Ett antal moment som ans˚ags vara de viktigaste momenten f¨or en sj¨alvst¨andigt st˚aende byggnad hade identifierats under f¨orstudien. Dessa skulle sedan implementeras p˚a ett intuitivt och realistiskt s¨att. Anv¨andaren var ¨aven tvungen att markera momentet som klart innan man kunde l˚asa upp m¨ojligheten att p˚ab¨orja n¨asta moment i enlighet med moment menyn i 5.4.
5.10.1 Syll
Syll-momentet skulle best˚a av fyra br¨ador som skulle placeras i utkanten av grunden som kan ses i figur 15. N¨ar alla br¨ador var placerade s˚a l˚astes m¨ojligheten att f¨asta plankorna upp. Man skulle inte kunna f¨asta dem innan p˚a grund av att i verkligheten ¨ar det viktigt
Figur 15: En bild p˚a hur syllen skulle l¨aggas i applikationen
5.10.2 V¨aggblock
Att l¨agga ut v¨aggblock var en mer komplicerat moment, anv¨andaren skulle kunna p˚ab¨orja att placera ett v¨aggblock var som helst i de m¨ojliga zonerna runtom grunden. Det fanns tre delar kopplade f¨or varje v¨aggblock.
• V¨aggblock
• Regel
• H¨ornregel
Anv¨andaren var tvungen att l¨agga delarna i korrekt sekvens f¨or att kunna bygga vidare med n¨asta v¨aggblock. F¨orst placerades och f¨astes byggblocket i grunden, sedan beh¨ovde en regel monteras p˚a b˚ada sidorna som kan ses i figur 16. Om blocket var i ett h¨orn av grunden s˚a beh¨ovde en speciell h¨ornregel anv¨andas i h¨ornet. Sedan beh¨ovde reglarna f¨astas till v¨aggblocket. N¨ar anv¨andaren nu placerade ett nytt block s˚a beh¨ovde den f¨asta blocket b˚ade i grunden men ¨aven i den anslutande regeln i det f¨orra blocket. F¨or varje v¨aggblock med reglar som placerades s˚a l˚astes en ny sammanh¨angande zon upp. Det betyder att anv¨andaren hade m¨ojlighet att placera det f¨orsta v¨aggblocket var som helst men efter att den f¨ast ett block s˚a kunde bara sammanh¨angande zoner l˚asas up. Detta f¨or att l¨ara spelaren att montera v¨aggblocken fr˚an en utg˚angspunkt precis som i verkligheten.
Figur 16: En bild p˚a hur ett v¨aggblock med reglar s˚ag ut i applikationen
5.10.3 Hammarband
N¨ar alla v¨aggblock var lagda beh¨ovde anv¨andaren nu l¨agga hammarband ovanp˚a v¨aggblocken.
Hammarbandet var uppdelad i 4 br¨ador. Varje br¨ada kunde placeras och f¨astas i b˚ada kortsidorna av br¨adorna. En bild ¨over hur hammarbandet skulle placeras ˚aterfinns i figur 17.
Figur 17: En bild p˚a hur hammarband skulle placeras i applikationen
Figur 18: En bild ¨over vinkelj¨arnen i applikationen
5.10.5 Takstol
Takstolarna hanterades lite annorlunda eftersom det i vanliga fall ¨ar minst tv˚a personer som lyfter varje takstol, men i applikationen finns bara anv¨andaren. I verkligheten s˚a l¨agger man f¨orst takstolen upp och ner p˚a hammarbandet och sedan roterar man upp det r¨att v¨ag. F¨or att simulera detta s˚a fick anv¨andarna placera varje takstol upp och ner i zoner. N¨ar anv¨andaren placerade en takstol s˚a roterade den sig automatiskt uppr¨att utan att anv¨andaren beh¨ovde g¨ora n˚agot under sj¨alva rotationsmomentet. N¨ar takstolen rote-rats r¨att v¨ag s˚a kunde den f¨astas i vinkelj¨arnen med f¨astningsverktyget. N¨ar takstolarna var p˚a plats s˚ag det enligt figur 19.
Figur 19: En bild ¨over takstolarna i applikationen
5.10.6 Kondensduk
Att l¨agga kondensduk var ¨annu ett viktigt moment eftersom i verkligheten beh¨ovs det f¨or att fukt och kondens ska kunna rinna ner fritt l¨angs takfallet. Eftersom det ¨ar sv˚art att simulera tyg och liknande p˚a ett s˚a realistiskt s¨att s˚a gjordes en kompromiss. Det viktiga var att momentet var inkluderat och d¨arf¨or s˚a beslutades det att varje takhalva skulle vara en zon f¨or kondensduken. Kondensduken representerades d¨arf¨or som ett litet tunt block f¨or anv¨andaren som skulle placeras i sin respektive zon. N¨ar varje block placerades i en zon s˚a str¨ackte det ut sig ¨over hela takhalvan som en duk. Efter att b˚ada blocken var placerade s˚a s˚ag det ut enligt figur 20.
Figur 20: En bild ¨over den utlagda kondensduken i applikationen
5.10.7 B¨arl¨akt
B¨arl¨akt skulle sedan placeras. Anv¨andaren hade 8 tunna br¨ador som skulle l¨aggas ¨over takstolarna och f¨astas i ett antal f¨astningspunkter. Figur 21 visar hur b¨arl¨akten s˚ag ut p˚a den ena takhalvan.
Figur 21: En bild ¨over b¨arl¨akten i applikationen
5.10.8 Pl˚attak
Det slutliga momentet var att l¨agga pl˚attak ovanp˚a b¨arl¨akten. Pl˚attaket var uppdelat i mindre tunna rektanglar som kunde placeras i zoner p˚a taket. N¨ar man placerat varje del i en zon kunde man f¨asta det i b¨arl¨akten. N¨ar hela pl˚attaket var lagt och f¨ast som i figur 22 s˚a var det sista momentet slutf¨ort.
Figur 22: En bild ¨over p˚alttaket i applikationen
5.11 Huvudniv˚ a
F¨or att ¨oka anv¨andarupplevelsen och immersionen i huvudniv˚an s˚a implementerades ett antal saker i omgivningen som inte hade n˚agot annat syfte ¨an att vara del av omgivning-en. N˚agra exempel p˚a detta var en truck, gr¨as och kullar och en sol i skyn.
F¨or att m¨atdatat skulle vara likv¨ardigt och trov¨ardig var det viktigt att niv˚an som anv¨andarna spelade var identiskt f¨orutom att den antingen skulle ha handledning eller ej. F¨or att g¨ora detta smidigt konstruerades d¨arf¨or huvudniv˚an att kunna konfigureras att antingen aktivera eller avaktivera handledning. Allt som tidigare n¨amnts inkludera-des ¨aven i huvudniv˚an. Niv˚an registrerade alltid hur m˚anga procent anv¨andaren lyckades med, oavsett om handledningen var aktiverad eller ej.
5.12 Handledningsniv˚ aer
Ut¨over huvudniv˚an utecklades ¨aven ett antal handledningsniv˚aer som hade till syfte att introducera anv¨andaren till kontrollerna och mekaniken i applikationen. Detta handled-ningsniv˚aer var det sista som gjordes i applikationen eftersom de ej ans˚ags avg¨orande f¨or applikationens syfte. Alla handledningsniv˚aers omgivning var i formen av ett stort gr˚att rum, detta f¨or att minimera distraktioner f¨or anv¨andaren.
F¨orsta niv˚an introducerade anv¨andaren till kontrollerna f¨or att f¨orflytta sig genom att teleportera sig. Anv¨andaren skulle teleportera sig till en markering p˚a golvet i niv˚an.
Den andra niv˚an handlade om att l¨ara anv¨andaren hur man greppar och sl¨apper ob-jekt med kontrollerna. F¨or att klara niv˚an beh¨ovde anv¨andaren lyfta upp en boll och l¨agga den i en korg bredvid.
I den tredje niv˚an fick anv¨andaren l¨ara sig att kombinera erfarenheten fr˚an handled-ning 1 och 2 genom att lyfta en boll, teleportera sig till en annan del av rummet och sl¨appa ner bollen i en korg.
Fj¨arde niv˚an skulle introducera anv¨andaren till verktygsmenyn och konceptet av paket i spelet. D¨arf¨or fick anv¨andaren i uppgift att ta fram saxen och ¨oppna paketet f¨or att avklara niv˚an.
6 Resultat och utv¨ ardering
Under denna sektion kommer f¨orst resultat i form av m¨atdata och diagram att presenteras utan att diskutera vad resultatet inneb¨ar. Efter att resultatet presenterats s˚a kommer en utv¨ardering av ovan n¨amnda resultat att utv¨arderas.
6.1 Resultat
Resultaten som ¨ar baserad p˚a tidigare implementerad applikationen kommer presenteras.
I resultat s˚a inkluderas m¨atdata och diagram. Det kommer ¨aven f¨orklaras hur man har uppn˚att f¨oljande m¨atdata och diagram.
Totalt under experimentet s˚a unders¨oktes tio personer varav fyra ingick i kontrollgrup-pen och sex ingick i experimentgrupkontrollgrup-pen. Antalet totala personer som unders¨oktes var inte best¨amt i f¨orv¨ag och personal p˚a Lundqvist efterfr˚agades eftersom behovet uppstod.
M¨atningen i sig fungerade p˚a s˚a vis att varje moment som en individ gjort i applika-tionen gav en procentsats ¨over hur v¨al individen lyckats med varje respektive moment.
Procentsatsen kunde vara mellan 0% till 100 %. M¨atningen delades upp tv˚a delar, Kon-trollgruppen och Experimentgruppen. F¨orst m¨attes Kontrollgruppen. I Kontrollgruppen m¨attes fyra personer totalt. P˚a grund av att en tydlig trend syntes i m¨atningarna s˚a be-slutades det att vidare m¨atning i Kontrollgruppen ej beh¨ovdes och m¨atningen stoppades.
M¨atdata f¨or Kontrollgruppen presenteras i tabell 2 p˚a sida 32 Tabell 2: M¨atdata f¨or Kontrollgruppen
Kodnamn Syll V¨aggblock Hammarband Vinkelj¨arn Takstolar Kondensplast B¨arl¨akt Pl˚attak Snitt summa
KTest1 33,33% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4,17%
KTest2 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
KTest3 0% 0% 0% 0% 33,33% 0% 0% 0% 4,17%
KTest4 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
I Experimentgruppen m¨attes som tidigare n¨amnts sex personer. En tydlig trend uppm¨arksammades redan efter de f¨orsta tre m¨atningarna, men f¨or att f¨ors¨akra sig att datan var korrekt
utf¨ordes tre m¨atningar till innan m¨atningen stoppades. M¨atdata f¨or Experimentgruppen presenteras i tabell 3 p˚a sida 32
Tabell 3: M¨atdata f¨or Experimentgruppen
Kodnamn Syll V¨aggblock Hammarband Vinkelj¨arn Takstolar Kondensplast B¨arl¨akt Pl˚attak Snitt summa
Test1 100% 100% 94,15% 100% 100% 100% 100% 100% 99,27%
Test2 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Test3 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Test4 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Test5 100% 100% 100% 0% 100% 100% 100% 100% 87,50%
Test6 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
F¨or att visuallisera m¨atdatat och j¨amf¨ora alla personer s˚a skapades ett diagram som kan ses i figur 23. I diagrammet visades det tydligt hur v¨al varje person lyckats procen-tuellt f¨or varje moment.
Figur 23: Diagram ¨over all procentuell m¨atdata f¨or varje person
6.1.1 Upplevelsen kring VR
F¨oljande subsektion ¨ar baserad p˚a resultat fr˚an Fuks (2018).
Fem av sex deltagare att VR upplevdes som verklighet. Visualiseringen av saker i VR ans˚ags sp¨annande, h¨aftigt och m¨arkligt. Ett antal av deltagarna rapporterade ¨aven att verklighetsuppfattningen gl¨omdes bort. Detta i sin tur resulterade i att dessa deltagarnas balanssinne till en viss del rubbades p˚a grund av att man r¨or sig i tv˚a v¨arldar samtidigt.
Den deltagaren som ej upplevde VR som verklighet p˚apekade att personen alltid hade i ˚atanke att det var sk¨armar den tittade p˚a som skapade denna upplevelse egentligen.
Hade immersonenen i applikationen varit h¨ogre p˚a s˚a s¨att som att man kunde sen sin egna kropp i VR ans˚ag personen att det kanske skulle uppfattats som mer verkligt.
G¨allande ˚aksjuka s˚a upplevde bara en deltagare lite ˚aksjuka i b¨orjan. Anledningen till att s˚a f˚a upplevde ˚aksjuka ans˚ag anv¨andarna kunde kopplas till den lugna milj¨on d¨ar inget hastigt skedde i bakgrunden.
Interaktionsm¨ojligheterna ans˚ags acceptabla av h¨alften av deltagarna. Den ena halvan ans˚ag att det var acceptabelt att kunna b¨ara s¨aker med en hand i VR ¨aven om man i verkligheten beh¨over b˚ada h¨anderna till detta. Den andra halvan ans˚ag att det var allde-les f¨or onaturligt eftersom de blev f¨or starka med en hand och att man borde precis som i verkligheten - b¨ara saker med tv˚a h¨ander.
6.1.2 Upplevelsen kring att l¨ara sig montera en byggsats F¨oljande subsektion ¨ar baserad p˚a resultat fr˚an Fuks (2018).
Alla deltagarna rapporterat att de upplevt att de i n˚agon form f¨orst˚att hur en byggsats ska monteras. Vissa menar att de endast f¨orst˚att konceptet medans andra menar att de
Alla deltagarna delade ˚asikten att g¨ora om alla momenten en andra g˚ang i applikationen (d˚a utan handledning) skulle g˚a felfritt eftersom de upplevt att det inte g˚ar att g¨ora fel i applikationen och att de d¨arf¨or kommer lyckas.
Alla deltagarna f¨orutom en anser att de inte skulle vara bekv¨ama med att endast ha applikationen som instruktioner innan montering i verkligheten. De anser att man i VR har m¨ojlighet att chansa p˚a saker medan man i verkligheten bara har en chans och det m˚aste bli r¨att direkt. De anser att ett montage huvudsyfte har framg˚att men inte nog f¨or att de ska k¨anna sig bekv¨ama med att utf¨ora samma procedur i verkligheten. Den deltagaren som skiljer s˚a fr˚an de andra anser att tillr¨ackligt med kunskap har erh˚allts fr˚an applikationen och att om den har tillg˚ang till applikationen s˚a kan den montera byggnaden i verkligheten.
6.2 Utv¨ ardering
Denna sektion kommer att utv¨ardera om man nu kan besvara den stora fr˚agan som for-mulerats i b¨orjan av rapporten ”Kan man genom VR l¨ara sig att montera en byggsats korrekt?”. F¨or att utv¨ardera resultatet ordentligt formulerades 2 huvudfr˚agor kring re-sultatet:
• Hur bevisar m¨atdatat att resultatet kan besvara fr˚agan?
• Har ett resultat uppn˚atts som kan besvara fr˚agan?
6.2.1 Hur bevisar m¨atdatat att resultatet kan besvara fr˚agan?
Fr˚agan ¨ar formulerad p˚a ett s˚adant s¨att att den ska g˚a att evalueras och slutligen besva-ras med ”Ja”, ”Nej” eller ”Oklart”. F¨or att kunna evaluera detta beh¨ovdes d¨arf¨or som tidigare n¨amnts i rapporten en kontroll- och experimentgrupp.
F¨or att kunna bed¨oma om anv¨andare faktiskt l¨art sig av applikationen beh¨ovdes d¨arf¨or en grupp m¨anniskor som skulle f¨ors¨oka lyckas med att anv¨anda applikationen utan hand-ledning eller tidigare uppl¨arning i applikationen. Eftersom varje moment r¨aknade hur m˚anga saker anv¨andaren lyckats med i momentet s˚a kunde man tydligt m¨ata hur v¨al anv¨andare lyckades som aldrig tidigare anv¨ant applikationen och som inte kan montera en byggsats sedan tidigare. M¨atdatan som erh¨olls fr˚an kontrollgruppen fungerade d¨arf¨or som j¨amf¨orelsedata och som en baslinje f¨or personer utan tidigare erfarenhet med appli-kationen och som saknar erfarenhet inom att montera en byggsats.
M¨atdatat fr˚an kontrollgruppen som kan ˚aterfinnas i tabell 3 p˚a sida 32 visade tydligt att dessa anv¨andare endast klarade av mellan 0-4% av 100% i genomsnitt f¨or alla moment.
Om man endast tolkar denna data s˚a kan man tydligt dra slutsatsen att anv¨andarna inte kunde anv¨anda applikationen och inte kunde montera en byggsats.
N¨ar det sedan kom till experimentgruppen s˚a hade det samma f¨orkunskaper som anv¨andarna i kontrollgruppen. Skillnaden var att anv¨andarna i experimentgruppen skulle f˚a g¨ora ett uppl¨arningsmoment och tr¨ana i applikationen. N¨ar anv¨andarna v¨al hade f˚att tr¨ana klart och k¨ande sig redo s˚a fick de k¨ora huvudniv˚an utan handledning, precis som anv¨andarna i kontrollgruppen hade gjort.
M¨atningen skedde p˚a samma s¨att som f¨or kontrollgruppen, d¨ar varje moment kunde ge mellan 0-100%. M¨atdatat f¨or experimentgruppen som ˚aterfinns i tabell 3 p˚a sida 32 uppvi-sar en tydlig skillnad mellan de olika grupperna. Alla anv¨andarna ur experimentgruppen klarade i genomsnitt av mellan 85,5-100% vilket tydligt skiljer sig fr˚an kontrollgruppens 0-4% i genomsnitt, n˚agot som tydligt visualiseras i figur 23.
Utifr˚an denna j¨amf¨orelse av m¨atdatat kan man observera att experimentgruppen som till skillnad fr˚an kontrollgruppen har f˚att ¨ova i applikationen p˚a att montera en byggsats har lyckats med en betydligt h¨ogre procentmarginal i genomsnitt p˚a varje moment. Eftersom det enda som skilljer grupperna ˚at ¨ar att experimentgruppen f˚att ¨ova i applikationen f¨ore slutprovet kan man d¨arf¨or dra slutsatsen att anv¨andarna i experimentgruppen genom VR har l¨art sig att montera en byggsats korrekt.
Kortfattat s˚a har ett resultat uppn˚atts som kan besvara den ursprungligen formulerade fr˚agan. Resultatet ger f¨oljande svar till fr˚agan ”Kan man genom VR l¨ara sig att montera en byggsats korrekt?”:
Ja, man kan genom VR l¨ara sig att montera en byggsats korrekt.
6.2.2 Upplevelse
Om man ser p˚a resultaten fr˚an Fuks (2018) s˚a syns det att deltagarnas upplevelse kring VR och upplevelse kring att l¨ara sig montera en byggsats ¨overrenst¨ammer bra med re-sultaten som erh˚allits fr˚an kontroll- och experimentgruppen. Enligt Fuks ans˚ag alla del-tagarna att det skulle g˚a bra och att de skulle lyckas g¨ora om alla moment ¨aven utan handledning i VR. Dessa ˚asikter ¨overrenst¨ammer ¨aven bra med resultatet fr˚an experi-mentgruppen d¨ar alla deltagare till st¨orsta del lyckades utf¨ora alla moment korrekt. Fuks utv¨arderar ¨aven att de flesta deltagarna hade liknande ˚asikter kring VR. D¨ar ans˚ag alla att de i en viss m˚an l¨art sig att bygga i VR.
7 Diskussion
Fr˚agest¨allningen som formulerades i rapporten ska nu vara besvarad och resultatet utv¨arderat.
I denna sektion kommer jag att diskutera hur jag l¨oste och besvarade fr˚agest¨allningen, vilka beslut som togs och vad jag hade kunnat g¨ora annorlunda. Jag kommer ¨aven att prata om vilka typer av problem jag st¨otte p˚a och om/hur jag hade kunnat l¨osa dem p˚a andra s¨att. Efter detta kommer jag prata om vilka etiska ˚atg¨arder som tagits f¨or att f¨ors¨akra sig om att deltagarnas integritet bevarats. Slutligen kommer jag diskutera om m¨ojligheterna f¨or framtida arbete.