När din mormors mormor var ung

I två av böckerna, Historien pågår och Levande historia, görs en koppling till elever- nas/läsarnas egna familjer och släkt. I Historien pågår uppmanas eleven att reflektera kring likheter och skillnader mellan sin egen livssituation och sin mormors mormors:

Gick det som Per Albin Hansson ville? Blev Sverige som en lycklig familj? Du som är ung i Sverige idag har det bättre materiellt än din mormors mormor när hon var i samma ålder. Du bor i en större bostad än hon, kanske med ett eget rum. Hon fick förmodligen dela rum med flera andra. Hemma hos dig är det varmt och det finns rinnande kallt och varmt vatten. Hennes hem var dragigt och det fanns bara en kallvattenkran (i köket). På gården fanns utedass – även om din mormors mormor bodde i staden. Du får gå i skolan tills du är 19 år, mormors mormor slutade troligen när hon var 12. Du har många fler kläder och prylar än hon. Om du blir sjuk kan du gå till ett modernt sjukhus. Du kommer förmodligen att leva längre än hon.94

Syftet med denna text är förmodligen att eleven ska kunna sätta in sig själv i ett histo- riskt sammanhang och göra jämförelser över tid. På så sätt utvecklas elevens histo- riemedvetande, i enlighet med vad som står skrivet i kursplanen.95 _{På liknande sätt}

fungerar avsnittet ”Vardagsliv i Sverige – förr och nu” i Levande historia.96 _{Där får vi}

möta mormors mor Gerda och hennes make Axel som levde på 1920-talet, mormor Astrid och morfar Lennart som levde på 1950-talet och deras dotter Carina som idag,

94 _{Historien pågår, 1999, s. 249.}

95 _{”Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven förvärvar ett historiemedvetande,}

som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden”. Kursplanen i historia för grund- skolan.

det vill säga på 2000-talet, lever ihop med Claes och deras två barn. I texten görs jäm- förelser mellan de olika generationernas levnadsstandard beträffande bostadsförhål- landen, mathållning samt förvärvs- och hushållsarbete. Mellan raderna kan man inte bara utläsa att välståndet har ökat i och med ekonomins uppsving och modernise- ringen, utan också att jämställdheten mellan män och kvinnor har ökat:

Axel lagade aldrig mat. Morfar Lennart kan steka potatis, korv och ägg. Claes har gått tre kurser i matlagning: en fransk, en italiensk och en indonesisk. När det är hans vecka att ansvara för vardagsmaten köper han den på några snabb- rundor i närbutikerna. När goda vänner är bjudna på en bit mat planerar han inköpen med papper och penna och bläddrar i kokböcker.97

Att som i Historien pågår och i Levande historia försöka utveckla elevens historiemed- vetande genom att sätta in denne i ett historiskt sammanhang som utgår från elevens egen släkt och familj är naturligtvis tacksamt – men det finns också vissa faror. Tänk om elevens mormors mor, mormor eller mor inte alls har levt i Sverige under de svenska välfärdsåren som läroböckerna försöker teckna, hur ska då eleven kunna rela- tera till beskrivningarna? Det tilltal som finns i texten talar ju inte alls till dessa elever, vars erfarenheter skiljer sig från de elever vars familj och släkt är uppväxta i Sverige. De elever som texterna riktar sig till är så kallade ”etniska svenskar”, andra elever med andra kulturella erfarenheter exkluderas utifrån sin etnicitet eller nationalitet.

2.3.3 Sammanfattande analys

I denna genomgång av läroböckernas beskrivningar av välfärdssamhällets framväxt hittade jag flera familjerepresentationer, både i text och i bild. Undantaget SO Direkt, som i princip inte innehöll några familjerepresentationer alls i anslutning till detta tema. Det är dock inte samma sak som att SO Direkt inte hade med någon socialhi- storia överhuvudtaget, i kapitlet om efterkrigstiden finns det en lång redogörelse för vad välfärdssamhället fick för konsekvenser för människors vardagsliv på det ekono- miska, kulturella och sociala planet. Det talas bland annat om ökad jämställdhet mel-

lan könen, invandringen, framväxandet av en ungdomskultur, idrott och vetenskap.98

Dock kopplas inget av resonemangen kring dessa företeelser specifikt till familj eller familjeliv. Däremot diskuteras familjen mer ingående i de andra tre läroböckerna. De representationer av familjen som läsaren får ta del av i dessa är starkt normativ. Om familjer i andra delar av världen får vi veta väldigt lite (undantaget Historien pågår, se ovanstående avsnitt om välfärdsstaten). Den historiska och kulturella kontexten är Sverige och det beskrivna objektet är den svenska välfärdstaten. I denna är det den klassiska kärnfamiljen bestående av mamma, pappa och två barn som vi får möta. Familjen är dessutom vit och svensk. Andra familjeformer exkluderas utifrån sexuali- tet, civilstånd, etnicitet, nationalitet och biologiskt ursprung. Istället har läroboksför- fattarna tagit fasta på två andra saker, nämligen (ekonomisk) jämlikhet och jämställd- het, det vill säga klass och kön. Den moderna välfärdsfamiljen är alltså jämlik och jämställd, men samtidigt heteronormativ och svensk. Detta resultat stämmer överens med Angerd Eilards undersökning av hur familjen framställs i grundskolans läseböck- er i hennes avhandling Modern, svensk och jämställd: Om barn, familj och omvärld i grundsko- lans läseböcker 1962-2007.99

I jämförelse med tidigare avsnitt om Romarriket och den tidigmoderna tiden är bety- delsen av släktskap nedtonad när det gäller välfärdssamhällets familjerelationer. Ett par undantag finns dock. I Historien pågår diskuteras varför det i flera asiatiska länder har funnits så många kvinnor på toppositioner inom politiken. Betyder det att kvin- norna i Asien egentligen är mer jämställda än kvinnorna i västvärlden?

Svaret är inte så enkelt. De här kvinnorna tillhör nämligen sina länders allra ri- kaste och mest inflytelserika familjer. De har haft möjligheter att ta sig fram till makten.100

98 _{SO Direkt, 2005, s. 432-453.} 99 _{Eilard, 2008, s. 419-431.} 100 _{Historien pågår, 1999, s. 261.}

Förklaringen som ges problematiserar föreställningarna kring och relationerna mellan kön, klass och släktskap, och visar för eleverna hur det ena ibland är överordnat det andra. Att vara rik och tillhöra rätt familj är i vissa situationer viktigare än vilket kön man tillhör. Här blir alltså betydelsen av släktskap tydligt, och sätts dessutom in i ett intersektionellt perspektiv. Liknande sker i SO Direkt i det enda sammanhang i kapit- let om välfärdssamhället som berör familj och släktskap – och då i samband med den politiska makteliten. I SO Direkt berättas om hur den svenska riksdagen ändrade grundlagen så att landet fick kvinnlig tronföljd. Även här knyts alltså kön, klass och betydelsen släktskap samman på liknande sätt som i fallet med de asiatiska toppoliti- kerna. Detta är dock inte det enda om släktskap i anslutning till diskussionen om det svenska kungahuset i SO Direkt, det finns också en intressant passage som beskriver hur det gick till när den nuvarande kungen Carl XIV Gustav blev regent och sedan bildade familj:

I juni 1976 inträffade det sagolika bröllopet mellan den unge kungen och den tyska köpmansdottern Silvia Sommerlath. Ett liknande bröllop, medan en rege- rande konung och ’enskild mans dotter’ hade inte ägt rum i Sverige sedan sommaren 1567 då Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter. Kungaparet blev kungafamilj 1977, när kronprinsessan Victoria föddes. Senare fick kungaparet en son, prins Carl Philip (född 1979), och ännu en dotter, prinsessan Madeleine (född 1982).101

Inte bara knyter detta textstycke samman kön, klass och släktskap på ett tydligt sätt, den definierar också vad en ”riktig” familj är. En familj består, enligt ovanstående ci- tat, av en mamma, en pappa och deras barn. Kungaparet blir alltså inte en familj för- rän de får barn. Kungaparets föräldrar och syskon kan till exempel inte utgöra deras familj. Kärnfamiljen har tydliga biologiska och sociala gränser. Den föränderliga fa- miljen – som vi mött i de tidigare analysavsnitten – är ett minne blott.

3 Sammanfattning, slutsatser och avslutande diskussion

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka och problematisera framställningen av familj och släktskap i fyra historieläroböcker för grundskolans senare år och att försöka visa varför familjehistoria är en viktig del av historieundervisningen. De fyra undersökta läroböcker var Historien pågår, Levande historia, Historia Punkt SO och SO Direkt Historia Ämnesboken. Dessa läroböcker skilde sig något åt i fråga om omfång, struktur, pedagogiskt upplägg och ämnesmässiga tyngdpunkter, men hade också många gemensamma drag. De frågor jag ställde materialet var vilka representationer av familj och släktskap som fanns i materialet, i vilka sammanhang familjen och olika former av släktskapande aktualiserades och hur kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation konstruerades i relation till familj och släktskap.

För att analysera materialet och besvara mina frågeställningar använde jag mig av kri- tisk diskursanalys och ett intersektionellt perspektiv. Gemensamt för dessa två inrikt- ningar är att de har en poststrukturalistisk och socialkonstruktivistisk grund där kate- gorier och identiteter ses som historiska, kulturella och sociala konstruktioner. Även familjen ses som en social konstruktion som är föränderlig över tid. Meningen med att studera familjerepresentationer i nutida läroböcker är att synliggöra och problema- tisera de bilder av familj och släktskap som dagens elever får möta i historieundervis- ningen. Läroböcker kan ses som förmedlare av sin samtids rådande normer, värde- ringar och samhällsideal, och har därför en normativ funktion. Eleverna som läser läroböckerna påverkas troligen av den bild av historien som ges. Därför är det viktigt att undersöka läroböckernas familjerepresentationer för att se om vissa individer och grupper exkluderas från den historiska berättelse som läroböckerna förmedlar.

Jag analyserade inte hela läroböckerna utan valde ut tre områden: Romarriket, den tidigmoderna tiden och välfärdsstaten. Urvalet var både praktiskt och teoretiskt moti- verat. Jag ville få med olika tidsperioder och delar av världen, men samtidigt ha en väl

avgränsad mängd material. Under genomgången av texterna märkte jag att de olika läroböckerna hade olika fokus. Några var mer inriktade på politik medan andra inne- höll mer social- och kulturhistoria. Hur mycket det stod om familj och släktskap skil- de sig också åt. Därför kom undersökningen inte bara att bli en kvalitativ textanalys, utan även till en viss del även kvantitativ. Hur mycket utrymme som ägnas åt en fråga kan också ge en fingervisning om vad läroboksförfattarna anser vara viktigt. Den lä- robok som kan sägas innehålla mest familjehistoria är Historien pågår, och detta är ock- så den lärobok som har störst fokus på social- och kulturhistoria. Den som har minst antal familjerepresentationer är SO Direkt, vilket möjligen kan förklaras utifrån denna läroboks tonvikt på politik och politiska processer. Detta betyder dock inte att talet om familj och släkt endast aktualiseras i samband med social- och kulturhistoria.

Något som analysen visar är att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten. (Man skulle ju faktiskt kunna tänka sig andra sammanhang, såsom arbete, kultur, religion och vetenskap, men så är alltså inte fallet.) I den privata sfären står kvinnor, barn och underprivilegierade i fokus, och familj i dessa sammanhang kopplas främst till generation, kön och klass. I den offentliga handlar det framför allt om väl- beställda män men ibland också kvinnor som tillhör förmögna och inflytelserika fa- miljer. Familj och släktskap knyts här samman med ekonomisk och social status, men också med kön och civilstånd eftersom politisk makt kunde ärvas av söner och i vissa fall av döttrar eller också förvärvas genom giftermål. De avsnitt som behandlar poli- tisk historia säger sig dock inte handla explicit om familj och släktskap, trots att det i texten framgår att detta var oerhört viktigt för hur den politiska makten strukturera- des i samhället. Ändå återfinns rubriker i stil med ”Kärlek och äktenskap” eller ”Fa- milj och barn” bara i anslutning till beskrivningar av vardagslivet eller ”det lilla livet” dit kvinnor, barn och tjänstefolk hör. Familjens och släktskapets betydelse även i andra sammanhang – för rika, mäktiga män (och kvinnor) – osynliggörs därmed. Jag

tror att detta kan bero på att familjeliv, äktenskap och barnalstrande traditionellt sett har sammankopplats med den privata sfären dit kvinnor och barn oftast har hänvi- sats, och att läroboksförfattarna inte har reflekterat över att dessa frågor är betydelse- fulla även i andra sammanhang. En stereotyp bild av familj och familjehistoria repro- duceras därmed.

Om man ska jämföra de tre olika undersökningsområdenas framställning av familjen framträder både likheter och skillnader. I texterna om Romarriket får man veta gans- ka mycket om det vardagliga livet och hur barn, kvinnor och slavar hade det. Den romerska familjen framställs som betydelsefull, både för vanligt folk och för de som styrde riket. Lärobokstexterna beskriver hur makten ärvdes genom adoption inom den politiska makteliten. För den romerska makteliten verkar sociala band ha varit överordnade biologiska. Vi får också veta att skilsmässor och otrohet var vanligt ef- tersom romarna trodde på den verkliga och fria (heterosexuella) kärleken. Den bild av den romerska familjen som framträder är därmed ganska nyanserad. Det är knappast det traditionella kärnfamiljsidealet som läsaren får möta. Ojämlikheter baserade på klass och kön diskuteras dessutom grundligt i så gott som samtliga läroböcker och tas på inga sätt för självklara. Detta går delvis emot de resultat som uppvisats i tidigare läromedelsforskning om framställningen av genusskillnader och genusorättvisor.102

När det gäller den tidigmoderna tiden är familjerepresentationer i samband med var- dagsliv, hem och hushåll ovanligare. Bara en av läroböckerna, Historien pågår, tar upp hur familjen såg ut och hade det under denna tidsperiod, och problematiserar dessut- om bilden av den så kallade kärnfamiljen genom att visa på hur den höga frekvensen av omgifte medförde familjekonstellationer som inte i första hand byggde på biolo- giska band mellan föräldrar, barn och syskon. Bilden av ”De Andra”, det vill säga de folkgrupper som européerna ”upptäcker” under denna period kopplas i ännu mindre utsträckning samman med familj och släktskap. Även här utgör Historien pågår (och i

102 _{Ainalem & Svensson, 2006, s. 39-41; I enlighet med skolans värdegrund: En granskning av hur etnisk tillhö-}

viss mån Punkt SO) ett undantag. Däremot är släktskapet och dess betydelse bland den europeiska makteliten i fokus i de andra tre läroböckerna. Huset Habsburg och Vasaätten lyfts fram som exempel. Makt och släktskap tycks alltså vara tätt förbundna även i det tidigmoderna samhället.

I analysen av välfärdsstaten (eller kanske snarare efterkrigstiden) är familjerepresenta- tionerna många i anslutning till den privata sfären, men inte alls lika mångfacetterade som tidigare. Den bild av familjen som vi möts av är den klassiska kärnfamiljen (be- stående av mamma, pappa och två barn), som i texterna framställs som jämlik och jämställd men också heteronormativ och svensk, vilket kan te sig paradoxalt i dagens mångkulturella och pluralistiska samhälle. De elever som i sitt vardagliga liv omges av andra typer av familjekonstellationer kanske inte kan känna igen sig i eller relatera till detta familjeideal. Skolans läroböcker kan sägas ha en disciplinerande och normalise- rande funktion och kan säga något om vad som ska definieras som normalt eller av- vikande, vilka som ska innefattas i familjeprojektet och vilka som ska stängas ute. Detta kan i förlängningen få negativa konsekvenser för de skolbarn som kommer i kontakt med dessa böcker och inte kan identifiera sig med den bild av familj och släktskap som ges, och som därmed exkluderas i den svenska historieundervisningen. Jag anser att man som lärare har ett ansvar att diskutera och problematisera de repre- sentationer av sociala kategorier som återfinns i de läromedel som används i under- visningen. Det är ett stort och viktigt ansvar som kräver en medvetenhet kring exklu- derande processer, en analytisk förmåga och en förmåga att kunna sätta sig in i olika elevers erfarenheter och behov. En undervisning som utgår från normativa för- santhållanden tar inte hänsyn till individualiteten bland eleverna, och kan inte sägas överensstämma med målen i läroplanen om likvärdighet och en skola för alla.

När jag jämför de olika familjerepresentationerna som återfinns i läroböckerna tycker jag att det verkar som att framställningarna av familjen blir allt mer normativ ju när- mare i tiden undersökningsområdet är. Från Romarriket där familjens gränser fram-

ställs som mer flytande fram tills idag där kärnfamiljsidealet är förhärskande på läro- böckernas sidor. Varför det ser ut så är det svårt att svara på utifrån denna uppsats undersökning, men en möjlig orsak är att det handlar om läroboksförfattarnas distans i tid och rum till det undersökta objektet. Ju längre bort det man studerar befinner sig, desto enklare är det kanske att kritiskt granska och ifrågasätta hur det framställs. Där- för återfinns också de mest problematiserande resonemangen kring exempelvis klass, generation och kön i anslutning till Romartiden. Den lärobok som har den mest ny- anserade bilden av familjen – inte bara i avsnittet om välfärdsstaten utan överlag – är Historien pågår. Det är också den lärobok som mest konsekvent problematiserar famil- jerepresentationerna utifrån begreppen klass, kön, etnicitet och generation. Dock fal- ler alla läroböckerna då och då i fällan att reproducera stereotyper, och ingen av dem kan väl anses vara ”den ideala läroboken”, även om Historien pågår nog är den som kommer närmast, såväl innehållsmässigt som pedagogiskt, om man utgår från Her- mansson Adlers och Eilards resonemang kring hur en god lärobok bör vara.103

I SO Direkt, som är den lärobok med mest politisk historia och minst antal familjere- presentationer, aktualiseras talet om familj och släktskap kanske inte så förvånande främst i samband med beskrivningar av den politiska makteliten. En intressant iaktta- gelse efter att ha studerat samtliga fyra läroböcker är att det verkar som att släktska- pets betydelse för den politiska makteliten tonas ned ju längre fram i tiden vi kom- mer, framför allt i en svensk kontext (för även om SO Direkt lyfter fram dagens kun- gafamilj så har det svenska kungahuset nu för tiden ingen reell makt). Frågan är om familj och släktskap verkligen har spelat ut sin roll för dagens samhälleliga maktstruk- turer såsom läroböckerna ger sken av? Själv är jag inte så säker på det. Jag tror att fa- milj och släktskap är viktiga faktorer även i dagens samhälle. Din familj och din släkt definierar vem du är, var du kommer ifrån och vad du har för möjligheter i livet, där- för är problematiseringar av familj och släktskap av stor relevans – i grundskolan så- väl som i övriga samhället.

Referenser

Läroböcker

Almgren, Bengt, m.fl., SO Direkt Historia Ämnesboken, Stockholm: Bonnier Utbildning AB, 2005.

Hedin, Marika & Sandberg, Robert, Historien pågår, Stockholm: Liber AB, 1999. Hildingson, Kaj & Hildingson, Lars, Levande historia 7-9, Stockholm: Natur och Kul-

tur, 2001.

Nilsson, Erik, m.fl, Historia Punkt SO: Grundbok 1-3, Malmö: Gleerups förlag, 2001.

Examensarbeten (Lärarutbildningen, Historievetskap och lärande)

Ainalem, Marianne & Svensson, Sara, Historieboken ur ett genusperspektiv, 2006.

Berghe, Anna, Kolonialism: En läroboksanalys utifrån 3 olika böcker från 3 olika decennier med utgångspunkt i begreppshistoria, 2008.

Gountas, Konstantinos & Johannesson, Andreas, En historia för alla? En läroboksanalys kopplad till demokratibegreppet, 2008.

Jacobs, Anders & Bettini, Carl Alberto, Det är en annan historia..., 2007.

Klebe, Cecilia, Har det skett en utveckling av genusmedvetande bland historieläroboksförfattare?, 2006.

Ljungqvist, Cecilia, Genus och historiemedvetande, 2007.

Olsson, Sigrid & Grubmüller, Alexandra, Märkliga kvinnor och stora män: En genusstudie av fyra läromedel i historia mellan 1875-1975, 2008.

Litteratur

Adrian, Stine, Nye skabelsesberetninger om aeg, saed og embryoner: Et etnografisk studie af ska- delser på saedbanker og fertilitetsklinikker, Diss. Linköping, 2006.

Anderson, Benedict, Imagined communities: Reflections on the origin and spread of nationalism, London, 1991.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Textens mening och makt: Metodbok i samhällsveten-