Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. anta föreslagna taxor och regler för simhallar samt idrotts- och motionsanläggningar,
2. nya taxor gäller från 1 mars 2022.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Avgifterna för bad i simhallarna har inte justerats sedan 1 augusti 2017 och hyreskostnaden för idrotts- och motionsanläggningar sedan 1 maj 2016.
Hyreshöjningar i kommunens idrotts- och motionsanläggningar har historiskt sett justerats ungefär vart fjärde år. Avgifterna har skrivits upp med normal
inflationsökning för perioden.
Avsikten var att taxorna skulle justeras redan under 2020 men p.g.a. pandemin så flyttades beslutet fram. Föreningar informerades då om framflyttningen.
Ny information om att hyreshöjning har aktualiserats igen skickas ut till föreningslivet i oktober.
Föreslagen ökning av taxorna är ca 10 % med en något lägre procentsats för barn och ungdomar än för vuxna.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Föreslagen höjning av taxorna för bad, gym och hyra av anläggningar beräknas ge intäkter mellan 350 000-500 000 kr på helårsbasis, om nuvarande nivå (innan pandemin) på bad- och gymgäster samt bokningar av idrotts- och
motionsanläggningar bibehålls.
Övriga konsekvenser
Kommunen har som mål att barn och ungdomar ska lära sig simma och få en god vattenvana; därför föreslås att badavgiften för åldersgruppen 4-16 år förblir oförändrad. Höjningen av kostnaden för ungdomars träningstider i idrotts- och motionsanläggningar är relativt liten och bör av kostnadsskäl inte påverka
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)
Följer Teknik- och fritidsnämndens mål om ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning.
Uppföljning
Fritidsenheten informerar föreningar och allmänhet om de nya taxorna,
uppdaterar taxorna i bokningsprogrammet FRI samt kassaapparater i badhusen.
De nya taxorna publiceras på kommunens hemsida.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag, TFN § 96, 2021-10-26, Förslag till nya taxor i simhallar samt idrotts- och motionsanläggningar
Bilaga, Hyreskostnad av idrotts- och motionsanläggningar, 2021-10-04 Bilaga, Hyresregler för idrotts- och motionsanläggningar, 2021-10-04 Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Teknik- och servicekontoret
KS § 306 D.nr. KS/2021:627-170
Framtagande av brandvattenplan
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. ge Räddningstjänsten i uppdrag att ta fram en brandvattenplan för Strängnäs kommun.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Branschorganisationen Svenskt Vatten har under det senaste året presenterat en ny vägledning med namnet P114, Distribution av dricksvatten. Där tydliggörs att respektive kommun har ansvar för både dricksvatten och brandvatten men att kommunerna kan organisera och finansiera detta på olika sätt. Begreppet brandvatten innebär att det finns ett system för vatten som kan användas då det behövs vid inträffade bränder. När vattnet väl används för släckning kallas det istället släckvatten. I vägledning P114 föreslås det att respektive kommun tar fram en brandvattenplan.
Sedan 2011 finns det ett avtal mellan räddningstjänsten och VA-huvudmannen SEVAB gällande kontroll och underhåll av det befintliga brandpostnätet i
Strängnäs kommun. Avtalet har dock inte fungerat som det var tänkt och det finns därför oklarheter i brandposternas funktionalitet vilket innebär risk för problem då det behöver tas ut vatten vid en släckningsinsats.
Det finns också oklarheter i hur brandvattenförsörjningen ordnas i nya exploateringsområden eller vid stora förändringar av bebyggelse i befintliga områden. Oklarheterna gäller både ansvarsförhållanden och ledningarnas kapacitet.
För att klargöra behovet av brandvattenförsörjning i kommunens olika områden, krav på kapacitet i brandpostsystemet, hur ansvaret för olika delar av
brandvattenförsörjningen ska se ut samt hur kontroll och underhåll av brandpostsystemet ska göras behövs en skriftlig brandvattenplan.
Brandvattenplanen tas fram av Räddningstjänsten i nära samarbete med
Projektenheten inom Stadsmiljö och service, VA- och återvinningsstrategen, Mark-
och exploateringsenheten, planenheten hos Samhällsbyggnadskontoret samt VA-huvudmannen SEVAB.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Framtagandet av brandvattenplanen kan göras inom befintlig budgetram.
Om det utifrån den framtagna planen behöver göras åtgärder eller anpassningar för att nå uppställda mål kan det innebära kostnader för olika aktörer. I vilken omfattning går dock inte att beskriva innan brandvattenplanen är färdig och beslutad.
Övriga konsekvenser
Beslutet om framtagande av brandvattenplan medför inga övriga konsekvenser för kommunen.
Uppföljning
När brandvattenplanen är framtagen och beslutad behöver den följas upp minst en gång per år vid möten mellan Räddningstjänsten, VA- och återvinningsstrategen samt VA-huvudmannen SEVAB. Frågor som rör nya exploateringsområden ska hanteras av exploatören i samråd med räddningstjänsten.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag, TFN § 102, 2021-10-26, Uppdrag att ta fram en plan för hur brandvattenförsörjningen ska upprätthållas
Beslutet skickas till
Räddningstjänsten, teknik- och servicekontoret
KS § 307 D.nr. KS/2021:591-032
Remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. anta bilagda yttrande som sitt eget som svar på; Remiss
Trafikförsörjningsprogram Sörmland, dnr RUN-HRU21-0215, daterat 2021-11-19 och överlämna det till Region Sörmland.
Yrkanden
Anders Härnbro (S) yrkar bifall till liggande förslag.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Region Sörmland ska enligt kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ansvara för att det finns ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Detta program är det
övergripande styrdokumentet för kollektivtrafiken i länet. Här ska regelbundet fastställas mål för den regionala kollektivtrafiken samt redovisas behovet av kollektivtrafik, åtgärder för tillgänglighetsanpassning och skydd av miljö.
Detta program är huvudsakligen inriktat på att fastställa målen och presentera de strategier som används för att nå målen. Här ska också redovisas den
kollektivtrafik som finns i länet som bedöms kunna utföras på grundval av allmän trafikplikt såväl som på kommersiell grund.
Programmet har utvecklats inom Region Sörmland där tidigt samråd skett med länets kommuner, trafikföretag, resenärer och intresseorganisationer. Det inleds med avsnitt om mål, följt av strategier samt underlag och framtidsspaningar till grund för redovisade ställningstaganden.
Styrdokument för utformningen av programmet är:
-Överenskommelse om Kollektivtrafik i Södermanlands län -Nationella transportpolitiska mål
-Sörmlandsstrategin och dess Strukturbild -Länstransportplanen
-Regional cykelstrategi för Södermanlands län
Mål och strategier har fokus på den allmänna kollektivtrafikens utveckling i länet.
Den särskilda kollektivtrafiken ägnas ett särskilt avsnitt. En uttalad ambition är att den särskilda och allmänna kollektivtrafiken alltmer ska beskrivas och fungera som en helhet.
Förslag till yttrande har utarbetats inom kommunkansliet. För relevanta delar av programmet har samråd varit med utbildnings- och socialkontoren.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet inriktas på mål för kollektivtrafikens utveckling med inriktning främst på stråk med bra potential för ökat resande.
Kollektivtrafikens marknadsandelar, redovisas som viktiga mått på utvecklingen av kollektivtrafiken.
Kollektivtrafiken ska bidra till att målen om klimatneutralitet år 2040 uppfylls.
Som ett led i detta övergår Strängnäs kommun nu till att driva kollektivtrafiken med fossilfri el.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, Remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035, 2021-11-15
Yttrande över remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035, förslag, 2021-11-19
Skrivelse, Missiv - Remiss av Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035, 2021-10-27
Remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035 – Remissversion, 2021-10-27
Beslutet skickas till
Region Sörmland, hallbarregionalutveckling@regionsormland.se enligt remissmissiv.
KS § 308 D.nr. KS/2021:534-032
Remiss, Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. anta bilagda yttrande som sitt eget som svar på; Remiss ny LTP Sörmland 2022–2033, DNR: HRU20-0180, daterat 2021-11-16 och överlämna det till Region Sörmland.
Yrkanden
Anders Härnbro (S) yrkar bifall till liggande förslag.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Region Sörmland har regeringens uppdrag att ta fram en ny länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2022–2033. Regeringens direktiv och
trafikverkets uppräkning av budget har angett en planeringsram på 1 367 miljoner kronor för Sörmland. Region Sörmland har tagit fram ett förslag till länsplan och inbjuder länets kommuner samt berörda myndigheter och organisationer att lämna synpunkter inför framtagande av slutlig version.
Planen visar hur länets prioriteringar ser ut de kommande 12 åren för den regionala transportinfrastrukturen. Förslaget innehåller beskrivningar av mål, strategier, trender och utmaningar och en åtgärdsplan. Förslaget innehåller också beskrivning av genomförande och en sammanfattning av hållbarhetsbedömningen och miljökonsekvensbeskrivning som anger planens konsekvenser och
måluppfyllelse. Som komplement till plandokumentet finns en digitaliserad del av länsplanen. Slutligt förslag till länsplan ska överlämnas till regeringen senast 30 april 2022. Länsplanen fastställs under våren 2022 efter att regeringen beslutat om ramarna.
Målen med planen enligt planförfattaren är:
• Främja en ökad tillgänglighet i och till transportsystemet för alla medborgare med utgångspunkt i barnens behov
• Bidra till ökad trafiksäkerhet och bibehållen funktionalitet i transportsystemet
• Bidra till ökad andel hållbara transporter genom att stärka gång, cykel och kollektivtrafiken
• Stödja hållbar utveckling i länet genom att främja Sörmlands flerkärnighet, stärka utvecklingsstråken samt utveckla attraktiva bytespunkter för ökat samspel mellan noder och dess omland
• Stödja hållbar utveckling i länet genom att främja internationell, storregional och regional tillgänglighet och näringslivets behov av transporter
• Verka för en hållbar, långsiktig och effektiv samhällsplanering, i samverkan mellan stat, region och kommunerna, som utgår från fyrstegsprincipen och som beaktar digitaliseringen i genomförandet av planen.
Samhällsbyggnadskontoret har arbetat fram ett förslag till yttrande. Teknik- och servicekontoret, kollektivtrafikansvarig och hållbarhetsfunktionen har lämnat inspel till yttrandet. Samhällsbyggnadskontoret har även samverkat med
tjänstepersoner på Eskilstuna kommun samt Enköpings kommun, kring delar av yttrandet. Dessa synpunkter markeras i texten med: ”…tillsammans med…”.
Kommunen lämnade inspel till länstransportplanen i tidigt skede, se ärende
”KS/2020:633 - Förslag på objekt inför ny länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2037”.
Objekt i förslaget till länstransportplan som berör Strängnäs kommun är följande (med länstransportplanens formuleringar):
Namngivna objekt, vägåtgärder:
- Väg 55 Dunker –Björndammen (ny sträckning, genomförande åren 2022-27)
- Väg 55 Ny infart Strängnäs stad E20: (genomförande åren 2028-33, med 90 procents medfinansiering av kommunen.
Trafiksäkerhet, trimningsåtgärder, näringslivssatsning regionala vägnätet:
Namngivna prioriterade åtgärder
- Väg 223 Marielund (Läggesta) – Mariefred (50 procents kommunal medfinansiering).
(Objektet är, tillsammans med några andra kommuners objekt eftersläpande från förra planomgången och är under genomförande.)
Kollektivtrafiksatsningar (0-50 procents medfinansiering av kommuner) - Redovisas som en gemensam ”pott” för länet.
Statligt bidrag, medfinansiering, kommunalt vägnät - Redovisas som en gemensam ”pott” för länet.
Prioriterade behov och brister för utredningar
Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) och övriga planeringsunderlag
ÅVS trafiksäkerhet och tillgänglighet tätorter (cykel, kollektivtrafik, gång, etc.) 2022:
- ”Paket Strängnäs”/ Stallarholmen:
Mariefred/Läggesta och Strängnäs är två noder i Sörmlands utveckling där det är viktigt med tillgänglighet och framkomlighet. Kopplingen till/från Stallarholmen behöver belysas utifrån framkomlighet och trafiksäkerhet (väg 980, väg 978, väg 977 samt koppling mot väg 223). Stråken behöver belysas utifrån flera perspektiv där kollektivtrafik och oskyddade trafikanter är en viktig del. Det kopplar an till utvecklingen av orterna. Faktorer som väghållaransvar bör belysas särskilt kring väg 978.
- ÅVS Tillgänglighet Södertälje. Uppstartad 2021
- ÅVS Framkomlighet och restidsförbättringar kollektivtrafik - i Sörmland
- Attraktiva bytespunkter utmed vägnätet 2023 Kvarvarande prioriterade brister
- Studie av Strängnäs stad
Strängnäs växer och Strängnäs stad knyts närmare till väg 55. Ett gemensamt arbete behöver göras för att se hur stadsutvecklingen påverkar infrastrukturen, såsom väg 55 mellan St. Eskilskälla och Strängnäsbron men även det kommunala vägnätet och vilka åtgärder som behöver göras på kommunalt och statligt
vägnät för att möta morgondagens behov för framförallt gång, cykel och
kollektivtrafik. Kommunen bör initiera och driva arbetet men Region Sörmland och Trafikverket ska medverka.
- Stråket utmed väg 55
Stråket utmed väg 55 är det regionala stråk med störst flöden och mycket tung trafik. Flera åtgärder har genomförts och flera planeras enligt förslag till plan för åren 2022–2033. Långsiktigt är strategin att skapa ett mötesfritt stråk med målstandard 100 km/h. Flera delar behöver fortsatt planeras för långsiktigt såsom Björndammen-Biskopskvarn, Flen-Yxtatorpet samt delen St. Eskilskälla – Hjulstabron.
Hållbarhetsfunktionen har bidragit med synpunkter på hållbarhetsbedömningen, vilken är en bilaga till planen:
”Det kan konstateras att planförslaget bedöms vara något bättre ur ett
hållbarhetsperspektiv än nollalternativet. Men att det är små skillnader. Även när det gäller klimat. Det offentliga ska här satsa 1,4 miljarder över 12 år och då går endast 17 % (i nollalternativet 14 %) till förbättringsåtgärder för kollektivtrafik och cykel. Planförslaget innehåller liksom nollalternativet flera åtgärder som går i fel riktning avseende klimat och en stor andel medel är till rena vägobjekt. Till viss del motiveras detta med nödvändigheten av vägar för en attraktiv kollektivtrafik men då färdmedelsandelen för kollektivtrafik i Sörmland endast är 8 %
(Resvaneundersökning 2019) bör ökade satsningar på direkta förbättringar för
kollektivtrafiken vara mer effektiva än generella vägåtgärder som inte ger förbättrade restidskvoter gentemot bilen. En stor del av kollektivtrafiken är dessutom spårbunden och inte beroende av vägstandard. Det är svårt att se hur planen ligger i linje med gällande klimatmål. Särskilt det nationella målet om minskat transportarbete på väg (även kommunens mål om minskat bilåkande) och målet om ökad andel resor med kollektivtrafik (som även ligger som förslag i regionens kommande trafikförsörjningsprogram).
Lösningen formuleras bra i planförslagets kapitel 3.1 Trender i transportsystemet
”Utmaningen kring klimatfrågan kan mötas av ökade satsningar i
länstransportplanen på hållbara transporter samt mer effektivt utnyttja den infrastruktur och det transportsystem som finns. Detta kan ske genom till exempel att satsa mer på gång, cykel och kollektivtrafik samt prioritera de första två stegen i fyrstegsprincipen.”
Förslaget till yttrande tar grund i olika interna inspel samt samverkan mellan ovan nämnda kommuner, tidigare ställningstaganden av kommunen och grundläggande planering i översiktsplan, fördjupad översiktsplan för Strängnäs planprogram för Södra Strängnäs och riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser för kommunen.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, Remiss, Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033, 2021-11-16
Yttrande, Förslag till yttrande över remiss, Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033, 2021-11-16 Remiss, Remissmissiv LTP Södermanlands län 2022-2033, 2021-09-29
Skrivelse, Samråd för förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033, 2021-09-30
Protokollsutdrag, KS § 345 2020-12-16 Förslag på objekt inför ny länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2037, Södermanlands län samt förslag till objekt för nationell transportinfrastrukturplan
Beslutet skickas till
Region Sörmland, hallbarregionalutveckling@regionsormland.se enligt remissmissiv.
KS § 309 KS/2021:84-037
Medborgarförslag om inkomstuppgift för avgifter inom socialtjänst och hemsjukvård
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. medborgarförslaget avslås då beslut om avgift enligt Socialtjänstlagen ska fattas årligen och ska grunda sig på aktuella uppgifter (som delvis kan hämtas automatiskt) och uppgifter som lämnas av enskild.
Yrkanden
Maria Nerby (C) yrkar på följande ändring:
1. medborgarförslaget avslås då beslut om avgift enligt Socialtjänstlagen ska fattas årligen och grunda sig på aktuella uppgifter (som delvis kan hämtas automatiskt) och uppgifter som lämnas av enskild.
Anders Härnbro (S) och Mikael Lagergren (M) yrkar bifall till Maria Nerbys (C) ändringsyrkande.
Beslutsgång
Ordföranden ställer avslag mot bifall till Maria Nerbys (C) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsens bifaller ändringen.
Beskrivning av ärendet
Maria Kjell har den 26 januari 2021 inkommit med ett medborgarförslag som handlar om hanteringen av den årliga omprövningen av avgifter inom socialtjänst och hemsjukvård. Förslagsställaren menar att det är fel att automatiskt besluta om maxtaxa om invånaren inför det nya året inte inkommer med uppgifter om sina inkomster och kostnader.
Maria Kjell föreslår att föregående års uppgifter fortsätter att gälla även det nya året med motivering att det finns en skyldighet att anmäla förändrade uppgifter och meddelas inget så kvarstår samma uppgift. Maria Kjell föreslår att
handläggaren istället årligen skickar ut vilka uppgifter som finns registrerade och påminna om skyldigheten att meddela om något förändrats.
Vidare poängterar Maria Kjell att det är många som råkar ut för att betala den högsta taxan och att policyn ”att man bara kan ändra beslutet 2 månader tillbaka även om förra årets inlämnade uppgifter stämmer” gör att de svagaste i kommunen får det svårare ekonomiskt än vad de har.
Socialtjänstlagen
Riksdagen reglerar genom lagstiftning vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd genom socialtjänstlagen (SoL) kapitel 8. Kommunen får enligt den, enligt grunder som kommunen bestämmer, ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader för bland annat hemtjänst,
dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap 5 § SoL (boende för äldre) andra och tredje styckena eller 7 § tredje stycket SoL (boende för
personer med funktionsnedsättning).
Vid beräkning av avgift används prisbasbelopp enligt 2 kap 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken.
Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Vad som ska beräknas som inkomst framkommer vidare i socialtjänstlagens 8 kap. I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas
sammanlagda inkomster.
Den enskildes avgifter får för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avser kommunal hälso- och sjukvård per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbasbelopp, för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp.
Avgifterna enligt 8 kap 5 § SoL får inte uppgå till ett så stort belopp att den
enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.
Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett
minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet.
Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1. 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående, eller
2. 1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.
Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.
Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.
En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från
och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.
Kommunens Riktlinjer för vård och omsorg Kommunfullmäktige antog den 27 februari 2017 (dnr KS/2017:67-100) riktlinjer för vård och omsorg som beskriver på vilka grunder kommunen tar ut egenavgifter av enskilda. De avgifter som ska räknas samman och jämföras mot den enskildes
avgiftsutrymme är bland annat:
hemtjänst, ledsagning, trygghetslarm, korttidsvistelse och särskilt boende. Avgifter som ligger utanför högkostnadsskyddet är matkostnader, för mat erläggs en
fastställd summa oavsett inkomst.
Inkomster som är avgiftsgrundande är: pensioner, inkomst av tjänst/kapital/näringsverksamhet, uthyrning av bostad,
bostadstillägg/bostadsbidrag, föräldrapenning, del av vårdbidrag, a-kassa, sjukpenning/sjukersättning och reavinster.
Vid beräkning av avgift räknas alla inkomster samman och sedan görs avdrag för skatt, kyrkoavgift, begravningskostnad, boendekostnad och minimibelopp.
Avgiftsunderlaget ska i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter på uppgifter som lämnas av den enskilde.
Inkomstförfrågan skickas ut till den enskilde när ärendet på börjas.
Inkomstuppgifterna ska avse de kommande 12 månaderna och avse uppgifter före skatt. Kommunens handläggare hämtar automatiskt uppgifter om pension och ersättning från Försäkringskassan. Avgiftsbeslut skickas ut vid nytt ärende samt vid årlig omräkning i början av året. I samband med detta finns möjlighet att överklaga beslutet. Ändras förhållanden under året ska den enskilde inkomma med de nya uppgifterna. Den enskilde kan välja att inte inkomma med inkomst- eller förmögenhetsuppgifter och/eller att kommunen inte ska hämta uppgifter från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. I dessa fall fattas beslut om maxtaxa.
Förslagsställaren har framfört att kommunen inte ska besluta om maxtaxa i de fall den enskilde inte inkommer med aktuella inkomstuppgifter.
Förslagsställaren har framfört att kommunen inte ska besluta om maxtaxa i de fall den enskilde inte inkommer med aktuella inkomstuppgifter.