Flyktingar, det
största hotet i Kosovo?
HUR FLYKTINGKRISEN 2015
BEVAKADES I KOSOVANSK MEDIA
Mersiha Ajdinovic
Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institution för konst, kommunikation och lärande
Examensarbete, V0029F
Flyktingar, det
största hotet i Kosovo?
______________________________
H
UR FLYKTINGKRISEN 2015
BEVAKADES I KOSOVANSK MEDIA
Mersiha Ajdinovic
merajd-3@student.ltu.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning 4
Abstract 5
1. Inledning 6
1.2 Syfte och frågeställningar 7
2. Bakgrund 8
2.1 Syrien – från revolution till inbördeskrig 8
2.2 Flyktingkrisen 2015 8
2.3 Flyktingkrisen 2015 i Europa 9
2.4 Flyktingkrisen 2015 i Balkan 10
2.5 Fakta om Kosovo 11
3. Tidigare forskning 12
3.1 Vår roll och ansvar med anledning av flyktingkrisen - enligt media 12
3.2 Stereotypa mediebilder av flyktingkrisen 14
3.3 Balkankriget och dess flyktingar 16
4. Teori 17
4.1 Nyhetsjournalistiken i Kosovo och Balkan 17
4.2 Framing som teori 18
5. Metod och material 21
5.1 Kvalitativ metod 21
5.2 Material och Urval 22
5.3 Dagstidningar i Kosovo 23 5.3.1 Koha Ditore 23 5.3.2 Zëri 23 5.3.3 Kosova Sot 24 5.4 Tillvägagångssätt 24 5.5 Språket 28 5.6 Metodkritik 28
5.7 Validitet ochreliabilitet 29
6. Resultat och analys 30
6.1 Problemdefinition 30
6.2 Orsakstolkning 33
6.2.1 Politisk oenighet orsakar problem 33
6.2.2 Kosovo tilldelas inget ansvar 35
6.2.3 Problem på europeisk nivå 37
6.3 Moralisk utvärdering 39
6.3.1 Avsaknad av moralisk bedömning 39
6.3.2 Moralisk bedömning gällande politiska aktörer 40
6.4.1 Inga åtgärder/lösningar presenterad 44
7. Slutsatser 45
SAMMANFATTNING
Flyktingkrisen 2015 blev ett debatterad ämne under året 2015. Morgonsoffor på tv,
eftermiddagssändningar i radio, kvällstidningarnas löpsedlar – nyhetsfokuset var alltså tydligt. Det rapporterades om flyktingvandringens storlek, de långvariga ekonomiska effekterna av
flyktingkrisen, politikernas utspel, förhandlingarna i EU och de tragiska olyckorna i medelhavet. ”Migrationkrisen” blev ett upprepande begrepp och olika nyhetsmedier genererade egna verk där de tydligt gav en överblick på hur människor genomgick en uppsjö av otäcka samt våldsamma
händelser i strävan mot att undvika ett ofrånkomligt öde i deras hemländer.
Merparten av de människor som var på flykt under 2015, tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i överfulla båtar som kapsejsade på öppet hav. När Medelhavet visade sig vara en
komplicerad och livsfarlig flyktväg valde fler människor att försöka ta sig till EU via Balkanhalvön. Därav kommer den här uppsatsen att se bortom SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet och diverse svenska medier. Det primära fokuset kommer riktas till kosovanska medier samt dess rapportering. Detta för att få ett större inblick på hur en av vår tids största utmaningar hanteras av ett land som inte har lika bra ekonomiska förutsättningar i kontrast till Sverige. Även ur ett samhälleligt
perspektiv kan denna undersökning vara relevant, då Kosovo tillsammans med andra Balkanländer blev viktiga partners för EU i hanteringen av flyktingkrisen under 2015.
ABSTRACT
The refugee crisis during 2015 developed into a highly debated topic. Morning sofas on television, afternoon broadcasts on radio, evening newspapers' leaflets - the news focus was crystal clear. All written reports at that time included diverse topics, including the size of the refugee migration, the long-term economic effects of the refugee crisis, the politicians' proposals, the negotiations in the EU and the tragic accidents in the Mediterranean. The "migration crisis" became a recurring
concept and various news media generated their own works where they clearly gave an overview of how people went through a plethora of nasty and violent events to avoid an inevitable fate in their native countries. Majority of the people who fled in 2015 made their way to Europe across the Mediterranean, often in overcrowded boats capsizing on the high seas. Soon thereafter, the Balkan Peninsula, became the alternative route to EU, reason being the life-threatening challenges which the aforementioned route included.
Therefore, this essay will look beyond the scope of SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet and various Swedish media. The primary focus will be on Kosovo media and its reporting. Greater insight of the methods used by a country who lacks economic growth compared to Sweden, during the biggest challenges of our time, will be the focal point. This study may also be relevant from a societal perspective, as Kosovo, together with other Balkan countries, became important partners for the EU in dealing with the refugee crisis in 2015.
1. INLEDNING
Brutala krigsförhållanden och ohållbara konflikter i länder som Syrien, Somalia och Eritrea gjorde att tusentals människor lämnade sina hemländer och riskerade sina liv i hopp om att komma till Europa för det bättre.Under 2015, var enligt FN cirka 60 miljoner människor på flykt från krig i Mellanöstern och norra Afrika, något som ledde till att migrationskrisen i Europa år 2015 blev känd som den värsta flyktingkrisen i modern tid (UNHCR, 2016).
”Flyktingkrisen” blev ett vanligt förekommande begrepp och olika nyhetsmedier skapade egna verk där de rapporterade om hur människor genomgick en uppsjö av otäcka samt våldsamma händelser i strävan mot att undvika ett ofrånkomligt öde i deras hemländer.
Däremot gäller inte det ovannämnda nödläget endast för svensk politik. Nationer var eniga, i fall en gemensam flyktingpolitik ska funka, måste EU:s länder ta kollektivt ansvar. Merparten av de
människor som var på flykt under 2015, tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i överfulla båtar som kapsejsade på öppet hav. När Medelhavet visade sig vara en komplicerad och livsfarlig flyktväg valde fler människor att försöka ta sig till EU via Balkanhalvön (Europeiska
kommissionen, 2016)
Flertal studier vilket behandlar flyktingfrågan finnes, bland annat utredningen ”Att ta emot människor på flykt – Sverige hösten 2015” som kartlade händelseförloppet under hösten 2015 i Sverige och utifrån det analyserade regeringens, de statliga myndigheternas, kommunernas och landstingens ansvar och beredskap när det kommer till hanteringen av situationen (SOU 2017:12)
Dock är forskningen limiterad gällande flyktingkrisens hantering i Balkan. Därav kommer den här uppsatsen att se bortom SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet och diverse svenska medier. Det primära fokuset kommer riktas till kosovanska medier samt dess rapportering. Detta för att få ett större inblick på hur en av vår tids största utmaningar hanteras av ett land som inte har lika bra ekonomiska förutsättningar i kontrast till Sverige. Skildringen av flyktingar i diverse medier påverkar läsarnas bild av flyktingkrisen, detta eftersom media spelar en central roll av uppfattning gällande händelser runt världen. Undersökning av hur flyktingkrisen kännetecknas i andra länder ger en större bild av den totala situationen, då nyhetstexter från länder exklusive Sverige breddar
Kosovo tillsammans med andra Balkanländer blev viktiga partners för EU i hanteringen av flyktingkrisen under 2015 (BBC, 2016).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för hur flyktingar skildras i kosovanska dagstidningarna Koha Ditore, Zëri och Kosova Sot med hjälp av Entmans gestaltningsteori. Frågeställningarna kommer att besvaras genom en kvalitativ undersökning och för att få svar på uppsatsens syfte ska följande besvaras:
Hur gestaltades flyktingkrisen 2015 i kosovanska tidningarna Koha Ditore, Zëri och Kosova sot?
För att besvara uppsatsen frågeställning kommer följande underfrågor att besvaras:
•
Hur gestaltades flyktingkrisen i de kosovanska dagstidningarna, när det gäller problemdefinition och orsaksförklaring?•
Hur gestaltades lösningar på flyktingkrisen i de kosovanska dagstidningarna och erbjöds det någon moralisk utvärdering av problemet?•
Vilka aktörer skuldbeläggs i flyktingfrågan i de kosovanska dagstidningarna?2. BAKGRUND
2.1 Syrien – från revolution till inbördeskrig
Syrien, ett av Mellanösterns mest tättbefolkade land hade innan kriget bröt ut vad som beskrivs ett någorlunda fungerande samhälle där övervägande delen av medborgarna hade tillgång till el och rinnande vatten (Globalis, 2016) Landet är sedan år 1970 diktatoriskt styrt av familjen Assad och den styrande regimen hade inte ställts inför värdiga motståndare på flera decennier, vilket så småningom skulle ändras. Den så kallade arabiska våren, en serie av demokratiuppror i Nordafrika som inleddes år 2010 i Tunisien och Egypten, med krav på nya politiska reformer såsom
regeringsavgångar spreds sig snabbt till Syrien samt andra närliggande länder. Det uppmuntrade många syrier att demonstrera i syfte för nya demokratiska förändringar, något som aldrig blev av (Globalis, 2016) Demonstranterna möttes med våld vilket resulterade till att motståndet mot makthavarna i Syrien spred sig runt om i hela landet. Under krigets gång har antalet aktörer som krigat växt i styrka till även jihadistiska rörelser (Världspolitikens Dagsfrågor, 2015).
De våldsamma demonstrationerna blev början på en storpolitisk dispyt mellan den styrande Assad-regimen och Syriens religiösa minoriteter där våld, fängslande samt tortyr mot civila blev en del av vardagen. Striderna utgjorde nödläge för civilbefolkningen i Syrien och många började ge upp hoppet om fred (Världspolitikens Dagsfrågor, 2015).
Sommaren 2012 nådde striderna storstäderna Damaskus och Aleppo, och relativ säkerhet för ett enkelt och lugnt liv blev beroende på vilken del av landet man befann sig i samt vilken folkgrupp en tillhörde. Däremot förvärrades krigsförhållandena och våren 2013 började konflikterna på allvar spillas över till grannländerna (Världspolitikens Dagsfrågor, 2015 s.5-11).
2.2
Flyktingkrisen 2015
Med 6.5 miljoner invånare och en yta ungefär lika stor som Skåne, har grannlandet Libanon sedan inbördeskriget i Syrien startade tagit emot runt 1,5 miljoner flyktingar och därmed blev det land som har tagit flest flyktingar i förhållande till sin folkmängd (Utrikesmagasinet, 2017) Däremot
verkade Turkiet som värdland åt majoriteten flyktingar. År 2018 uppskattades 3,5 miljoner syrier bo i landet (Sveriges Radio, 2018).
Desto längre inbördeskriget i Syrien pågick desto mer sågs en emigration som nödvändig för en större del av den syriska befolkningen. Men möjligheten att kunna jobba i grannländerna var
begränsad för syrier. Många tvingades till svartjobb med låga löner men även barnarbete och tiggeri förekom för att lätta på försörjningsbördan. De jobbiga ekonomiska aspekterna samt de försämrade förhållanden i takt med att antal flyktingar växte exponentiellt, ledde till desperata tider i dessa länder. Många år utan lösning i sikt ledde till att syrier tappade tron om att kunna återvända hem inom snar framtid och av den orsaken valde många att lämna flyktinglägren och ta sig till Europa. Däremot var alternativet att få skydd i Europa endast möjligt igenom ansökning på plats i ett EU-land, vilket var allt annat än simpel då EU-länderna innehade stränga flyktingpolitik som ständigt skapade nya hinder för att stoppa flyktingar från att beviljas inträde(Globalis, 2016).
2.3 Flyktingkrisen 2015 i Europa
Ju längre flyktingkrisen pågick, desto knivigare blev det för EU-medlemsländerna att komma överens om vad som skulle göras, samt vem som bar ansvaret för att hitta på sådana lösningar som gynnade allihop (Världspolitiken Dagsfrågor, 2015, s.31). Enligt skribenterna till boken
Världspolitiken Dagsfrågor (2015), handlade flyktingkrisen inte endast om antalet individer som försökte ta sig till EU, utan den stora komplikationen uppstod då vissa medlemsländer hade en mindre generös asylpolitik än de övriga (s.40,41).
Sverige i samarbete med Tyskland hade strävan om att generera lösningar för Europa med avsikt om att få medlemsländerna att samarbeta kring utmaningar som de stod inför. Det igenom att fördela asylsökanden mellan länderna. Trots flera försök inga överenskommelser uppnåddes vilket resulterade till att majoriteten av länderna fick behandla flyktingkrisen på nationell-nivå
(Världspolitiken Dagsfrågor, 2015, s.29). Hårdare regler tillämpades inom Europa fortsättningsvis. Exempelvis Ungern som stängde sin gräns mot Serbien av anledning att göra det lättare vid
avvisning av asylsökande, medan den tyska anomalin valde att följa motsatt riktning då
förbundskanslern Angela Merkel gav löfte att samtliga flyktingar från Syrien skulle få tillåtelse att söka asyl i Tyskland (Världspolitiken Dagsfrågor, 2015).
När EU-kommissionen eftersträvade att finna en ömsesidig lösning på EU-nivå gällande
flyktingkrisen anträffades de av hårt motstånd från flera länder som hade en strikt asylpolitik och själva ville fatta beslut när det gällde säkerhet, försvarspolitik men också invandring.
(Världspolitiken Dagsfrågor, 2015, s.31).
2.4 Flyktingkrisen 2015 i Balkan
År 2015 växte antalet flyktingar till rekordnivå och den försämrade tillståndet i hemlandet Syrien samt den ohållbara situationen i grannländerna tvingade tusentals människor att riskera sina liv i desperata försök att ta sig till Europa. Till en början blev Italien ett primärt mål för båtflyktingar, en rutt som visade sig vara riskabel.
Den centraleuropeiska färdvägen visade sig vara särskild farofylld för kvinnor och barn på grund av att den skötes av människosmugglare och människohandlare som drog nytta av flyktingarnas utsatthet (Blog Unicef, 2015) De flesta flyktingar hade som mål att ta sig vidare till Tyskland och norra delen av Europa, igenom den så kallade ”balkanrutten”, något som efter en viss tid visade sig vara mer problematisk än simpelt.
September 2015 valde Ungern att stänga sina gränser mot Kroatien och Serbien, något som ödelade flyktvägen för de tusentals människor som dagligen försökte anlända till Europa. Kroatien samt grannlandet Slovenien gick i samma spår och valde att begränsa antalet människor man tog emot per dag, vilket resulterade till att flyktingar som reste genom balkanrutten minskade ytterligare. De skärpta lagstiftningarna gjorde att personer tvingades i limbo vid gränsen mellan Balkanländerna där överfulla flyktingmottagningar samt kyla skapade spänning och desperation bland migranter. Migrationskrisen började även skapa irritation mellan grannländerna som anklagade varandra för att inte ha tagit tillräckligt ansvar för flyktingarna.
2.5 Fakta om Kosovo
Landet Kosovo uppmärksammades av västvärlden efter samtliga Jugoslaviska krig under 1990-talet (Historical Dictionary of Kosovo, 2014, s.11) Konflikter började äga rum från 1981 då den serbiska befolkningen i Kosovo ville befästa sin nationella dominans i federationen. Därefter tog
kosovoalbansk gerilla upp en kamp mot det serbiska styret vilket resulterade till att krig bröt ut under 1998. Begynnelsen av kriget i Kosovo den 5 mars 1998, till dess avslut 11 juni 1999, blev det sista stycket i en serie av krig i forna Jugoslavien. En kamp som kantades av omfattade etniska rensningar, plundring av bostäder och företag samt systematisk våldtäkt mot muslimska kvinnor. Konsekvenserna av alla fejder gjorde att mer än 800 000 kosovoalbaner flydde kriget
från Kosovo, samt att mellan 7 000 till 9 000 miste sina liv (Palme, 2013)
Efter att Kosovo deklarerade självständighet från Serbien år 2008, har transformation till en mer modern- och självförsörjande stat varit i fullständig fokus. Republiken Kosovo har även visat intresse för EU-medlemskap. Inträde skulle innebära stöd från andra länder inom exempelvis ekonomi. Paradoxalt är ekonomisk stabilitet ett krav för accepterat medlemskap, vilket är ett av Kosovos största utmaningar.Ungefär 35 procent av landets medborgare lever under
3. TIDIGARE FORSKNING
3.1 Vår roll och ansvar med anledning av flyktingkrisen - enligt media
Vetenskapliga artikeln ”Rethinking media responsibility in the refugee ’crisis’", undersökte hur nyhetsbilder från den syriska flyktingkrisen 2015 representerade flyktingar samt vilket
ansvar media placerade på sina läsare angående handlingsmönster. Med hjälp av en semiotisk analys undersöktes tidningsrubriker utifrån fem europeiska länder, Grekland, Ungern, Italien, Irland och Storbritannien. Undersökningens tidsram sträckte sig från juni till och med decembermånaden 2015.
Enligt skribenterna Chouliaraki och Stolic använde media moraliska anspråk och på så sätt påverkade läsarnas uppfattningen om flyktingkrisen. Mediernas funktion liknande en “moralisk utbildning”. Studien fokuserade på att undersöka vilka etiska och politiska förslag till åtgärder uppenbarades i nyhetsrapporteringar. Skribenterna ville genom granskning av de
presenterade ansvarsfördelningar finna karaktären av den syriska flyktingkrisen. Studien visade att medier rörde sig mellan rapportering om en flyktingkris och en ansvarskris, där det primära fokuset av rapporteringen fokuserade kring flyktingas bakgrund samtidigt som det tillskrevs olika
ansvarsområde till läsarna (Chouliaraki & Stolic, 2017).
Fem essentiella handlingar identifierades i studien: biologiska varelser, empatisk syn, hotfull syn, gästfrihet och självreflektion.
Majoriteten av ansvarsområden gällande biologiska varelser innehöll olyckliga bilder alltifrån flyktingläger fram till flyktingar vid gränsen. Representationen såg flyktingkrisen som en humanitär nödsituation. Vidare påpekades att flyktingarnas liv reducerades till endast kroppsliga behov där endast en tunn definition av mänskligheten var närvarande. Bilden av flyktingar som gestaltades var helt beroende av västerländsk stöd och räddningsoperationer för överlevnad. De framställdes som liv i behov att styras, föremål för humanitär välgörenhet i väst (Chouliaraki & Stolic, 2017).
I kontrast till biologiska varelser, skildrades flyktingar som enskilda individer under ansvarsområdet empatisk syn. Ett gråtande barn, en berättelse om ett par som lämnat allt i hemlandet för att fly till ett bättre liv. Berättelserna främjade en mer humaniserad version av flyktingar vilket i sin tur
uppmuntrade mer medkänsla. Den här typen av skildring användes i mån om att upplysa humanitärt bistånd.
Medan kategorin biologiska varelser möjliggjorde handling på bekostnad av att beröva
mänskligheten och rösten av flyktingar, bar den empatisk syn potential om att förse flyktingar med ”berättarrösten”, påpekade skribenterna Chouliaraki och Stolic (2017).
Nyheter där flyktingar framhävdes som ett hot, exempelvis stort antal flyktingar som korsade gränser väcktes en känsla av hot hos befolkningen påpekade studien. Läsarna uppmuntrades till att åtgärder mot flyktingar var av nödvändighet, ett sådant exempel var stängningen av gränser. Denna typ av rapportering hade i fokus den etiska engagemanget hos läsarna.
Kategorin gästfrihet, beskrev skribenterna som motpolen till det hotfulla synen. Här presenterades solidaritet för flyktingar, och flyktingfrågan användes som rebellmotstånd mot den styrande
regimen som stängde gränserna och försvårade situationen för människor i flykt. Rapporteringar av denna slag representerade välkomnande handlingar för flyktingar men funkade även som ett politisk rustning. Skribenterna till ”Rethinking media responsibility in the refugee ’crisis’” menar att denna typen av ansvarsform tillbringade berättelser där flyktingar erkändes som människor, dock
röstlösa. Rapporteringen utfördes på bekostnad av flyktingar, där deras röster marginaliserades. Det innebar att berättelser om flyktingar skedde genom flyktingarnas egna berättelser, samtidigt som deras röster tystas (Chouliaraki & Stolic, 2017).
Sist men inte minst förekom även kategorin, självreflektion. I den ingick användningen av kändisar och sociala medier för att öka medvetenhet gällande flyktingkrisen. Även om denna skildring syftade till att humanisera flyktingar och uttrycka medkänsla, resulterade det i överskuggning av människor i nöd. Alltså övertog kändisarna rapporteringen och hamnade i fokus i stället för
flyktingarna och deras situation. Vidare påpekade Chouliaraki och Stolic (2017) att flyktingar i stora drag beskrevs antingen som en syndabock eller ett hot, dock aldrig en människa. Illustrationen av flyktingar, som skiftade mellan mållösa offer eller onda individer, fortsatte att prägla mediernas rapportering, något som bidrog till avhumanisering av flyktingar.
Vidare skrev skribenterna att de olika kategorierna möjliggjorde en vag medvetenhet om
flyktingarnas situation samtidigt erbjöds inga kritiska reflektioner av förhållanden för flyktingarnas medlidande. Flyktingarna anklagades för deras öden samtidigt som de historiska omständigheter som gick utanför deras kontroll ignorerades. Slutligen belyste studien att rapporteringen kring flyktingkrisen hade en självorienterad känsla, där de västerländska länderna porträtterades som räddarna i nöden och länderna fick en hyllande roll, även medborgare i dessa länder beskrevs som välvilliga och hjälpande av de utsatta (Chouliaraki & Stolic, 2017).
3.2 Stereotypa mediebilder av flyktingkrisen
Den vetenskapliga artikeln ”Shifting the refugee narrative An automated frame analysis of
Europe’s 2015 refugee crisis”, undersökte de ramar som dominerade mest i täckningen av flykting- och asylfrågor i sex österrikiska tidningar mellan januari 2015 och januari 2016. Utöver att studien var unik med valet av att undersöka flyktingkrisen under en längre tidsperiod, skribenterna
Esther Greussing och Hajo G. Boomgaarden (2017) skrev att studien dessutom var viktigt för att förstå flyktingkrisen då den baserades i Österrike, ett viktigt transitland för flyktingar som tog sig genom västra Balkan för att åka vidare till bland annat Tyskland och Skandinavien.
Chockvågor sändes över hela Europa och världens uppmärksamhet riktades mot Österike och dess hantering av flyktingkrisen efter nyheten gällande 71 människor som kvävdes till döds i en lastbil den 27 augusti 2015 uppkom. Vidare skrev skribenterna att Österrike var ett land som ändrade sina ståndpunkter gällande flyktingkrisen. Från början omfamnade landet den välkomnande kulturen och visade villighet för mottagning av flyktingar, dock installerades med tiden mer omfattande
gränskontroller och under vintern 2015 började gränserna fyllas med staket för haltning av flyktingströmmen (Greussing & Boomgaarden 2017).
Med tanke på att media är central för allmänhetens förståelse av komplexa frågor, såsom exempelvis flyktingkrisen, var målet med studien att undersöka ifall österrikiska tidningarnas rapportering bekräftade redan existerande stereotypiska tolkningarna av flykting- och asylfrågor. Resultatet av Greussing och Boomgaardens fann endast tidigare återkommande ramar där
tillkomsten av nya ramar saknades. Ramarna som användes i flyktingkrisen påminde om de redan existerande ramar angående flyktingar och asylfrågor. Studiens sju mest uppenbarade frames var: bosättning, mottagning/distribution, säkerhet, kriminalitet, ekonomi, humanitärism, bakgrund och arbetsmarknadsintegration.
De österrikiska tidningar använde sig av bosättningsramen för att hänvisa till tillfälliga och permanenta bosättningar för flyktingar och därmed till administrativa aspekter av flyktingarnas ankomst. Dess huvudfokus låg på tillhandahållandet av tillfälligt skydd och placeringen av flyktingar i tältläger. Mottagnings/distributionsramen betonade de politiska ansträngningarna att hantera krisen och att hitta en adekvat lösning på både nationell och europeisk nivå.
Kriminalitetsramen främjade en problemorienterad bild genom att associera flyktingar med olagliga transportsätt och genom att skapa en atmosfär av misstanke och fördomar. På samma sätt förstärkte ekonomiramen bilden av flyktingar som ekonomiska bördor och hot mot värdlandets välstånd. I humanitärramen framtonades däremot värdsamhällets frivilliga hjälp och deras bidrag till en välkomnande kultur och krävde därmed en humanitär hållning i det offentliga samtalet. Säkerhetsramen kombinerade frågan om gränsövergång med den stereotypa skildringen av flyktingar som en okontrollerbar, avhumaniserad massa i väntan på att komma in i landet. Bakgrundsramen som användes i rapporteringen hänvisade till internationell politik och till nödsituationen vid Medelhavets stränder. Slutligen betonade arbetsmarknadsintegrationsramen långsiktiga konsekvenser av krisen. Det fokuserade på flyktingar som tillgång till arbetsmarknaden och deras effekter på arbetsmarknaden, inklusive förhoppningar och bekymmer angående social integration, ekonomisk förändring och sysselsättning. Sammanfattningsvis visade studien att de sex österrikiska tidningarna som studerades under forskningsperioden främst upprätthöll de etablerade berättelserna om hot, grupppolarisering och utsatthet, men samtidigt betonade en humanitär hållning inom asylpolitiken och gav bakgrundsinformation om flyktingars situation
3.3 Balkankriget och dess flyktingar
Universitetslektorn Majid Khosravinik undersökte i sin diskursanalys ”The representation of refugees, asylum seekers and immigrants in British newspapers during the Balkan conflict (1999) and the British general election (2005)” frågan om hur balkanflyktingar representerades i brittisk media under två stora händelser, balkankonflikten i slutet av 1990-talet och följaktigtvis det brittiska valet under året 2005. Undersökningen baserades på den diskursiva representationen av flyktingar. Tidningarna so valdes som referens var: The Guardian, The Observer, The Times, The Sunday Times, Daily Mail samt The Mail on Sunday.
Enligt skribenten utgjorde immigration och flyktingar ett stort kärnämne inom brittisk politik, något som även medierna upplyste om. Vidare påpekade Khosravinik att den negativa representationen av flyktingar i press ökade när val i Storbritannien nalkades, såsom ovannämnd. Flyktingar beskrevs som ett hot mot kulturell identitet och en fara mot samhällsvärden, de karaktäriserades som en homogen grupp med samma bakgrund, motiv och intentioner utan någon hänsyn till deras individualitet. Khosravinik (2009) hävdade ytterligare att flyktingar fick sällan möjlighet till individuell rapportering, och om sådana förekom applicerades de oftast i negativa hänseende.
I sin konklusion poängterade Khosravinki att tabloid-tidningarna Daily Mail och The Mail on Sunday framhävde existerande stereotyper och förstärkte fördomar när det gäller flyktingar. Å andra sidan erbjöd de konservativa tidningarna The Times och The Sunday Times läsarna en färsk
uppfattning kring flykningfrågan genom att de tog avstånd från de redan befintliga
klichéartade föreställningarna. The Guardian och The Observer tog i anspråk mänskliga rättigheter samt värderingar i strävan efter mer mångfald och samhörighet i sina rapporteringar. När det kom till rapporteringens tonfall gällande balkanflyktingar under slutet av 1990-talet skrev Khosravinik att beskrivningen innehade överlaget en mer positiv och empatisk anda, då människor inte
behandlades som statistik, utan individer som tvingats fly sina hemländer i hopp om ett bättre liv (Khosravinik, 2009).
4. TEORI
4.1 Nyhetsjournalistiken i Kosovo och Balkan
Upptrappningen av nationella konflikter på Balkan under 1990-talet har lett till en övergång för mediehusen i regionen. Från rapporteringar som främjade enighet och broderskap till att medier används som ett aktivt verktyg för etniskt hat och krig. Det menar skribenterna Andresen, Hoxha och Godoles till den vetenskapliga artikeln “New Roles for Media in the Western Balkans”.
Skribenterna skriver i sin artikel att journalister på västra Balkan har en bredare ansvar i jämförelse med västerländsk journalistik. Det journalistiska yrket i Balkanländerna besitter en dubbelroll, en kombination av grundläggande journalistiska värderingar samtidigt som journalister har en stor inflytande i samhället och på så sätt får ansvaret och möjligheten att kunna förbättra
samhällsövergångar efter längre konfliktperioder, menar skribenterna (Andresen, Hoxha & Godoles, 2017).
Vidare i sin artikel skriver de att den nationella identiteten bland medarbetare har historiskt sätt alltid varit stark. Lojaliteten mot etnisk nationalism har blivit en nära kopplat begrepp för de flesta journalister i Kosovo sedan landets självständighet från Serbien. Andresen, Hoxha
och Godoles (2017) menar att journalister får även en aktivistroll i strävan efter att påverka allmänheten och stödja den nationella utvecklingen, något som kommer i konflikt med den klassiska och begränsade västerländska synen på journalistikens roll i ett samhälle.
Fortsättningsvis hävdar skribenterna till “New Roles for Media in the Western Balkans” att användningen av media som verktyg för politik agenda har fortsatt i Kosovo även efter kriget. Dock till skillnad från förr är det inte en automatisk process, där politiker kontrollerade redaktörer och journalister. Utan att i dagsläge används politik självmant av mediehus för att förmedla en positiv bild av politiskt ledarskap och stödja regeringens poltik. Detta för att förstärka bilden av nationell enighet (Andresen, Hoxha & Godoles, 2017)
I sin bok ”Makt, medier och samhälle, en introduktion till politisk kommunikation” skriver Jesper Strömbäck att politiken är beroende av medierna och allmänheten, likaså är medierna beroende av
politiken och allmänheten, vice versa är allmänheten beroende av politiken och medierna. De ömsesidiga beroendeförhållandena gör att förändringar i en del av systemet förändrar andra delar av systemet. Strömbäck menar att på samma gång som politiker är beroende av nyhetsmedier för att nå ut till allmänheten är nyhetsmedier och journalistiken beroende av sina källor för att få tillgång till information som kan omvandlas till nyheter om politiska myndigheter (Strömbäck. 2014, s.32-33).
4.2 Framing som teori
Enligt Nils Hammarén och Thomas Johansson, författare till boken ” Identitet” medier rapporterar inte bara verkligheten utan konstruerar den också. Konstruktioner som i sin tur mediekonsumenter förstår och förhåller sig till (Hammarén & Johansson, 2009) Medier producerar text, bilder och andra diverse material som förbrukaren tillämpar för att förhålla, reflektera och agera. Hammarén och Johansson Författarna menar att det sker ett kontineurlig växelspel emellan kunskaper som de namnger för ”vardagslivets kunskaper” vilket människor besitter sedan innan, samt mediernas egna tillverkade meningar (Hammarén & Johansson, 2009,s.63).
Mediernas gestaltning av olika aspekter av verkligheten påverkar människornas uppfattningar av samma aspekter av verkligheten. Eftersom allsidig rapportering angående allt som sker i världen är omöjligt att uppnå, får medier även makten att selektera rapportering och i sin tur bestämma vilka frågor som sedan presenteras till allmänheten, menar Jesper Strömbäck (Strömbäck, 2014, s. 108-113).
Framing även kallad gestaltning på svenska, handlar huvudsakligen om urval och framträdande. En av de populäraste definitionerna för begreppet framing tillhör medieprofessorn Robert Entman, en återkommande röst i en mångfald av vetenskapliga studier. Definitionen lyder på så sätt:
”Att gestalta är att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dessa mer framträdande i en kommunikativ text, på ett sådant sätt att den främjar en särskild problemdefinition, tolkning, moralisk evaluering och/eller bemötande av det som beskrivs” (Entman 1993, s. 52).
upplysa den, medan andra faktamängd avlägsnas. Det vill säga en händelse kan gestaltas på olika sätt (Entman, 1993, s. 53).
Entman menar alltså att en händelse kan gestaltas på olika sätt. Vidare menar Entman alltså att gestaltningar har olika funktioner; definiera problem, identifiera orsaken till problemet, uttrycka värderingar och att föreslå lösningar till problemet. Dessa funktioner kan komma till uttryck i en enda mening medan vissa texter endast innehåller en eller två funktioner (Entman, 1993:52).
En framinganalys används för att identifiera vilka frames framkommer i en text och därefter belysa vilka ramar som används av kommunikatören för att framställa en viss händelse. Genom att
använda framing som metod för analys av medieinnehåll kan en klarläggning över vilka metoder och tillvägagångssätt använts för att skapa inflytande över ett mänskligt medvetande.
Nyhetsjournalister skapar medieinnehåll där de bestämmer vad som skrivs eller ej, ett val som kan vara medvetet eller accidentellt. Entman menar att den producerade texten innehåller därav
nyckelord, specifika meningar eller stereotypa bilder för information som ramar texten i fråga (Entman, 2008). Det är vanligt att frames av samma slag blir ett återkommande fenomen. Likadana frames kan användas för att betona och karaktärisera ett visst ämne.
Jesper Strömbäck skriver att olika gestaltningar aktiverar olika associationer och tankar vilket leder människor till mer eller mindre drar förutsägbara slutsatser. Gestaltningar kan vara uttryck för medvetna försök att påverka opinionen men också för sådant som uppfattas som mer eller mindre självklart eller för djupt liggande kulturella värderingar normer och myter gemensamt är att gestaltningar tar sig uttryck i specifika sätt att organisera information och skapa sammanhang genom val av vinkel, fakta, källor och ord (Strömbäck, 2014, s.116)
I boken Solidarity in Europe: The History of an Idea skriver den norska författaren Steinar Stjernø att solidaritet är ett begrepp med diffusa betydelser som mestadels uttrycks genom användning av olika termer såsom broderskap, gemenskap, internationalism med mera. Därav byggs solidaritet, socialt och politiskt, genom till exempel massmedia. Ytterst vikt läggs på massmedia då de skapar möjligheten att ta andras lidande från hela världen direkt in i människors hem, vilket är en affektiv beredskap för solidaritet (Stjernø, 2005, s.324-326).
diverse element till en meningsfull helhet. Allt ifrån specifika meningar, symboler, bilder eller metaforer, kan enkelt inverka på hur läsaren begriper, tolkar eller påverkas av textens information (Bryant&Oliver, 2008, s.19).
5. METOD OCH MATERIAL
5.1 Kvalitativ metod
Kvalitativ metod tillämpas i denna uppsats genom att väsentlig innehåll tas fram från material av tidningar med hjälp av noggrann läsning. Metoden har flera anledningar för val av tillämpning, närmare bestämt för styckvis detaljerad analysering av diverse verk, detta i mån om att uppnå förståelse till skribentens tes. Ett annat orsak är att de kvalitativa verktygen i texten ligger dolt under ytan och endast tas fram genom en intensiv läsning av texten med hjälp av analytiska verktyg (Strömbäck, 2014, s.211) Studien innehar ett öppet förhållningssätt i denna uppsats som består av textproducerat material av många aktörer med varierande koppling till frågorna. Eftersom den kvalitativa textanalysens fokus är mening och meningsskapande processer kommer forskningen huvudsakligen att finna samt presentera förekomsten av samband och påverkan mellan olika fenomen (Strömbäck, 2014, s.67).
Jesper Strömbäck skriver i sin bok ”Makt, medier och samhälle - En introduktion till politisk kommunikation” att ett återkommande moment angående kvalitativ textanalys är antagandet att mening och meningsskapande processer är intersubjektiva. Informationsutbyte gentemot människor sker genom befintlighet i närbesläktade begreppsvärldar där världsförståelsen är approximativ. Denna begreppsvärld måste naturligtvis förmedlas genom ett gemensamt språk då idéer bör korreleras med specifika ord, ljud eller visuella bilder. Sammanfattningsvis, ifall alla individer i världen tolkar varje fråga unikt skulle kommunikation människor emellan vara orealistiskt (Strömbäck, 2014, s.212). Kvalitativundersökning har sin styrka i dess omfattning av
totalsituationer, en sådan helhetsbild möjliggör ökad förståelse för sociala processer där forskarens tolkning av information står i förgrunden. I sin tur finns risken att människor uppfattar konstruerade världsbilder från diverse aktörer som verklighet (Strömbäck, 2014, s.20).
Huruvida tolkningarna är genuina, alltså ifall verkligheten skildras på ett korrekt sätt är mindre intressant inom kvalitativ textanalys. Idéer och meningar som är intressanta i sig undersöks istället, då utgångspunkten är att all mening innehar effekt (Strömbäck, 2014, s.212). Huvudsakligen skall fokus ej ligga på kausala varför-frågor, utan spörsmål såsom vad, hur och vilken sorts idéer som är
rådande i viss kontext samt vilket sätt dessa förändras över tid och rum. Detta besvaras med hjälp av analytiska begrepp i mån om att lyfta fram aspekter av texten som vid enkel genomläsning är icke-uppenbara (Strömbäck, 2014, s.212-214).
För illustration av metoder används systematiserad textanalys, vilket tillbringar reda i texter och lyfter fram meningar tematiskt. Klargjorda idéstrukturer genom att väsentliga aspekter av innehållet lyfts fram och begripliggörs blir forskningsuppgiften. Detta genom att logiskt ordning eller
formalisering av texternas komplexa innehåll fördelas i enklare kategorier (Strömbäck, 2014, s. 213).
5.2 Material och Urval
För att uppsatsen ska kunna utföras och frågeställningen ”Hur gestaltades ”flyktingkrisen 2015” i kosovansk media?” besvaras, kommer materialet bestå av printversioner av tidningarna Zëri, Koha Ditore och Kosova sot. Valet att begränsa materialdelen till endast tidningar är ett resultat av en tidskrävande procedur men även brist på material när det gäller tv och/-eller online kontext av medieinnehåll för den tidsperioden i Kosovo. Anledningen till att dessa tre tidningar ska undersökas är på grund av att dess inflytande samt popularitet vilket gör dem till Kosovos största dagstidningar och därav rikstäckande nyhetsförmedlare och trovärdiga nyhetskällor. För fokus till
nyhetsrapportering med exkludering av tydliga åsikter har debatt samt
ledar-artiklar uteslutits. Nyhetsledar-artiklar skall i regel vara ständigt sakliga, av den anledningen elimineras opinionsartiklar från undersökningen då en partisk karaktär under alla omständigheter
förekommer, även massmedier som tv och radio uteslutes då studien skulle bli för omfattande.
Fokuset kommer ligga på artiklarna i ovannämnda papperstidningar, under perioden augusti, september, oktober år 2015. Tidsmässiga avgränsningen är grundad i att den 2: a september 2015 fotografier på den treårige syriske pojken Alan Kurdi spreds världen över. Bilderna på den drunknade flyktingpojken skapade globala rubriker och blev en symbol för flyktingkrisen. Tidsramen tillåter att skapa ett perspektiv på hur händelsen påverkade rapporteringen om flyktingkrisen, utan att materialet blir för stort. Eftersom ämnet, flyktingkrisen 2015, är mycket omfattande kommer även en avgränsning i hur många artiklar från respektive tidning ska undersökas. En mer omfattande förklaring till avgränsningen förekommer i
metoddelen, tillvägagångssättet.
5.3 Dagstidningar i Kosovo
Innan materialinsamlingen gjordes en noggrann undersökning av vad för information som finns tillgängligt gällande de utvalda tidningarna. Något som konstaterade brister när det kommer till sammanställning med fakta och statistik kring dagspressen i Kosovo. Av den orsaken
intervjuades Milazim Krasniqi, professor i journalistik vid Pristinas universitet. Intervjun möjliggör tillägg av fakta om tidningarnas räckvidd, upplaga, trafikmått och målgrupper.
5.3.1 Koha Ditore
Koha Ditore är en av de ledande dagstidningar i Kosovo. Till en början gavs tidningen ut veckovis under namnet Koha, men efter 5 år under 1997 publicerades den första dagstidningen under det nuvarande namnet. Under åren har Koha Ditore prisats som den mest lästa dagstidningen i landet men fick stor kritik år 2004 när grundaren Veton Surroi var med och startade ett socialdemokratiskt politiskt parti kallad ”Reformist Party ORA”, då tidningen ansågs
vara politiskt oberoende. Tidningen berör lokala såväl som utrikesnyheter vari sport, nöje, debatter och krönikor ingår. Den har även en webbupplaga, www.koha.net som uppdateras dagligen. Dagstidningen ägs av mediehuset KOHA group som besitter även KTV Kohavision, ett tv-program riktad främst på nyheter. Detta märks på tidningens webbsida koha.net då artiklarna väldigt ofta kompletteras med tv-inslag från nyhetssändningarna (Milazim Krasniqi, personlig kommunikation, 12 februari, 2019).
5.3.2 Zëri
Dagstidningen Zëri publicerades för första gången efter Kosovokriget 1999, vilken gör den till en av de äldsta i Kosovo. Tidningen redigerades av den kända kosovanska journalisten Blerim Shala och har två utgåvor, ena är mer riktad till invånarna i Kosovo medan den andra utgåvan riktas främst till kosovoalbaner som emigrerat. Zëri beskrivs som en av de mest moderna vänsterinriktade
tidningarna då den var en av de ledande med att skapa en välfungerande och snygg webbsida (Milazim Krasniqi, personlig kommunikation, 12 februari, 2019).
5.3.3 Kosova Sot
Första upplagan av Kosova Sot gavs ut 12 september 1998 och grundades av Ruzhdi Kadriu. Tidningen har numera klassats som icke partibunden och är känd för att vara kritiks både
mot Kosovos demokratiska parti DK och Kosovos demokratiska förbund LDK. Något som inte var lika glasklart år 2014 när tidningens dåvarande chefredaktör Margarita Kadriu under 6 månader var med i ”PDK - Partisë Demokratike të Kosovës”, Kosovos demokratiska parti (Milazim Krasniqi, personlig kommunikation, 12 februari, 2019).
5.4 Tillvägagångssätt
Möjligheten att få tag i tidskrifter äldre än ett år är begränsad i Kosovo, material är svårtillgängligt och sparade väldokumenterade källor på internet tillkommer sällan. Därav vändes mitt fokus till tidningarnas redaktion med förfrågan av mera gamla upplagor. Flertal mail resulterade till inget svar. Stadsbiblioteket ”Libraria Latif Berisha”, i den norrbelagda staden Mitrovica, var
av necessitet för plausibel tillgång till databaser i mån om att påträffa artiklar som är grundpelare för detta uppsatsanalysmaterial. I uppsatsen bifogas även bekräftelse för understrykning av att källorna mottogs från biblioteket i Mitrovica.
Biblioteket erbjöd möjligheten för utlåning då dess mediearkiv ej var i besittning av en sökmotor. Tiden för datainsamlingen förlängdes dock eftersom utöver utlåning
av tidningarna analyserades endast en tidning i taget, detta för att skaffa sig en noggrann översikt över innehållet.
Materialinsamlingen började med läsningen av uppsatsens teori för att skapa en uppfattning om vilka artiklar bedöms vara mest aktuella för studiens frågeställning och på så vis ge en representativ bild av hur flyktingkrisen gestaltades. (Ekström & Larsson, 2004, s.120)
Insamlingen pågick i fem dagar och resulterade till 334 relevanta artiklar, dessa printades för en genomgående undersökning. Totalt påträffades 124 artiklar från tidningen Koha Ditore, 91
artiklar från tidningen Zëri och 119 artiklar från tidningen Kosova Sot. Vidare gick analysen ut på att läsa artiklarnas rubrik och underrubrik för att kunna avgöra dess tillhörande
gällande primärmaterialet. Kriteriet för de utvalda artiklarna var att de skulle ha flyktingkrisen som deras huvudämne, alltså texten ska tydligt kretsa kring flyktingkrisen.
Det andra urvalsskedet gjordes ur ett teoretiskt perspektiv, det vill säga teorin har styrt urvalet samtidigt som materialet blir mer relevant för de formulerade forskningsfrågorna då forskaren inte väljer material slumpmässigt utan genom en strategisk metod. Med hänsyn till uppsatsens syfte granskades artiklarna utifrån typiska framhävningar som Entman definierat som aspekter i gestaltningar: problemdefinition, diagnostisering av orsaker, moraliska utvärderingar och förslag till åtgärder och lösningar. (Entman, 1993) Bearbetningen för det här steget har gått ut på att ställa dessa frågor till artiklarnas rubrik, underrubrik och ingress och på så
sätt identifiera vilka artiklar som är bäst lämpade för att besvara studiens frågeställning.
Tio artiklar av varje tidning valdes, därutöver sorterades artiklar med 100 eller mindre antal ord bort eftersom för lite material bidrar inte till eftersökt resultat, vilket innebär en stor avgränsning i studien. Artiklarna utvalda för vidare undersökning tillgodoser tillräcklig med material för uppnåendet av ett resultat. Begränsningen var av nödvändighet med tanke på tidsaspekten,
annars skulle målsättningen vara ouppnåeligt. Risken att relevanta texter undkommer finnes, men å andra sidan inget som uppenbarat sig under bearbetningsarbetet.
Kosova Sot hade betydligt fler krönikor som berör flyktingfrågan och tidningen Zëri hade färre artiklar rörande ämnet, i jämförelse med de andra tidningarna. Eftersom det kvalitativa
innehållsanalys är det som prioriteras i den här uppsatsen har den ojämna fördelningen, som kan säga något om tidningarnas prioritering av flyktingkrisen, inte så mycket utrymme i resultatdelen. Utan de olika tidningarnas bevakning bidrar till en större representation, och det är den som kommer att undersökas. Syftet med undersökningen är inte att särskilja tidningarnas olika framställningar av hur flyktingkrisen presenterades i kosovansk media, men den kan däremot markera att det finns en ojämn fördelning.
Tabell: Antal undersöka artiklar från respektive tidning. Koha Ditore hade 124 artiklar, Zëri 91 artiklar och Kosova Sot 119 artiklar rörande flyktingkrisen.
Tabell: Undersökta artiklar från tidningen Koha Ditore
Valda tidningar Koha Ditore Zëri Kosova Sot Rubrik och ingress 124 91 119 Noggrann
bearbetning 10 10 10
Valda artiklar från Koha Ditore:
Artiklarnas rubrik översatt till svenska
Prizreni me komision te vecante per pritjen e refugjateve siriane
Prizren inför en särskild kommission för mottagande av syriska flyktingar
Thaci: Kosova e gatshme ti pranoje rreth peseqind refugjate Thaci: Kosovo redo att ta emot cirka fem hundra flyktingar
Mijera emigrante te ngujuar ne kufijte e mbyllur te Balkanit Tusentals migranter strandade vid de stängda gränserna på Balkan
Dimri paraqet rrezik te ri per emigrante Vintern utgör en ny fara för invandrare Tragjedite thellojne krizen e emigranteve ne Evrope Tragedier fördjupar migrantkrisen i Europa Muri hungarez hap nje front te ri ne krizen evropiane me
emigrante
Ungerns stängda gränsen - ny utmaning för flyktingar
Shuhen shpresat per sheptim e 200 emigranteve te zhdukur ne Mesdhe
Allt mindre hopp om att hitta överlevare av de 200 försvunna migranter i Medelhavet Nga Siria ne Balkan: Odiseja e nie refugjati Från Syrien till Balkan:
Den nya odysséen
Maqedonia perdor gaz lotsjelles kunde emigranteve Makedonien använder tårgas mot migranter Vala e refugjateve ne Balkanin Perendimor sfide e rende per
Evropen
Flyktingvågen på västra Balkan är en allvarlig utmaning för Europa
Tabell: Undersökta artiklar från tidningen Zëri
Tabell: Undersökta artiklar från tidningen Kosova Sot
Valda artiklar från Zëri:
Artiklarnas rubrik översatt till svenska
Maqedonia, johumane Makedonien, omänskligt
Preshervaret solidare me refugjate Preshervoborna visar solidaritet för flyktingar Vuajtje e mashtrim ne rrugen e ”shpetimit” Lidande och bedrägerier på vägen till
”räddningen"
Le familjen ne Siri, e takon ne Presheve gjate ikjes Lämnade familjen i Syrien, återförenas i Presevo under flykten
Vendet arabe ngurrojne te pranojne refugjate Arabiska länder är ovilliga att ta emot flyktingar Mobilizim ne gjithe Evropen pro refugjateve Mobilisering i hela Europa för flyktingar
Presheva, Siria e vogel Presevo, Lilla Syrien
Imazhi johuman i Evropes Den omänskliga bilden av Europa
Emigrantet, kisha Belge apeln te hapen kufijte Belgiska kyrkan vädjar: Öppna gränserna Dakordim per shperndarjen e refugjateve Ny överenskommelse om fördelningen av
flyktingar
Valda artiklar
från Kosova Sot
Artiklarnas rubrik
översatta till svenska
Mbyllen portat e Evropes per refugjate Europa stänger dörrarna för människor på flykt
Preshervaret solidare me refugjate Presevo visar solidaritet med flyktingar Salma: Kemi nej krize per shkak te menyres kaotike te
reagimit te Evropes
Salma: Vi har en kris på grund av Europas kaotiska hantering
Rrefejne tmerrin e perjetuar gjate kalimit te Mesdheut Flyktingarna berättar om
5.5 Språket
Då jag behärskar det albanska språket väl i tal och skrift var det simpelt för förståelse, däremot är språket inte en del av min vardag och språkbarriären utökades tydligare under uppsatsen gång. Diverse ordböcker för assistans av översättningen var ett måste, något som förlängde uppsatsen analysdel då detaljerad undersökning var nödvändigt.
5.6 Metodkritik
Bryman och Bell (2013, s. 416-418) skriver att forskarens egna syn på vad som är viktigt kan i hög grad påverka de kvalitativa studierna. De menar att studiens resultat regleras utifrån forskarens egna omdöme och känslor. Dessa faktorer har beaktats vid utförandet av denna uppsats då det tydligt redogör alla de ställningstaganden och beslut som har fattats under studiens gång i mån om att skapa transparens. Samtidigt är det värt att understyrka att huruvida de kosovanska tidningarnas beskrivning av flyktingkrisen är sanna, det vill säga ifall de beskriver verklighet på ett korrekt sätt, är inte av intresse för studien. Metoden används istället för att bringa reda i texter och lyfta fram meningar, tematiskt och systematiskt (Esaiasson et. al.,2016).
Kriza e migranteve: Sllovenia dergon ushtrine ne kufi Flyktingkrisen: Slovenien skickar sin armé till gränsen
Mjerimi i migranteve te zene ne kufirin midis Maqedonise the Greqise
Mogherini paralajmeron aksione kunder trafikanteve ne Balkan
Mogherini varnar för ökad risk för människohandel i Balkan
Perleshja e refugjateve siriane e afgane Våldsamma sammandrabbningar mellan syriska och afghanska flyktingar
Vendet e Balkanit, te sigurta per kthimin e azilkerkuesve Balkanländer, säkra för återvändande av asylsökande
5.7 Validitet och Reliabilitet
Begreppet reliabilitet avser huruvida forskningsresultaten är upprepningsbara. Det vill säga då samma undersökning återgörs, kommer samma resultat genereras. Å andra sidan avser validitet huruvida vi undersöker det som eftersöks (Alvehus, 2019). För att en studie ska vara relevant och tillförlitlig krävs reliabilitet och validitet. I denna studie som har en kvalitativ ansats har begreppen validitet och reliabilitet berört både datainsamlingen och analysen. Reliabilitet har säkerställts genom en detaljerad och noggrann redogörelse på hur datainsamlingen har gått till. Även teorin utgår från källor som är granskade sedan tidigare av andra forskare vilket stärker trovärdigheten om studiens resultat. Under arbetsprocessen har materialen analyserat medvetet så objektivt som
möjligt, vilket gör subjektiva värderingar försumbara och därmed icke-influerar resultaten (Bryman, 2008, s. 355). Studien uppnår validitet genom att uppsatsens empiri är tillräcklig för att kunna ge svar på frågeställningarna.
6. RESULTAT OCH ANALYS
I denna del redogörs och analyseras resultat från artiklarnas gestaltningar i relation till studiens syfte, metodik, teoretiska ramverk och tidigare forskning. Tabeller kommer användas för att tydligare påvisa hur flyktingkrisen gestaltas och är uppbyggd på så sätt att delresultatet redovisas först och därefter ett mer deskriptiv resultatanalys i vilket artiklarnas innehåll presenteras utifrån Entmans fyra delar av en gestaltningsprocess. I slutändan avslutas kapitlet med en sammanfattning av resultaten. Nedan presenteras vilka artiklar från respektive tidning har stått som grund till studiens material:
Inledningsvis kommer gestaltningarna att kategoriseras utifrån artiklarnas definition av problem, diagnostisering av orsaker samt moralisk bedömning och föreslag angående åtgärder/lösningar.
6.1 Problemdefinition
Entman redogör att framinganalys handlar om urval och framträdande. I enighet med denna definition kommer rapporten att undersöka orsaken bakom flyktingkrisen. Metoden möjliggörs eftersom analysen tillåter undersökning för vilka frames skribenten väljer att dra uppmärksamheten till, detta genom att göra utvalda fraser eller meningar mer uppenbara för läsaren. I framingteorin framgår det att sättet problem formuleras avgör hur människor bildar åsikter angående det (Entman, 1993).
Genom studiens gång har det uppenbarats att problematiken bakom flyktingkrisen gestaltas främst utifrån Balkanländernas dålig samarbete, nationellt såväl som internationellt. I artikeln
”Imazhi johuman i Evropes”, diskuteras problematiken kring Kroatiens bristande ansvar för flyktingar som flytt från Syrien, något som resulterat till stora konsekvenser för andra länder på Balkanhalvön.
”De kroatiska myndigheterna har i flera dagar lämnat människor i limbo under omänskliga omständigheter. Hjälpen kommer från bara några dussin volontärer.” (Imazhi johuman i Evropes, Zëri, 2015-09-22). 1
Strömbäck skriver att mediernas gestaltningar kan fungera som strategiska instrument, då de kan utöva makt över tanken genom det sätt som verkligheten gestaltas på och att det i förlängningen kan leda till betydande konsekvenser. (Strömbäck s. 126-128) Kroatiens hantering av flyktingar, nämns i denna exempel, som motiv till de problem som Balkanländerna handskas med när det kommer till flyktingkrisen. I den här artikeln läggs skulden på Kroatien och landets hantering av flyktingar, samtidigt som Kosovo själv avstår från att ta ansvar. Vidare i artikeln är journalisten kritisk till bland annat Kroatiens mottagande av flyktingar, samtidigt som journalisten uppmanar till
förändring för att Kosovo inte skall begå samma misstag. Detta stämmer väl överens med Andresen, Hoxha och Godoles studie som visar att det finns en tydlig politiskt tryck på journalistik i Kosovo knuten till den nationella utvecklingen samtidigt som journalister har en aktivistroll då de försöker bidra till en social förändring (Andresen, Hoxha och Godoles, 2017)
Vidare i artikeln betonas det att inte bara Kroatien, utan andra länder såsom Serbien behöver hitta en lösning för att snabbare och effektivare kunna hjälpa folk som är på flykt. Artikeln fortsätter att präglas med gestaltningen av gemenskap politik för grannländerna som en stor utmaning för Balkanländerna. Något som är inte ovanligt enligt skribenterna Semetko och Valkenburg som skriver i sin vetenskapliga artikel ”Framing European politics: a content analysis of press and television news” att konfliktgestaltning, i det här allt Serbien och Kroatien, används som medel för att fånga uppmärksamhet (Semetko & Valkenburg, 2000 s. 95).
”Trots de eländiga scenerna har tusentals migranter, de flesta av dem som flyr från konflikten i Syrien, förblivit i en svår position, på ingenmansland, mellan norra Grekland och
Makedonien.” (Mjerimi i emigranteve te zene ne kufirin midis Maqedonise dhe Greqise, Kosova Sot, 2015-08-24). 2
Även citaten nedan redovisar exempel för hur tidningarna beskriver och definierar omfattningen av problemet när det kommer till samarbetet mellan länder för att lösa flyktingkrisen.
”När antalet flyktingar började växa sedan Grekland tillät passage genom dess territorium, har statliga myndigheter och humanitära byråer upprättat tält och försökt leverera vatten och mat till tusentals flyktingar.” (Vala e refugjateve ne Balkanin Perendimor, sfide e rende per Evropen, Koha
”Me gjithe skenat e mjerueshme, mijera emigrante, shumica e tyre te larguar nga konflikti ne Siri, kan mbetur ne pozite te veshtire, ne token e askujt, midis Greqise
2
Ditore, 2015-08-25). 3
I artikeln ”Shuhen shpresat per shpetimin e 200 emigranteve te zhdukur ne mesdhe” står det att Europas hantering av flyktingkrisen har varit under all kritik då länderna när det kommer till ett internationellt samarbete för att hjälpa andra länder när det kommer till flyktingmottagande.
”Vi står inför ett folkmord orsakat av europeisk själviskhet.” (Shuhen shpresat per shpetimin e 200 emigranteve te zhdukur ne mesdhe, Koha Ditore). 4
Enligt Entman kan gestaltningens framhävning ske på olika sätt (Entman, 1993). I den här meningen framhävs en problematiskt syn på situationen och kritik riktas mot hanteringen av flyktingkrisen.
Samtliga artiklar från Koha Ditore, Zëri och Kosova Sot gestaltas och konstrueras av en politisk oenighet. Detta ligger i linje med tidigare forskning som visar att rapporteringen kring flyktingar framställs som en nödsituation samtidigt som rapporteringen erbjuder inga kritiska reflektioner av förhållanden för flyktingarnas medlidande (Chouliaraki & Stolic, 2017).
För Koha Ditore, Zëri och Kosova Sot är gestaltningen fastslagen, tidningarna har valt att definiera flyktingkrisen som en politisk sakfråga. Avvikande ansvarsfördelningen av flyktingar länderna emellan, ligger som grund till den dåliga hanteringen gällande flyktingkrisen 2015. Den stora flyktingmassan på så kort tid har genererat enorma påfrestningar för inrikes och utrikes asylsystem. Situationen har även utmanat relationer mellan länder eftersom en gemensam strategi har varit nästintill ouppnåeligt.
…derisa numri i tyre eshte duke u rritu githnje e me shume, qekur Greqia nisi te lejoje kalimin neper territorin e saj, shkaku se ishujt greke jane sterngarkuar…Bashkimi
6.2 Orsakstolkning
6.2.1 Politisk oenighet orsakar problem
I enighet med Entmas teori handlar diagnostiseringen av orsaker om att identifiera vilka
presentationer gestaltas som grund till flyktingkrisen (Entman 1993), i det analyserade materialet förekommer frames som är särskild framträdande. Samtliga skribenter är eniga om att anledningen till att flyktingkrisen 2015 fick stora konsekvenser för Balkan är den avvikande partnerskapen mellan gränsländerna.
I artikeln ”Prizreni me komision te vecante per pritjen e refugjateve” står det att kommunpolitikerna i Prizren, den näst största staden i Kosovo, har beslutat om att inrätta en särskild kommission som kommer att behandla förberedelserna för de nödvändiga åtgärderna för att hantera den eventuella flyktingvågen. Vidare i artikeln framkommer det att Kosovo Force (KFOR), en NATO-ledd internationell fredsstyrka i samarbete med kommunen ska göra sitt bästa för att hantera instabila situationer som pågår i resten av Balkan, detta bidrar till ökande medvetenhet om flyktingars situation och därmed erkännande att läget i andra länder inte ser ljust ut. Enligt Andresen, Hoxha och Godoles (2017) har Balkans kommunistiska förflutna spelat en mycket avgörande roll i
regionernas mediehus. Detta speglas även idag då media används som verktyg för politik i mån om att förmedla en positiv bild av ledarskap och stödja regeringen, för att förstärka bilden av nationell enighet.
Även artikeln ”Imazhi johuman i Evropes”som publiceras i tidningen Zëri bekräftar bilden om att Balkan inte hanterade flyktingkrisen väl och belyser hur Kosovo ansåg grannländernas agerande i uppdrag om att ta hand om de flyktingar som har sökt skydd, inte lyckat. Som tidigare konstaterat är gestaltning att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dessa mer framträdande i en kommunikativ text (Entman 1993, s. 52). I den här studiens material förekommer
skuldbeläggning på andras länders hantering av flyktingar, samtidigt som Kosovo och landets roll i det hela nämns inte. Den här typen av gestaltning framhäver ett perspektiv där andra länder har orsakat problem i flyktingkrisen samtidigt som Kosovo är fri från ansvar gentemot den svåra situationen.
Gestaltningar kan vara medvetna eller omedvetna. Återkommande nyckelord, meningar eller bilder kan användas för att rama in ett problem/fenomen (Entman, 2008) Ordet misslyckat är ett
förekommande benämning när det kommer till rapporteringen av flyktingkrisen i kosovanska tidningar, något som används för att betona och karaktärisera situationen.
”Kroatien har misslyckats. Det finns ingen mer asyl. Varken att skicka människor till den ungerska eller slovenska gränsen kommer leda till en politisk lösning och höjer spänningarna med
grannländerna.” (‘Imazhi johuman i Evropes’, Zëri, 2015-09-22).5
I citatet ovan formulerar sig skribenten i bestämd form, istället för att välja neutrala termer använder hen sig av värdeladdade uttryck exempelvis ”misslyckats” och på det sättet gestaltar en definition om att ett problem förekommer samt vad det beror på. Uttrycket angående Kroatiens agerande med ett värdeladdat ord gestaltar om vad problemet är. Synsättet upprätthålls och förstärks genom att skribenten inte behandlar alternativa perspektiv. Vidare betonar skribenten att Kroatiens långsamma hantering av flyktingar vid gränsen samt landets tidigare val för att begränsa hur många flyktingar de tar emot, kommer leda till nederlag när det kommer till Balkanländernas möjlighet att kunna hantera flyktingkrisen. Texten ramar in problemdefinitionen till att Kroatiens val kommer höja spänningarna i grannländerna, vilket gör att texten tar avstånd från flyktingar och deras behov och istället väljer att belysa den politiska apsekten och vilka konsekvenser den har för gällande politiska andan. I gestaltningen placeras problemet hos andra länder, i denna fall porträtteras Kroatien som det stora problemet. Kosovo tillåts ta avstånd från situationen som resultat, samt vara befriad av alla måsten gentemot flyktingar.
Tidningar väljer inte att gestalta själva flyktingkrisen som ett problem, utan problemen kring flyktingkrisen gestalts utifrån den saknade samarbetet bland länderna, och dess dominans i
rapporteringen skymtar flyktingar och deras situation. Det här mönstret präglar samtliga tidningar:
”…de deprimerande scenerna kommer när Makedonien har förklarat undantagstillstånd i de södra och norra gränsregioner, eftersom det står inför ett stort inflöde av migranter. Detta beslut banade
väg för landets armé att hjälpa till att hantera krisen.” (Mjerimi i emigranteve te zene ne kufirin midis Maqedonise dhe Greqise, Kosova Sot, 2015-08-24) 6
Även artikeln ”Vala e refugjateve ne Balkanin Perendimor, sfide e rende per Evropen” beskriver en kaosartad situation i Kosovos grannländer:
”Problemet (flyktingkrisen) hotar att förvärras när Ungern, en EU-medlem, också påskyndar lyftet av staketet längs dess 175 kilometer långa gräns till Serbien för att förhindra migranter. Europeiska unionen, den enda destinationen för migranter, har problem med att formulera och genomföra en gemensam politik.” (Vala e refugjateve ne Balkanin Perendimor, sfide e rende per Evropen, Koha Ditore, 2015-08-25). 7
Den här typen av rapportering rörande mottagningen och distributionen av flyktingar bekräftas även i den vetenskapliga artikeln ”Shifting the refugee narrative An automated frame analysis of
Europe’s 2015 refugee crisis”, som analyserade de österrikiska tidningarnas rapportering kring flyktingkrisen (Boomgaarden & Greussing, 2017)
6.2.2 Kosovo tilldelas inget ansvar
Genom studiens gång uppenbaras för läsarna att medlemsländerna ska hållas ansvariga för krisen dock uppenbaras inte Kosovs roll i det hela.
I artikeln ”Preshevaret solidare me refugjate” står det att borgmästare i staden Gjilan,
Lutfi Haziri, har sökt hjälp för att ordna tillfälligt boende för flyktingar fram till att deras ärende har lösts inom EU. Även här tolkas att Haziri anser att EU är lösningen. Staden Gjilan berörs av
problemet men inga instruktioner som skall utövas framkommer. Förslag på hur EU ska agera för att förbättra situationen förekommer ej. Rapportering av denna typ gestaltar gästfrihet såväl som politiskt redskap. Samtidigt som det uttrycks medkänsla för flyktingar, övertar den politiska
Skenat deshperuese vijne pasi qe Maqedonia ka deklaruar gjendjen emergjente ne regjionet e kufijve te saj jugore dhe verior, pasi qe po ballafaqohet me fluksin e madh te
6
emigranteve. Ky vendim e hapi rrugen qe ushtria e vendit te ndihmoje te merrej me krizen.
Problemi kercenon te perkeqesohet pasi qe Hungaria, antera e BE-se, edhe duke e pershpejtuar ngritjen e rrethojes pergjate kufirit te vet 175-kilometrash me Serbine, per
7
agendan över, och i det här fallet läggs ansvaret på EU-nivå. (Chouliaraki och Stolic, 2017)
Även artikeln ”Mjerimi i emigranteve te zene ne kufirin midis Maqedonise dhe Greqise” skriver att enligt Ivo Kotevski, talesman för inrikesministeriet i Makedonien, är landet under stort tryck från grekerna när det kommer att hitta en lösning för flyktingkrisen.
”Eftersom Makedonien inte är en del av Europeiska unionen har det inte tillgång till ytterligare hjälp och kan helt enkelt inte rymma det stora antalet
migranter.” (Mjerimi i emigranteve te zene ne kufirin midis Maqedonise dhe Greqise, Kosova Sot, 2015-08-24).
Kotevski menar att de eländiga scenerna där tusentals migranter befinner sig i svåra situationer, på ingenmansland, vid gränsen mellan Grekland och Makedonien beror på att Makedonien själva inte klarar av krisen med avsakning av Greklands assisstans.
Vidare i artikeln upptar Kotevski att det internationella samfundet bör utöver hjälp av transport och boende kring den nuvarande migrationsvågen även hitta en långsiktig lösning för krisen. Även här benämns att lösningar är av behov för
hantering av krisen, men specifika åtgärder framkommer inte.
Tidningen Koha Ditore skapar en ny typ av sakgestaltning med artikeln Thaci: Kosova e gatshme ti pranoje rreth peseqind refugjate. I artikeln meddelar Kosovos nu före detta premiärminister Hashim Thaçi, att landet är beredd för mottagelse av omkring 500 migranter. Artikeln är få av sitt slag eftersom Kosovos roll i flyktingkrisen framförs tydligt. Kosovo påpekades även som en del av problemet gällande den kritiska fördelningen av flyktingar som varje land har tagit emot, därav valde landet att erbjuda sin hjälp i mån om att Europa ska kunna hantera den nya utmaningen. Till skillnad från ovannämnda artiklar blir Kosovo syndabocken i detta fall.
Vidare i samma artikel står det:
”Det internationella samfundet måste också erkänna Kosovo som en aktiv medlem och Europeiska unionen måste stödja oss för att eventuellt kunna hantera krisen.” (Thaci: Kosova e gatshme t´i pranoje rreth peseqind refugjate, Koha Ditore, 2015-10-09). 8
