Modersmålspedagoger

Under en intervju sa Pedagog 4 att hon inte använde sig av sitt modersmål då det inte fanns barn med just det modersmålet. Istället hon gick in och stöttade på arabiska då det fanns barn som hade arabiska som modersmål. Denna pedagog kan ju inte säga att hon är

31

modersmålspedagog just nu då modersmålet inte används men är minst lika viktigt. Just för att pedagogen besitter fler språk som de andra pedagogerna eventuellt inte kan då

pedagogen berättat hur kollegorna ber om översättning samt att pedagogen gärna använder sig av de språk hon kan för att just förstärka i situationer där det uppstår

kommunikationssvårigheter. Lahdenperä (2018) anser att man inte behöver vara modersmålspedagog för att vara viktig för barn med annat modersmål. Utan är man av utländsk bakgrund och pratar annat modersmål än svenska gynnar det barn med annat modersmål än svenska vilket jag tolkar att intervjuade pedagogerna gör då de utifrån sina språkkunskaper pratar barnens modersmål. Utifrån intervjuerna tolkar jag att många pedagoger med svenska som modersmål tar tillvara på pedagoger med utländsk bakgrund då de ber de intervjuade pedagogerna att översätta vid kommunikationssvårigheter.

Kultti (2014) menar att modersmålspedagoger är väldigt viktiga då de kan vara medlare mellan pedagoger och barn och även om det behövs gentemot föräldrar. Pedagogerna kan förstärka språken när det behövs från bådas sidor vilket även de intervjuade pedagogerna gör mer eller mindre i verksamheten. Modersmålspedagogerna kan prata det språk som i just den barngrupp är majoritetsspråk för att sedan översätta till den eller de vuxna eller barn som då är i minoritet. Vilket Pedagog 4 men även Pedagog 5 gör på de olika språk de behärskar även fast det inte är pedagogernas modersmål. Detta är även utifrån att Gibbons (2016) säger att pedagogerna på förskolan ska ta tillvara på alla språk de andra pedagogerna kan vara sig det är modersmålet eller ej. Detta gör att flerspråkiga pedagoger blir en länk mellan pedagoger och föräldrar vilket Kultti (2014) menar ska ske på förskolor med flerspråkiga pedagoger.

7.4 Språken i verksamheten

De flesta intervjuade pedagoger använder sig av sina modersmål i verksamheten på andra sätt än barasom en länk mellan språken. Pedagogerna har under intervjuerna berättat att de sjunger sånger på språken men även räknar och använder sig av ord spontant i samlingar eller vid matsituationer. Pedagog 5 har vid dessa tillfällen berättat om sitt modersmål samt räknat och berättat om vad vissa saker heter på sitt modersmål trots att inga barn har detta

32

modersmål. Det gör att det troligtvis blir mer synligt att vi lever i ett mångkulturellt land där även pedagoger som inte använder sitt modersmål så ofta i verksamheten. I Läroplanen (2018) skrivs det att i det uppdrag förskolan har så ska förskolan överföra men även

utveckla ett kulturarv. Detta ska ske från en generation till nästa. Vidare står det att olika kulturer ska synliggöras i verksamheten (Lpfö 18). Det kan leda till att barnen men även andra pedagoger kan få en större förståelse för att det finns många olika språk och kulturer vilket kan synliggöra den mångfald vi lever i. Detta skulle få en positiv syn på mångfalden istället för den negativa synen som många har enligt Lahdenperä (2015). Dock upplever jag att de intervjuade pedagogerna berättar att deras chefer antagligen ser positivt på mångfald då de flerspråkiga pedagogerna får gå utbildning i vad deras flerspråkighet betyder för verksamheten. Pedagogerna har fått med sig stora delar av många arbetslag då de flerspråkiga pedagogerna ofta pratar andra språk än svenska vid fler tillfällen än vid språkförbristningar och som Pedagog 3 berättat att hon får höra att det är okej att prata andra språk än svenska från sina kollegor.

7.5 Fortbildning flerspråkighet.

Då det visat sig att de 4 av 5 pedagoger jag intervjuat visat sig ha deltagit i en utbildning där utifrån vad de berättar varit fokus på vikten av att använda sitt modersmål men även övriga språk de pratar på förskolorna. Detta går det hand i hand med det Lahdenperä och Lorentz (2010) skriver om att flerspråkiga pedagoger deltar i olika fortbildning gällande flerspråkighet. Pedagoger berättar i sina intervjuer hur de växt och känt sig mer kompetenta när de vet att de har forskningen med sig på sin sida. Vilket jag märkt under intervjuerna då dessa pedagoger har mer ett svar på tal medan pedagogen som inte gått kursen inte har och den pedagogen upplevde jag mer osäker på om pedagogen har rätt till att prata sitt

modersmål eller inte. Detta tyder på att pedagoger med flera språk kan behöva gå

fortbildningar för att även de ska veta syftet med att prata andra språk än svenska. Då 4 av 5 säger att den utbildning de har gått fått dem att förstå vikten av att använda olika språk samt att Pedagog 1 funderat på om pedagoger med svenska som modersmål inte vet vikten av att prata barnens modersmål anser jag behöver kontinuerlig fortbildning. Då det hela tiden kommer ny forskning som kan vara användbar i förskolan angående flerspråkighet och utifrån denna studie behövs fortfarande fortbildning i flerspråkighet. Det kan behövas

33

någon form att fortbildning i Läroplanen för förskolan (2018), då det enligt de intervjuade pedagogerna fortfarande finns pedagoger som endast vill prata svenska.

De intervjuade pedagogerna berättar att efter deras utbildning har fler och fler pedagoger ändrat sin syn på att endast prata svenska i förskolan. Jag tror pedagoger möjligtvis kan ha börjat förstå mer och mer vad de flerspråkiga pedagogerna har för språkkompetenser som kan vara en fördel i förskolans verksamhet. Det är möjligt att om alla pedagoger går fortbildningar och hela tiden tar till sig ny kunskap gällande flerspråkighet och andra kulturer finns en möjlighet att alla pedagoger förstår innebörden i att alla ska få prata sitt modersmål. Speciellt då Lahdenperä och Lorentz (2010) menar att lärare inte fortbildar sig inom flerspråkighet och då inte kan hjälpa flerspråkiga barn. Lärare borde se sig som språkutvecklare och då behövs ännu mer kunskap om språk. Sker detta ser jag det som en möjlighet att då skapa ännu fler interkulturella förskolor och samtidigt förhindra att diskriminering kan ske för alla som vistas i förskolans lokaler.

7.6 Sammanfattning

Flerspråkiga pedagoger kan behöva få veta att de faktiskt gör något bra som pratar sitt modersmål med barnen på förskolan. Detta skulle kunna ske genom att flerspråkiga pedagoger tillsammans med pedagoger med svenska som modersmål arbetar tillsammans och tar tillvara på varandras kunskaper för att utveckla varje barns språk precis som Gibbons (2016) hävdar att pedagoger skall göra. Gemensamt behöver alla pedagoger tillsammans arbeta efter förskolans läroplan och hjälpa varandra för att alla barn ska få utvecklas utifrån sin förmåga. Vilket 4 av 5 av de intervjuade pedagogerna vet tack vare en utbildning de gått. De intervjuade pedagogerna ser flerspråkighet som viktigt och ett verktyg för att utveckla barnens språkkunskaper. Pedagogerna upplever att de oftast får använda sig av sina olika språk i verksamheten och att de får mer och mer möjligheter till att använda sina språkkunskaper och nu även uppmanas till det. Detta sker enligt

pedagogerna i samlingar men många gånger vid kommunikationssvårigheter mellan barn och pedagoger som inte pratar barnets modersmål.

34

Kultti (2014) men även Lahdenperä och Lorentz (2010) benämner pedagoger som

modersmålslärare men under studiens gång har det visat sig att de intervjuade pedagoger tar hjälp av andra språk än sina modersmål vilket enligt mig gör att vi inte endast kan kalla pedagogerna för just modersmålslärare då de anpassar sig efter barnens modersmål.

Samtidigt som jag upplever själv att det är svårt att benämna dem som flerspråkiga då även jag är flerspråkig då jag kan flera språk än svenska vilket jag upplever gör allt lite svårare.

7.7 Slutsatser

Utifrån den första frågeställning om hur flerspråkiga pedagoger ser på sin egen

flerspråkighet, kan jag konstatera att de intervjuade pedagogerna ser på sin flerspråkighet som något bra för att utveckla barnens modersmål men även det svenska språket. De ser flerspråkigheten som ett verktyg för att kunna utveckla barnens språkkunskaper.

Den andra frågeställningen jag ville undersöka var hur flerspråkiga pedagoger upplever att de har möjlighet att använda sitt modersmål i verksamheten, eller om pedagogerna upplever hinder i att arbeta med sin flerspråkighet. De slutsatser jag kan dra här är att de intervjuade pedagogerna upplever att de får använda sig av sin flerspråkighet på de flesta förskolor de arbetar på. Dock är det fortfarande inte möjligt att använda sin flerspråkighet på någon enstaka förskola, vilket gör att de fortfarande upplever att det finns hinder för att kunna utveckla språkkunskaper på någon enstaka förskola.

För att återkoppla till den sista frågan i frågeställningen som handlar om på vilka sätt flerspråkiga pedagoger får använda andra språk i verksamheten har de intervjuade

pedagogerna berättat att de gör det vid språkförbristningar. De använder sig även av olika språk vid matsituationer då de pratar om vad saker heter på olika språk. Vid samlingar sjunger de sånger och räknar på olika språk. De delar även med sig av sina språkkunskaper till kollegor genom att berätta vad saker och ord betyder på olika språk, då kollegorna är intresserade av vad ord heter på olika språk.

35

8. Vidare forskning

Utifrån resultatet av analys och diskussonsdelen vore det intressant att se hur det ser ut i andra delar av Sverige. Upplever de flerspråkiga pedagogerna samma sak över hela landet? Vidare forskningen skulle även kunna rikta sig mot de svensktalande pedagogerna och hur de ser på modersmål och pedagoger med annat modersmål.

Det är även möjligt att forska kring hur pedagoger ser på en likvärdig förskola. Blir den likvärdig när det finns barn som får möjlighet att prata sitt modersmål på sin förskola och andra barn inte får den möjligheten i samma utsträckning?

36

9. Referenser

Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Björk-Willén, Polly (2006). Lära och leka med flera språk: socialt samspel i flerspråkig

förskola. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006

Elmeroth, Elisabeth (red.) (2012). Normkritiska perspektiv: i skolans

likabehandlingsarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4., uppdaterade uppl. Stockholm

Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.) (2010). Möten i mångfaldens skola:

interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Lahdenperä, Pirjo (2015). Skolledarskap i mångfald. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Första upplagan Stockholm: Liber

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmo: Gleerups

Lorentz, Hans (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell

pedagogik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lunneblad, Johannes (2013). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra

37

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rubinstein Reich, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd (2000). Den svenska skolan i det

mångkulturella samhället: konsekvenser för lärarutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan

9.1 Internetreferenser

Diskrimineringsombudsmannen (2018)

http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/ Tillgänglig 2018-12-18

Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

SFS 2008:567 (2008) Diskrimineringslagen. Stockholm. Regeringskansliet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/diskrimi neringslag-2008567_sfs-2008-567 Tillgänglig 2018-12-29

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. (dis.). Malmö: Malmö högskola, 2011. Malmö.

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2

Tillgänglig 2018-12-18

Skolverket (2018) Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling.

https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74185756/1538722375251/Interk ulturalitet_i_undervisning_och_skolutveckling_Pirjo_Lahdenpera_20181003.pdf

38

Skolverket (2017) Statistik om förskola-skola-och-vuxenutbildning

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning Tillgänglig 2018-12-18

Vetenskapsrådet (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning

39

10. Bilaga

Intervjufrågor

1. Vilket modersmål har du?

2. Pratar du fler språk än ditt modersmål och svenska? 3. Hur upplever du att ditt modersmål används i förskolan?

4. Får du prata ditt modersmål med förskolans barn? Varför/Varför inte? 5. Upplever du att kollegor ser dig och ditt modersmål som en kompetens?

6. Upplever du att kollegor tar hjälp av dig när de har svårigheter i kommunikationen med barn med annat modersmål?

7. Hur använder dina kollegor sig av dig och ditt modersmål?