Alex och Misha anser att begriplighet skapas när bildläraren är kunnig i sitt ämne och när bildläraren är intresserad och engagerad. För mig är det en självklarhet att läraren ska vara kunnig, intresserad och engagerad, det är inte bara läraren med sina ord som skapar begriplighet. Utan att uppgifterna som läraren formar är väl genomtänkta och presenterade, att de skapar en begriplighet hos eleverna som ger mening.
Betygen och dess betydelse kan visa sig i att betygen i ämnet bild ger ämnet status och betydelse, att betygen motiverar elever till att göra bättre ifrån sig men att de elever som har svårigheter behöver beröm när de gör något bra. För alla är bra på något och om läraren ser eleven och berömmer eleven får eleven mer självförtroende att klara de delar som de finner svåra. Samtalen kring betygen är viktiga, så att eleven förstår vilka delar som är starka och vilka som behöver utvecklas mer. Detta innebär att eleven får en chans att uttrycka vad den känner så att både elev och lärare får begriplighet i betygssituationen och att eleven känner sig delaktig. Samtidigt bör alla elever, oavsett vilken nivå de ligger på, få beröm, uppmuntran och utmaningar att göra ännu bättre ifrån sig.
6.2.1 Motivation i undervisningen
Hanterbarhet är till vilken grad eleven känner trygghet. Trygghet kan innebära att eleven känner att läraren bryr sig om eleven, att eleven känner sig hörd. Även en trygghet i miljön, att bildsalen är en plats där eleverna inte bara tillåts att misslyckas för att ompröva utan att det är en plats där det förväntas och uppmuntras att man ska pröva och ompröva. Som dramapedagog har jag lärt mig betydelsen av att eleverna känner trygghet i rummet och i gruppen, att det som händer i dramasalen stannar i dramasalen. Lite samma känner jag för
35
bildsalen. Det kan vara läskigt att måla något om man inte är van eller tycker att andra är bättre. Men att finna trygghet i att veta att ingen säger något illa om bilden, kan göra skapandet lättare. Sam uttryckte att trygghet kan vara att se ett eller flera lärarexempel då eleverna får ett konkret exempel på vad de ska göra. Då känner de trygghet i att veta vad som förväntas av dem. Vilket kan stämma för en del elever. Men det kan bli hämmande för andra. Alex menar att eleverna blir inspirerade och motiverade av att bildläraren är kreativ, kunnig och visar sin goda förmåga att skapa. Dock säger min erfarenhet något som både bekräftar och motsäger detta. Jag har haft lektioner där jag har gjort noggranna och omsorgsfullt skapade bilder och utklippta figurer där eleverna tydligt uttryckt en beundran, men också en besvikelse i att de inte kan göra det samma. Så när jag gjorde något hastigt och utan samma noggrannhet framför dem, var det fler elever som visade engagemang i sin arbetsprocess.
6.2.2 Motivation när uppgiften gör nytta
Meningsfullhet hänvisar till vikten av att vara delaktig som en motivationskomponent. I undersökningen är alla fem intervjuade bildlärare eniga i att elever känner meningsfullhet och motivation att delta, när uppgiften är formad utifrån viktiga aspekter i elevernas liv och då uppgiften gör nytta för dem. Sam och Robin uttrycker en oro att använda digitala medel till sådan omfattning att det hantverksmässiga blir åsidosatt och försummat. Troligen är risken för att de hantverksmässiga teknikerna blir lidande ganska små, då alla bildlärare måste se till centralt innehåll i Lgr 11 när de planerar sin undervisning.
6.2.3 Reflektion som motivation
Arbetsprocesser är av betydelse, inte bara slutresultatet. Sam berättade angående en elev som ansåg att hen fick mer motivation då arbetet skulle visas och reflekteras över, än när det bara las i ett fack. Det faktum att bilden ska visas upp inför klassen kan vara hämmande för vissa, men hämmande på ett sätt som går att träna bort. Om eleverna vänjer sig vid att reflektera i en trygg miljö där alla elever får reflektera och prata om sina bilder blir nervositeten mindre för varje gång. Redovisningar och reflektioner är ju något de har i andra ämnen också, men på bildlektionerna ska de reflektera över vad de skapar och det kan ibland ha sin grund i något personligt och privat. Bildlärare ska inspirera till upplevelser, motivera till passion och genom reflektion får eleverna syn på sin kunskap och sitt lärande.
36
6.2.4 Slutord där en reflektion kring forskningsfrågorna får sätta punkt
Det finns flera förhållningssätt att använda sig av då kreativitet ska lockas fram, att planera introduktionen med ett inspirerande förhållningssätt eller moment är ett första steg. Inte ta för givet att inspiration ska komma automatiskt till eleverna bara för att det är något nytt som presenteras. Ett förhållningssätt för funktionell inverkan på elevernas kreativitet är att variera hur uppgifter introduceras och använda sig av oväntad och intresseväckande inspiration, eleverna vaknar, deras kreativitet slås på och eleverna får kraft och verktyg att komma igång med arbetsprocessen. Från förundersökningen kan jag känna att även då eleverna behöver olika saker för att komma igång, känner jag att inspiration kan läggas upp på olika vis vid olika tillfällen så att inspirationen varierar. Låt rummet inspirera med blandade bilder, uppmuntrande ord och tillgång på material. Ett motiverande förhållningssätt är att tydligt gå igenom uppgiftens mål och syfte, så att det kan motivera och att inte omdömen eller betyg står för motivationen. Omdömen är den största källan till elevernas motivation, i alla fall bland de äldre eleverna som får betyg. Jag, såsom flera av informanterna känner, att pressen när det kommer till att prestera något bra istället kan kännas överväldigande. Det gör att kreativiteten och skapandelusten uteblir, vilket är vanligt förekommande bland vissa elever. Det gäller att motivera eleverna med ett syfte i uppgiften som de känner att de har nytta av, låta eleverna förstå varför de behöver skaffa sig kunskap om olika delar, låta betygskriterierna locka istället för att hota. Känsla av sammanhang; är inte det något vi alla vill ha, i allt vi gör? Oavsett om vi är elever eller lärare så borde det vara något vi alla strävar efter och hoppas på. Men eleverna i skolan har inte alltid möjlighet att sträva och ens hoppas på det. Eleverna är många, tillgång på material är ibland bristande och tiden är ofta knapp. Det är inte en ursäkt, det är en utmaning. Alla elever är olika och behöver olika saker, är det vårt ansvar och vårt privilegium att få undervisa, inspirera, motivera och skapa i ämnet bild.
37
7 Litteraturlista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter red. (2013). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Antonovsky, Aaron (1993). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Börjesson, Lena (1994). Inspirera varandra. Tips för alla som arbetar med utbildning. Uppsala: Konsultförlaget AB.
Dahlin, Bo; Ingelman, Rutger & Christina Dahlin (2006). Besjälat lärande. Skisser till en
fördjupad pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Dewey, John (2008). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Egidius, Henry (2006). Att vara lärare i vår tid. Inspirera, handleda, undervisa, organisera
och bedöma. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Friberg, Tora; Listerborn, Carina; Andersson, Birgitta & Scholten, Christina red. (2005).
Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang. Stockholm/Stehag: Brutus
Östlings Bokförlag Symposion.
Gustavsson, Bengt red. (2007). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Lindstrand, Fredrik & Selender, Staffan red. (2009). Estetiska lärprocesser – upplevelser,
praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur AB.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Robinson, Ken (2011). Out of our minds. Learning to be creative. West Sussex: Capstone Publishing Ltd.
Ronsten, Catherina red. (2001). Betydelsefulla lärare. En samling berättelser om lust och
38
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita.
Törnqvist, Gunnar (2009). Kreativitet i tid och rum. Processer, personer och platser. Stockholm: SNS Förlag.