Artiklarnas rubrik översatta till svenska
6. RESULTAT OCH ANALYS
6.3 Moralisk utvärdering
I gestaltningsdelen där den moraliska bedömningen görs utvärderas aktörer och deras effekter. Genom att analysera vilka moraliska bedömningar som görs kan artiklarnas budskap om moraliska uppfattningar angående diverse aktörers ansvar framgå (Entman, 1993, s. 52).
6.3.1 Avsaknad av moralisk bedömning
I ett flertal artiklar förekommer inga moraliska bedömningar. Trots att olika teman förekommer, ges känslan att skribenten försökt följa den objektiva journalistiska principen och därav valt att inte inkludera moraliska bedömningar. Däremot kan både inkluderingen och exkludering av moraliska bedömningar sända ett visst budskap i gestaltningen (Entman, 1993). Till exempel i artikeln ”Mogherini paralajmeron aksione kunder trafikanteve ne Balkan” återberättas att EU:s höga
representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och vice ordförande i Europeiska kommissionen Federica Mogherini, har haft ett informellt möte med cheferna för diplomati i unionens
medlemsländer, där också flera ministrar från västra Balkan deltog.
I mötet avslöjar Mogherini att en marinoperation för ökning av åtgärder mot människohandeln i vilket flyktingar hamnar offer till, bör skapas. Artikelns skribent gör inga moraliska bedömningar om de politiska aktörens åsikter utan läsarna själva kan ta ställning till mötets argument och skaffa egna åsikter i frågan.
En likande gestaltning görs i artikeln ”BE-ja te ndermarre aksion per migruesit”, där Tyskland, Frankrike och Storbritannien har uppmanat Europeiska unionen att ta konkreta steg när det kommer till flyktingkrisen. Inrikesministrarna i dessa länder har efterlyst en bättre behandling av flyktingar som anländer till Sydeuropa.
Journalisten som har skrivit artikeln återberättar om ett politisk uttalande som betonar behovet av att inrätta och säkerställa de flyktingar som bland annat passerar genom Grekland och Italien. Detta för att kunna snabbare registrera migranter vid gränserna och på så sätt snabbare säkerställa skydd för dem. Eftersom artikeln redogör att mötet inleds på grund av den pågående människohandeln i västra Balkan, tillkommer ett budskap med betoning på dess allvarlighet.
Även artiklen ”Mobilizim ne gjithe evropen pro refugjateve” som publicerades i tidningen Zëri belyser att tiotusentals européer, från London till Köpenhamn, gick på gatorna för att kräva mer generositet för flyktingar runt om EU-länderna. Skribenten påpekar situationens existens dock undviker individuell ställning.
6.3.2 Moralisk bedömning gällande politiska aktörer
De mest förekommande moraliska bedömningarna berör politiska aktörer och granskar och/eller kritiserar Balkanländernas klimatpolitik. Ett exempel på detta går att finna i artikeln ”Prizreni me komision te vecante per pritjen e refugjateve” där kommunen i Prizren, en stad i södra Kosovo, vill försäkra stadens institutioners vaksamhet och beredskap förutsatt eventuell våg av flyktingar söker skydd i staden. Tonen i artikeln är positiv och Prizren beskrivs som en ledande aktör, då man ser till att vara förberedd och repetera misstag från andra länder. Vidare i artikeln står det att kommunens borgmästare, Ramadan Muja, har vidtagit nödvändiga åtgärder för boende och vård av flyktingar. Artikeln framhäver det optimistiska synsättet på flyktingkrisen vilket kreerar en moralisk
bedömning av kommunens agerande. Med andra ord förmedlas ett budskap som uppmanar läsarna att vara förtjusta i kommunens agerande. I tidigare forskning gällande gestaltningar av
flyktingkisen, har det varit vanligt förekommande med moraliska bedömningar gällande politiska aktörer. En förklaring på detta kan vara att politiska makthavare besitter förmågan om att
uppmuntra medborgare att vilja vara med och engagera sig i frågan. (Entman, 2008 s.39)
Artikeln ”Thaci: Kosova e gatshme t´i pranoje rreth peseqind refugjate” handlar om mötet i Europeiska unionens råd i Luxemburg under 8–9 oktober 2015. Där framkommer det att Kosovos dåvarande premiärminister Hashim Thaci menar att eftersom kosovoalbaner själva varit med i krig, finns empatin hos folket angående flyktingarna och av den anledningen kommer landet att vara solidariska att bistå med hjälp. “Kosovo vill vara en del av projekten för att hantera denna nya utmaningen. Det är därför vi har uttryckt vår beredskap att ta emot cirka fem hundra flyktingar om det behövs” säger Thaci. Thacis ord väcker en känsla av samhörighet och gemenskap något12 som tilltalar läsarna att visa solidaritet gentemot flyktingar och deras situation (Stjernø, 2005, s.
324-326).
6.3.3 Moralisk bedömning gällande flyktingar
I de moraliska bedömningarna ingår flyktingar ytterst sällan, dock när de väl moraliseras tillgivs de inte någonsin totala skulden. Artikeln ”Mijera emigrante te ngujuar ne kufijte e mbyllur te Balkanit” rapporterar om att grupper av migranter har bråkat med varandra vid gränsen mellan Serbien och Kroatien. Artikeln väljer dock vidare lägga moraliska skyldigheterna på Ungern som stängt sina gränser samt Slovenien och dess försök om att införa restriktioner. Detta då resultatet av dessa aktioner har gjort att tusentals blivit strandsatta. Artikeln är ett av flera exemplar där flyktingarnas öde kopplas till andra aktörers moraliska skyldigheter och det i sin tur genererar en uppmaning till läsarna att lägga mer fundering på de utsatta flyktingarna.
Tidningar framställer även en emotionell anspelning i samband med flyktingkrisen. En tydlig frame som presenteras för läsarna är möjligheten att kunna ta del av
flyktingarnas verklighetsflykt, innehållande av otäcka erfarenheter. Genomgående innehåller artiklarna detaljrika beskrivningar om flyktingars väg till ett nytt liv i Europa. Flyktingarna utsatta situation bjuder läsaren till att visa solidaritet med dem. Steinar Stjernø skriver att solidaritet är ett begrepp med diffusa betydelser som mestadels uttrycks genom användning av olika termer som till exempel internationalism. Exempel på artiklar där främst politiska aktörer men även journalister använder flyktingkrisen och deras utsatta situation för förstärkning av den sociala integrationen i samhället, där samhörighet och samarbete ger styrka för att uppnå gemensamma mål, går att finnas i ett flertal artiklar. (Stjernø, 2005)
En vanlig frame som uppkommer är möjligheten att låta flyktingar själva beskriva situationen. Genom att lyfta fram direkta citat kan läsarna bli mer bekanta med flyktingarna på en personlig nivå och känna en större närhet till dem, samt låta flyktingarnas röster bli hörda.
"De behandlar oss som djur. Det är bättre att dö av bomber i mitt hemland än att dö här.” (Mjerimi i emigranteve te zene ne kufirin midis Maqedonise dhe Greqise, 24 august 2015) 13
"Ata po na trajtojne sikur te jemi kafshe. Me mire te vdes nga bombat ne atdheun tim, sesa te vdes ketu.”
"Vi går tillsammans mot gränsen, håller varandras hand och hjälper och uppmuntrar varandra att bekämpa rädslan."
(Nga Siria ne Balkan: Odiseja e nje refugjati, 17 august 2015) 14
"Vi är oroliga för att de kommer att stänga gränsen, men vi är också rädda på grund av den kommande vintern."
(Dimri paraqet rrezik te ri per emigrante, 21 oktober 2015) 15
Citat ovan ökar trovärdigheten av berättelserna. Dessutom erbjuds personliga detaljer och större intryck jämförelsevis skrivandet utifrån skribentens perspektiv. Sympati och solidaritet är det nyhetsvärde som oftast tillskrivs texten, något som kan syftas till att försöka fånga allmänhetens intresse när det gäller flyktingkrisen. En gestaltning som går emot den stereotypiska bilden av flyktingar som ett hot mot samhället, utan istället gestaltas de utifrån en humanitär hållning. En likadan gestaltning går även att finna i tidigare forskning, där brittiska media tar avstånd från redan befintliga föreställningar om flyktingar och strävar efter mångfald och mer empatisk bild när det kommer till deras rapportering om balkanflyktingar i slutet av 1990-talet. (Khosravinik, 2009).
6.4 Förslag till åtgärder och lösningar
Under studiens gång har det uppenbarats att artiklarna vanligen märker existensen av problem angående flyktingkrisen. Som denna resultatdel har belyst, riktats främst samarbete länderna
emellan som anledningen till problemet. Gestaltningsdelen för åtgärder och förslag till lösningar har bevisat att föga artiklar föreslår hur problem ska lösas samt vilka aktörer skall ta ansvar för de definierade problemen.
"Ecem bashke ne drejtim te kufirit, duke ia mbajtur njeri-tjetrit doren e duke ndihmuar e dhene zemer qe te luftonim friken qe nuka dyshim se na kishte hyre deli ne
14
6.4.1 Inga åtgärder/lösningar presenterad
Förslag om hur/vem har plikten att lösa problem är avsaknad i de kosovanska tidningarnas rapportering och frågor om hur flyktingkrisen ska lösas undveks kontinuerligt. Inga artiklar där endast en eller flera individer ansvarsbeläggs orsaka flyktingkrisen förekommer, däremot riktas kritiken till styrande politiska aktörer, inrikes och utrikes. Ett av det mest förekommande mönstren, är att andra länders brist på ansvar resulterat till problem även i Kosovo. Något som är avvikande i jämförelse med resultatet på den vetenskapliga artikeln ”Shifting the refugee narrative An
automated frame analysis of Europe’s 2015 refugee crisis”. Artikeln som undersökte vilka ramar som dominerade mest i täckningen av flykting- och asylfrågor i sex österrikiska tidningar,
presenterade ansvarsgestaltningar både på nationell och europeisk nivå samtidigt som det förekom åtgärder på hur flyktingkrisen skulle hanteras i Österrike.
Skribenterna Andresen, Hoxha och Godoles skriver i sin artikel att journalister i
Kosovo omslutas även av rollen som problemlösare där de är med och erbjuder lösningar på konflikter. Något som inte stämmer överens med studiens material resultat ( Andresen, Hoxha & Godoles, 2017).
Exempel på när förslag till lösningar inte ges, finnes i Koha Ditores artikel ”Nga Siria ne Balkan: odiseja e nje refugjati”, i vilket flyktinglägret i Presevo, en stad i södra Serbien, beskrivs vara överfull och att flyktingar fick tillbringa nätterna på gatan. Trots att artikeln erkänner att det finns problematik presenteras inte vilka åtgärder som ska tas för att förbättra läget samtidigt och inga aktörer får skulden.
Artikeln ”Le familjen ne Siri, e takon ne presheve gjate ikjes” som publicerades i tidningen Zëri, innehar en personligare känsla eftersom skildringen av en flyktings situation, då hen befinner sig i gränsen utan pengar tillkommer. Genom att lyfta fram direkta citat där de själva berättar
omständigheterna de varit tvungna uppleva, erbjuder läsare närhet och medkänsla till flyktingarna eftersom målande beskrivningar erbjuder mer verklighetstroget intryck. Flyktingarna egna ord och berättelser hade möjligtvis kunnat ersättas med journalistens personliga sammanfattning, till skillnad för att citera, något som hade resulterat till förvärrat inlevelse av omständigheterna. Lösningar på hur situationen ska förbättras förekommer ej även i denna artikel.
I artiklar som nämner existensen av nationella samt internationella byråkratiska samarbetsproblem, dock utan förmedling av lösningar, anses vanligtvis politiska aktörer vara orsaken av situationen
7. SLUTSATSER
7.1 Sammanfattning
I det här avsnittet sammanfattas studiens resultat och uppsatsens syfte och forskningsfrågor besvaras. Avsnittet avslutas med förslag för vidare forskning i området.
•
Hur gestaltades flyktingkrisen i de kosovanska dagstidningarna, när det gäller problemdefinition och orsaksförklaring?
En del av att gestalta händelser är, enligt Robert Entman (1993) att definiera
problemformuleringar. Flytkingkrisen 2015 gestaltas i kosovanska dagstidningarna Koha Ditore, Zëri och Kosova sot som en politisk oenighet. Själva flyktingkrisen beskrivs utifrån ett solidariskt perspektiv, där läsarnas uppmuntras att ha förståelse för flyktingarnas situation. Däremot beskrivs inte flyktingkrisen som det stora problemet utan det dåliga samarbetet länderna mellan, både i Balkan och Europa, rapporteras som den största problematiken.
De kosovanska tidningarna väljer inte att rapportera om bakgrunden till flyktingkrisen 2015 utan i stället läggs fokuset på motviljan för samarbete mellan europeiska länder framförallt grannländer i Balkan. Detta pekar framåt mot en kontinuerligt växande klyfta mellan länderna som sedan tidigare har haft en ostadig relation. Resultaten går i linje med tidigare forskning där det framkommer att medier på västra Balkan används som ett verktyg för etniskt hat (Andresen, Hoxha & Godoles, 2017).
De kosovanska tidningarna gestaltar orsaksproblem på flyktingkrisen utifrån en europeisk nivå. Gestaltningen tar sig främst i uttryck att Kosovo satsar på att bli medlem i EU och därav skyller på att rätt redskap för hantering av flyktingkrisen, inte har givits, vilket kan tolkas utifrån teorin att media i Kosovo vill förstärka bilden av nationell enighet. Rapporteringen erbjuder på ensidig kritik av problemet, där Kosovo tillåts att ta avstånd från ansvaret och istället riktas blicken till andra länders hantering av situationen. Kosovo är inte med och påverkar lösningen av flyktingkrisen, samtidigt anses landet inte vara en del av problemet
heller.
•
Hur gestaltades lösningar på flyktingkrisen och erbjöds det någon moralisk utvärdering av problemet?
Tidigare forskning, på österrikiska och brittiska tidningarnas rapportering om flyktingkrisen innehöll åtgärder och lösningar på hur krisen ska fixas. När det kommer kosovanska tidningar förekom det inga lösningar för problemen. Trots att andra länder skuldbeläggs för en dålig hantering av flyktingkrisen framkommer inte förslag på vilka åtgärder eller lösningar som borde göras för att situationen ska förbättras.
Det perspektivet som mest präglar nyhetsförmedlingen i kosovanska tidningarna är de påfrestningar som flyktingar utsätts för vid de olika landsgränser. Något som indikerar för moralgestaltning då det skickas budskap om att läsarna ska utveckla empati för flyktingar. Eftersom Kosovo har själv varit i krig och många flyktingar från Kosovo har handskas med liknade situationer som de syriska flyktingar, använder sig de kosovanska journalisterna
solidaritet som beredskap för att få läsarna att dela resurser med andra genom personligt bidrag till dem som är i nöd (Stjernø, 2005, s.2).
•
Vilka aktörer skuldbeläggs i flyktingfrågan?
Gestaltningsanalysen belyser att de kosovanska nyhetstidningarna Koha Ditore, Zëri och Kosova sot primärt delas till de internationella politiska aktörerna. Dessa aktörer skuldbeläggs att ha orsakat och samtidigt för att lösa flyktingkrisen.
Däremot förekommer det inga sådana ansvarsgestaltningar när det kommer till politiska aktörer i Kosovo. Enligt Strömbäck behöver maktutövningen inte vara knuten till användandet av tvång och sanktioner. Påverkningen av människors vilja eller tro, är en sådana typ av makt som tillskrivs politiker med hjälp av medier. (Störmbäck, 2014, s.46) eftersom ingen kritik gentemot de politiska makthavarna i landet förekommer går det att tolka som att nyhetsmedier i Kosovo är påverkade av de ledande politiska intuitionerna, något som även styr rapporteringen (Andresen,
Ansvar på enskilda individer gestaltas inte, något skulle kunna bidra till att ansvarstagandet i samhället uteblir då individer kan lättare skjuta ifrån sig sitt ansvar till politiska aktörer.
Dessutom bidrar avsaknaden av lösningar och åtgärder för flyktingkrisen 2015 i kosovanska tidningar, till en ineffektiv kommunikation. Även om läsarna erbjuds att ta del av flyktingarnas situation förekommer inga exempel på vad de kan vidare göra med den här typ av information, vilket gör det lättare att nyheter förbipasserar utan att lämna stora intryck hos läsarna, då rapporteringen erbjuder inga förslag på hur de kan involvera sig i frågan.