Moral och etik definierar klimatfrågan utifrån en fråga om rätt eller fel, eller av respekt eller respektlöshet gentemot begränsningar (Nisbet 2009, 18). En av de fem artiklar, som i materialet registrerades tillhöra Moral och etik, hade en förekomst av samtliga ramelement i rubrik och ingress, denna fanns i Aftonbladet.
“Greta, 15 skolkar - för miljöns skull” (AB 2018-08-21)
För miljöns skull strejkar Greta Thunberg som inte tycker folk tar klimatet på allvar. Hon ser det som sin moraliska skyldighet eftersom ingen annan gör något. Genomgående är debatten om de bristande åtgärder som tas för klimatet vilket enligt artikeln fått Greta Thunberg att reagera och ta till skolstrejk fram tills valet. Hennes ambition förklara i artikeln vara att folk ska vilja sätta sig in i klimatfrågor och skapa opinion. Budskapet är att sätta ekologi före ekonomi.
Ramen utvecklas av Nisbet behandla angelägenheter för att främja enighet över politiska gränser, där klimatförändring ramas som något möjligt att åtgärda utifrån en gemensam moralisk utmaning (2009, 21). Klimatförändring iscensätts i artikeln genom en personifiering i linje med journalistiska normer (Boykoff & Boykoff 2007, 1191). Analys av ramar menar Christens & Wormbs (2017) bidrar till insyn i relationen mellan journalistik och politik samt hur en nation tämjer aktuella frågor efter inhemskt politiskt klimat (2017, 684). Klimatfrågan sätts i denna artikel i fokus under upptakten inför valet med Greta som ansikte utåt för den yngre generationen. Olausson (2009) som i sin studie fann att kollektiv agens dominerade i
45
rapportering om klimat i svenska tidningar (2009, 425) menar att den kollektiva agensen rör sig utanför den inhemska problematiseringen (2009, 432-433). Greta representerar både klimatfrågan i det svenska valet men även hur ämnet berör framtiden för en yngre generation som där och då står utanför beslutsfattandet, något i sig större än det svenska riksdagsvalet.
46
7 Slutsats och diskussion
Denna studie har således ägnat fokus på hur svenska tidningar presenterat och konstruerat budskap om klimatförändringen. De olika ramarna har som Nisbet (2009) och Gamson & Modigliani (1989) beskriver dem, samt som redovisats i analysen för studien, olika
egenskaper och narrativ för att rapportera om frågor som rör klimatförändringen. Studien har under perioden 2018-08-01 till 2018-09-30 kvantitativt kartlagt förekomst och fördelning av fördefinierade ramar. Registreringen och kategorisering av ramarna har grundats på tidigare forskning av Entman (1993) och Trumbo (1996). Elementen, eller komponenterna, av ramar som eftersökts i studiens material identifierades inledningsvis av Entman (1993) och utgörs av definition av problem, identifiering av orsak, moralisk utvärdering och förslag på åtgärder. Dessa komponenter bidrar till att göra information mer framträdande vilket i sin tur stärker sannolikheten att mottagare tar in informationen, uppfattar och bearbetar mening (Entman 1993, 53). Studiens syfte var att undersöka på vilket vis klimatförändring, genom ramar, rapporteras i svenska tidningar. För att möjliggöra konklusion om de olika ramarna och huruvida de kan anses främja engagemang i frågor som rör klimatförändring sätts de empiriska förekomsterna av ramelement i ljus av det teoretiska ramverket, vilket
argumenterar att när både hot och effektiv verkan uppfattas som tydliga i budskap initieras kontroll av hot (Witte 1992, 338). I sammanhanget för klimatförändring gäller
utgångspunkten att medierapporteringen, för att främja en effektiv kommunikation, behöver i sina budskap som informerar om hot också inkludera information om effektiva lösningar (Hart & Feldman 2014, 326). Förekomsten av sådana informativa komponenter fördelat inom fördefinierade ramar har i denna studie undersökts och i relation till frågeställningen kan följande slutsatser dras.
F1: Vilka fördefinierade ramar förekommer i rapporteringen hos Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Nya Wermlands-Tidningen och Västerbottens-Kuriren om klimatförändring?
Konflikt och strategi och Offentligt ansvar och styrning var de två dominerande ramarna i materialet, ramar som båda berör politik och debatt. Politiker kommenterar varandra och de andra partiernas ställningstaganden. Därigenom platsar klimatfrågan utifrån partiernas
47
klimatfrågan men utmynnar indirekt i ett slag mellan politik, partier och personer.
Diskrepansen mellan förekomst av definition av problem och förslag på åtgärder i rubrik och ingress kan tänkas signalera att klimat är en inkörsport i frågorna som behandlas i artiklarna medan åtgärder kommer i andra hand, sett till att den journalistiska traditionen med rubrik och ingress vill informera om det viktigaste (Trumbo 1996, 272). Klimatfrågan kan tänkas fungera som något aktuellt, en krok, som allmänheten ägnar intresse men att dess större problematiska omfång inte kan tillskrivas en person, ett parti eller en händelse, vilket gör åtgärder till något alternativt medan problem är mer definitivt.
Normer inom journalistiken vilka har inflytande på selektering av nyheter och dess innehåll prioriterar hänsyn åt personifiering, dramatisering och vad som anses nytt, själva nyheten (Boykoff & Boykoff 2007, 1191). Egenskaper av dessa normer kan ses som en preferens för kris och klimatförändringens komplexitet kan därmed överskuggas av den journalistiska strävan efter sensation (Boykoff & Boykoff 2007, 1192). Sökandet efter sensation är möjliga förklaringar till att budskap om klimatförändring fokuserar på dess problematik före
tillvägagångssätten att lösa problemen (Hart & Feldman 2014, 328).
F2: I vilken utsträckning förekommer definition av problem och orsak, utvärdering och åtgärd?
Definition av problem registrerades i dubbelt så många artiklar i materialet som förslag på åtgärder. Det näst mest förekommande elementet i materialet var identifiering av orsak som i många fall kan ses som ett element besläktat med problemet då dessa förklarar varandra, vilket vidare kan anses ge övervikt åt problemens natur i rapporteringen. Med den
kvantifierade förekomsten och fördelningen av ramar och ramelement går det att resonera om vad resultatet för studien visar med hänsyn till teorin om att information om hot behöver åtföljas av information om effektiva lösningar, detta för en effektiv kommunikation i medierapporteringen om klimatförändring (Hart & Feldman 2014, 326). Sett till fynden i denna studies material med hänsyn till förekomst av ramelement, kan förutsättningarna för en positiv respons och ett strategiskt agerande inför klimatförändringen som kommuniceras, anses undermåliga.
I totalt elva artiklar i materialet registrerades samtliga ramelement inom rubrik och ingress. Att definiera problem, identifiera orsak, ge moraliska utvärderingar och föreslå åtgärder är
48
fyra funktioner som bidrar till att göra information mer framträdande (Entman 1993, 53; Trumbo 1996, 271). Utifrån detta kan sägas att det i ingress och rubrik för materialet finns en rådande prioritering att i första hand informera om definition av problem och identifiering av orsak. Av de fem tidningar som undersökts hittades flest artiklar med samtliga komponenter i rubrik och ingress i Aftonbladet, följt av Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet och Nya Wermlands-Tidningen. Västerbottens-Kuriren var den enda tidning där samtliga element inte kunde registreras i rubrik och ingress.
De element vars förekomst och fördelning som undersökts i studien kan argumenteras vara beroende av sitt sammanhang. De komponenter av budskap som Hart & Feldman (2014, 335) undersökte registrerades med hänsyn till hur de presenteras med egenskaper om åtgärder och typer av verkan beskrivits som framgångsrika eller ej. Att analysera budskap med fler och mer känsliga variabler för sin kontext kan tänkas ge en mer mångfacetterad insyn i
medierapporteringen om klimatförändring. I denna studie fungerade samtliga ramelement som en matris utifrån vilken artiklarnas ramar kategoriseras samt att urskönja fördelning mellan problem och åtgärd och se detta förhållande utifrån teorin.
F3: Hur uppträder elementen inom de fördefinierade ramarnas narrativ?
Konflikt och strategi dominerade i materialet för denna studie, följt av Offentligt ansvar och styrning. Konflikt och Strategi visar sig i materialet vara en ram som ägnar mycket fokus åt faktorer som personifiering och dramatisering, där uttalanden från politiker och rådande debatt kring klimatförändring. Offentligt ansvar och styrning ägnade till skillnad från Konflikt och Strategi mer fokus på strategi, där vetenskap och ett progressivt nyttjande av denna, var gemensamt i samtliga artiklar i analysen. I de artiklar där rapporteringen utgick från ramen vetenskaplig och teknisk osäkerhet kom akademiker till tals i båda fallen. Åtgärder som behandlas görs dock på en individuell nivå och riktar sig till vardagliga vanor. Detta kan ifrågasättas för sin effektivitet enligt Hart & Feldman (2014, 327) vilka menar att den stor utvecklingspotential ligger i den politiska sfären. Ramen Ekonomisk utveckling och
konkurrenskraft ger exempel på sensationella ekonomiska satsningar där artikeln i fråga tar upp en satsning för klimatet på 50 miljarder kronor. Pandoras ask, en ram som enligt Nisbet (2009, 19) berör känslor av fatalism, kommer till uttryck i materialet genom fokus på konsekvenser av klimatförändringen där tekniska satsningar tar tid och att vi måste lära oss leva med dessa konsekvenser.
49
Offentligt ansvar och styrning var även den dominerande ramen i Christensen & Wormbs studie, vilket de menar kan förklaras ett långt gånget erkännande av klimatfrågan bland stora medier (2017, 695). Deras studie där rapportering om klimatförändring undersöks åren 2009 och 2015 visar även att Konflikt och Strategi är den andra mest dominerande ramen, år 2009. Moral och Etik tar dock över andraplatsen år 2015 som den näst mest förekommande ramen i rapporteringen (2017, 691). Detta visar enligt Christensen & Wormbs på drivkraften bakom slutmålet för en bra klimatpolitik (2017, 796). För konflikt och strategi gäller i denna studie en förekomst av definition av problem, tre gånger så stor som förslag på åtgärder, i rubrik och ingress.
Klimatförändring som ett globalt hot som sträcker sig över nationella och politiska gränser ges ett omfattande sammanhang att behandlas utifrån. Med en övervikt i fokus på problem mot förslag på åtgärder som visas i studien kan klimatförändring förekomma i dubbla narrativ. Hot beskrivs i båda fallen åtgärder behandlas eller ej. Då stor utvecklingspotential i fråga om klimatförändring ligger i den politiska sfären fyller medier en viktig funktion att informera och uppdatera allmänheten för att sedan agera utifrån omständigheterna. Del av agerandet är således att känna till stundande frågor och hur dessa bemöts politiskt för att själv ta ställning, genom konsumtion av nyhetsrapportering. Vare sig det finns publiker som endera erkänt klimatförändring som ett problem eller de som har en mer trevande inställning bemöts de båda av samma nyhetsrapportering. Som argumenteras i tidigare forskning bidrar strävan efter sensation till en mer ytlig förståelse av politiska och sociala problem (Boykoff & Boykoff 2007, 1193; Hart & Feldman 2014, 329). Om medier beaktar att deras konsumenter tillhör olika läger i fråga om inställning till klimatförändring kan rapporteringen möjligtvis ha olika effekt. En publik insatt i problematiken är gissningsvis inte ny på området i fråga om vad de tänker är kritiskt och nödvändigt i fråga om åtgärd, inte heller vad som är roten till problematiken. Om sådan “insatt” publik kan tänkas vara mer rustad för den sensation medier belyser för att väcka intresse kanske dessa också lättare kan ta sig genom budskapen utan att skadas av förnekelse eller apati i färd med att problem ägnas större utrymme än åtgärder. För den publik med en mer latent attityd inför klimatförändringen kan massmedier, som
huvudsaklig källa till information på området, tänkas spela en mer avgörande roll. En trevande publik som möjligtvis ser medierapporteringen om klimatförändring som
alarmerande, överdriven eller vetenskapligt ogrundad och vidare bemöts av åtgärder i mindre grad än de bemöts av problem drabbas därmed av sämre förutsättningar till engagemang.
50
Samma nyhetsrapportering kan därmed tänkas ha olika påverkan beroende på vilka som konsumerar den.
Resultatet av denna studie visar dels en i materialet rådande prioritering av problem samt orsaker tillhörande dessa. Förslag på åtgärd är således inte av samma relevans och orsak till detta kan spekuleras i. För denna studie gäller dock, i ljuset av teorin enligt Witte (1992), att förutsättningarna för kontroll av hot är sämre än de för kontroll av rädsla. Med denna obalans mellan problem och åtgärd i beaktning kan medierapporteringen som undersökts i denna studie ifrågasättas för sin förmåga att vara effektiv. Detta då teorin argumenterar att en effektiv kommunikation som informerar om hot också bör informera om lösningar. Samtliga ramelement, vilka bidrar till att tydliggöra information och i sin tur leder till att uppfatta mening, registrerades i totalt 11 av 221 artiklar. Samverkan mellan dessa element, för att tillsammans tydliggöra information, i ett och samma budskap eller artikel är som resultatet visar bristfällig. Bakomliggande faktorer till denna fördelning eller diskrepans mellan
element, där de fyra endast registrerats förekomma tillsammans i totalt elva artiklar och vidare med en dominans av definition av problem, dubbelt så stor som förekomsten av åtgärder, kan möjligtvis vara journalistiska normer som ger företräde åt exempelvis dramatik. Även kan tänkas definition av problem, exempelvis skogsbränder, är naturligt något lättare att föreslå eller sätta fingret på i en given kontext mot vad möjliga åtgärder till samma problem skulle kunna vara. Denna studie utmynnar således i insikten att medierapporteringen om
klimatförändring, vad ansatsen och ambitionen med rapporteringen än må vara, misslyckas att konstrueras i enlighet med vad forskningen menar är nödvändigt för att engagemang ska främjas och för att människan ska ta kontroll av hotet.
Att med sensationella och dramatiska verktyg vinkla klimatförändringen kan möjligtvis ses en sista utpost för den redaktionella ambitionen att skrika tyst. Klimatförändringarna, i alla dess olika utföranden, tar ju sannerligen plats i medierna men den is som bär upp rapporteringen kan tänkas brista längre ut om budskapen blir för tunga. Polarisering och balkanisering av publiker och åsikter är redan livskraftiga fenomen där oliktänkande vänder kappan efter vad den egna uppfattningen menar är rätt vind. Om det finns ett svängrum i budskapen att läsa mellan raderna vad gäller klimatförändring kan en förödelse möjligtvis vila i en
konkretisering av vad människan står inför och vad som i förhållande till detta kan tänkas vara mer eller mindre rätt respektive fel. Hit hör även ett beslut om vilken tolkning som ska göras och på vilket vis den individuella läsaren ska omyndigförklaras inför detta. På samma gång
51
som det ligger på mediernas bord att tillhandahålla människan sakliga fakta riskerar denna uppgift underminera den, kanske ännu mer, kritiska uppgiften att utgöra en gemensam och neutral mark för oss alla att samlas och ventilera. Att redaktionellt spekulera i vad som är sant eller ej och sedan redovisa detta för nyhetskonsumenter kommer sannerligen i fråga om klimatförändring länge stå och trampa i frågor som klassas som politiska. Således kan tänkas att den fördelning av problem respektive åtgärd som yttras i denna studie kan vittna om hur medierna just står och trampar med de verktyg som huvudsak finns till hands, nämligen sensation och dramatik, ett fokus på problem. Företrädet i materialet för problematisering kan vara detta tysta skrik. Och som argumenteras i teorin riskerar denna vinkel bidra till
förnekelse och en kontroll av rädsla.
I vidare forskning kunde möjligtvis en monitorering av skillnader i problem och åtgärder för specifika frågor vara vägledande för att belysa förutsättningar människan ges i bildandet av en uppfattning. Att fokusera uteslutande på frågor om exempelvis skogsbränder kunde med utgångspunkt ur konceptet om ramar och dess element visa på vad som förhåller sig
konsekvent i ett givet narrativ. Problem och fokuset på dem som visar sig dominera i denna studie kan möjligtvis vittna om samhälleliga överenskommelser i vad som är lättast att fastslå i en fråga. Kanske är åtgärder en kategori av aspekter med mer mångfald vilket i motsvarighet till en något mer enad bild av problematiken gör just åtgärderna svårare att se på med samma förtroende. Även om information om åtgärder existerar skulle sådan med mer svängrum för politiska vinklar och blandad härledning om vilka strategier som är mest lämpliga att tillgå bidra till ett brus av mindre slagkraft än den hos problematiseringen. Att se på ett ämne eller en fråga genom ramar över längre tid kunde visa på den sociologiska utväxling som görs från ett initialt problem till den kurs som sedan blir den ledande i fråga om åtgärder. Att urskönja de olika egenskaper åtgärder som accepteras av ett samhälle bär på kunde i sin tur ge inblick i vad människan i ett medialt balkaniserat landskap väljer att anförtro sig.
52
8 Litteraturförteckning
Berglez, Peter & Lidskog, Rolf (2019). Foreign, Domestic, and Cultural Factors in Climate Change Reporting: Swedish Media’s Coverage of Wildfires in Three Continents.
Environmental Communication 13:3, 381-394, DOI:
https://doi.org/10.1080/17524032.2017.1397040
Boykoff, Maxwell T. & Boykoff, Jules M. (2007). Climate change and journalistic norms: A case-study of US mass-media coverage. Geoforum 38 (6): 1191-1193, 1201-1202.
DOI: https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2007.01.008
Brossard, Dominique., Shanahan, James & McComas, Katherine (2004). Are Issue-Cycles Culturally Constructed? A Comparison of French and American Coverage of Global Climate Change. Mass Communication and Society 7:3,359-377, DOI: 10.1207/s15327825mcs0703_6 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1207/S15327825MCS0703_6
Christensen, Miyase & Nilsson, Annika E. Media, Communication, and the Environment in Precarious Times, Journal of CommunicationMoser, C. Susanne & Dilling, Lisa. (2011). Communicating climate change: closing the science action gap. The Oxford Handbook of
climate change and society
https://www.researchgate.net/profile/Susanne_Moser/publication/281668545_Communicating
_Climate_Change_Closing_the_Science- Action_Gap/links/55fa8ffc08aec948c4aaa4b1/Communicating-Climate-Change-Closing-the-Science-Action-Gap.pdf
Christensen, Miyase & Wormbs, Nina (2017). Global Climate Talks from Failure to Cooperation and Hope: Swedish News Framings of COP15 and COP21. Environmental
Communication 11:5, 682-699
DOI: https://doi.org/10.1080/17524032.2017.1333964
Djerf-Pierre, Monika. (2013). Green metacycles of attention: reassessing the attention of environmental news reporting 1961-2010. Public Understanding of Science 22(4). DOI: https://doi.org/10.1177/0963662511426819
53
Engesser, Sven & Brüggemann, Michael (2016). Mapping the mind of the mediators: The cognitive frames of climate journalists from five countries. Public understanding of science DOI: https://doi.org/10.1177/0963662515583621
Entman, Robert M. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal
of Communication 43: 51-58.
DOI: 10.1111/j.1460-2466.1993.tb01304.x
Gamson, William & Modigliani, Andre (1989). Media discourse and public opinion on nuclear power: A constructionist approach. American Journal of Sociology
DOI: https://doi.org/10.1086/229213
Hart, P. Sol & Feldman, Lauren (2014). Threat without efficacy? Climate change on U.S. network news. Science Communications.
DOI: https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1075547013520239
Moser, Susanne C. (2010). Communicating climate change: history, challenges, process and future directions. Wiley Interdisciplinary Reviews Climate Change 1: 31-53.
DOI: 10.1002/wcc.11
Moser, Susanne C. & Dilling, Lisa. (2011). Communicating climate change: closing the science action gap. The Oxford Handbook of climate change and society.
https://www.researchgate.net/profile/Susanne_Moser/publication/281668545_Communicating
_Climate_Change_Closing_the_Science- Action_Gap/links/55fa8ffc08aec948c4aaa4b1/Communicating-Climate-Change-Closing-the-Science-Action-Gap.pdf
Nisbet, Matthew C. (2009). Communicating Climate Change: Why Frames Matter for Public Engagement, Environment: Science and Policy for Sustainable Development 51:2, 12-23, DOI: https://doi.org/10.3200/ENVT.51.2.12-23
Olausson, Ulrika. (2009). Global warming-global responsibility? Media frames of collective action and scientific certainty. Public understanding of science
54 DOI: https://doi.org/10.1177/0963662507081242
Regeringen (2019). Miljardstöd till Sveriges lantbrukare efter torkan 2018 börjar betalas ut. Näringsdepartementet. 3 juli.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/miljardstod-till-sveriges-lantbrukare-efter-torkan-2018-borjar-betalas-ut/ (Hämtad 2020-03-18).
Shehata, Adam & Hopman Nicolas, David. (2012). Framing climate change: A study of US and Swedish press coverage of global warming. Journalism studies 13 (2): 176, 182.
DOI: https://doi.org/10.1080/1461670X.2011.646396
SOU 2019:7 Skogsbränderna sommaren (2018). Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning.
https://www.regeringen.se/4906d2/contentassets/8a43cbc3286c4eb39be8b347ce78da16/skogs branderna-sommaren-2018-sou-2019-7.pdf
Trumbo, C. (1996). Constructing climate change: claims and frames in US news coverage of an environmental issue. Public Understanding of Science 5(3), 269–283.
DOI: https://doi.org/10.1088/0963-6625/5/3/006
Witte, Kim. (1992). Putting fear back into fear appeals: The extended parallel process model.
Communication Monographs
DOI: https://doi.org/10.1080/03637759209376276
Østbye, Helge., Knapskog, Karl., Helland, Knut & Larsen, Leif Ove. (2003). Metodbok för medievetenskap. Liber: Malmö.
55
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se