Modersmålsstöd och tvåspråkighet på denna förskola 1 Pedagogernas definition av modersmål

Inledningsvis samtalade jag med pedagogerna om hur modersmål kan definieras och alla var eniga om att modersmålet är det första språket som barnen lär sig, modersmål är ett språk som känns naturligt för barnen. Barnen kan ha två modersmål om föräldrarna har olika språklig bakgrund. Modersmålet är språket som barnen bäst kan utrycka sina känslor på samt det språket man drömmer på. Pedagogerna kallade modersmålet för ”hjärtspråket”.

Skutnabb-Kangas (1981) menar att modersmålet är språket som man tänker på, drömmer på och räknar på. För mig är modersmålet det språk man lär sig först och det språket som hålls levande inom mig och min familj. Själv har jag blivit tvåspråkig som vuxen och idag är det ganska svårt för mig att säga vilken som är mitt modersmål om jag skulle utgå ifrån definitionen ovan. Jag befinner mig i en livsperiod när jag mest använder mig av det svenska språket, jag tänker på svenska, drömmer på svenska och räknar på svenska. Både Håkansson (2003) och Skutnabb-Kangas (1981) säger att alla definitioner förutom ursprungs-definitioner förändras under livets gång. Med detta menar författarna att man kan använda olika språk i olika perioder av sitt liv.

5.2.2. Modersmålsstöd på denna förskola

Barnen på denna förskola går på modersmålsundervisning en gång i veckan i två timmar och det är en förskolelärare som arbetar som modersmålslärare. Enligt modersmålslärare är det

ganska viktigt att dessa barn erbjuds all hjälp som finnas att erbjuda. Syftet med modersmålsundervisning är att stärka barnets förmåga att förstå samt att göra sig förstådd och vidare skapa de bästa möjligheter till att utveckla sitt andra språk. Modersmålsundervisning stödjer barnens utveckling mot aktiv tvåspråkighet, samtidigt som barnen får kunskap om sin kulturella bakgrund (Helsingborg, 2005). Det är viktigt att tvåspråkiga barn utvecklar sitt modersmål lika bra som svenskan. Ett starkt och väl utvecklad modersmål underlättar att ta in ett nytt språk och det ger en bra grund att stå på vid inlärning av ett nytt språk. Kan inte barnen utrycka sig på sitt modersmål blir det svårt att utrycka sig på ett nytt språk som inte känns naturligt för barnen. Enligt Skolverket (2003) skulle det vara bra med fler tvåspråkiga pedagoger, men i dag är det inte så vanligt att sådana finns.

Många forskningsresultat visar att modersmål är avgörande för barnets identitets-, kunskaps- och språkutveckling. Modersmålstödet på förskolan kan ges på många olika sätt och det vanligaste är att modersmålsläraren arbetar på olika förskolor vid några tillfällen under veckan. Om det är så att det inte finns tillgång till flerspråkiga pedagoger då kan pedagogerna lära sig några viktiga fraser på barnets språk – det är viktigt att uppmärksamma barnets modersmål (Skolverket, 2008).

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan bidra till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet till att utveckla sina båda språk. Vidare står det att förskolan ska stimulera och uppmuntra barnens språkutveckling men det står inte hur man ska göra detta utan det är varje kommuns ansvar att planera ett sådant arbete (Lpfö 98).

Modersmålsstödet på denna förskola välkomnas av majoriteten av personalen och detta kan vara ett sätt att nå flera barn men även deras familjer. För att det hela ska fungera är det viktigt att pedagogerna på förskola har ett bra samarbete både med modersmålsläraren och med föräldrarna betonade dessa pedagoger. En av pedagogerna anser att det finns barn på denna förskola som skäms över att tala sitt modersmål och att dessa barn inte bör gå på modersmålsundervisning.

Barnen på denna förskola ges möjlighet att tala sitt modersmåls, men det finns några tillfällen då de inte får göra detta. Pedagogerna menar att barnen kan använda sitt modersmål för att skapa utanförskap eller gemenskap i gruppen. Om det är så att det finns barn som inte förstår arabiska så får inte de arabisktalande barnen tala sitt språk. Vid korta samtal är det dock tillåtet anser alla pedagogerna. Modersmålet får inte användas för att utesluta sina kompisar! Pedagogerna har erfarenhet av att det har förekommit oönskade ord och uttalanden i leken när de har använt sitt modersmål.

Målet med modersmålsundervisningen på denna förskola är att lyfta upp arabiska barns identitet och påvisa för dem att de är lika viktiga som alla andra. För att det ska kännas naturligt för barnen bör de börja sin modersmålsundervisning från den dagen de börjar förskolan. Det är fler och fler familjer som vill att deras barn ska gå på modersmålsundervisning. I början var det inte så många eftersom föräldrarna var oroliga för att deras barn inte skulle komma att lära sig svenska ordentligt om de gick på modersmålsundervisningen. Modersmålsläraren berättar:

Efter några års arbete som modersmålslärare ser vi här i detta område en stor förändring både hos barnen och hos föräldrarna. Det är allt mer vanligt att barnen och föräldrarna söker kontakt med modersmålsläraren och ber om hjälp i olika frågor som berör förskolan, det kan vara allt från att hjälpa till att fylla i olika blanketer och till att vara närvarande på utvecklingssamtal och fungera som tolk.

Modersmålsläraren arbetar med samma material som den övriga personalen på förskolan för att det ska kännas mer naturligt för dessa barn och barnen arbetar med samma tema både på modersmålsundervisningen och vid de planerade aktiviteterna på förskolan. Pedagogerna och modersmålsläraren planerar sitt arbete tillsammans och vid flera tillfällen är modersmålsläraren med i gruppen under verksamheten och vid dessa tillfällen får barnen höra orden både på svenska och på arabiska. ”Detta uppskattas av barnen” poängterar modersmålsläraren. Pedagogerna anser att modersmålslärarens närvaro i gruppen underlättar deras språkutvecklande arbete. Det bästa hade varit att någon av pedagogerna kunde tala barnens språk. Två timmar i veckan med modersmålsundervisning räcker inte långt anser både pedagogerna och modersmålsläraren. Förfrågan efter flera tillfällen och flera timmar finns och är ganska stor. ”Många barns både första- och andraspråksutveckling var ganska svag i början av terminen, men nu, efter några månader på förskolan, ser både vi och föräldrarna lysande framsteg i deras utveckling i båda språken” säger modersmålsläraren vid vårt samtal. Samarbetet mellan pedagogerna och modersmållärare är väl utvecklad vilket innebär att själva arbetet ger bättre resultat.

Pedagogerna är positivt inställda till modersmålsstödet och samtliga pedagoger är rörande överens om att ett väl utvecklat modersmål ger ett bra grund att stå på när barnen ska lära sig ett nytt språk. I min undersökning har det kommit fram att även föräldrarna har ändrat sin syn på modersmålsutveckling, Bara för två år sedan var det inte många som ville att deras barn ska gå på modersmålsundervisning i rädsla av barnen inte kommer att lära sig någon av dessa

två språk. Att föräldrarna ändrade sina åsikter berodde på att de fick mer tydlig information om vad det innebär för deras barn att inte kunna tala familjens modersmål.