Under livet kommer människor in i nya fält som man inte tidigare har vistats i, ett sådant kan vara att komma i kontakt med verksamheten som är knuten till det kommunala uppföljningsansvaret. Vi ser i undersökningen att detta har påverkat vissa av våra respondenter. De har efter att ha haft kontakt med verksamheten under det kommunala uppföljningsansvaret börjat studera. En av respondenterna som inte fullföljt sin gymnasieexamen på grund av sjukdom eftersom hen kom efter i studierna vid hög frånvaro.
fick praktik genom det kommunala uppföljningsansvaret vilket fick honom att vakna upp och kompromissa att komma tillbaka i studier igen. Respondenten kände sig begränsad i att inte ha fullständig gymnasieexamen eftersom det påverkade hans sociala kapital, nätverk till att få ett arbete. Respondenten hade tidigare varit begränsad i sitt sociala nätverk och fick en förståelse för detta när beskedet kom om diagnoserna ADHD och Aspbergers. Detta blev en självinitierad brytpunkt för respondenten och det blev en förändring. Han kände sig annorlunda och kände en lättnad över beskedet och fick ett mål att arbeta mot att komma tillbaka till skolan och fullfölja gymnasiebehörigheten. Han vill skapa sig en bättre grund att stå på genom att studera igen och personer i hans närhet har inspirerat han till att studera igen. Anton hamnade i en självinitierad brytpunkt när han fick barn och det har motiverat honom till att börja studera. Många av respondenterna har universitet och högskola som mål. Här tror vi att det beror på att de under åren har kommit in i nya fält med olika mål, aktörer eller personer som har påverkat dem. Men även att deras personliga utveckling har gjort att de hamnat i olika brytpunkter och då varit tvungna att ta beslut angående sin framtid.
Vi kan se att det delvis beror på de personer som finns i nya fält och deras kapital, främst det sociala och det kulturella. Några av våra respondenter har blivit påverkade av personer i sitt gamla fält såsom familjen för att börja studera igen, nu vid vuxenutbildningen. Någon har påverkats av personer på sin arbetsplats. Annika kände sig begränsad i sitt sociala kapital genomsitt nätverk och började komma till insikt om att få fullständig gymnasieexamen och från det kapital och det fält hon befann sig inom förändra sin situation. (Hodkinson & Sparkes, 1997) Några av respondenterna har som mål att arbeta inom vården, två av dessa är uppväxta i skilsmässohem medan den tredje är uppväxt i kärnfamilj på landet. Det kan också vara genom sin uppväxt, habitus som de har blivit formade och begränsade i sina yrkesval. En respondent som genomgick en påtvingad brytpunkt som fick avsluta sina gymnasiestudier på grund av för mycket frånvaro, började precis som sin far leva det fria livet och det genom musiken och startade ett band. Hodkinson och Sparkes (1997) skriver att vid en eller flera brytpunkter genomgår personen en förändring och identiteten utvecklas. Ibland fanns det perioder som var långtråkiga för respondenten, men han hittade sig själv och fick en insikt att försöka börja läsa igen på vuxenutbildningen.
6.3 Konsekvenser när man saknar gymnasieexamen
Här ser vi att våra respondenter har olika utgångspunkter. Vi får svar som varierar från att en respondent ser att han har en fördel i det fält han befinner sig i nu gentemot andra i hans ålder. Fält kan likna marknader med olika aktörer som i sin tur har olika mål i detta fall att han har mer arbetslivserfarenhet som hans jämnåriga kompisar som tagit gymnasieexamen saknar. Vilket ger honom ett större socialt kapital genom nätverk, när det gäller att söka arbete och då har han en bättre handlingshorisont än sina jämnåriga vänner. Handlingshorisonten är inte bara en individs habitus som påverkar olika beslut som exempelvis sakna fullständig gymnasieexamen, utan även strukturella möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden. De strukturella möjligheterna och personens habitus gör grunden för hens handlingshorisont. En persons handlingshorisont både möjliggör och begränsar det hen kan uppfatta av världen och även individens valmöjligheter inom denna. En handlingshorisont är segmenterad och ingen kan uppfatta alla möjligheter på en studie- och arbetsmarknad enligt Hodkinson och Sparkes (1997). Klass, kön och etnicitet är strukturer som påverkar segmenteringen av en persons handlingshorisont. Detta kan bland annat innebära att en individ är begränsad i sin handlingshorisont eftersom hen saknar gymnasieexamen. Hans jämnåriga vänner blir mer begränsade i sin handlingshorisont men de har ett större kulturellt kapital eftersom de har mer utbildning (Lent, Brown & Hackett, 2002,). Samtidigt ger han uttryck för att det inte är bra att inte ha slutfört gymnasiet eftersom det ger honom ett sämre kulturellt kapital. Generellt sett ser vi att våra respondenter uttrycker att de har ett sämre kulturellt kapital än de jämnåriga vännerna som har genomfört gymnasieutbildningen och har en examen. Det ger ett utanförskap att sakna gymnasieexamen och vilket blir ett sämre socialt kapital eftersom respondenterna upplever ett utanförskap på arbetsmarknaden och i samhället. Utanförskapet gör att de blir begränsade i sitt kulturella kapital genom att sakna fullständigt gymnasium (Hodkinson & Sparkes, 1997).
personer som arbetade med verksamheten som därmed kom in i våra respondenters fält med sitt sociala och kulturella kapital, fick våra respondenter att komma till insikt med olika saker ett av den en motivation att komma tillbaka till studier igen. En av respondenterna fick en praktik på en arbetsplats som gav honom motivationen till att börja studera vidare och han kände att han fick stöd. I Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser har en av respondenterna gjort felval och var skoltrött, valde barn och fritidsprogrammet när hen inte kom in som målare. Hon bytte program igen till media och hoppade sedan av här kan man se hur respondenten gjorde ett felval till gymnasiet, sökte program som stämde överrens med den bild hen hade av ett yrke redan från tidig ålder. Hon var skoltrött vilket är lätt att det blir en begränsning i sitt gymnasieval och tar de som är tillgängligt. Man kompromissar och börjar överge vissa av sina alternativ som passar in med verkligheten genom att byta gymnasieprogram. Hon kom till insikt genom att ändra fokus och se till sina egna behov i första hand och inte till andras som hon gjort tidigare. Hon fick hjälp till att söka den utbildning hon går nu som undersköterska. När det gäller den tredje respondenten och hans erfarenheter av det kommunala uppföljningsansvaret kom det in personer i hans liv som påverkat honom negativt innan. Han fick en annan handlingshorisont, vilket också hade ändrat hans habitus eftersom hans valmöjligheter var begränsade innan och det öppnade lite olika möjligheter för hen genom vägledning och hjälp till att börja studera igen och läsa in några kärnämnen (Lent, Brown & Hackett, 2002,) Han kände också ett stöd av de som arbetar med verksamheten. Några av respondenterna omfattades inte av det kommunala uppföljningsansvaret men hade samlat betygsdokument och det ger ingen gymnasieexamen. Hen gick en yrkesutbildning och fick ändå ett jobb efter gymnasiet. Hon har ett dubbelt budskap detta med att sakna gymnasieexamen, eftersom flertalet av hennes familjemedlemmar saknar gymnasieutbildning men har ändå jobb (Hodkinson & Sparkes, 1997).
6.4 Sammanfattning
Kan det vara så att våra respondenters habitus har påverkat dem att det ser ut som det gör för dem? Det har en viss betydelse var man kommer ifrån och vilket val av gymnasieutbildning man gör och därmed val av yrke. Vissa av våra respondenters familjer har inte gymnasieutbildning, vilket gör att de ser att de klarar sig utan gymnasieexamen eftersom familjemedlemmarna ändå har arbete. Men vid frågor kring vad konsekvenserna kan bli om man saknar gymnasieexamen i dagens samhälle så inser respondenterna att det är viktigt att ha en gymnasieexamen för att klara sig i den föränderliga arbetsmarknaden och de tuffa kraven där. Några av respondenterna som omfattades av det kommunala uppföljningsansvaret fick en viss hjälp där som vägledning, praktik eller något annat stöd och där fick de insikten om att börja studera igen. En tänkbar orsak till avhopp kan vara att gymnasievalet är så komplext med alla valmöjligheter att det skjuts på framtiden och ligger flera år fram i tiden och inte känns relevant vid valtillfället. Den bristande relevansen är säkert ett uttryck för den bristande kunskapen mellan skola och arbetsliv. En annan orsak kan även vara bristen på stöd vid vägledning eftersom studie- och yrkesvägledning inte är en prioritering på många skolor idag och att vägledningen inte enbart är studie-och yrkesvägledarens ansvar utan hela skolans ansvar. Många grundskolor har även idag tagit bort praktiken av olika orsaker och den är en viktig del i att få kunskaper om olika yrken, samt att väva in yrkesorientering i de olika ämnena i skolan. En respondent har funktionsnedsättningen ADHD och Aspergers vilket kan orsaka att man inte har det lätt med studierna och att man har lätt att “falla mellan stolarna” vilket kan orsaka avhopp eller andra problem i skolan.
7 Diskussion
Syftet med undersökningen är att analysera vad det är som gör att våra respondenter saknar gymnasieexamen. Resultatet visar att några av dem gjort felval till gymnasieskolan. Någon var skoltrött och saknade behörighet till gymnasiet. I detta kapitel diskuteras vilken inverkan teorierna har haft på det resultat som har analyserats i olika teman. I analysen kan vi se vissa mönster hos våra respondenter under de olika teman som har utgått från syfte och forskarfrågorna. Vi ser i vår undersökning det som forskningen visar, att föräldrarnas utbildningsnivå och även familjens sammansättning kan ha betydelse för barnens utbildningsnivå. Forskning visar att orsaker till avhopp bland annat beror på felval av gymnasieprogram som några av våra respondenter har gjort. Däremot ser vi att det kommunala uppföljningsansvaret har betydelse i respondenternas liv.
Vi har delat in kapitlet i tre underrubriker metoddiskussion, teoridiskussion och resultatdiskussion. Vi ger också förslag till vidare forskning och avslutar med reflektioner.
7.1 Metoddiskussion
Vi tycker att den kvalitativa metoden passar vårt syfte och frågeställningar. Vi ville gå på djupet av våra respondenters historier och då passade denna metod bäst. Vi kunde kanske ha använt en kvantitativ metod, men såg inte att det kunde ge oss svar på frågeställningarna med enbart färdiga svarsalternativ, utan ville få svar på respondenternas tankar. För att få den sortens information vi ville ha, skulle det funnits en möjlighet för respondenterna att skriva med egna ord och det hade gjort den kvantitativa bearbetningen tungarbetad.
När den kvalitativa metoden valdes för att hitta respondenter använde vi oss av vårt nätverk av Studie- och yrkesvägledare. Vår urvalsmetod kan ha påverkat resultatet genom att vi eventuellt kan ha missat någon grupp som tidigare forskning visar har problematik som gör att de har ökad risk för avhopp. Vår målgrupp är 20-25 år eftersom det verkar finnas ett glapp och vi ville därför undersöka orsaker och se vad man kan göra för att förhindra att dessa personer hamnar i den situationen.
Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide för att inte vara fast i förutbestämda frågor men kände oss bekväma med att ha ett batteri av frågor. Även ur en resultat- och analyssynvinkel ansåg vi att det var en bra metod att använda för att samla in material.
I efterhand ser vi att det var en svår grupp att undersöka och det inte var lätt att få personer att ställa upp trots garantier om konfidentialititeten. Vi tror inte heller att det nödvändigtvis hade varit lättare att få respondenter om vi hade gjort en enkätundersökning, trots att detta kunde ha uppfyllt kravet för anonymitet eftersom vi då varken hade träffat eller pratat med respondenterna.
7.2 Teoridiskussion
Vi använde oss av teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes och Linda Gottfredsons teori Circumscription and Compromise och olika begrepp i dessa teorier för att analysera orsakerna kring varför respondenterna saknar gymnasieexamen. Unga idag gör ett karriärval exempelvis gymnasieval som överensstämmer med de yrken som passar individens självuppfattning. De yrken som de unga vuxna väljer ska vara enkla och lättillgängliga. I begreppet begränsningar som är en process där de unga vuxna sorterar ut vissa yrken som inte är lämpliga. Begreppet kompromiss är en process då personen ger upp vissa alternativ som de gillar och väljer andra alternativ som är möjliga mål att uppnå (Lent, Brown & Hackett, 2002).
Vi kunde ha valt andra teorier för att analysera vår empiri men yrkesval handlar till stor del av personens bakgrund och uppväxt och hur det påverkar våra val. Människor hamnar i brytpunkter i livet och många stöter på hinder som begränsar dem i deras karriärval. I vissa fall ser vi att andra begrepp kunde ha använts från andra teorier men valde de som var mest heltäckande. För att förklara alla våra respondenters erfarenheter hade vi behövt fler teorier men det hade gjort arbetet mer tungarbetat. Vi kunde ha använt Krumboltz teori Planned Happenstance för att på ett bra sätt analysera vad som gjorde att våra respondenter började studera igen, men avstod eftersom de teorier som valdes ut kunde användas.
7.3 Resultatdiskussion
Vi funderar på om det kan vara så att dagens skola som ska vara individanpassad och se till alla elevers behov inte uppfyller dessa krav. Vi har vissa respondenter som inte kände sig bekväma i skolan och vissa som inte fick det stöd de behövde. Vi har också fått kunskap om att de tycker att skolan är för enformig och att man gör samma sak hela dagarna. Kanske skolan skulle behöva utvecklas och bli mer individanpassad? Är skolan idag en skola för alla? Vissa elever med psykiska funktionshinder känner att de blir stressade i skolan. De hade kanske presterat och mått bättre om det fanns möjlighet till mindre grupper eller att individen anpassar sig efter skolan.
Carlbaum skriver i sin avhandling Blir du anställningsbar lille/a vän om att gymnasieskolan inte längre är en frivillig skolform. För en del enskilda personer kan detta innebära att de motvilligt fullföljer gymnasieskolan för att öka chanserna till jobb efter gymnasiet (Carlbaum, 2012). I Ungdomars väg från skola till arbetsliv menar man att “Bristen på alternativ till skolbänksundervisning förklarar sannolikt en hel del av avhopp, ungdomsarbetslöshet och inaktivitet” (Olofsson & Panican, 2008). Kan det vara så att vissa ungdomar faller mellan stolarna för de inte får den hjälpen de behöver i skolan? Forskning visar att när klasserna blev större så sparades det in även på resurserna till de elever som redan var resurssvaga. Kan det vara så att det är svårt att ta hand om alla elever med olika diagnoser i skolan och gymnasieskolan och anpassa stöd till dem fullt ut? Alla elever kanske inte passar in i gymnasieskolan och orsakseran läggs på skolan men teorierna på individen.
Idag på vuxenutbildningen finns det lite olika sätt att studera, vilket kan vara bra för de elever som har någon form av funktionsnedsättning eller på något annat sätt problem. Det finns klassundervisning, vilket innebär att man är i skolan några dagar i veckan och har lärarledd undervisning. Vilket kan vara bra för dem som måste ha en fast struktur i tillvaron som en respondent berättade i intervjun och att det finns individanpassat stöd. På vuxenutbildningen finns det även möjlighet till att läsa på distans, vilket kan vara bra för vissa individer. Svaret på vår fråga som vi hade med oss i inledningen, om hur vi som studie- och yrkesvägledare kan vara med att motverka avhopp och felval på gymnasiet är att vår yrkeskår blir tagen på allvar, prioriterar oss i skolan och ha tid att jobba med
eleverna både enskilt och i klass. Forskning visar att det är viktigt att avsätta tid till studie- och yrkesvägledning eftersom det efterfrågas av eleverna och genom det minska avhopp och felval.