att sedan byta tillbaka och ta bort sminket innan de går hem till sin familj. Detta är något som vi sett under vår egen skolgång och som påvisar vilket problem detta kan vara för flickor när de skapar sin identitet. De vill ha det bästa av två världar och vi tolkar det som att flickorna vill vara som alla andra. Otterbeck (1993 s 32) skriver att vissa koranverser uppmanar ibland profetens hustrur och ibland alla muslimska kvinnor att täcka sina kroppar och inte visa sin skönhet genom smycken och smink. Återigen anser vi att det rör sig om olika tolkningar av koranen och dess budskap. Alla är inte överens om att detta gäller alla muslimska kvinnor. Det finns mycket att jobba med och vi anser att skolan är den platsen där dessa kulturer möts och därmed en arena som formar morgondagens medborgare och som färgas och präglas av olika kulturer och religioner.
Elev fem påpekar att det kan vara ett problem på ”massagetimmarna” då det enligt henne är förbjudet för motsatta kön att röra vid varandra på ett så intimt sätt. Samuelsson (1999) berättar att det är vanligt i muslimska länder att kvinnor och män ofta är åtskilda både när det gäller sociala och arbetslivet. Vi tror såklart att detta är anledningen till att elever upplever ett obehag när dessa t ex ska massera varandra. Att fostras på ett sätt och sedan kastas in i något helt främmande kan vara svårt att smälta. Modersmålslärare ett å sin sida finner inget stöd för detta i religionen och påpekar att det inte är förbjudet att röra vid varandra. Vi kan här se olika tolkningar av dillemmat och konstatera att folk kan tolka problem på olika sätt. Från skolans håll är det säkerligen en bra tanke utifrån ett genusperspektiv, där relationerna mellan pojkar och flickor kan underlättas och få dem att känna sig tryggare med varandra. Dock kan vi konstatera att problem och olika tolkningar kan uppstå som i ovanstående fall. Som elev fem påpekar så finns det olika muslimska tolkningar av samma frågor, precis som det finns olika muslimska föreställningar om exempelvis ledarskapet i islam. I Lpo 94 finner vi inget som säger att elever ska utföra massage på varandra, dock står det att en utbildning inte kan vara lika för alla. Vi anser att problemet lätt kan lösas genom att låta elever med samma uppfattning som elev fem få avstå från denna undervisning och genusarbetet som är så
Matfrågan i skolan är enligt eleverna ett, två, tre och fyra inget problem då det finns bra alternativ kost. Elev fem däremot äter en vegetarisk kost i skolan pga att köttet i skolan inte är halalslaktat. Vi och de intervjuade ser inte detta som ett stort problem, men i framtiden kanske skolbespisningen bör ha halalslaktat kött att erbjuda då muslimerna är en stor minoritet som troligtvis kommer att växa ytterligare. Även om Sverige fortsättningsvis kommer att ha ett förbud mot slaktmetoden, finns det inget förbud mot importerat halalslaktat kött.
Modersmålslärare ett berättar att skolan är bra på att erbjuda vegetariska alternativ, men att elever ibland väljer att ändå äta det kött som serveras trots att det inte är halalslaktat och därmed inte tillåtet. Har modersmålsläraren rätt i sin beskrivning, är det intressant att elever äter det som religionen inte tillåter. Detta ser vi som ett tecken på att dessa elever inte fäster så stor vikt i denna fråga, men det kan ändras i framtiden precis som vi tror att elev ett så
småningom kommer att ”orka” stiga upp till första bönen, eller kanske helt avstår från
bönerna.
Sim och idrottsundervisningen råder det delade meningar om bland elever och
modersmålslärare. Modersmålslärare ett uppfattar detta som ett stort problem i skolan. Hon menar att många muslimska elever inte duschar efter aktiviteterna då nakenhet är ett tabu i många fall. Problemet med duschningen tar även modersmålslärare två upp. Detta är något som inte bekräftas av eleverna som deltagit i intervjuerna, men om det blir ett problem går det relativt lätt att åtgärda detta problem genom att eleverna använder baddräkt och badbyxor samt att duschdraperi monteras. Elev fem säger att det inte finns några som helst problem med simundervisningen då denna är könsindelad och på idrottslektionerna används heltäckande kläder och slöja. Elev ett bär slöja men deltar ändå i simundervisning tillsammans med pojkar. Problematiken med duschningen som modersmålslärarna ser som ett relativt stort problem påpekas inte av någon elev men detta betyder inte, enligt oss att problemet inte finns. Fem elever behöver dock inte nödvändigtvis vara representativt i alla skolor och klasser.
Elev ett har planer på att börja be. Dock bara fyra gånger per dag då hon inte vill gå upp klockan sex på morgonen. Detta tolkar vi som att många ”tränas” på att bli religiösa. Övriga elever nämner ingenting om att de ber och det kanske kan bero på deras ålder. Familjernas olika föreställningar om när man bör börja be varierar förmodligen.
sig om islam”. Kanske är det så att religionsundervisningen inte ges tillräckligt utrymme i skolan eller förstår inte eleverna att islam ska ingå i religionsundervisningen? Vi har ofta hört att (precis som elev ett påpekar) det handlar för mycket om kristendomen i
skolundervisningen. Dock betonar elev fem att det kommer mer och mer om islam i
undervisningen samt att hennes familj vid jultid köper julgran och delar ut presenter för att det är kul. Detta i kombination med att eleven anser att man får anpassa sig lite till landet man kommer till, gör att det byggs broar mellan kulturer och traditioner.
Det finns lärare som reagerar negativt på att elever får ledigt på muslimska högtider och tycker att islam får alldeles för stort utrymme i media vilket gör att man favoriserar en viss religion. Detta håller inte vi med om då medias bild av islam ibland är negativ och förvrängd.
Detta påpekas även av Larsson (2005), som skriver om att muslimer och islam länge (av vissa) har framställts som något farligt och hotfullt i Sverige Att det förs en diskussion
kring ämnet är bra, men att bara kritisera leder ingenvart. Den ena skolan uppmärksammar gärna t ex muslimska högtider och pratar igenom det när högtiden närmar sig. Här har man även religionslärare till skillnad från den andra skolan, där även högtiderna får litet utrymme. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land tycker vi att man måste uppmärksamma högtider för olika religioner eller som religionshistorikern Friedrich Max Müller sa: ”He who knows one, knows none” (Rothstein, 1997 s 28).
Modersmålslärare ett säger också att religionsundervisningen fungerar bra, direkt efter att hon berättar om elever som vägra göra julpyssel och elever som varit mycket rädda för att besöka kyrkan. Denna ekvation får inte vi att gå ihop, men uppenbarligen kan det finnas en rädsla bland elever att besöka kyrkan eller pyssla inför julen. Här kan man se en krock mellan ens personliga övertygelse och religionsundervisningen i skolan. Det är viktigt att barnen inför ett sådant besök förstår att det inte på något sätt är förbjudet för muslimer att besöka synagogor eller kyrkor, då islam betonar vikten av utbildning och att lära känna andra
religioner. På de berörda skolorna ser religionsundervisningen annorlunda ut och även om de intervjuade anser att religionsundervisningen är bra, finns det enligt oss brister. För eleverna verkar det vara som det en gång var, kristendomskunskap istället för religionsundervisning. Detta är något som måste klargöras eftersom det verkar finnas ett missförstånd om vad som ska ingå i skolans religionsundervisning. Formuleringar som kristen etik och västerländsk humanism är något som vi anser bör raderas och omformuleras i Lpo 94. Vad är egentligen kristen etik och västerländsk humanism? Enligt Samuelsson (1999) är koranen Guds egna ord
förmedlade till mänskligheten genom Muhammed och dess ord går inte att ändra eller ifrågasätta. Detta tillsammans med att elever ska tänka kritiskt och fostras till självständiga individer i enlighet med kristen etik och västerländsk humanism, gör att muslimska elever kan känna sig vilse och förvirrade.
En sak som vi kan se är mannens roll och funktion inom islam. Elev fem berättar att det är fadern som familjen samlas kring för att lära sig om islam. Som immigrant är man väldigt mån om att bevara sin kultur och sina traditioner eftersom man ofta känner sig utlämnad och ensam i sitt nya land. Otterbeck (1993 s 23) skriver om nyanlända familjer som inte är
bekanta med det svenska samhället och kan därför känna frustration över sin sociala situation. Islam och koranen kan vara ett sätt att behålla sina traditioner och därmed känna
trygghet. Modersmålslärare ett kan ibland uppleva att elever har mindre respekt för henne pga att hon är kvinna. Hon menar att det finns en risk för kulturkrockar när man har elevdemokrati i skolan och i hemmet är det fadern som fattar beslut. Det finns troligtvis hem där fadern är auktoritär, men detta kan inte kopplas till islam utan finns hos familjer med olika
trostillhörighet, om vi får generalisera. De muslimska familjer där man har denna syn på kvinnan kan bero på att man tolkat mannens roll som familjeförsörjare till att vara överlägsen kvinnan, men detta är enligt oss en feltolkning och inte representativt för muslimska familjer.
Inga Andersson (1999) skriver i sin bok om vikten att vara två pedagoger av vardera kön när man träffar vårdnadshavare. Detta för att det enligt henne finns kulturer där män har lättare att lyssna på manliga lärare. Detta tror vi förstärks ytterliggare av att föräldrarna ofta bär med sig en syn på skolan och dess utövning från hemlandet. Krocken kan vara svår att överbrygga med dessa erfarenheter, tror vi, och Inga Andersson har förmodligen helt rätt i sin beskrivning gällande mötet med vårdnadshavare. Det kan vara mycket känsligt i mötet med föräldrar men vi måste våga ta dessa möten på stort allvar. Zackari & Modigh (2002) säger att det inte får lov att gå fel i första mötet med vårdnadshavare, men skulle det göra det måste man arbeta för att återfå förtroendet för skolan hos föräldrarna. Självklart får det enligt oss aldrig bli det bristtänkande som Bunar (2001) beskrev tidigare. Problemen ligger inte hos ”invandrarna” och deras kultur utan det finns i vårt samhälle och är därför samhällets skyldighet att lösa detta på ett bra sätt för alla parter.
SLUTSATS
Vi har kommit fram till att det viktigaste när det gäller ungdomar och deras uppbyggnad av sin identitet är att erbjuda så mycket hjälp som möjligt, för att stärka deras strävan efter en identitet som de kan bygga upp sin framtid kring. Det är inte lätt att komma till ett land där religionen inte har så stort utrymme i samhället, speciellt om man kommer från länder där religionen alltid är närvarande. Det är dessutom lättare att vara rädd för det främmande istället för att bli nyfiken och intresserade av det som är olikt. Eleverna med muslimsk bakgrund kan
stöta på en rad problem i skolan som krockar med de övertygelser och regler som finns i
hemmet och som ibland kan vara svåra att överbrygga om man inte kompromissar. Detta är dock vår syn, eleverna som vi talat med är generellt sett väldigt positivt inställda till skolan de arbetar på. Risken för att man som pedagog överanalyserar kan vara mycket stor. Som vi nämnde innan är många lärare tveksamma och oroliga inför möten med muslimska föräldrar och hur kommunikationen ska ske på bästa sätt. Det är kanske även en rädsla för det som är främmande och annorlunda som kryper in där, tror vi. Känner man inte till nånting tillräckligt väl eller har hört mycket negativt om det, blir följden att man känner oro och misstro.
Tydligheten i dialogen med hemmet är av yttersta vikt, för alla vårdnadshavare känner sina barn bäst. Envägskommunikation där skolan berättar hur föräldrarna ska fostra sina barn genererar ingenting bra. Det talas flitigt om hållbar utveckling och då måste vi bli bättre i samtalet.
Massagetimmarna verkar vara ett ämne som är omdiskuterat. Eleven som inte ville medverka hänvisar till religiösa skäl, medan modersmålsläraren menar att det inte krockar med
religionen överhuvudtaget. Massage och beröring är inget som är obligatorisk, även om
det syftar till något gott. Därmed tycker vi att elever som motsätter sig dessa
lektionstillfällen bör slippa dessa lektioner. När det gäller idrottsundervisningen och simundervisning har de elever vi talat med inte haft något negativt att säga, det har snarare varit pedagogerna som påpekat vilka problem som kan bli aktuella. Vid problem vid dessa tillfällen finns det olika hjälpmedel som bör användas. Det finns en ny baddräkt med luva som dessutom täcker hela kroppen och man kan göra muslimska elever uppmärksamma på att dessa existerar. I duschutrymme bör man sätta upp draperier då detta inte är en märkbar kostnad och skulle förmodligen uppskattas. Däremot måste man som pedagog förklara
varför man sätter upp dessa för att motverka eventuella anmärkningar från övriga elever.
Religionsundervisningen är något som bör diskuteras mer på skolorna. Det finns elever som påpekar att det handlar för mycket om kristendomen, men de är ändå nöjda med
religionsundervisningen. Man bör dessutom ha lärare som är utbildade i detta ämne. Annars tror vi att det finns en risk att religionsundervisningen bara bedrivs vid vissa tillfällen, såsom jul och påsk. Vi frågar oss om man kan kalla religionsundervisningen för tillfredsställande, som modersmålsläraren 1 gör, när vissa elever darrar då de ska besöka en kyrka. Här verkar det brista i information och kommunikation mellan eleven och föräldrar å ena sidan och
lärarna å den andra. Innan dessa utflykter kan lärarna alltid fråga föräldrarna för att veta hur
det ligger till, eller skicka ett brev där man förklarar syftet med besöket. Återigen är kommunikationen det bästa verktyget för att lösa sådana problem.
Undervisningen om islam kommer till stor del från hemmet och det är kanske därför som eleverna ibland kan uppfatta religionsundervisningen i skolan som något förknippat med kristendomen. Har man inte ämneslärare som kan undervisa om alla religioner, så är det lätt att man bara jobbar mot att ”kunna återge några grundläggande bibliska berättelser….” (Skolverket 2000 s 84) och detta är inte någon hållbar utveckling. Som lärare ställs man inför situationer som kräver snabba beslut och då gäller det att fatta ”bra” beslut som inte upplevs som kränkande eller orättvisa. Det kan vara en svår balansgång, men det är pedagogens och skolans ansvar att detta sker. Vi tycker att svaret på Olof Francks (2003) fråga är att man ska använda sig av hjärtats etik istället för domens etik.
REFERENSER
Alvesson, M & Deetz S (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: studentlitteratur
Andersson, D & Sander, Å (red.). (2005) Det mångreligiösa Sverige – Ett landskap i
förändring. Lund: Studentlitteratur
Andersson, I (1999) Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag Armstrong, K (1992) Muhammed. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Armstrong, K (2000) Islam. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Bunar, N (2001) Skolan mitt i förorten – fyra studier om skola, segregation, integration och
multikulturalism. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag symposion
Franck, O (2003) Domens eller hjärtats etik? Lund: Studentlitteratur