Motivation och mål

De meningsfulla komponenterna fungerar för vissa av eleverna som motiverande och driver dem fram mot sina mål. Några motiveras av studiernas värde i sig samt även målet att lyckas och slutföra utbildningen och på så sätt kvalificera sig för undersköterskeyrket.

34

En elev talar om hur viktiga lärarna är för att känna motivation. Hur de genom stöttning hjälper henne att studera trots att hon många gånger tycker att det är hårt arbete.

”Lärarna. Hade det inte varit för dem… Nu har jag ju ingen erfarenhet från någon annan lärare i det här ämnet men hade det inte varit för dem så hade man nog inte varit lika motiverad. (Lisa)

Många elever har insett undersköterskerollens betydelse och har genom sina praktikerfarenheter blivit varse om att de faktiskt kan göra skillnad i människors liv.

”Att jobba med människor, det är .. det ska jag göra. Det har jag bara förstått nu. Jag är väldigt intresserad. Jag vill så mycket. Jag har så många tankar och visioner om hur jag vill arbeta” (Lisa)

”Nu ska jag förändra” (Marika)

Stina talar om att hon känner att det är tufft att läsa och samtidigt arbeta men hon är tydlig med att hon är väldigt motiverad och att hon har ett mål i sikte.

”Jag har både skola och arbete och ibland tycker jag att jag har jättemycket. Men det är det här jag vill och jag har själv bestämt det. Men ibland finns det inte så mycket tid för att läsa, och utbildningen är tuff.” (Stina)

Vidare säger hon:

”Jag gör det som jag vill göra. Jag tycker om att arbeta med detta och trivs jättebra. Fast ibland känner jag mig väldigt trött. Men jag är glad” (Stina)

35

6 DISKUSSION

Här diskuterar författarna studiens resultat och gör kommentarer och reflektioner kring detta. Vi tydliggör och förklarar även tillvägagångssättet och metoden. Slutligen resonerar vi över studiens tillämplighet och kring vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Att undervisa vuxna kräver en annan infallsvinkel än om man undervisar till exempel barn och ungdomar. Det krävs för det första en flexibilitet eftersom man som vuxen har andra förutsättningar såsom till exempel barn och ekonomi. För att man som vuxen ska kunna studera måste det vara på andra villkor än för till exempel gymnasieelever. Detta ställer annorlunda krav på lärarrollen och sättet man undervisar på och det ställer även krav på eleven själv (Ahl, 2004; Illeris, 2003).

6.1.1 Begriplighet

I resultatet framkommer lärarens roll som viktig för hur eleverna upplever undervisningen. Eleverna nämner att de känner det betydelsefullt att ha möjlighet att ställa frågor. Det är bra att kunna göra det i klassrummet där man kan få fler svar än bara av läraren. Det vill säga att gruppen också har en viktig betydelse i detta sammanhang. Studierna innebär en hel del självstudier, vilket ibland gör det svårt när det är något man inte förstår.

En del i lärandeprocessen är enligt Lorentz (2004) en kognitiv process (Lorentz, 2004). Författarna finner stöd för samma resonemang i KASAM, där begriplighet är den kognitiva komponenten (Antonovsky, 1991). Begreppet försöker identifiera i vilken grad individen upplever inre och yttre stimuli som greppbara och förståeliga.

Författarna har reflekterat över resultatet kring lärarnas betydelsefulla roll i undervisningen. Vi har funnit att när lärosituationen är begripliggjord för eleverna skapar denna glädje och kunskapstörst. Det är hur kommunikationen tar sig uttryck i dialog och möte med eleverna som är avgörande för begripligheten.

36

6.1.2 Hanterbarhet:

Ett interkulturellt lärande förutsätter, enligt Lorentz (2004), möten mellan olika människor och olika kulturer. Genom social interaktion och interkulturell kommunikation påverkas kunskapsinnehållet (Lorentz, 2004). Författarna tror att detta handlar om att integrera olika behov och önskningar. Vidare är samarbetsförmågan och ansvarskänslan en del i hur man hanterar sin situation. Vi tror att här är det viktigt att läraren kan entusiasmera och är lyhörd. En annan bidragande omständighet gällande hur man hanterar sin studiesituation som framkommer ur materialet är grupparbete. De upplever att grupparbete är på gott och ont och då drar de gärna paralleller till gruppsammansättningen. Beroende på vilka man arbetar med i grupp så upplever man det antingen väldigt roligt och givande, att man inspirerar varandra, eller så är det ett belastande sätt att arbeta. En del tar upp att exempel på att man är olika motiverade och därmed lägger ner varierande mängd tid på arbetet som man gör tillsammans. Tidsfaktorn tas även upp här, genom att man känner att man har olika tid att lägga på arbetet, vilket gör att man antingen känner att man har dåligt samvete inför de andra alternativt känner irritation då man hade önskat att kamraterna engagerade sig mer. Här drar vi även paralleller till de lärandeprocesser som Lorentz (2004) beskriver som en social och samhällelig process (Lorentz, 2004).

I resultatet kom tidsperspektivet in som en viktig faktor och för att kunna hantera studierna. Man känner sig splittrad mellan skola, familj och eventuellt arbete vid sidan om. Bristen på tid är en negativ faktor för många av de elever som vi intervjuade. Det framkom också att utbildningens längd, tre terminer, (Skolverket, 2002) upplevdes som kort i förhållande till den omfattning av teori och praktik som ingår i programmet. Av resultat framgick dock även att en del elever ansåg att möjligheten till egna studier gav en frihetskänsla att styra över sin tillvaro. Antonovsky (1991) menar att makt att påverka och styra de krav som ställs på individen ökar känslan av hanterbarhet (Antonovsky, 1991). Författarna finner även stöd för att detta leder till välbefinnande från Malms (2007) studie där hon undersöker kursdeltagares studieupplevelser inom Komvux. I förlängningen kan detta leda till ökat bättre livskvalitet och därmed en bättre hälsa (Malm, 2007).

Författarna menar att läraren kan ses som en resurs. Eleverna i studien uppfattar läraren som en ledare och som någon de känner förtroende för och tillit till. Ledarskapet är betydelsefullt och detta skapas i möten och dialog. Lärarens närvaro bidrar till ett

37

lärande genom att denne har verktyg för att hjälpa gruppen att reflektera och problematisera. Enligt Lpf, 94 ska läraren verka för att alla elever får möjlighet att framföra sina synpunkter men även ges möjlighet att reflektera och se sammanhang, vilket förutsätter samspel med andra (Lärarens handbok, 2008).