Klimatförändring i svenska dagstidningar under riksdagsvalet 2018

Klimatförändring i svenska

dagstidningar under

riksdagsvalet 2018

En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av ramar och deras

komponenter i fem svenska tidningar

Jens Svensson

Handledare: Maria Nilsson

Klimatförändring i svenska

dagstidningar under riksdagsvalet

2018

En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av ramar och deras komponenter i fem svenska tidningar

Jens Svensson

Sammanfattning/Abstract

Climate change is an acute global question in need of media attention as the impacts often are scattered and distant around our planet. An ambition to generate insight and information about its nature can be questioned for the indirect consequence it might have on the consumers of news. Through framing different narratives concerning climate change reaches the public minds and affects the way people act upon the situation. As the theory states, from Witte (1992), when much information is handed about a problem with lacking information about solutions, people react through maladaptive responses, engaging in fear control rather than taking control over the threat. This study investigates through a quantitative and qualitative content analysis the framing of climate change in five Swedish newspapers; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottens-Kuriren and Nya Wermlands-Tidningen. Attention is paid to the elements of frames and the relationship between information given about problems, causes, evaluations and solutions. The findings of the study shows that the main dominating frames were Conflict and strategy and Public responsibility and governance, a result perhaps akin to the time period of the study, with focus set to before and after the 2018 Swedish general election. Both of these frames, Conflict and strategy and Public responsibility, have been found in previous research appearing as dominating narratives in similar political periods where climate change is being discussed. Moreover, the result shows that definition of problems had twice as big presence in the material as suggested remedies. This finding suggests that the existing excess of information about problems might affect people’s perception of climate change in a way that generates maladaptive responses.

Nyckelord/Keywords

Innehållsförteckning

Innehåll

1 Inledning ...1

1.1 Problemformulering och frågeställningar ...3

1.2 Disposition ...4

2 Tidigare forskning om klimatförändring i media ...5

3 Teori ...8

3.1 Ramar som koncept i forskningen ...8

3.2 Teoretiskt ramverk ...9

3.3 Hot och rädsla i kommunikation om klimatförändring ... 11

3.4 Sammanfattning av teoretiskt ramverk ... 13

4 Metod och urval ...15

4.1 Ramar ... 15

4.2 Material och avgränsning ... 17

4.3 Tillvägagångssätt ... 19

4.4 Fördelning av tidningar ... 21

4.5 Metodreflektion ... 22

5 Resultat ...27

5.1 Fördelning av ramelement i rubrik och ingress ... 27

5.2 Fördelning av ramelement i hela artiklar ... 30

5.3 Fördelning av typologier i tidningar ... 32

6 Analys av fördefinierade ramar ...34

6.1 Konflikt och strategi ... 35

6.2 Offentligt ansvar och styrning... 37

6.3 Vetenskaplig och teknisk osäkerhet ... 39

6.4 Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft ... 40

6.5 Sociala framsteg ... 41

6.6 Pandoras ask ... 42

6.7 Mellanväg ... 43

6.8 Moral och etik ... 44

7 Slutsats och diskussion ...46

1

1 Inledning

Klimatförändringen är ett utmanande problem för människan att synliggöra. Växthusgaser som bidrar till planetens uppvärmning är osynliga, luktlösa och dess långsamma effekter har först nyligen börjat uppenbara sig ur de årliga variationernas brus. Förändringarna tar lång tid och områden som drabbats av dess effekter är hittills för majoriteten av

människorna avlägsna. Avsaknaden av den direkta kontakten med klimatförändringarna gör det till ett problem som behöver kommuniceras (Moser & Dilling 2011, 163), vari

nyhetsmedier har en viktig roll att identifiera och tolka problemen (Boykoff & Boykoff 2007, 1192).

Som en fråga av politiskt kontroversiell natur har klimatförändring länge varit

problematiskt att behandla på ett effektivt sätt, trots enighet bland forskare om behovet att åtgärda dess effekter (Hart & Feldman 2014, 325). Ämnet som tidigare behandlats av experter har nu blivit ett mer allmänt område som berör den vardagliga politiken vilket ställer krav på det kommunikativa utförandet då uppfattningen om vetenskap som sanning utmanas (Christensen & Nilsson 2018, 270). Det vetenskapliga språket samt

kommunikationen mellan väl insatta röster och oliktänkande publik behöver arbetas med och utvecklas för att utbytet ska leda till förståelse och engagemang (Moser 2010, 37; Boykoff & Boykoff 2007, 1192).

Även för journalistiken gäller inneboende principer och strategier som påverkar vad som kommer göras och framkomlighet för ämnen och frågor, som klimatförändring.

Journalistiska normer är faktorer med inflytande på selektering av nyheter samt dess

innehåll. Forskning har visat att samspelet mellan massmedia och journalistiska normer har bidragit till ett förvrängt perspektiv gällande klimatförändringen där företräde ges åt

2

från en tematisk ram där berättelserna ägnas större kontext. Detta har visat sig leda till en mer ytlig förståelse av politiska och sociala problem (1192-1193). Normer som driver journalistiken, exempelvis sökandet efter sensation, är möjliga förklaringar till att budskap om klimatförändring fokuserar på dess problematik före tillvägagångssätten att lösa problemen (Hart & Feldman 2014, 328).

När journalister utvecklar sina narrativ kan de välja ut särskilda aspekter och perspektiv som ramar in berättelsen på ett mer eller mindre intressant sätt (Brossard, McComas & Shanahan 2004, 362). Att rama in (“framing”) innebär att selektera och låta framträda samt att exkludera bitar av innehåll. Delar av verkligheten väljs ut för att spegla och tydliggöra specifika frågor genom att definiera problem och orsak, bidra med moralisk utvärdering samt föreslå åtgärder (Entman 1993, 52). Ramar är ett oundvikligt element i fråga om budskap och mottagare som påverkar hur vi tar emot information, de resonerar med vissa publiker och därmed leder de vissa individer till engagemang och vissa till motstånd (Moser 2010, 39).

Engagemang, i detta fall människans förmåga att agera med hänsyn till vetskapen om klimatförändringar, kan vidare påverkas negativt av vissa kommunikativa utgångspunkter (Moser & Dilling 2011, 162-164). Sådana kan exempelvis vara att ett underskott av information om klimatfrågan förklarar människans bristande engagemang och på så vis att mer information skulle vara nödvändigt. Bättre kunskap om klimatförändringen innebär dock inte nödvändigtvis ökad oro och vetskap om möjliga lösningar innebär inte

nödvändigtvis ett miljömedvetet beteende (163-164). För att budskap om klimatförändring ska generera engagemang och agens behöver frågor som behandlar problemen följas av information om möjliga lösningar (Hart & Feldman 2014, 326). Budskap om hot och risker leder individen till att endera vilja kontrollera rädslan eller hotet. Att kontrollera rädslan försätter individen i ett förnekande stadie där känslor av stress är närvarande dock utan att konfrontera den faktiska risken (327). Kontroll av hot avser individens hantering av hotet så att dess omfattning avhjälps (327).

Ramar har tidigare forskats på både nationellt och internationellt. Ramar har undersökts i svenska nationella och regionala tidningar med fokus på dominerande narrativ i frågan (Christensen & Wormbs 2017; Olausson 2009) samt hur olika event katalyserat

3

identifierats i tidigare forskning visat sig utgå från definition av problem, orsak, utvärdering och åtgärd (Berglez & Lidskog 2017), komponenter förekommande inom ramar, vilka bidrar till att göra information mer framträdande (Entman 1993, 53). Nyheter med ett överflöd av information om problem före lösningar har i tidigare forskning visats generera känslor av maktlöshet hos individen (Hart & Feldman 2014, 329). Ramar, som ett

kommunikativt verktyg genom vilka klimatförändringen konstrueras och gestaltas i media, kan främja engagemang för frågor om klimatförändring genom att rapportera på ett

konstruktivt vis i enlighet med det informativa innehåll som visar sig generera engagemang (330). Engagemang, förmågan att agera, initieras när individen genom budskap räds ett hot men samtidigt upplever sig kapabel att handla effektivt för att avvärja hotet. När hot uppfattas som stort men med avsaknad av effektiv verkan initieras kontroll av rädsla, en defensiv reaktion, som förnekelse (Witte 1992, 339). De beståndsdelar, eller element, som utgör ramar och förhållandet mellan dessa med hänsyn till information om problem och lösningar i svensk nyhetsrapportering är däremot ett område intressant att ägna vidare intresse.

Då journalistiken möter utmaningar vad gäller att generera engagemang i frågan om klimatförändring är utgångspunkten för denna studie att undersöka hur information om ämnet presenteras i svenska dagstidningar. Syftet är att se vilka mediala förutsättningar klimatförändring ges i nyhetsrapporteringen för att väcka engagemang utifrån förhållandet mellan information om problem och information om åtgärd. Nyhetsrapportering om klimatförändring tenderar att vara mest omfattande under särskilda väderförhållanden och sociala event av politisk och ekonomisk natur (Christensen & Wormbs 2017, 684).

Analyser av ramar i nyhetsrapportering om klimatfrågor under internationella event bidrar till insyn i relationen mellan journalistik och politik samt hur en nation formar aktuella frågor efter det inhemska politiska klimatet (683-684). Intresset för studien är således att undersöka nyhetsrapportering om klimatförändring under perioden runt riksdagsvalet år 2018, en medialt händelserik period för klimatfrågan till följd av skogsbränder och upptakt inför riksdagsval.

1.1 Problemformulering och frågeställningar

4

klimatförändring i svenska dagstidningar? Klimatförändring i sammanhanget för studien avser alla de frågor och typer av innehåll som florerar i nyheter under tidsramen för studien. Tidsramen gäller perioden 1 augusti till 30 september 2018 för att registrera aspekter av klimatförändring som berör den politiska natur som gäller riksdagsvalet.

F1: Vilka fördefinierade ramar av klimatförändring förekommer i rapporteringen hos Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Nya Wermlands-Tidningen och Västerbottens-Kuriren om klimatförändring?

F2: I vilken utsträckning förekommer definition av problem och orsak, utvärdering och åtgärd? Intresset är att se förhållandet mellan information gällande problem och åtgärd. F1 och F2 besvaras genom kvantitativa analyser.

F3: Hur presenteras klimatförändring i ett urval av ramar med hänsyn till hur information ges om problem och åtgärd? Frågeställningen syftar till att med en kvalitativ ansats undersöka hur elementen framträder inom de fördefinierade ramarnas narrativ.

1.2 Disposition

5

2 Tidigare forskning om

klimatförändring i media

Den tidigare forskningen som presenteras ämnar ge en inblick i hur klimatförändring positionerats i media, hur frågor förekommer och hur de konstrueras utifrån konceptet om ramar, i en svensk kontext. Syftet för denna studie är att dels se narrativ om

klimatförändring samt att demontera ramar för att se dess informativa fundament och belysa detta med teori. I denna studie riktas fokus på svenska dagstidningar, således är intresset att se hur tidigare forskning närmat sig likande område inom svenska medier. Utöver den inblick som ges i de upptäckter som gjorts inom fältet bidrar även tidigare forskning till en metodologisk riktlinje för denna studie.

Shehata & Hopmann (2012) undersöker skillnader i nyhetsrapportering om

klimatförändring mellan amerikanska och svenska dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, New York Times och Washington Post (176). Ramar syftar enligt författarna på organiserande principer som ger struktur och mening (178). Den huvudsakliga ramen som styr och organiserar debatten om klimatförändringar refereras i artikeln till som

klimatförändringsramen (the climate change frame). Denna ram utgår från att global uppvärmning är ett signifikant socialt problem orsakat av människans utsläpp av växthusgas (179). Vidare behandlas tre identifierade antagonistiska ramar om

klimatförändringen, ofta etablerade inom konservativa resonemang. Dessa ramar avser: (i) vetenskaplig osäkerhet, att mer forskning krävs för att agera; (ii) ekonomiska konsekvenser, att förmildrande åtgärder inför utsläpp av växthusgaser skadar ekonomin samt den ram som (iii) förnekar konsekvenser av klimatförändring, exempelvis att varmare klimat gynnar livskvalité, hälsa och jordbruk (180). I sitt resultat visar författarna bland annat på att den svenska rapporteringen om klimatförändringen triggas av internationella händelser, som exempelvis berör klimattoppmöten eller EU-frågor, mer så än inhemska händelser, något som tvärtom i större grad påverkar USA:s rapportering (184). Resultatet visar dock

6

klimatförändringen som ett signifikant socialt problem orsakat av mänsklig aktivitet (188). Vidare hänsyn har i tidigare forskning ägnats åt vad för event och händelser som katalyserat mediers rapportering om klimatförändring. Djerf-Pierre (2013, 495-496) utgår i sin

forskning från Anthony Down’s ‘attention cycles’ och applicerar detta på svenskt media för att undersöka de övergripande fluktuationerna i intresse för klimatförändring. De större svängningarna i intresse kallas metacykler medan Down’s ‘attention-cykler’ avser intresse för enskilda fenomen. Djerf-Pierre (499, 501) undersöker metacykler i Sveriges televisions rapportering om klimat under femtio år; Aktuellt 1961-1969 och Rapport 1970-2010. Den kvantitativa analysen bygger på manus för sändningarna med fokus på (i) antal inslag om klimat per sändning och (ii) sändningstiden för varje inslag. Resultatet visar att svängningar inom rapporteringen av klimatförändring har förekommit under de fem decennier som utgjort studiens tidsram och att fyra kategorier av klimatrelaterade problem bidragit till fluktuationerna; katastrofala event (exempelvis Chernobyl (505)), skandaler (exempelvis olovlig deponering av kemiskt avfall (506)), larm (exempelvis följder av förorening genom bekämpningsmedel innehållande kvicksilver (507)) samt kontroverser (exempelvis

anläggning av dammar i Vindelälven för vattenkraft (508)). De narrativ i vilka klimatförändringen behandlas argumenteras även vara i behov av ett mer globalt och inkluderande perspektiv. Således har ramar varit av intresse för att belysa huruvida deras strategiska orientering förhåller sig till en nationell vinkel. Olausson (2009, 423) beskriver hur ramar (frames) inom nyheter ämnar organisera en ide så den ger mening. Att rama in ett innehåll innebär därmed att välja ut vissa aspekter av verkligheten och göra dem mer framträdande i kommunikativ text. Två dominerande ramar förekommer i Olaussons (425) studie över rapportering om klimat inom tre svenska tidningar (Dagens Nyheter,

Aftonbladet, Nerikes Allehanda) som styrker ett kollektivt tema: agera genom (i) lindrande åtgärder och (ii) genom anpassning. Olausson (432-433) visar på i sin artikel hur den kollektiva agensen inför klimatförändring rör sig utom den inhemska problematiseringen. I det senmoderna samhället menar författaren att journalistiken i sin roll som demokratiskt verktyg bör bygga diskursiva broar mellan samhällen och därmed överge en typ av banal nationalism. I sin konklusion pekar författaren på en nära förbindelse mellan media och beslutsfattande maktstrukturer, ett förhållande som, i fråga om global klimatförändring, inte resulterar i att generera alternativa ramar mot de redan etablerade inom den politiska

7

under åren 2013-2016. Målet med innehållsanalysen var att se hur diskurser om klimatförändringen fördelade sig. Metoden tar således en kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt genom en kombination av ram och diskursanalys. Ramar som identifieras i undersökningen utgår alla från definition av problem, dess orsak, utvärdering och åtgärder (384-385). Författarna finner att media behandlar problemet med klimatförändringar som en intern angelägenhet snarare än något gemensamt för mänskligheten och de argumenterar att inhemska medier behöver utveckla en självständig utblick mottaglig för konsekvenser av klimatförändring i fråga om rapportering om extrema händelser utrikes (392).

Vidare är studien av Berglez och Lidskog (2017) intressant för denna undersökning för deras tillämpning av ramelementen problem, orsak, utvärdering och åtgärd. Att sätta dessa element i en övergripande kontext genom narrativ ur typologi exemplifieras av Christensen och Wormbs (2017), vilka analyserar hur två nationella och två regionala svenska tidningar rapporterat om FNs klimattoppmöten COP15 i Köpenhamn och COP21 i paris. Genom kvalitativ ramanalys av den svenska rapporteringen undersöker författarna en typologi av ramar ofta relaterade till rapportering om klimatförändring i en politisk kontext. Syftet med ramanalysen var att generera insyn i förhållandet mellan journalistik och politiska

maktstrukturer samt hur nationell media domesticerar frågor under klimatmöten efter den inhemska politiska agendan (683). Författarna fann att den dominerande ramen för studiens tidsperiod behandlade frågorna ur perspektivet offentligt ansvar och styrning (public

8

3 Teori

3.1 Ramar som koncept i forskningen

Inledningsvis behandlar teorikapitlet hur ramar som forskningsområde är av intresse för journalistikforskningen och socialvetenskapen. Entman (1993) förklarar i sin artikel funktionen av ramar som forskningsfält och vad området kan bidra till. Studier om ramar kan enligt författaren främja förståelse om allmänna åsikter och politiskt beteende (56).

Ramar och deras natur i en politisk kontext beskrivs inledningsvis av Entman fungera som något hämmande för alternativa aspekter att kunna ta plats i en fråga (55). Entman ger exempel på hur USA positionerade sig i media inför kriget mellan Irak och Kuwait, där rapporteringen gav utrymme åt två huvudsakliga lösningar som innebar att endera kriga eller driva sanktioner och sedan kriga. Alternativa perspektiv som rörde sig utom den aktuella ramen i frågan om Kuwaitkriget tappade fästet i den regerande diskursen och misslyckades således påverka politiken. Detta förklaras av att journalistiska normer inte värderade sådana alternativa tillvägagångssätt som aktuella eller intressanta. Med knapp publicitet, kunde alternativa perspektiv inte generera nödvändig effekt bland allmänheten för att vidga ramen och inkludera andra lösningar, som förhandling (55).

Som koncept kan ramar tillgängliggöra en hanterbar definition för idén om en dominerande mening, vilket, sett utifrån perspektivet om ramar, består av problem, orsak, utvärdering och åtgärd (56). Att utpeka en dominerande mening är att föreslå en specifik ram för en given situation, som stöttas i texten och accepteras av allmänheten. Även om människan är kapabel att på egen hand knyta samman fakta och förklaringar oberoende av en given kontext har ramar en påverkan (56). Då vi i sociala och politiska frågor generellt sett inte är så välinformerade och kognitivt aktiva kan ramar influera våra responser gentemot

kommunikationen (56).

9

Nyheter, mer tillgängliga för en ordinär, mindre uppmärksam och informerad publik, med mer nyanserad problematisering (57).

I fråga om innehållsanalys i forskningen där meningen av texten är av intresse kan ett fokus med hänsyn till ramar bidra till att belysa framträdandet av element i texter. Entman (1993) menar att genomförandet av att koda texter resulterar i att budskap bedöms något binärt som positiva eller negativa där uppmärksamhet går förlorad vad gäller framträdandet av element i texten. Således misslyckas man mäta förhållandet mellan de för publiken framträdande kluster av budskap, vilket avser ramar. Innehållsanalysen kan därmed ofta generera data som inte representerar de mediabudskap som den stora publiken faktiskt tar in (57). Att ägna hänsyn till elementen del av ramarna är i forskningen således viktigt för att belysa vad som fångar publikens uppmärksamhet (57).

Slutligen kan opinionen problematiseras utifrån konceptet om ramar. Den politiska eliten argumenteras enligt Entman (57) kontrollera hur problem sätts i ramar med central inverkan på den demokratiska processen. Ramarna kan avgöra vad den allmänna åsikten är. En annan ram, en som bygger på enkätundersökningar och röstning kan indikera en annan allmän åsikt. Genom tillgång till valstationer och omröstningar kan eliten forma ramar att styra de stora dragen för den allmänna opinionen, vilket leder Entman att fråga sig vad faktisk allmän åsikt är (57). Att avgöra vilken ram som ligger närmast den allmänna åsikten är problematiskt då det skulle kräva att eliten och allmänheten kommer överens om den mest träffsäkra, rättvisa och kompletta av dem. Ett paradigm för ramar kan i detta fall enligt författaren upplysa och bidra till att lösa sådana pussel inom normativ demokratisk teori (57).

3.2 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket handlar inledningsvis om ramar, deras funktion och hur de ofta förekommer i forskning. Den andra delen behandlar effekter av budskap där rädsla diskuteras som påverkande faktor i kommunikation om klimatförändring.

10

Inramning är ett kritiskt verktyg inom kommunikation för att främja engagemang runt frågan om klimatförändring med viktiga effekter på människans respons. Genom att sätta information om klimatförändring i särskilda ramar där konsekvenser berör personliga angelägenheter kan engagemang väckas bland en annars ouppmärksam publik och ideologiska klyftor kan potentiellt minskas (330). Inom områden som politisk kommunikation och sociologi har forskning bedrivits för att förklara hur mediers

porträttering i samspel med kulturella krafter formar det allmänna synsättet på komplexa frågor som klimatförändring (Nisbet 2009, 16).

Gamson och Modigliani (1989) förklarar hur medier själva är del av den process som skapar kultur kring en fråga, ett ämne eller ett problem. De är en mötesplats för sociala grupper, institutioner och ideologier som kämpar för en definition och konstruktion av verkligheten. Medier är inte de enda forum för den allmänna sociala diskursen men genom att kontinuerligt tillgängliggöra föreslagna betydelser kan deras innehåll brukas som indikatorer för den generella kulturen kring ett ämne. Diskurs inom media kan ses som en uppsättning - eller paket - av tolkningar (3). Gamson och Modigliani beskriver i sin artikel hur en ram fungerar som en central organiserande idé för att förstå en relevant händelse och som hjälper uppmärksamma en fråga (3). I deras studie utstakas olika ramar och hur de förekommit från och med 1945 i frågor som rör kärnkraft, från att inledningsvis nästan uteslutande utgå från ett narrativ om framsteg till ett mer skingrat tematiskt landskap med plats för ifrågasättande (32-33).

Gamson och Modiglianis (1989) studie identifierade en uppsättning ramar som senare utvecklats för att beskriva vanligt förekommande ramar återkommande i

vetenskapsrelaterade debatter, resulterande i en typologi som sammanställts av Matthew C. Nisbet (2009, 17). En övergripande mening inom en ram kan direkt översättas och

tillskrivas betydelse genom enheter som nyckelord, metaforer, grafik, historiska

anspelningar, kultur och litteratur. Att “skapa nya gröna jobb” är en anordning som direkt kan översättas tillhöra en ram som utgår från ekonomisk utveckling relaterad till

klimatförändring (18). Ramar kan vidare spelas och integreras i kontext om

11

budskap. Vanligt förekommande i denna ram är tendensen att ge lika utrymme åt konträra perspektiv på klimatförändring vilket bidrar till intryck av begränsad enighet om orsaker i frågan. En kontring från miljöaktivister och vissa forskare mot ramar som vetenskaplig osäkerhet och ekonomiska konsekvenser är att behandla frågan utifrån Pandoras ask, där hot av klimatförändring skildras med stormar, skogsbränder, smältande is eller

översvämmade städer. En konsekvens av sådan kommunikation som är till fördel för kritiker är att osäkerheten i fråga om klimatpåverkan är större än kopplingen mellan mänsklig aktivitet och global uppvärmning. Fokus på konsekvenser övergår därför lätt till ett om vetenskaplig osäkerhet. Det är även troligt att allmänheten översätter vädjan efter rädsla till känslor av fatalism, speciellt om information inte ges om rekommenderade åtgärder, vilket kan förvärra rådande perspektiv på klimatförändring (19). Offentlig styrning kan förklaras som ett sätt att begära frågor om politik att lämna företräde åt vetenskap, en ram som behandlar “war on science” där klimataktivister och forskare betecknar

klimatskeptiker som förnekare (20). Klimatförändring behöver inte uteslutande vara en fråga om vetenskaplig angelägenhet. Moral och etik exemplifieras som en förlängning av angelägenhet där bland annat religiösa aspekter kan inkorporeras genom allmän respekt och vördnad för naturen. Moral och etik kan vidare fungera för att främja enighet, över politiska gränser, där klimatförändring ramas som något möjligt att åtgärda utifrån en gemensam moralisk utmaning (21). Kärnkraftens utbredning i Amerikansk media exemplifierar hur en fråga i ett inledande skede ramades in utifrån sociala framsteg; något som skulle medföra ett bättre sätt att leva, med växande inhemsk ekonomi och där teknologin skulle innebära en diplomatisk strategisk vinst där västländer kunde mötas i allians mot forna Sovjetunionen. Miljöaktivister började samtidigt i opposition förespråka en mellanväg, med alternativ till självständig energiförsörjning genom sol-, vatten-, och vindkraft. Senare kom president George W. Bush att propagera för kärnkraft som en mellanväg och lösning på

växthusgasutsläpp (16).

3.3 Hot och rädsla i kommunikation om klimatförändring

12

undersöker hur hot och verkan i fråga om klimatförändring diskuteras tillsammans samt hur påverkan och engagemang ramas in i amerikansk medierapportering. Hart & Feldmans studie utgår från Kim Witte (1992) och dennes undersökning om hur rädsla och hot fungerar i kommunikation för att väcka engagemang. Witte utvecklar en modell “the Extended Parallell Process Model” (EPPM), vilken ägnar hänsyn åt skillnaderna mellan de processer som initierar kontroll av hot samt kontroll av rädsla (337), där EPPM specificerar de variabler och processer som leder till maladaptiva responser (345). Witte förklarar med sin modell vad som händer när en person genom budskap berörs av rädsla, som del av presentationen av ett hot, samt komponenter av effektiv verkan (337). När både hot och effektiv verkan uppfattas som tydliga i budskap initieras kontroll av hot. Det vill säga, när individen räds av ett hot och när den uppfattar en respons som effektivt kan avvärja hotet motiveras individen att ta kontroll över hotet genom att överväga strategier. Omvänt, när hot uppfattas som stort men med avsaknad av uppfattad effektiv verkan, initieras den process som vill kontrollera rädslan. Rädslan intensifieras när individen tror sig vara maktlös inför att avvärja hotet. På så vis motiveras en kontroll av rädsla, en defensiv

motivation som leder till maladaptiv respons, som förnekelse (338). När ett hot identifierats av en person utvärderas effektiv verkan. Den uppfattade effektiva verkan är den variabel som avgör vilken parallell process som kommer dominera (339). Hot avgör graden av intensitet i fråga om respons, hur effektiva åtgärder presenteras avgör typen av respons. Witte (1992) menar att rädsla som appellation har stor potential för att stimulera

beteendeförändring om de nyttjas korrekt (346).

Med utgångspunkt ur EPPM modellen menar Hart & Feldman (2014) att när individen upplever sig kapabel att agera för att ta itu med ett problem samt att agerandet kommer vara effektivt för att behandla problemet är det sannolikt att individen tar kontroll av hotet och åtar rekommenderad åtgärd (327). I fråga om klimatförändring menar dock Hart & Feldman att även om individen kan göra små förbättringar i det egna livet för att minska sina utsläpp ligger den stora utvecklingspotentialen i den politiska sfären. Detta kräver således att politiker bemöter allmänhetens krav med effektiva lösningar. Nödvändigt för

13

effektivitet; politiskt gehör för offentliga uppmaningar till handling, (iii) responsiv

effektivitet; om åtgärder som tagits varit effektiva samt (iiii) information om hotet (328).

Rädsla problematiseras vidare av Moser & Dilling (2011) som menar att klimatrapportering som spelar på känslan av rädsla och skuld ratas och avvisas av publiken den riktas till då det upplevs som manipulativt. Särskilt motstånd möter sådan porträttering bland

konservativ publik (164). Känslan av rädsla som väcks genom att peka på problemens omfattning leder till förnekelse och apati, till följd av att fokus från hotet flyttas till den egna rädslan (165). Även pekar Moser & Dilling på att budskap, för att tas emot på bättre sätt av en publik, måste stöttas av politiska, ekonomiska och infrastrukturella möjligheter som tillåter angelägenheter och goda intentioner att realiseras. I fråga om

energieffektivisering, exempelvis, kommer budskap om detta för en individ utan alternativ inte ge några resultat om inte enkelt implementerbara alternativ ges. Kommunikation för social förändring måste därför bestå av möjligheter för motivering och engagemang och minska barriärerna för sådan utveckling (169). Normer, del av journalistiken, exempelvis sökandet efter sensation, är enligt Hart & Feldman (2014) möjliga förklaringar till att skildringar av klimatförändringarna fokuserar på dess omfattning och problematik före tillvägagångssätten för att lösa problemen. Författarna menar att ett överflöd av information om klimatförändringar genererar känslor av maktlöshet hos individen. Nyheterna har därmed ett oproportionerligt fokus på problemen med bekostnad på lösningar (329).

3.4 Sammanfattning av teoretiskt ramverk

14

(1992), som menar att budskap som informerar om hot med avsaknad av information om åtgärd, leder individen till att vilja kontrollera rädsla. När information ges om både hot och effektiv respons motiveras istället individen att ta kontroll av hotet (1992, 338). Nödvändigt för en effektiv kommunikation är således att budskap som informerar om hot också

15

4 Metod och urval

4.1 Ramar

För att undersöka rapportering om klimatförändring tillämpas i denna studie en kvantitativ innehållsanalys av svenska dagstidningar, detta för att under given tidsram identifiera intersubjektiv förekomst av ramar i materialet samt att med ett mindre antal artiklar genomföra en kvalitativ analys utifrån teorin om hur information, för att främja

engagemang, tydligt behöver framgå. Den kvalitativa ansatsen syftar till att belysa dels hur komponenter av ramar framträder i rapporteringen i materialet samt hur de i tidigare forskning fördefinierade ramarna förkroppsligas i materialets narrativ.

Studien följer delvis Christensen och Wormbs (2017) som kvalitativt analyserat enligt tidigare forskning vanligt förekommande ramar i svenska dagstidningar. Dessutom tillämpar Christensen och Wormbs metod från Entman (1993) och Trumbo (1996) vars studier flitigt refereras till inom fältet av mediestudier där ramanalys står i fokus.

Christensen och Wormbs (2017) studie och metod, med koppling till Entman och Trumbo, är därmed för denna undersökning vägledande med hänsyn till liknande syften att analysera ramar i rapportering om klimatförändring i svenska dagstidningar.

Entman menar att analys av ramar är ett koncept för att beskriva en texts kraft, genom vilket överföringen av information från en avsändare och dess påverkan av det mänskliga medvetandet synliggörs. Gestaltning genom ramar innebär att selektera och låta framträda men även att utesluta bitar av information. Att rama in ett innehåll innebär att med utvalda perspektiv (i) tydliggöra och definiera ett problem, (ii) identifiera dess orsak, (iii) göra moraliska utvärderingar samt (iiii) föreslå åtgärder (Entman 1993, 51-52). Dessa fyra funktioner bidrar till att göra information mer framträdande. Tydlig information, ett ökat framträdande, stärker sannolikheten att mottagare tar in information, uppfattar mening, bearbetar den och lägger den på minnet (Entman 1993, 53; Trumbo 1996, 271).

16

studiens metod, genom att avgränsa analysen av ramar till rubrik och ingress, mer i likhet med innehållsanalys än med ram-analys. Avgränsningen motiveras av Trumbo eftersom den journalistiska traditionen eftersträvar att rubrik och ingress informerar läsaren om det viktigaste (272). Dessutom var ambitionen för Trumbo (273) att identifiera den mest direkta karaktären för en artikel i förhållande till de fyra elementen som utgör ramar.

Följaktligen kommer ramar i artiklar utvalda för denna studie undersökas utifrån Trumbo (1996, 272-273) genom artiklarnas beskrivning av:

1 - Definition av problem; hänsyn ägnas åt hur artiklar behandlar följder och konsekvenser av klimatförändringen som något negativt, positivt eller något som debatteras.

2 - Identifiering av orsak; belägg presenteras endera om klimatförändringen som ett problem eller att problemen med klimatförändringen tillbakavisas, även kan argumenteras att beläggen inte är vetenskapligt säkra.

3 - Moralisk utvärdering; påståenden gällande åtgärder som bör vidtas, har vidtagits eller argument att tillvägagångssätt ännu inte är klart.

4 - Förslag på åtgärder; information ges om hur lösningar bör implementeras. Åtgärder behandlas utifrån vad som beprövats eller föreslås, vad som blivit tillbakavisat eller anses olämpligt eller debatteras specifik lösning/lösningar.

Christensen och Wormbs applicerar metoderna från Entman (1993) och Trumbo (1996) genom att i artiklar undersöka element av ramar som rubrik, återkommande uttryck, ingress och citerade källor. Definition av problem och orsak samt moraliska utvärderingar och föreslagna åtgärder ägnas också uppmärksamhet (Christensen & Wormbs 2017, 687).

Med sin kvalitativa utgångspunkt undersöker Christensen och Wormbs de diskursiva strategier utifrån vilka klimatfrågorna behandlas i medierna. De huvudsakliga ramarna vars förekomst som undersökts i materialet har sammanställts i tidigare forskning av Nisbet (2009). I sin artikel redovisar Nisbet en typologi av ramar som förekommer i

mediebevakningen av klimatfrågan. Enligt följande typologi utvecklar Nisbet (18) hur ramar specifika för vetenskapsrelaterade problem definierar klimatfrågan utifrån:

17

1 - Sociala framsteg; som ett sätt att förbättra livskvalitet eller lösa problem; en alternativ tolkning för att leva i harmoni med naturen istället för att bemästra den.

2 - Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft; där klimatfrågan behandlas utifrån ekonomiska investeringar, marknadsfördelar eller risker; samt utifrån lokal, nationell eller global konkurrenskraft.

3 - Moral och etik; som en fråga om rätt och fel; eller av respekt eller respektlöshet gentemot begränsningar.

4 - Vetenskaplig och teknisk osäkerhet; som en fråga om expertis eller konsensus; en debatt om vad vi vet eller inte vet; eller kvalitetsgranskad, bekräftad vetenskap kontra alarmism.

5 - Pandoras ask; som ett behov att vidta försiktighet eller att agera för att undvika möjliga katastrofer och konsekvenser utom vår kontroll; eller alternativt livshotande där vi inte kan undgå konsekvenser av vårt agerande.

6 - Offentligt ansvar och styrning; om forskning och politik gällande allmänna eller specifika intressen, med betoning på frågor om kontroll, transparens, deltagande,

mottagande eller äganderätt; eller debatt gällande korrekt bruk av vetenskap och expertis i beslutsfattanden.

7 - Mellanväg; som en tredje väg mellan motstridiga och polariserade meningar eller möjligheter.

8 - Konflikt och strategi: som ett spel bland eliten med vinnare eller förlorare i en debatt; eller en kamp mellan personligheter eller grupper.

Christensen och Wormbs menar att denna typologi av ramar är relevant i undersökningen för dess tillämplighet på vetenskapliga politiska debatter. Den allmänna debatten ställdes sedan av författarna i förhållande till klimatförändringen som ett problem som måste lösas utifrån de olika ramarnas angrepp och utgångspunkter (Christensen & Wormbs 2017, 688). Typologin av Nisbet (2009) kommer i denna studie utgöra det ramverk utifrån vilket narrativen i materialet kategoriseras.

4.2 Material och avgränsning

18

Sydsvenska dagbladet (SDS). Dagens Nyheter och Aftonbladet är båda rikstäckande

tidningar med stor spridning och tillsammans med Nya Wermlands-Tidningen, Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren är syftet att få en omfattande bild av den svenska pressen, en motivering av urval i likhet med Olausson (2009, 425) samt att fånga in en rikstäckande medial bild med hänsyn till det hårda rådande klimatet sommaren 2018 till följd av bränder.

Tidsramen för undersökningen avser perioden 2018-08-01 till 2018-09-30. Under sommaren 2018 härjade bränder i Sverige till följd av torr och påfrestande väderlek. Skogsbränderna startade tidigt redan i maj månad och fortsatte genom sommaren tills de sista bränderna rapporterades i augusti (SOU 2019:7, 110-112). Många hårt drabbade var bland annat jordbrukare som mötte stor ekonomisk skada vilket kan exemplifieras av att 2018 års spannmålsskörd minskade med 43 procent mot föregående år (Regeringen 2019). Det svenska riksdagsvalet hölls 9 september samma år, ett event av stark politisk natur. Även kom, den senare världskända, Greta Thunberg att inleda sin skolstrejk i samband med valet. Som argumenteras i tidigare forskning är nyhetsbevakning om klimatrelaterade problem beroende av event och händelser (Olausson 2009), exempelvis väderfenomen som värmeböljor, stormar eller politiska toppmöten (431, 426), då det för medierna är

nödvändigt med en ‘krok’ eller ett skäl för att behandla frågorna (Christensen & Wormbs 2017, 686). Tidsramen motiveras därmed av att innefatta sensommaren 2018, en period då mediernas bevakning av sommarens hårda klimat mynnar ut i frågor om politik. Inom tidsramen ryms de tryckta mediernas nyheter om, inför och efter riksdagsvalet vilket är det event denna studie ägnar huvudsakligt fokus.

Materialet från de fem utvalda tidningarna tillhandahålls genom sökmotorn Mediearkivet, där digitala upplagor av tidningar och artiklar finns arkiverade att söka bland, under perioden 2018-08-01 till 2018-09-30. Sökorden vilka genererar materialet utgörs av “Klimat*” och “Val*”, där termerna följs av en asterisk (*) för att möjliggöra varianter av termerna som exempelvis klimatet, klimatförändringar. En vidare avgränsning görs i enlighet med Trumbo (1996, 272) som i sin studie väljer att fokusera på nyheter vilket exkluderar krönikor och opinion. Nyheter var också den vanligaste kategorin av text som behandlade klimatfrågan i Christensen och Wormbs studie (2017, 688).

19

mest förekommande kategorin av texter i fråga om klimatförändring. Pilotstudien

undersökte tre stycken från tidigare forskning vanligt förekommande ramar i rapportering om klimatförändring i Dagens Nyheter. Eftersökta ramar, som diskuterades av Moser & Dilling (2011, 162, 169), utgick från (i) enkelt implementerbara alternativ, (ii) budskap som spelar på rädsla och skuld, (iii) utgångspunkt att mer information är nödvändigt.

Pilotstudien var avgränsad till dessa tre ramar och de artiklar som inte behandlade klimatfrågan enligt dessa kodades som icke tillämpbara. Av de tre ramarna som undersöktes i materialet var den ram som spelade på skuld och rädsla den vanligast förekommande. Pilotstudien och denna studie skiljer sig åt genom att det för denna studie finns en korrelation mellan forskningen om ramar som här ämnas undersökas och studiens tidsperiod. Detta för att typologin av ramar om klimatförändring, för denna studie, är vanligt förekommande i nyhetsrapportering under politiska omständigheter (Christensen & Wormbs 2017, 687), vilket denna tidsram, till skillnad mot pilotstudien, tar hänsyn till. De vanligast förekommande källorna i artiklarna för pilotstudien var akademiker/forskare och statlig källa/politiker.

4.3 Tillvägagångssätt

Denna studie ämnar att kvantitativt och kvalitativt undersöka genom vilka ramar klimatfrågan behandlas i svensk tryckt media. I likhet med Trumbo (1996) eftersöks inledningsvis i rubrik och ingress de fyra element tillhörande ramar Entman (1993)

identifierat i sin forskning. Detta för att registrera och koda den mest direkta ramen genom vilken klimatförändring behandlas.

20

närvaro av ramelement vilka sedan kodades additivt till förekomsten av ramelement i rubrik och ingress. Den kvantitativa kodningen av ramelement inom rubrik och ingress

registrerade således för en artikel 0 till 4 ramelement. Om exempelvis definition av problem förekom i rubrik och ingress för en artikel kodades detta element som närvarande även för resterande text i given artikel. Resultatet redovisar därmed en addering av förekomst av ramelement i rubrik och ingress tillsammans med förekomst i artikel. Förekomst av ramelement för en given artikel med rubrik och ingress samt tillhörande text genererade därmed en totalsumma mellan 1 till 8. Då det för 125 artiklar helt saknades ramelement i rubrik och ingress kan det för dessa, tillsammans med registrering av element i resterande text, förekomma 1 till 4 ramelement. Om inget ramelement förekom i varken rubrik och ingress tillsammans med resterande text så plockades sådan artikel ur materialet. Om alla fyra ramelement förekom i rubrik och ingress kodades de som närvarande även i resterande text, vilket resulterar för vissa artiklar med totalsumma 8. Kodning av materialet på detta vis följer tillvägagångssätt av Trumbo (1996, 273) där de mest direkta ramelement ägnas hänsyn, därmed ges att en specifik problemdefinition i rubrik och ingress är ledande för vidare kategorisering mot ramar ur typologin.

Resultatet ställs mot typologin från Nisbet (2009) för att se fördelningen av förekommande ramar enligt kategorierna. När kategorierna av ramar tillhörande typologin från Nisbet (2009) kvantitativt extraherats ur studiens artiklar kommer de artiklar tillhörande vardera kategori av ramar med störst förekomst ramelement analyseras kvalitativt. Detta för att analysera hur de olika kategorierna av ramar inom typologin behandlar klimatfrågan i förhållande till vad teorin argumenterar är nödvändigt för att rapporteringen ska få en positiv effekt och generera engagemang. Enligt teorin som bygger på Witte (1992, 338) gäller att när både hot och effektiv verkan uppfattas som tydliga i budskap motiveras individen att ta kontroll av hotet. Hart & Feldman (2014), vilka utgår från Witte (1992), argumenterar att när en individ känner sig kapabel att agera för att ta itu med ett problem samt att agerandet kommer vara effektivt för att behandla problemet är det sannolikt att individen tar kontroll av hotet och åtar rekommenderad åtgärd (2014, 327). I deras studie undersöker författarna huruvida budskap informerar om åtgärder. Materialet kodades således efter vilka åtgärder som diskuterades utifrån individen (exempelvis

21

åtgärderna, exempelvis om individens egna åtgärder anses genomförbara eller ej, om allmänhetens vädjan fick gehör eller ej samt om strategier visat sig effektiva eller ej (334-335). Till skillnad från Hart och Feldman är denna studie mindre känslig för materialet i sin utformning med färre variabler som ägnas hänsyn. Intresset är att undersöka förhållandet av information som ges i rapporteringen om problem och åtgärd utifrån Entman (1993) och hur dessa ramelement fördelar sig inom olika ramar. Medan Hart och Feldman mer

nyanserat beskriver materialet sett till antalet variabler är syftet med denna studie att se hur element inom olika ramar förekommer och tydliggör en fråga eller budskap där särskilt fokus ägnas förhållandet mellan information om problem och åtgärd.

Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en kvalitativ analys. Genomläsning av materialets alla artiklar har genomförts för att registrera samtliga ramelement. Aspekter som inte registrerats med studiens variabler kan således noteras. De artiklar vars rubrik och ingress rymmer alla ramelement är av intresse att analysera för att belysa hur de förhåller sig till typologin och teorin enligt Witte (1992) och vad den menar leder till kontroll av hot och således engagemang inför vetenskapsrelaterade frågor. Definition av problem,

identifiering av orsak, moralisk utvärdering och förslag på åtgärder kommer således diskuteras i sitt sammanhang, hur de yttrar sig och utifrån dess narrativa tillhörighet till sin kategoriserade ram.

Metoden är således uppdelad i en kvantitativ undersökning där kategorier och förekomst av ramar identifieras ur materialet och en kvalitativ del där de olika ramarna i rapporteringen om klimatförändring analyseras utifrån teorin för att belysa aspekter som inte kommer till uttryck i den kvantitativa redovisningen.

4.4 Fördelning av tidningar

Utöver tidsramen för studien styrs urvalet av artiklar utifrån söktermerna “Val” och “Klimat”, där båda termerna skall närvara i texterna för att inkluderas, samt genom exkluderingen av kategorierna opinion, ledare, kultur och debatt. Även förekom termen “klimat” i sammanhang som exempelvis avsåg ett ‘politiskt klimat’ eller ‘företagsklimat’, något som visade sig under inläsning av gällande artiklar, vilka därmed uteslöts. Artiklar med liknande kontexter där “klimat” inte avser klimatförändring bidrog till ett

22

inledningsvis större urvalet där kategorier av texter föll bort samt där klimat i annan kontext än klimatförändring förekom genererade för Dagens Nyheter 181 artiklar, Aftonbladet 91 artiklar, Nya Wermlands-Tidningen 69 artiklar, Västerbottens Kuriren 62 artiklar och Sydsvenska Dagbladet 149 artiklar. Efter genomläsning av samtliga artiklar där materialet sorterades efter kategori nyheter och aktuell kontext gällande klimat gavs följande

fördelning enligt figur 1.

Tidning: Antal: (n 221) Procent:

Aftonbladet 34 15,4 Dagens Nyheter 73 33,0 Nya Wermlands-Tidningen 24 10,9 Västerbottens-Kuriren 17 7,7 Sydsvenska Dagbladet 73 33,0 Figur 1

Flest artiklar inom given tidsram av kategori nyheter erhölls av Dagens Nyheter 73 (33 %) samt Sydsvenska Dagbladet 73 (33 %) följt av Aftonbladet 34 (15,4 %), Nya Wermlands-Tidningen 24 (10,9 %) och Västerbottens-Kuriren 17 (7,7 %).

4.5 Metodreflektion

För att möjliggöra slutsatser om materialet som omfattas av ett flertal tidningar och artiklar under given tidsperiod utförs en kvantitativ innehållsanalys. Metoden möjliggör ett

23

tillgodoses genom kvantitativ innehållsanalys är att beskriva mönster och

utvecklingstendenser i mediernas innehåll. En siffermässig beskrivning av materialet, genom variabler och kategorier, fångar upp kvalitativa egenskaper (Østbye et al. 2003, 213, 214).

Trumbo (1996, 271-272) menar att ramanalys (frame analysis) vanligtvis ägnar hänsyn till nyanserna av materialet, något som kan anses kompromissas med i fråga om författarens metodologiska utförande. Trumbo menar dock att avgränsningen - att fokusera på rubrik och ingress - främjar registreringen av ramarnas element. Detta för att den journalistiska traditionen prioriterar det viktigaste till artiklarnas inledning för att fånga läsarens

uppmärksamhet. Således följer denna studie det resonemang som förs av Trumbo (1996), att eftersöka komponenter av ramar i rubrik och ingress. Denna avgränsning som

utgångspunkt behöver dock justeras efter materialet för att möjliggöra ett mer rättvist resultat vad gäller artiklarnas innehåll av samtliga komponenter. I vissa fall kan

problemformuleringen i en artikel vara huvudsakligt tema i rubrik och ingress så att orsak, utvärdering och åtgärd trängs undan men trots detta, senare i artikeln, redogöra för

resterande komponenter. Metoden i denna studie tar därmed hänsyn till prioriteringen i materialet men låter inte prioriteringen utesluta förekomst, vilket exemplifieras i avsnitt 4.3 om tillvägagångssätt. På så vis kan resultatet visa på en slutlig förekomst av ramarnas element, mer definitivt, än om registreringen var låst till rubrik och ingress. En justering som kan anses ödmjuk men som tillåter en mer komplett bild av den fullständiga

information som ges om klimatrelaterade frågor.

Ramarna och ambitionen att eftersöka dem följer studien av Christensen & Wormbs (2017). Författarna genomför en kvalitativ ramanalys och lodar efter den typologi av ramar som sammanställts av Nisbet (2009). Detta möjliggör en övergripande kategorisering av de narrativ som förekommer inom nyhetsrapportering om klimatförändring. Christensen & Wormbs (2017) redovisar vilka ramar som förekommer i svenska regionala och

rikstäckande tidningar under FNs klimattoppmöten 2009 och 2015. Syftet för denna studie är således liknande i mindre skala. Ramarna ur Nisbets (2009) typologi kommer för denna studie, i likhet med Christensen & wormbs (2017), analyseras utifrån ett kvalitativt

24

elementen ratificeras i texten. Den inledningsvis kvantitativa metoden bidrar till att på ett genomgående konsekvent sätt sålla ut ett färre antal artiklar vilka består av en så komplett förekomst av ramelement som möjligt. Detta mindre urval är för sin mer kompletta förekomst av element intressant att analysera kvalitativt, för att de, med ovan nämna förutsättningar, bättre kan tydliggöra och beskriva en mer nyanserad bild av

klimatförändringen.

Justeringen, som tidigare nämnt, att vidga studiens utformning till att eftersöka ramelement i artikeltext utöver rubrik och ingress är för att möjliggöra en mer nyanserad inblick i materialet. Metoden kunde således utgått från avgränsningen att förekomst av ramelement i rubrik och ingress får föra talan åt materialet i studiens senare skeenden och slutsatser. Istället gjordes beslutet att dela upp resultatet i två redovisande kategorier. En fördelning som avser förekomst av ramelement i rubrik och ingress (REI) och en som tillåter addering av förekommande ramelement i resterande artikeltext (REA). Ett resultat som förhåller sig till vad som sägs och förekommer i rubrik och ingress kunde möjligtvis vittna om ett mer snävt informativt omfång vad gäller ramelement i materialet. Att inkludera inläsning och kodning av ramelement i artikeltext kompletterar förekomsten i rubrik och ingress och på så vis kan materialet yttra sig något mer. Även om fördelningen och förekomsten av

ramelement i rubrik och ingress är talande för vad som ägnas fokus i rapporteringen, ges materialet och således studien i sin helhet mer svängrum för nyansering av fynden och tillhörande resultat om ramelement eftersökta i artiklarnas texter. Var elementen registreras och befinner sig i artiklarna säger något om deras relevans, vad som prioriteras. Hade studien stannat vid den inledande avgränsningen som avsåg rubrik och ingress kunde frånvaro och vissa element varit talande för vissa artiklar trots att dessa i senare delar ändå behandlar ämnet och frågan ur det specifika frånvarande elementet. Alltså ger denna metodologiska expansion en ytterligare dimension som mer definitivt visar på vad som behandlas i rapporteringen eller ej vad gäller definition av problem, identifiering av orsak, moralisk utvärdering och förslag på åtgärd.

25

Att med fördefinierade ramar till hands söka efter ramelement i texterna ger dessa en tillhörighet och ett sammanhang som sedan kan diskuteras. Till exempel kan den

fördefinierade ramen konflikt och strategi visa sig vara det sätt klimatförändring rapporteras om i störst utsträckning för materialet och tiden för denna studie. Dessa fördefinierade ramar tillhandahåller således en möjlighet att sortera och kategorisera rådande narrativ. De i sig kan vittna om att det på en generell nivå finns mer eller mindre vanligt förekommande sätt för klimatförändring att behandlas. Med sådan uppdelning kan studien vidare gå in de olika texternas fundament med hänsyn till hur de konstruerats utifrån förekomst av och förhållande mellan elementen (problem, orsak, utvärdering och åtgärd). Att ha dessa fack som utgörs av fördefinierade ramar är ett första steg mot att analysera hur elementen förekommer därinom. Resultatet som ges i denna studie vad gäller registrerade

fördefinierade ramar karaktäriseras av riksdagsvalet genom det politiska klimat som råder under tidsramen. Detta kan därmed antas leda till en dominerande förekomst av ramen konflikt och strategi till följd av exempelvis debatterande politiker.

Vidare står kategoriseringen av ramar i vissa fall något i likhet med en grovsortering. Möjligtvis finns alternativa narrativ som i en kompromiss tillskrivs en inte hundraprocentig tillhörighet. Den narrativa kategoriseringen berörs på så vis av viss subjektivitet. I den kvantitativa processen kunde möjligtvis fler variabler resulterat i ett mer konsekvent genomförande gällande artiklarnas tillhörighet till fördefinerade ramar. Ambitionen att objektivt redovisa förhållandet av olika komponenter av information i medierapporteringen om klimatförändring ges bäst förutsättningar om den individuella tolkningen struktureras. I fallet för denna studie sätts ett ramverk för tolkning av de komponenter av ramar som undersöks i materialet. Dessa kan sedan redovisas inom sin kontext tillhörande typologin. Under genomläsning av artiklarna i materialet där problem, orsak, utvärdering och åtgärd eftersöks fungerar dessa komponenter som tillgängliga fack för innehållet att tillskrivas. Identifiering av orsak samt moralisk utvärdering är två typer av resonemang eller innehåll som hjälper filtrera fram definition av problem samt förslag på åtgärder. Samtliga

komponenter är av intresse att undersöka i materialet då de tillsammans hjälper göra budskap tydligare så att information lättare uppfattas och ger mening (Entman 1993, 53; Trumbo 1996, 271).

26

komponenterna. Enligt denna metod kan problem registreras men totalt redovisas som förekommande eller ej. Problematisering om klimatfrågan kan således vara större inom enstaka artiklar men kodas till lika förekomst som förslag på åtgärd i samma artikel. Då metoden följer motiveringen att det viktigaste i nyhetsrapportering förekommer tidigt i ett innehåll och då rubrik och ingress i huvudsak ägnas fokus, men kompletteras av vidare inläsning om samtliga komponenter inte registrerats, kan resultatet visa på en prioritering av ämnets komponenter för unika artiklar. Metoden sträcker sig därmed utom

avgränsningen rubrik och ingress om samtliga element inte erhålls därinom, detta för att få en så komplett bild av artiklarnas informativa omfång som möjligt.

27

5 Resultat

I kapitlet som följer presenteras inledningsvis fördelning av de empiriska data

undersökningen genererat. Materialets data och dess fördelning redovisas i figurer och resonemang förs vad gäller dess relevans. Den empiriska genomgången leder vidare till en mer bred diskussion om de för materialet existerande ramarna. Analysen som följer tar, till skillnad från den inledande kvantitativa redovisningen, en kvalitativ ansats för att öppna upp materialet och se detta ur fler perspektiv gällande förekommande ramar i studien.

5.1 Fördelning av ramelement i rubrik och ingress

28 Antal ramelement i rubrik och ingress: Definition av problem Identifiering av orsak Moralisk utvärdering Förslag på åtgärder Totalt antal artiklar per tidning Aftonbladet 17 14 7 7 34 Dagens Nyheter 24 24 12 11 73 Nya Wermlands -Tidningen 4 6 12 8 24 Västerbottens-Kuriren 8 1 3 1 17 Sydsvenska Dagbladet 23 17 11 9 73 Totalt: 76 62 36 36 221 Procent: 34 % 28 % 16% 16%

Figur 2 Fördelning element av ramar i materialets rubrik och ingress

De fyra elementen av ramar kodades som ramelement ingress (REI) där REI 1 motsvarar definition av problem, REI 2; identifiering av orsak, REI 3; moralisk utvärdering och REI 4; förslag på åtgärder. Fördelning av samtliga fyra ramelement i rubrik och ingress

redovisas grafiskt i följande stapeldiagram för vardera tidningar i figur 3, vilken motsvarar data i figur 2.

29

För att se förekomsten av samtliga fyra ramelement fördelade i artiklarnas rubrik och ingress summerades närvaro för definition av problem, identifiering av orsak, moralisk utvärdering och förslag på åtgärder. Resultatet visar att 125 artiklar av totalt 221 helt saknade ramelement i rubrik och ingress, se figur 4. För sammanlagt 11 artiklar förekom alla ramelement inom rubrik och ingress.

Summa antal ramelement för tidning i rubrik och ingress:

0 ram -element 1 ram -element 2 ram -element 3 ram -element 4 ram -element Aftonbladet 17 1 9 2 5 Dagens Nyheter 45 2 12 11 3 Nya Wermlands-Tidningen 13 4 5 1 1 Västerbottens-Kuriren 8 6 2 1 0 Sydsvenska Dagbladet 42 11 13 5 2 Totalt: 125 24 41 20 11

Figur 4 Förekomst av samtliga element i rubrik och ingress för de olika tidningarna

30

orsakat av sommarens hetta. Liknande exempel ges i Dagens Nyheter (2018-08-12) där det skrivs att “Sommarens värmebölja och bränder har satt fokus på klimatfrågan inför valet”. Även här understryks problemet som är klimatförändringen med den heta sommaren som belägg. I Sydsvenska Dagbladet skrivs (2018-08-13) “Miljöpartister framåt i värmeböljans spår”, vilket också gör den till en artikel där rubrik och ingress rymmer följd och orsak och där resterande element, utvärdering och åtgärd, behandlas senare i artikeln. Den politiska natur som råder i materialet förlöper genomgående på liknande vis, så att ämnen besläktade med klimatfrågan tas upp i en generell samhällelig kontext. Det är klimat som diskuteras i samband med riksdagsval, vilket påverkar agendan att ge plats åt båda dessa frågor, utan att helt hänge sig åt något specifikt som har en säker plats i termer av problem, orsak,

utvärdering och åtgärd.

5.2 Fördelning av ramelement i hela artiklar

Figur 5 visar summa för antal ramelement i rubrik och ingress och resterande text i artiklar för samtliga tidningar. De element som registreras i rubrik och ingress gäller som

närvarande i resterande artikel. Alltså, hittas elementet definition av problem i rubrik och ingress eftersöks inte detta element i resterande text. De eller det element som dock inte registreras i rubrik och ingress är av intresse att vidare söka efter i resterande text, detta för att erhålla en så komplett bild av rapporteringen utifrån de fyra elementens närvaro.

Tot. ramelement för tidning: 1 2 3 4 5 6 7 8 Aftonbladet 7 7 3 6 2 3 1 5 Dagens Nyheter 21 12 8 9 5 9 6 3 Nya Wermlands -Tidningen 7 6 2 3 0 4 1 1 Västerbottens -Kuriren 3 2 4 5 1 1 1 0 Sydsvenska Dagbladet 18 13 13 8 3 13 3 2 Totalt: 56 40 30 31 11 30 12 11

31

Sammantagen förekomst av definition av problem, identifiering av orsak, moralisk

utvärdering och förslag på åtgärder i rubrik och ingress samt inom resterande text i artiklar visar att Aftonbladet har flest artiklar med störst förekomst av samtliga ramelement. Västerbottens-Kuriren är enda tidningen där samtliga fyra ramelement inte registreras i rubrik och ingress tillsammans med resterande text. Att addering av förekomst av ramelement i resterande text för Västerbottens-Kuriren inte skulle generera sammanlagd totalsumma 8 kunde dock utläsas redan under summering av ramelement i rubrik och ingress (se figur 4) där tidningen som högst har närvaro av tre ramelement. Som högst kunde de tre elementen i rubrik och ingress adderas med fyra ramelement ur resterande text och därmed resultera i totalsumma 7. Syftet med att identifiera artiklar med störst

förekomst av ramelement är att erhålla ett urval för analys mot typologi där artiklar med flest ramelement är av intresse.

Figur 6 Staplarna visar förekomst av samtliga ramelement, i rubrik och ingress samt inom hel artikel, för de olika tidningarna enligt färgkodning

32

med totalt fem artiklar (se antal i figur 5) följt av Dagens Nyheter med tre artiklar.

Funktionen med att lägga ihop förekomsten av element i rubrik och ingress med resterande text i artiklar kan exemplifieras genom att titta på Västerbottens-Kuriren. I figur 4 ges att VK som högst når upp till tre ramelement i rubrik och ingress. Artikeln i fråga redogör för problem, utvärdering och åtgärd i sin rubrik och ingress. Väl registrerade i rubrik och ingress kodas de som närvarande även för resterande text. Dock gick det genom vidare inlösning av artikeln att registrera orsak, vilket leder till totalsumma 7. Den vidare

inläsningen ger materialet möjlighet att visa på dess totala informativa innehåll om samtliga komponenter inte registreras i rubrik och ingress. Detta ger en mer komplett bild av

artiklarnas och tidningarnas täckning inom ämnet. Den som läst artikeln i fråga, i

Västerbottens-Kuriren, kan därmed sägas fått information genom samtliga komponenter, om den läst hela.

5.3 Fördelning av typologier i tidningar

Registrering av de fyra element av ramar som avser definition av problem, identifiering av orsak, moralisk utvärdering och förslag på åtgärder i rubrik och ingress samt inom hela artiklarna fungerar som utgångspunkt för att jämföra och identifiera övergripande ramar ur en typologi enligt Nisbet (2009, 18) av fördefinierade ramar. Till typologin hör åtta ramar genom vilka klimatförändring behandlas (se figur 7). För varje tidning analyserades artiklarnas rapportering om klimatförändring med hjälp av registrerade ramelement mot fördefinierade ramar för att tillfalla sådan kategori.

Ram: Definierar klimatfrågan utifrån:

Sociala framsteg Ett sätt att förbättra livskvalitet eller lösa problem; en alternativ tolkning för att leva i harmoni med naturen istället för att bemästra den.

Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft

Ekonomiska investeringar, marknadsfördelar eller risker; samt utifrån lokal, nationell eller global konkurrenskraft.

Moral och etik En fråga om rätt och fel; eller av respekt eller respektlöshet gentemot begränsningar.

Vetenskaplig och teknisk osäkerhet

En fråga om expertis eller konsensus; en debatt om vad vi vet eller inte vet; eller kvalitetsgranskad, bekräftad vetenskap kontra

33

Pandoras ask Ett behov att vidta försiktighet eller att agera för att undvika möjliga katastrofer och konsekvenser utom vår kontroll; eller alternativt livshotande där vi inte kan undgå konsekvenser av vårt agerande

Offentligt ansvar och styrning

Forskning och politik gällande allmänna eller specifika intressen, med betoning på frågor om kontroll, transparens, deltagande, mottagande eller äganderätt; eller debatt gällande korrekt bruk av vetenskap och expertis i beslutsfattanden

Mellanväg En tredje väg mellan motstridiga och polariserade meningar eller möjligheter

Konflikt och strategi Ett spel bland eliten med vinnare eller förlorare i en debatt; eller en kamp mellan personligheter eller grupper

Figur 7 Typologi av ramar vanligt förekommande i vetenskapsrelaterade frågor

Fördelningen av övergripande ramar ur typologin (figur 8) analyserades för samtliga tidningar där de två mest förekommande ramarna var Konflikt och strategi, med förekomst i 88 artiklar, samt Offentligt ansvar och styrning, i 63 artiklar. I Aftonbladet registrerades alla ramar förutom Sociala framsteg. Moral och etik var den ram med minst förekomst i materialet och i Dagens Nyheter, Nya Wermlands-Tidningen samt Sydsvenska Dagbladet saknades ramen helt. Mellanväg var den ram med näst minst förekomst och saknades i både Nya Wermlands-Tidningen och Västerbottens-Kuriren.

Förekomst av typologi för tidning AB DN NWT VK SDS Totalt Procent

Sociala framsteg 0 4 4 1 5 14 6,3%

Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft

3 10 2 1 2 18 8,1%

Moral och etik 4 0 0 1 0 5 2,3%

Vetenskaplig och teknisk osäkerhet 3 2 1 2 10 18 8,1%

Pandoras ask 2 1 2 1 3 9 4,1%

Offentligt ansvar och styrning 8 21 8 5 21 63 28,5%

Mellanväg 1 3 0 0 2 6 2,7%

Konflikt och strategi 13 32 7 6 30 88 39,8%

Figur 8 Fördelning fördefinierade ramar i de olika tidningarna

34

i materialet som består av flest ramelement. Då intresset för studien grundar sig i att uppmärksamma och utgå från de mest framträdande element av ramar, enligt Trumbo (1996, 273), innebär att urval av intresse för vidare analys utgörs av de artiklar, och följaktligen de ramar ur typologin, för vilka flest ramelement identifierats. Ramar ur typologin fördelat över antal ramelement illustreras i figur 9.

Figur 9 Ramelement registrerade i rubrik och ingress (REI) samt artikeltext (REA) fördelat över fördefinierade ramar ur typologi enligt färgkodning

Som figur 9 visar, där ramar ur typologin staplas över total förekomst av ramelement, förekommer alla ramar förutom Mellanväg i artiklar där definition av problem, identifiering av orsak, moralisk utvärdering och förslag på åtgärder förekommit i rubrik och ingress; vilket är den enda förekomst av samtliga ramelement som kan generera totalsumma 8. Av de total elva artiklar som når upp till en närvaro om åtta ramelement behandlar tre artiklar klimatförändring utifrån Offentlig ansvar och styrning, följt av Konflikt och strategi samt Vetenskaplig och teknisk osäkerhet med två artiklar vardera. Pandoras ask, Moral och etik, Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft samt Sociala framsteg hade alla en artikel där registrerade ramelement resulterade i totalsumma 8.

35

presenteras i figur 4, ett resultat som visar på att samtliga ramelement förekom i totalt 11 av 221 artiklar. Som tidigare nämnt innebar en förekomst av samtliga ramelement i rubrik och ingress att de även kodades som närvarande för resterande text i givna artiklar. Ramelement i resterande text, utöver rubrik och ingress, undersöktes för att eventuellt registrera och således komplettera förekomsten av ramelement i artiklar. Detta för att urskönja ett urval för vidare analys mot teori vad gäller deras sätt att kommunicera information nödvändig för att främja engagemang i frågor om klimatförändring. Slutligen är det av intresse att se hur definition av problem (REI1), identifiering av orsak (REI2), moralisk utvärdering (REI3) och förslag på åtgärder (REI4) förekommer fördelat i de fördefinierade ramar ur typologin som registrerats i materialet. Förekomsten av element i ramarna vittnar således om hur narrativen i olika utsträckning ger information om en fråga. Ramelement i rubrik och ingress för de olika ramarna ur typologin redovisas i figur 10 och illustreras i stapeldiagram i figur 11.

Ramelement i rubrik och ingress över typologi

REI1 Definition av problem REI2 Identifiering av orsak REI3 Moralisk utvärdering REI4 Förslag på åtgärd Totalt: Sociala framsteg 7 3 2 4 16 Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft 6 4 6 5 21

Moral och etik 4 2 3 2 11

Vetenskaplig och teknisk osäkerhet

9 7 5 4 25

Pandoras ask 8 5 3 2 18

Offentligt ansvar och styrning

19 21 8 13 61

Mellanväg 4 4 3 0 11

Konflikt och strategi 19 16 6 6 47

Totalt: 76 62 36 36

36

Figur 11 Staplarna illustrerar förekomsten av ramelement inom de fördefinierade ramarna

Förekomst av antal ramelement i tidningarnas rubrik och ingress redovisades i figur 2 och samma totaler gäller för figur 10 och 11, där definition av problem är det mest

förekommande ramelement följt av identifiering av orsak. Moralisk utvärdering och förslag på åtgärder har samma totala förekomst. De ramelement i figur 11 är av varandra oberoende på så vis att samtliga element tycks förekomma tillsammans, då det för figur 11 istället gäller att deras totala förekomst illustreras inom given ram. Som redovisas i figur 4 förekommer samtliga fyra ramelement tillsammans i totalt 11 artiklar, vilka presenteras nedan.

37

Tidning Datum Artikel Ram

Aftonbladet 2018-08-07

“(S) vill ha pant på mobiler” Offentligt ansvar och styrning

Aftonbladet 2018-08-09

“Det här kan du göra” Vetenskaplig och teknisk osäkerhet

Aftonbladet 2018-08-09

“Det är redan för sent att stoppa extremvädret - vi måste anpassa oss”

Pandoras ask

Aftonbladet 2018-08-11

“MP vill investera 50 miljarder i

klimatet” Ekonomisk utveckling och konkurrenskraft Aftonbladet

2018-08-21

“Greta, 15 skolkar - för miljöns skull” Moral och etik

Dagens Nyheter

2018-08-08

“Trump: Miljölagar har förvärrat

bränderna” Konflikt och strategi

Dagens Nyheter 2018-08-12 “SD-ledaren går på tvärs i debatten om klimatet”

Konflikt och strategi

Dagens Nyheter

2018-08-15

“Stoppa utsläppen men inte tillväxten” Offentligt ansvar och styrning Nya Wermlands -Tidningen 2018-09-24

“Klimatångest skapade handlingskraft” Sociala framsteg

Sydsvenska Dagbladet

2018-08-16

“Det är vår tid nu och vårt ansvar” Mellanväg

Sydsvenska Dagbladet

2018-08-16

“Männen står för de stora utsläppen” Vetenskaplig och teknisk osäkerhet

Sydsvenska Dagbladet

2018-09-21

“Skatter är Fredrik Reinfeldts nyckel till en hållbar värld”

Offentligt ansvar och styrning